Den nya skatten på engångsartiklar
Interpellation 2020/21:424 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-08
- Överlämnad
- 2021-02-09
- Anmäld
- 2021-02-10
- Svarsdatum
- 2021-02-26
- Besvarad
- 2021-02-26
- Sista svarsdatum
- 2021-03-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har för avsikt att införa en ny skatt på engångsartiklar, enligt januariöverenskommelsen. Skatteförslaget har för en tid sedan utretts, och remisstiden har nyligen löpt ut. Den nya skatten är en punktskatt som kommer att slå hårt mot kafé- och restaurangbranschen, då exempelvis en takeawaymugg för kaffe eller en matlåda kan beskattas med mellan 3 och 7 kronor styck.
Att införa en ny skatt som slår mycket hårt mot den i nuläget redan hårt ansatta kafé- och restaurangbranschen är varken en klok eller en rättvis politik. Skatten i sig är heller inte ett effektivt styrmedel för minskad nedskräpning och har redan kritiserats av experter för sin begränsade miljönytta. Regeringen påstår sig vilja stötta de krisande näringarna men lägger nu samtidigt nya skattebördor på de branscher man säger sig vilja rädda och stötta. Det är uppenbart att den nya skatten kommer att påverka kaféernas och restaurangernas ekonomiska marginaler negativt.
Utöver att finansministern är bunden att införa skatten på grund av att det är fastslaget i den skadliga januariöverenskommelsen är det inte helt klarlagt när skatten ska införas. Sveriges tidigare miljöminister Isabella Lövin sa dock nyligen under en interpellationsdebatt i riksdagen att ”vi vill också att restaurangerna ska kunna sälja mat, så just nu är det inte lämpligt att genomföra det här”.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Givet den mycket svåra situationen för hela kafé- och restaurangbranschen, har ministern för avsikt att avstå från att införa den nya planerade skatten på engångsartiklar?
- Om ministern inte har för avsikt att införa skatten i år – finns det några specifika effekter med skattens införande som ministern vill undvika, och i så fall vilka?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:424
Webb-tv: Den nya skatten på engångsartiklar
Dokument från debatten
- Fredag den 26 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:85
- Protokoll 2020/21:85 Fredagen den 26 februariProtokoll 2020/21:85 Svar på interpellation 2020/21:424 om den nya skatten på engångsartiklar
Protokoll från debatten
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag har för avsikt att avstå från att införa den nya planerade skatten på engångsartiklar. Han har också frågat om det finns några specifika effekter med skattens införande som jag vill undvika och i så fall vilka.
I den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna anges att en skatt eller avgift ska införas på engångsartiklar. Mot denna bakgrund tillsatte regeringen en utredning, som i augusti lämnade sina förslag i betänkandet Skatt på engångsartiklar (SOU 2020:48). I kommittédirektivet står att syftet med skatten främst bör vara att understödja en övergång till en mer resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi samt minska de negativa miljöeffekterna av engångsartiklar som orsakar nedskräpning.
Utredningens betänkande har remitterats. Remisstiden löpte ut den 30 december 2020. Betänkandet - och inkomna remissynpunkter - bereds för närvarande inom Finansdepartementet.
Många branscher och företagare har drabbats hårt ekonomiskt till följd av coronavirusets spridning, inte minst restaurangbranschen. Jag och regeringen följer noggrant utvecklingen och analyserar löpande behovet av justeringar och erforderliga åtgärder för näringslivet.
Anf. 36 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Sverige och världen befinner sig i en mycket allvarlig kris. Långt fler än 10 000 människor har mist livet i Sverige på grund av pandemin och på grund av den strategi Sverige har valt. Vi har globala problem med smittspridning och sjukdom.
Här på hemmaplan, i vårt land, är det inte bara de som har avlidit och deras anhöriga som är drabbade. Drabbade är också alla de som är sjuka, alla de som oroar sig för att bli sjuka och alla de människor som är isolerade, som lever i ensamhet och som upplever psykisk ohälsa. Drabbade är även alla de människor som har förlorat jobbet till följd av pandemin, fru talman.
I detta mycket allvarliga läge för Sverige lägger Finansdepartementet och finansministern stor kraft på att införa nya skatter. I stället för att lägga tid och energi på att bekämpa pandemin och pandemins effekter kommer promemoria på promemoria från finansministern och Finansdepartementet om att ytterligare bekämpa svenska företag och jobb i Sverige.
Fru talman! Hur kan man som regering i det läge vi befinner oss i prioritera skatteförslag på skatteförslag? Det är skatt på plastpåsar, på engångsartiklar, på take away-mat och på att köpa en kopp kaffe. Hur kan det vara en rimlig prioritering för Sverige att i det här läget lägga så mycket tid och kraft inom budgetpolitiken och finanspolitiken på att införa nya skatter som skadar jobb och tillväxt i landet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det läge vi befinner oss i just nu har finansministern, Finansdepartementet och hela regeringen lagt avsevärd kraft på att införa nya skattepålagor på take away-mat och på restaurangnäringen. Menar finansministern på fullt allvar att det är rätt att hota med nya skattepålagor i det mycket kämpiga läge som råder för restaurangnäringen? Hur kan det i det här läget vara rätt att säga att en take away-kaffe ska beskattas med 5 kronor? Hur kan det i det här läget vara rätt att säga att hämtmat ska beskattas med 7 kronor?
Många av oss läste säkert Visitas och Sveriges bagare och konditorers artikel i Göteborgsposten - jag tror bestämt att det var i december - där man påtalade de orimligheter som denna nya skatt innebär. Hur kan finansministern tycka att det är lämpligt att det ska vara 0 kronor i skatt på industriförpackad mat som säljs i butik medan den hantverkare och kock som arbetar och sliter med ett eget litet företag ska belastas med 7 kronor vid försäljning av förpackad mat? Hur kan finansministern tycka att det är rimligt att den som går in på en stormarknad och köper en juice i plastförpackning betalar 0 kronor i skatt medan den som går till det lokala konditoriet och köper en juice i plastglas får betala 5 kronor i skatt?
Hur kan det vara rimligt med en skatt som så utstuderat slår mot de mindre företagen - mot dem som själva anstränger sig och jobbar - men inte alls träffar den storskaliga industrin, där de stora kvantiteterna finns? Hur har finansministern tänkt när hon har utformat den här skatten?
Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det här var en del i januariavtalet, och vi tillsatte därefter en utredning som nu har arbetat under en tid. Den har kommit med sina förslag, som nu har remitterats.
Just nu bereder vi frågan på Finansdepartementet, och det gör att det är för tidigt att svara på de frågor som Niklas Wykman ställer. Vi tittar naturligtvis på de remissynpunkter som har kommit in. Jag är väl medveten om att restaurangbranschen har det väldigt tufft nu under pandemin, så det är förstås också information som finns med i beredningsarbetet.
Anf. 38 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Är det alltså finansministerns besked här i dag att skatten på takeaway-mat och hämtkaffe inte kommer att införas? Det vore önskvärt för alla dem som sliter i restauranger och kaféer att få ett klart och tydligt besked.
Skatter är givetvis alltid en utgift för alla som driver ett företag och som arbetar, men hotet om nya skatter måste också tas in när man planerar sin verksamhet. Här låter finansministern dem som driver kaféer och restauranger i Sverige leva under en mycket stor osäkerhet när det gäller om det ska komma en ny skatt.
Det här är inte den enda nya skatt finansministern hotar Sveriges jobb och företag med. Finansministern har i intervju på intervju talat om att det ska höjas skatter på företagande.
Fru talman! Det är en världsunik position i en kraftig och allvarlig lågkonjunktur att hota landets jobb med fler skattehöjningar. Det kan rimligtvis inte vara någon annan finansminister som agerar på det sättet. När man ser att jobb efter jobb hotas kommer hot efter hot från finansministern: Så fort jag får chansen ska jag höja skatten på din verksamhet!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte ett bra sätt att ta ansvar för ett land, för de offentliga finanserna eller för att värna jobb och trygghet i Sverige. Varför kan finansministern inte bara ge ett tydligt besked om att den här skadliga skatten på jobb inte kommer att införas? Det vore mycket glädjande för alla bagare, kockar och servitörer runt om i hela landet som nu oroar sig för sina jobb.
Hur kan det vara rimligt när vi säger åt restaurangnäringen att ställa om till mer av hämtmat att samtidigt säga att så snart chans ges kommer vi att införa en skatt på just detta? Det gör det olönsamt att investera i olika typer av tekniker och möjligheter för att sälja just hämtmat om man vet att nästa år kommer denna marknad att förstöras av väldigt höga skatter. Då blir det olönsamt här och nu att ställa om till den typen av verksamhet.
Finansministern måste rimligtvis förstå att skatter har den här typen av effekter och att otydligheter och inga besked bidrar till att jobb hotas och försvinner.
Det är svårt att förstå finansministerns logik bakom skattepolitiken. Det är som att man vill beskatta själva kärnan i det som är mest svenskt. Det är hårda skatter på arbete, hårda skatter på bilar från Volvo, hårda skatter på nyfikenheten på framtiden och omvärlden - och nu också en helt ny skatt på det svenska fikat. Varför vill finansministern beskatta det som är svenskt så hårt?
Anf. 39 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Om jag vore moderat skulle jag vara något försiktig med att prata om både jobb och statsfinanser. Vi vet alla att de tre gånger som Moderaterna har haft inflytande och innehaft eller varit med i regeringsmakten har man lämnat efter sig statsfinanser med stora underskott, som vi socialdemokrater sedan har fått se till att skapa ordning och reda i igen. Det är så historien ser ut.
Vad gäller jobben kan jag konstatera att även nu, i den största ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, är sysselsättningen högre än när Moderaterna styrde.
Niklas Wykman säger sig stå upp för det mest svenska som finns. Men den skatteförändring som jag tror att han nu tänker på att jag förespråkar, nämligen att förändra 3:12-reglerna, handlar om en skatt som framför allt träffar den rikaste procenten. Vad är osvenskt, Niklas Wykman, med att den rikaste procenten får vara med och bidra lite mer för att våra äldre ska ha en trygg äldreomsorg?
Anf. 40 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Finansministern ger ingen förklaring till varför det i det utsatta läge Sverige befinner sig i är rätt att presentera nya skatter på löpande band. Hur har finansministern resonerat när hon har bedömt det vara rätt att utreda, införa eller föreslå en stor mängd nya skatter samtidigt som vi befinner oss i en global pandemi och i en lågkonjunktur?
Finansministern ger inget besked till de restauranger, kafeterior och fik som behöver ett besked för att kunna öka sin verksamhets omställning till att sälja mer av takeaway-produkter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Besöksnäringen, restaurangerna och fiken befinner sig nu i ett mycket kritiskt läge, där de är i stort behov av att sälja mer takeaway-produkter för att kunna överleva. Då säger finansministern samtidigt: Så snart möjlighet ges ska den här typen av produkter beskattas väldigt hårt. Hur kan då finansministern föreställa sig att de här företagen ska klara av att investera i den omställning som krävs?
Hur kan finansministern tycka att det är rimligt att föreslå en skatt som ska drabba en juice man köper på det lokala fiket med 5 kronor, medan skatten blir 0 kronor om man går in och köper en plastförpackning i butiken bredvid? Hur kan finansministern föreslå en skatt som gör att det ska kosta 7 kronor för den lokala restaurangen att sälja en takeaway-portion men 0 kronor för samma förpackning i butiken med industritillverkad mat? Hur tänker finansministern här?
Anf. 41 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Om det vore så att regeringen var färdig med beredningen hade jag gärna svarat på Niklas Wykmans frågor. Men det är vi inte, utan frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Vi tittar på och analyserar just nu remissvaren som har kommit in, och vi är naturligtvis väl medvetna om hur oerhört tufft man har det just nu i restaurangbranschen. Det har vi med oss i tankarna. Det är också därför vi har kommit med stora stöd till restaurangbranschen, som är en av de branscher som lyckligtvis i störst utsträckning har kunnat ta del av krisstöden.
Däremot fick jag inget svar från Niklas Wykman på min fråga, nämligen vad han ser som är så osvenskt i att den rikaste procenten ska bidra mer till tryggheten och en bra ålderdom för våra äldre. Där blev det väldigt tyst.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.