Det ökade antalet barn- och ungdomsrån
Interpellation 2019/20:175 av Boriana Åberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-27
- Överlämnad
- 2019-11-28
- Anmäld
- 2019-11-29
- Sista svarsdatum
- 2019-12-12
- Svarsdatum
- 2019-12-19
- Besvarad
- 2019-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Personrånen mot barn och ungdomar har ökat kraftigt den senaste tiden. Enligt uppgifter från Brottsförebyggande rådet rånades 1 798 unga människor till och med september i år. Dessa siffror speglar bara de anmälda brotten. Mörkertalet när det gäller rånoffer som inte vågar anmäla är sannolikt mycket stort. En människa som blir utsatt för rån berövas inte bara materiella tillhörigheter utan också känslan av trygghet. Majoriteten av dessa rån utförs av andra ungdomar, oftast med invandrarbakgrund. Rånen följs åt av synnerligen förnedrande inslag som exempelvis tvång att kyssa rånarnas fötter eller att skaka hand med dem.
Våldsbrott är alltid avskyvärda och drabbar årligen många oskyldiga. Men när de riktas mot barn och ungdomar får de en ytterligare allvarlig dimension, då dessa brottsoffer tidigt i livet förlorar sin känsla av trygghet och tillit till samhället de lever i. Konsekvenserna får de leva med under åtskilliga år, i värsta fall hela livet.
Därför vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att rån riktade mot barn och ungdomar ska upphöra?
- Avser ministern att ta några initiativ till straffskärpningar för unga lagöverträdare som rånar och förnedrar?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att ungdomar ska våga anmäla brott?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:175
Webb-tv: Det ökade antalet barn- och ungdomsrån
Dokument från debatten
- Torsdag den 19 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:55
- Protokoll 2019/20:55 Torsdagen den 19 decemberProtokoll 2019/20:55 Svar på interpellation 2019/20:175 om det ökade antalet barn- och ungdomsrån
Protokoll från debatten
Anf. 8 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att rån riktade mot barn och ungdomar ska upphöra samt huruvida jag avser att ta några initiativ till straffskärpningar för unga lagöverträdare som rånar och förnedrar. Hon undrar också vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att ungdomar ska våga anmäla brott.
Det är viktigt att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker. Regeringen har nyligen presenterat ett 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten. Det innehåller bland annat ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete.
Flera av 34-punktsprogrammets åtgärder riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare. Vi ska till exempel förbättra utredningarna när barn misstänks för brott, avskaffa ungdomsreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet och införa den nya påföljden ungdomsövervakning. Regeringen har dessutom tillskjutit medel till Statens institutionsstyrelse för att kunna möta en ökad efterfrågan på vårdplatser för ungdomar med psykosociala problem.
Just rånen tas upp i 34-punktprogrammet som ett exempel på brott där man måste gå in med mer frihetsberövande insatser. Därför ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl för vapenbrotten. Det handlar bland annat om rån, grov misshandel och grov utpressning.
Polismyndigheten har en central roll i såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet. Att det polisiära arbetet stärks och att fler polisanställda kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen.
Regeringens mål är att det ska bli 10 000 fler polisanställda till 2024. Antalet anställda har sedan starten av polistillväxten i januari 2016 ökat med nära 3 500. I november var det totalt 31 736 polisanställda. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft så många anställda. Samtidigt är runt 3 000 polisstudenter i utbildning. Man har således kommit en bit på väg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det behöver också bedrivas ett brett förebyggande arbete mot brott och återfall i brott som involverar många aktörer i samhället. Särskilt viktigt är det med tidiga insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Inte minst kan kommunerna bidra med viktiga insatser inom ramen för exempelvis socialtjänst och skolverksamhet och i arbetet med samhällsplanering och tillsyn.
För att den som begår brott ska mötas av en snabb och tydlig reaktion från rättsväsendet pågår sedan januari 2018 en försöksverksamhet i norra Stockholm med ett snabbförfarande inriktat på enklare brott. För unga kan en snabb reaktion vara särskilt viktig och minska risken för fortsatt brottslighet. Regeringen beslutade i februari 2019 om en särskild försöksverksamhet för unga lagöverträdare under 18 år.
Det är angeläget att unga som utsatts för brott får adekvat stöd. Flera kommuner har särskilda stödcentrum för unga brottsoffer, med samlad kompetens om ungdomar, krisbehandling, brottsofferproblematik och rättsprocessen - ett kvalificerat sätt att uppfylla kommunernas lagstadgade ansvar för brottsoffer.
En trygg och säker domstolsmiljö kan antas öka viljan hos brottsoffer att delta i rättegången, vilket är en förutsättning för brottsbekämpning och lagföring. Den 1 juli 2019 trädde därför flera lagändringar i kraft som syftar till att förhörspersoner ska kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störda, hotade eller utsatta för påtryckningar.
Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet och att personer som har uppgifter att lämna också vågar vittna. Trots en rad åtgärder på området bedömer regeringen att det nu finns skäl att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vara relevanta för att förbättra stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Regeringen har därför tillsatt utredningen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring, som bland annat kommer att titta på denna fråga.
Under det senaste decenniet var antalet anmälda personrån högst år 2011. Därefter gick anmälningarna ned under ett antal år. På senare år har antalet anmälda personrån emellertid börjat öka. Det är oroande, och därför vidtas åtgärder.
När det gäller ungdomsbrotten ska vi inte glömma att vi också ser positiva tendenser. Antalet unga som misstänks och lagförs för brott har minskat under de senaste tio åren. Exempelvis har antalet unga som misstänks för skadegörelse, stöld och misshandel minskat, och andelen unga som själva uppger att de begått stöld och skadegörelse minskar också.
För att vända trenden gällande brott som personrån vidtar regeringen således en stor mängd åtgärder för att förebygga och bekämpa brott bland unga.
Anf. 9 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Det går inte en enda dag utan rubriker i tidningarna om barn och ungdomar som har blivit rånade. Våldet blir grövre och grövre, ofta med sadistiska inslag. Barn och unga människor får sin frihet beskuren. De vågar inte röra sig ensamma. Inte ens i stora shoppingcentrum med kameraövervakning går de säkra.
Föräldrarna är oroliga. De tvingas följa sina barn till skolan eller träningen. Lärarna råder eleverna att röra sig i grupp. Till och med barnprogrammet Lilla Aktuellt har haft inslag om hur barn ska agera när de utsätts för rån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är skrämmande att barn och ungdomar i Sverige, ett av världens mest jämlika länder, rånas av andra jämnåriga. Det är skrämmande och sorgligt, då vårt samhälle byggdes upp tack vare den starka tilliten mellan individerna. Nu kommer detta att raseras. Ett samhälle som inte förmår skydda sina mest sårbara medborgare är dömt till undergång.
Därför behövs det akuta åtgärder. Det går inte att fortsätta dalta med brottslingarna, oavsett deras ålder.
Det finns ingen tvekan om att påföljderna inte avskräcker. Gärningsmännen agerar i grupp, och om de grips skyller de på varandra. Deras låga ålder gör att de släpps direkt och i stället förvisas till socialtjänsten.
Ministern säger i sitt svar att socialtjänsten kan bidra med viktiga insatser. För dem som begår rån med sadistiska inslag är inte socialtjänsten den rätta instansen. Ministern är säkert medveten om att det finns 12-13-åringar med en redan gedigen brottskarriär. De saknar all form av respekt för socialsekreterare och för andra myndigheter.
Det daltas även med äldre ungdomsbrottslingar. Många unga förbrytare har begått grova brott som misshandel, utpressning och rån. De har gripits, anhållits, ibland till och med erkänt - men sedan har de släppts direkt. Dessa förbrytare kan ha massor av domar, men dessa domar saknar konsekvenser.
Jag vet inte om ministern minns fallet med Niclas i Göteborg, som misshandlades grovt av ett gäng. Han blev rånad på bankomatkort, mobil och dator och tvingades att kyssa rånarens nakna fötter. Den rånaren hade redan i mars blivit gripen för flera rån, erkänt men blivit frisläppt. Efter det brutala rånet mot Niclas begick han två nya rån.
Detta fall visar att rättssystemet brister och saknar brottsofferperspektiv.
Det finns fortfarande ett starkt motstånd mot att döma till fängelsestraff. Varför? Jo, för att man tror att fängelsestraff har en stämplande effekt. Fängelsestraff har en avskräckande effekt och skyddar också samhället, eftersom brottslingarna inte kan begå nya brott medan de är inne i fängelset.
Anf. 10 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag noterar att Moderaterna gärna vill köra med sin undergångsretorik. Jag tycker ändå att det finns skäl att nyansera bilden totalt sett.
Brottsutvecklingen i stort innehåller både positiva och negativa tendenser. Jag kan bara nämna ett par saker. Ta bara detta med det dödliga våldet. Det var större risk att bli dödad i Sverige för 30 år sedan än vad det är i dag. Det dödliga våldet per capita har minskat sedan 1990. Det kan man inte alltid tro när man läser tidningarna eller när man lyssnar på Boriana Åberg och andra moderater.
Villainbrotten har gått ned ganska kraftigt de senaste åren. Butiksinbrotten har halverats på tio år. Butiksrånen har också halverats på tio år. Butiksrånen med skjutvapen har minskat med 75 procent på tio år. Ungdomsbrotten, antalet ungdomar som misstänks för brott, har minskat med 20 procent på tio år. Antalet unga som lagförs för brott har minskat med 30 procent på tio år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Allt det här är sant. Men sedan är det också sant att vi har ett växande bekymmer med gängkriminalitet. Båda dessa bilder kan faktiskt vara sanna samtidigt. Du kan ha en generell utveckling, och sedan kan du ha begränsade grupper där det begås väldigt mycket brott och ett begränsat antal individer som ägnar sig åt väldigt allvarlig kriminalitet. Då måste man ta tag i de gängkonstellationerna och de problemen, och det är precis det vi gör. Det handlar till exempel om sprängningarna och om skjutningarna, men det handlar också om det brott vi pratar om nu, nämligen rån.
Här måste man gå fram med åtgärder som innebär ökad lagföring, ökade frihetsberövande insatser och ökade förebyggande insatser, men också ökad polisiär närvaro. Just nu genomför vi en mycket stor expansion av polisen, faktiskt den största någonsin. Jag besökte i går polisutbildningen i Borås. För ett år sedan fanns det inte en enda polisstudent i Borås. I dag är de 288 polisstudenter. Så här dags nästa år kommer de enligt bedömningarna att ha över 570 nya polisstudenter.
Vi sa för några år sedan att det skulle bli 10 000 fler anställda i polisverksamheten. Vi har nu byggt ut med en bit över 2 500; det är nästan 3 000 fler bara hittills. De flesta av dem är civilanställda, men det kommer också ett antal poliser.
När det gäller rånen går vi också fram med åtgärder. Boriana Åberg vet ju att vi i 34-punktsprogrammet pekar ut rånen som ett av de brott där vi måste gå fram med mer frihetsberövande insatser. Vi gjorde det när det gällde de grova vapenbrotten. Där höjde vi straffen från ett års fängelse till två års fängelse för att på det sättet få häktningspresumtion. Vi behöver göra något liknande med rån, men också grov utpressning, grov misshandel och kanske andra brott som dessa gäng ägnar sig speciellt åt. Vi måste öka möjligheterna att genom häktning frihetsberöva de individer som begår de här brotten.
Det gäller också i de andra frågor där vi pekar ut särskilda åtgärder mot ungdomar som begår brott. Om LVU-omhändertaganden säger vi exempelvis i 34-punktsprogrammet att vi måste se över kostnaderna för kommunerna så att vi kan sänka dem för kommuner som gör LVU-omhändertaganden. Det handlar alltså om att på institution omhänderta ungdomar som är på väg ut i allvarlig kriminalitet. För att kunna göra det behöver vi också bygga ut antalet Sis-platser, alltså Statens institutionsstyrelses platser där man placeras om man LVU-omhändertas. Detta är ett sätt att kunna avbryta ett kriminellt beteende i tid.
Det finns alltså en lång rad åtgärder som vi vidtar. Dock finns det en skillnad mellan oss. Antalet personrån toppade 2011, och då gjorde Moderaterna inte särskilt mycket åt den utvecklingen. När vi nu ser denna utveckling agerar vi. Det kanske är det som skiljer oss åt som partier.
Anf. 11 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Det är inte undergångsretorik jag kör med utan det är verklighetsretorik såtillvida att det finns ett inslag av undergång i detta, nämligen regeringens undergång. Regeringen är inte kapabel att ta hand om problemet.
Jag vill tacka ministern för hans svar. Jag välkomnar att regeringen vidtar vissa åtgärder men anser att de inte är tillräckliga. Det 34-punktsprogram som ministern refererar till innehåller mest förslag på utredningar, och det kommer att ta lång tid innan dessa utredningar genomförs och lagar sedan kan stiftas. Under tiden kan brottslingarna fortsätta att begå brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern nämnde projektet för snabbare lagföring av vissa brott i sitt svar. Det är positivt att tidsavståndet mellan brott, dom och straff ska minskas, men varför ska detta ske först 2022 i hela landet? Det går inte att vänta två år till.
Ministern refererade också till Moderaternas politik. Inga andra regeringar har gjort så mycket för att stävja brottsligheten som moderatledda regeringar. Vi har länge krävt att straffrabatterna ska avskaffas, men det är först nu som regeringen har vaknat. Tyvärr gäller avskaffandet av straffrabatterna bara vid grov brottslighet. Jag vill fråga ministern: Varför gäller det inte all brottslighet?
Jag vill påminna om att våra domstolar är väldigt restriktiva med att rubricera brott som grova. Misshandeln av Niclas som jag nämnde tidigare klassades inte som grov trots att offret hade brutna ansiktsben och skoavtryck i ansiktet. Det finns tyvärr inga förslag i 34-punktsprogrammet om avskaffande av mängdrabatten, vilket är något som vi Moderater också kräver.
Jag tycker dock att det är positivt att en straffskärpning för dem som rekryterar unga till kriminalitet ska införas. Men jag anser också att straffmyndighetsåldern på 15 år måste sänkas. Som det är nu rekryterar kriminella gäng medvetet yngre för att till exempel langa narkotika eller ägna sig åt rån, hot och misshandel. När de har nått straffmyndighetsåldern är de fullfjädrade brottslingar med befäst kriminell identitet.
Ministern nämnde också att regeringen satsar på poliser. Vi ska ha 10 000 fler poliser till 2024. Det verkar vara ett orealistiskt mål. Ett stort problem är att många poliser väljer att lämna yrket. Arbetsmiljön är oacceptabel, och lönen är för låg. Åt detta görs ingenting. Tillför resurser så att polislönerna kan höjas till 30 000 kronor i månaden - det är någonting som vi moderater vill göra - och ge polisen bättre förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete, bland annat genom ökade befogenheter!
När det gäller polisutbildningen är det brist på studenter. Av totalt 1 020 platser till vårterminen är bara 651 fyllda. Jag undrar: Vad tänker regeringen göra för att locka fler behöriga till att söka till polisutbildningen?
Anf. 12 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Vi tänker i alla fall inte göra som Moderaterna gjorde med polisutbildningen under sin tid. Det enda bestående som ni gjorde när det gäller polisutbildningen, under Alliansen, var att Moderaterna skar ned på polisutbildningen med 90 procent på två år. Det var en kraftig nedskärning. När vi sedan tillträdde 2014 utbildades bara hälften så många poliser som skulle ha behövts vid den tiden ens för att fylla upp för pensionsavgångar och dem som lämnade yrket.
Det vi har gjort under de här åren är att vi nu utbildar tre gånger så många poliser som när Moderaterna styrde. Vi har startat polisutbildning på två nya orter: en i Borås, som jag som sagt besökte i går, och en i Malmö. Moderaterna har aldrig någonsin under sin tid i regering startat några nya polisutbildningsorter. Aldrig. Det var vi socialdemokrater som startade i Umeå. Det var vi socialdemokrater som startade i Växjö. Det är vi som startar i Borås, det är vi som startar i Malmö och det är vi som nu skalar upp polisen och nu skjuter till mer pengar till Polismyndigheten än vad den någonsin har fått tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller den delen tror jag alltså inte att vi har någonting att bevisa i förhållande till Moderaterna.
Vi följer naturligtvis polisfrågan väldigt noga. Vi har redan skalat upp Polismyndigheten så att den nu har fler anställda än någonsin tidigare. Vi kommer att fortsätta att se till att vi uppnår målet med 10 000 fler anställda till 2024.
När det sedan gäller straffrågorna är det riktigt att vi behöver göra straffskärpningar. Vi har redan gjort en hel del straffskärpningar. Jag tror att jag bara för egen del lade fram förslag på närmare 50 nykriminaliseringar och straffskärpningar under förra mandatperioden. Men ska man göra detta behöver man också ta fram pengar så att man klarar av att bygga ut kapaciteten i kriminalvården i en sådan omfattning att man klarar av att sköta den delen av det också.
Boriana Åberg tar upp frågan om straffreduktionen för unga, och jag ska säga att jag tror att vi ska göra det som är mest verkningsfullt, det vill säga gå på de allvarliga brotten och de brott som begås i gängmiljö. Men att ta hela paketet, det vill säga också lindrigare och enstaka brott, tror jag helt enkelt inte är särskilt effektivt.
Om man väl har sagt, som Moderaterna gör, herr talman, att man vill ta bort hela straffreduktionen för alla unga måste man också vara så god och finansiera det. Det har inte Moderaterna gjort. Om man skulle ta hela paketet kostar detta, för att bygga ut kriminalvården, alltså 1,1 miljard. Detta har Moderaterna icke finansierat i sina budgetförslag. Tvärtom, när moderat- och KD-budgeten gick igenom här förra året underfinansierade ni Kriminalvården med mycket kraftiga belopp. Kriminalvården hade begärt 395 miljoner kronor och fick 85 miljoner kronor av Moderaterna och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna röstade också igenom den budgeten.
Det duger alltså inte att å ena sidan stå här och ropa på fler straff och ett ökat antal poliser och andra saker när det gäller rättsväsendet och å andra sidan, när man sedan väl får chansen och ska trycka igenom en budget i den här riksdagen, underfinansiera väsentliga delar av rättsväsendet. Den största satsningen som ni gjorde då, i budgetmotionen och budgetförslagen förra året, var inte på välfärden eller på rättsväsendet, utan det var på en skattesänkning på 20 miljarder.
Det är så moderater och kristdemokrater gör i debatten: Ni pratar gärna om ökade insatser, men när det väl handlar om att leverera lever ni helt enkelt inte upp till era egna ord.
Vi går som sagt fram med ytterligare straffskärpningar i den här delen. Vi pekar i vårt 34-punktsprogram bland annat ut rånen. Jag tror att det är en viktig insats att genomföra fler frihetsberövande insatser i den delen. Vi är angelägna om att se till att de som begår de här brotten också buras in och tas om hand.
Anf. 13 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Moderaterna satsar faktiskt 2,5 miljarder mer än regeringen på rättskedjan. Att ta upp den förra budgeten och berätta att Moderaternas förslag om avskaffande av straffrabatten inte är finansierat är intellektuellt ohederligt. Ministern vet mycket väl att man när man gör en budget utgår från gällande lagstiftning. Den dag kammaren bifaller Moderaternas förslag kommer det att justeras i budgeten. Förhoppningsvis är det en moderat regering som kommer att göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att vi lämnar ofinansierade förslag är helt enkelt inte sant. Denna diskussion passar lite väl dåligt i en debatt som handlar om barn som blir rånade och förnedrade. Föräldrarna till de barn som blir rånade, misshandlade och förnedrade vill varken höra om Moderaternas eller om Socialdemokraternas budgetar. De vill ha trygghet. De vill ha lag och ordning. I vårt land där vi har så höga skatter har medborgarna rätt att förvänta sig trygghet. De har rätt att förvänta sig att staten håller sin del av medborgarkontraktet och inte river sönder och stampar på det.
Anf. 14 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det man säger i denna kammare måste sedan hänga ihop med de förslag man lägger fram, bland annat budgetförslag. Allmänheten, som med rätta är upprörd över dessa brott, måste också kunna se att de politiska partierna inte bara talar om dem utan också vidtar åtgärder mot dem.
Då duger det inte att skära ned på polisutbildningen med 90 procent, som ni gjorde under alliansåren, för att pengarna hade tagit slut på grund av att ni hade sänkt skatten så mycket att Sverige fick stora budgetunderskott. Detta duger inte, och då sköter man inte sin uppgift.
Det duger heller inte att här ropa på högre straff och ett större antal frihetsberövande insatser om man sedan inte finansierar kriminalvården. Det handlar inte bara om att ni inte har finansierat den framöver; det har ni visserligen heller inte gjort. Vad jag pekade på var att när ni hade chansen att påverka och tryckte igenom förra årets budget brydde ni er inte om budgetäskanden från Kriminalvården på flera hundra miljoner kronor. Ni röstade igenom alldeles för lite pengar.
Det första jag fick göra igen när jag tillträdde i januari var att i ett första skede avsätta 300 miljoner extra till Kriminalvården och sedan ytterligare 200 miljoner under hösten. Vi har alltså förstärkt Kriminalvården med 500 miljoner kronor. Varför har vi gjort det? Jo, för att se till att det finns tillräckligt med anställda och kapacitet för att man ska kunna ta hand om dem som nu frihetsberövas som en följd av att polisen återigen har börjat leverera med ökad effektivitet i sin brottsbekämpning och av att vi har skärpt straffen.
Vi kommer att fortsätta på denna väg och inrikta oss på de brott som de gängkriminella begår. Det kan handla om grova vapenbrott, allvarliga narkotikabrott, rån och grova misshandelsfall. Vi ser till att ta individerna en efter en och placera dem där de ska vara, det vill säga inom kriminalvården.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.