Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den kommunala självstyrelsen

Interpellation 2002/03:40 av Krantz, Tobias (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2002-11-19
Svar fördröjt anmält
2002-11-22
Sista svarsdatum
2002-11-29
Besvarad
2002-12-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 november

Interpellation 2002/03:40

 av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Pär Nuder om den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen har en stark ställning i grundlagen. Redan i regeringsformens portalparagraf (RF 1:1) omnämns det lokala självstyret som ett av den svenska demokratins centrala fundament. Och inget politiskt högtidstal kan hållas utan att den kommunala självbestämmanderätten hyllas.

Den politiska verkligheten ser annorlunda ut. Inte minst under 1990-talet har kommunernas rätt att bestämma över sina angelägenheter kraftigt beskurits. Tendensen är att allt fler statsbidrag från stat till kommun öronmärks för olika ändamål; allt fler lagar införs som kringskär kommunernas eller landstingens befogenheter. Som exempel på senare tid kan nämnas de regler som inskränker kommunernas möjligheter att sälja hela eller delar av sitt bostadsbestånd eller de bestämmelser som har förhindrat för de landsting som så önskar det att sälja ut sina akutsjukhus.

Enligt min mening finns det tre särskilt viktiga skäl till att det är viktigt att värna den kommunala självstyrelsen. För det första: den ger människor makt att påverka viktiga politiska frågor som berör deras vardag. För det andra: den gör det möjligt att pröva olika lösningar på samhälleliga problem. Kommuner kan söka inspiration hos varandra när det gäller att hitta modeller för att till exempel skapa en god äldrevård eller barnomsorg. För det tredje: den förankrar det demokratiska systemet i sin helhet bättre hos medborgarna. Den ger fler människor chansen att delta i den demokratiska processen och den bidrar till att minska avståndet mellan folkvalda och medborgare.

I en artikel i Dagens Nyheter den 7 november riktar sju tunga socialdemokratiska kommunpolitiker skarp kritik mot hur självstyret inte minst under senare år har inskränkts. Artikelförfattarna menar att "i nuläget är den kommunala självstyrelsen på väg att förvandlas till en kuliss". Det är ord som förtjänar att tas på största allvar.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

Delar statsrådet den oro för den kommunala självstyrelsens ställning som de sju socialdemokratiska kommunpolitikerna ger uttryck för?

Om ja@ vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka den kommunala självstyrelsen i praktiken? Om nej @ på vilka grunder gör statsrådet en annan bedömning?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:40, den kommunala självstyrelsen

Interpellationsdebatt 2002/03:40

Webb-tv: den kommunala självstyrelsen

Protokoll från debatten

Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 33 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Tobias Krantz har frågat statsrådet Pär Nuder om han delar den oro för den kommunala självstyrelsens ställning som sju socialdemokratiska kommunalpolitiker gett uttryck för i en artikel i Da- gens Nyheter och vilka åtgärder han i så fall avser att vidta för att stärka självstyrelsen i praktiken. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Jag vill i huvudsak hänvisa till vad jag anförde i riksdagen den 22 november som svar på en interpel- lation av Kerstin Lundgren om stärkande av den kommunala självstyrelsen. Jag framförde då att rege- ringen genom en rad reformer under 1990-talet har eftersträvat att ge kommuner och landsting en ökad självständighet. Motsatta intressen mellan staten och kommunerna kommer dock alltid att finnas, och om- fattningen av kommunernas åligganden kommer därför att variera mellan olika områden. Kravet på medborgarnas rättvisa och likvärda behandling är grundläggande, samtidigt som den kommunala själv- styrelsen representerar ett för folkstyrelsen centralt värde. Frågan om hur den lokala demokratiska självsty- relsen ska förbättras är något som regeringen ständigt arbetar med. Det går inte att i detalj redovisa alla åtgärder regeringen vidtar inom olika politiska områ- den. I mitt svar till Kerstin Lundgren påminde jag dock om att regeringen under förra mandatperioden lade fram ett antal förslag i demokratipropositionen, Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80), som syftade till att stärka den lokala demokratin. Jag erin- rade också om att regeringen aviserat att under den kommande mandatperioden göra en översyn av upp- giftsfördelningen mellan den regionala och den natio- nella nivån. I denna översyn kommer naturligtvis frågan om den kommunala självstyrelsen att aktuali- seras. Sammanfattningsvis blir mitt svar till Tobias Krantz att regeringen har gjort insatser för att värna och utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramarna för en nationell välfärdspolitik. Jag hyser därför ingen oro för den kommunala självstyrelsens ställning som en omistlig del av den svenska folksty- relsen.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 34 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Jag ska be att få tacka statsrådet för svaret. Den kommunala självstyrelsen är en omistlig del av den svenska demokratin. Som jag pekar på i min interpellation finns det ett antal viktiga argument för att det är centralt med den kommunala självstyrel- sen. Det handlar om att ge medborgarna makt över deras nära vardag. Det handlar om att det ska vara möjligt att pröva olika lösningar på samhälleliga problem. Och det handlar för det tredje om att se till att vi säkrar demokratin. Det tror jag är nödvändigt att i så fall ha en stark lokal självstyrelse. Tyvärr tycker jag inte att statsrådets svar är speci- ellt klargörande. Svaret väcker fler frågor än vad det faktiskt ger svar. Jag läser i interpellationssvaret: "Frågan om hur den lokala demokratiska självsty- relsen ska förbättras är något som regeringen ständigt arbetar med." Då är den naturliga frågan: Hur arbetar regeringen med att stärka den lokala demokratiska självstyrelsen? Statsrådet skriver vidare: "Det går inte att i detalj redovisa alla åtgärder regeringen vidtar inom olika politiska områden." Om det nu är så att regeringen genomför en mängd åtgärder för att stärka den lokala självstyrelsen borde statsrådet inom ramen för den möjlighet han här har åtminstone kunna redovisa några områden där regeringen vidtar åtgärder för att stärka det lokala självstyret. Regeringen hänvisar till demokratipropositionen. Men den handlade egentligen inte om åtgärder för att stärka det lokala självstyret. Den innehöll förslag som främst handlade om hur formerna för den lokala de- mokratin skulle kunna förbättras. Det var lovvärt i sig. Många av de åtgärderna var bra, även om jag tyckte att det var lite för dåligt. Men det handlade inte om självstyret, och självstyret handlar om kommu- nernas möjligheter att bestämma själva. Statsrådet hänvisar till en översyn av uppgiftsför- delningen mellan nationell och lokal nivå. Är det egentligen allt som regeringen i praktiken har gjort, alltså tillsatt ytterligare en utredning? Om det är så tycker jag att det finns skäl till stor oro. Det är fler än jag och de socialdemokratiska kommunalpolitiker som har skrivit debattartikeln som är oroliga. Också Kjell-Olof Feldt, som ju inte är en helt obekant person, skrev så sent som i maj i år i Dagens Nyheter att det har blivit alltfler detaljerade regler, alltfler övervakande domstolar och myndigheter som ger kommunerna olika typer av direktiv. Som ett av de senaste exemplen som han upptäckte i maj pekade han på att miljöministern hade ryckt ut och sagt att länsstyrelserna skulle ägna sig åt att överpröva kom- munernas beslut när det gäller strandskyddsbestäm- melser. Och Kjell-Olof Feldt fortsätter: Det är väl ingen som bestrider att allt detta urholkat den kommunala självstyrelsen, i vissa fall gjort den helt illusorisk. Jag tycker att detta är rätt allvarliga ord som regeringen borde ta till sig. Mina frågor kvarstår alltså: Är statsrådet verkli- gen inte orolig? Vad har regeringen i praktiken gjort vid sidan av att tillsätta ytterligare en utredning?
Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 35 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Låt mig peka på några väldigt stra- tegiska reformer under 90-talet som har betytt väldigt mycket för den kommunala friheten och den kommu- nala självstyrelsen. När den nya kommunallagen infördes 1991 gavs kommunerna en mycket stor frihet att själva forma sin egen organisation i stället för den detaljerade organisation som föreskrevs i den tidigare kommu- nallagen. När statsbidragssystemet lades om i början av 90- talet infördes den så kallade påsen, samtidigt som vi gick bort ifrån raden av de specialdestinerade statsbi- drag som betalades ut udner 70-talet, och till detta fogades ett utjämningssystem. Det var också ett ut- tryck för en större frihet för kommunerna att själva disponera statsbidragen och göra de prioriteringar som kommunmedborgarna och kommunpolitikerna eftersträvade. Då kom man bort från den statliga detaljregleringen. Detta är två väldigt tydliga exempel på att vi un- der 90-talet vidgade ramarna för det kommunala självstyret. Sedan måste man ha klart för sig att medborgar- nas tilltro till den kommunala självstyrelsen är också beroende av om de upplever att det finns en rättvisa och en likvärdig behandling jämfört med invånarna i andra kommuner och landsting. Vi sätter upp nationella mål för politiken, och i det arbetet medverkar alla riksdagspartier. Dessa mål syftar just till att garantera en likvärdig och rättvis behandling och en rättvis och likvärdig tillgång till samhällsnyttigheterna och till välfärden. Jag tror inte att Tobias Krantz vill att skollagstift- ningen ska avskaffas. Skollagstiftningen är ju ett uttryck för att vi på det nationella planet lägger fast ett visst regelverk om en viss grundstruktur för hur skolan ska skötas på det lokala planet. Jag tror inte heller att Tobias Krantz vill avskaffa LSS-reformen. Ni i Folkpartiet brukar ju anföra att det var ni som drev igenom LSS-reformen, även om den - parentetiskt sagt - var underfinansierad. Men jag tror inte att Tobias Krantz vill avskaffa LSS- reformen. Det är en rättighetsreform som innebär att alla funktionshindrade i det här landet har ungefär samma rättigheter. Detta är två exempel på att det är viktigt att sätta upp nationella mål, och det är också viktigt att ga- rantera medborgarna, oavsett var de bor i landet, ungefär likvärdiga rättigheter på centrala välfärdsom- råden.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 36 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Jag tackar för den historielektion som jag fick av Lars-Erik Lövdén. Jag känner väl till historieskrivningen, att det i slutet av 80-talet och början på 90-talet genomfördes en hel del reformer som syftade till att stärka den kommunala självstyrel- sen. Det handlade bland annat om statsbidragsrefor- men som också Lars-Erik Lövdén nämnde. Återigen innebär inte den kommunala självstyrel- sen en ökad frihet för kommunerna att de får be- stämma över sin egen organisation, utan det handlar om att förbättra formerna för den kommunala demo- kratin, och det är - som jag sade i mitt tidigare anfö- rande - en annan sak. Den här frågan handlar egentligen om vad rege- ringen gör nu. Socialdemokraterna tycker att det var bra att man genomförde dessa reformer i slutet av 80- talet och i början av 90-talet, och det är ju bra. Men frågan är vad regeringen nu gör för att stärka den lokala självstyrelsen. Där fann jag inte att Lars-Erik Lövdéns senaste anförande innehöll några konkreta förslag om vad vi ska göra för att förstärka det kom- munala självstyret. Sedan försökte Lars-Erik Lövdén ställa mig till svars. Men jag kan påminna statsrådet om att tanken med interpellationsinstitutet är att det är interpellan- ten som ställer frågorna och statsrådet som ska svara. Men jag ska ändå vara lite trevlig och artig mot statsrådet och ge några exempel på några konkreta förslag om hur Folkpartiet vill stärka den lokala själv- styrelsen. Vi vill att kommunerna återigen ska få bestämma över sitt bostadsbestånd. Vi ville att den stopplag mot utförsäljning av akutsjukhus som rege- ringen nu har dragit tillbaka aldrig skulle ha införts och att den inte heller ska gälla framöver. Men den konkreta frågan är återigen: Vad gör den socialdemokratiska regeringen nu för att stärka det lokala självstyret?
Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 37 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! I sin interpellation åberopar Tobias Krantz en debattartikel i Dagens Nyheter. Jag tycker att det är intressant att han gör det eftersom det för- anleder mig att ställa frågor till Tobias Krantz som representant för Folkpartiet. I denna debattartikel tar man upp just rättighets- lagstiftningen LSS som ett exempel på ett ingrepp i det lokala självstyret. Man tar också upp frågan om statliga regleringar när det gäller skolan, äldreomsor- gen, handikappomsorgen och socialtjänsten som uttryck för ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Om man nu påstår - vilket Tobias Krantz gör - att regeringen urholkar det kommunala självstyret är detta en intressant fråga att ställa till Tobias Krantz och Folkpartiet: Vilken lagstiftning på det sociala området vill Folkpartiet upphäva för att utrymmet för den kommunala självstyrelsen ska utökas? Vill man förändra i LSS-lagstiftningen? Vill man förändra i skollagstiftningen för att öka frihetsgraden för kom- munerna när det gäller att bestämma över skolans utformning och inriktning? Eftersom Tobias Krantz i sin interpellation har åberopat debattartikeln är detta relevanta frågor. Den alldeles grundläggande och avgörande frågan för ett reellt innehåll i den kommunala självstyrelsen är att kommunerna har ekonomiska förutsättningar att klara sina åtaganden. Vi har nu haft några år när kommunernas ekonomi successivt har förbättrats genom ökade statsbidrag och ett kraftigt ökat skatte- underlag i kommunsektorn. Det är regeringens be- stämda inriktning att fortsätta med en politik som skapar förutsättningar för kommunerna att ekono- miskt klara sina åtaganden. Där utgör också utjäm- ningssystemet en fundamental del. Utan ekonomiskt utrymme har kommunerna inte förutsättningar att klara sina åtaganden. Därmed urholkas också det kommunala självstyret. Herr talman! Sedan vill jag än en gång åberopa det som jag nämnde i interpellationssvaret, nämligen att vi just nu är i färd med att utforma direktiven till en utredning som ska se över uppgifts- och ansvars- fördelningen mellan den lokala nivån, den regionala nivån och den centrala nivån. Detta blir en väldigt avgörande och viktig utredning när det gäller att läg- ga fast vilken uppgiftsfördelning som vi ska ha i samhället. Detta får också inverkan på diskussionen om det kommunala självstyret. Jag är en varm anhängare av kommunalt självsty- re, men jag är också väl medveten om att det krävs nationella mål och ett nationellt regelverk på vissa områden för att man ska kunna garantera alla med- borgare i Sverige ungefär likvärdiga rättigheter.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 38 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Den här artikeln som skrevs av sju socialdemokratiska kommunalpolitiker är inte den enda artikel som har publicerats och den enda typen av kritik som har först fram som handlar om urholk- ningen av den kommunala självstyrelsen och om att den kommunala självstyrelsen är för svag. Det finns också flera andra exempel. Jag nämnde Kjell-Olof Feldts artikel från i våras. Denna kritik framförs från många håll i samhället. Jag konstaterar återigen att Lars-Erik Lövdén undviker min grundläggande fråga. Jag har fått en fin redogörelse om vad regeringen har gjort historiskt och om olika typer av ekonomiska satsningar. Men den intressanta frågan är ju vad regeringen gör nu. Om det nu är så att vi vill värna den kommunala självstyrelsen och inser att det finns problem med att den kommunala självstyrelsen är för svag, då måste den intressanta frågan bli: Vad gör vi nu? Jag försökte ge några exempel på hur den kom- munala självstyrelsen kan stärkas. Vi ska inte ha en stopplag som förhindrar landsting att förfoga över sina egna sjukhus. Vi ska inte ha en situation inom bostadssektorn där länsstyrelsen bestämmer om kommunen ska få äga bostäder eller inte utan det måste kommunerna själva få bestämma. Om Lars- Erik Lövdén nu inte gillar de här förslagen för att stärka den kommunala självstyrelsen, borde Lars-Erik Lövdén lägga fram några andra förslag på hur den kommunala självstyrelsen ska förstärkas. Jag tolkar återigen att det enda regeringen gör i frågan är egentligen att man väntar på att utredningen ska komma med något slags magic fix i frågan. Jag tror inte riktigt på det, utan det måste också finnas en politiska vilja från regeringens sida, och den verkar saknas. Jag vill till sist bara skicka med en sak till statsrå- det som statsrådet kan reflektera över i sin sista re- plik. Den här utredningen som ändå ska se över upp- giftsfördelningen tycker jag också bör se över om det är så att man kan genomföra någon typ av starkare lagstöd för den kommunala självstyrelsen, i form av till exempel en lag som reglerar uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun. Det behöver inte göra Sve- rige till en förbundsstat eller federation, men det kan faktiskt på något sätt tala om att vissa frågor ligger på kommunal nivå och att vissa ligger på nationell nivå.
Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 39 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Jag vill än en gång återknyta till de- battartikeln i Dagens Nyheter, eftersom Tobias Krantz tar den som en plattform i sin interpellation för kritik mot regeringen. Jag vill fråga Tobias Krantz på nytt: Vad är det i rättighetslagstiftningarna som Tobias Krantz vill förändra? Vad är det när det gäller vårdgaranti och när det gäller statlig tillsyn som To- bias Krantz vill förändra? Han tar just dessa frågor i debattartikeln som utgångspunkt för sitt påstående att den kommunala självstyrelsen har urholkats. Jag delar inte uppfattningen att den kommunala självstyrelsen har urholkats. Den kommunala själv- styrelsen har stärkts under 90-talet genom de refor- mer som vi framför allt genomförde när det gällde de generella statsbidragen, påsen, och övergången till ett väl fungerande utjämningssystem. Den kommunala självstyrelsen är en omistlig del av den svenska folk- styrelsen och ska så förbli. Därmed känner jag inte den oro som Tobias Krantz gör. Sedan kan det naturligtvis från tid till annan upp- stå en diskussion om gränserna för det kommunala självstyret. Det är inte märkligt att den diskussionen uppstod när det gällde de allmännyttiga bostadsföre- tagen när vi såg en utveckling mot en stark omvand- ling och privatisering av allmännyttan. Det är ett bostadsbestånd som är strategiskt viktigt både av sociala och av bostadspolitiska skäl men också ur ett nationellt perspektiv för att vi ska kunna ha ett väl fungerande hyressättningssystem. Den lagstiftning som genomfördes då var just till för att garantera en social bostadspolitik och ett väl fungerande hyressätt- ningssystem.

Intressenter

Frågeställare

Tobias Krantz
Tobias KrantzFP

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.