Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

däckproduktionen i Gislaved

Interpellation 2001/02:494 av Samuelsson, Marianne (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-26
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-05-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april

Interpellation 2001/02:494

 av Marianne Samuelsson (mp) till miljöminister Kjell Larsson om däckproduktionen i Gislaved

Däckfabriken Continental i Gislaved hade ställt om sin produktion och var en av få producenter som trots den högre kostnaden tillverkade miljövänligare däck utan de cancerframkallande och miljöskadliga HA-oljorna.

Nu ska däckfabriken i Gislaved läggas ned och verksamheten flyttar till Tyskland och Portugal. Continental har av EU utlovats stöd för att kunna genomföra denna flytt. EU-kommissionen ska ta miljöhänsyn i sina regionalpolitiska satsningar men om detta omfattar själva fabrikstillverkningen av däcken kunde inte ansvarig minister svara på utan hänvisade till miljöministern.

Ett av våra stora miljö- och hälsoproblem är de cancerframkallande oljor som bildäcken innehåller och vars ämnen vid slitage med tiden drabbar människan.

Varje år beräknas ca 50 000 ton miljöfarliga oljor spridas ut i naturen via däckslitage. Det borde vara ett givet miljökrav vid inköp av bilar att däcken är tillverkade av mindre miljöskadliga oljor. Om en av de få fabrikerna i EU lägger ned sin miljövänliga däcktillverkning kan inte företagsproduktionen motsvara efterfrågan. Och om det inte finns bättre däck på marknaden innebär det en ökning av utsläppen av giftiga oljor.

Enligt utbytesprincipen ska alltid miljövänliga kemikalier användas. Detta är något som bör beaktas när EU lämnar regionalpolitiskt stöd för flytt av fabriker. I annat fall kan företagsledningar utnyttja EU-stöden för att försämra miljön.

Miljöministern har vid tidigare tillfällen lovat att stoppa bildäckstillverkning som innehåller giftiga HA-oljor.

1.Avser ministern att ta reda på huruvida EU-kommissionen tagit hänsyn till det faktum att Continental nu möjligtvis lägger ned den miljövänliga produktionen?

2.Och vad har EU-kommissionen i såna fall meddelat ministern gällande fallet Continental?

3.Avser ministern att verka för att EU-stöden, vid företagsflytter även beaktar miljöhänsynen?

4.Avser ministern att i EU verka för en förändring av gällande EU-stödsregler så att större miljöhänsyn tas?

5.Avser ministern att verka för att de farliga HA-oljorna försvinner i däcktillverkningen, och i sådana fall på vilket sätt?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:494, däckproduktionen i Gislaved

Interpellationsdebatt 2001/02:494

Webb-tv: däckproduktionen i Gislaved

Protokoll från debatten

Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 147 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Marianne Samuelsson har frågat miljöministern om han avser ta reda på huruvida EU- kommissionen tagit hänsyn till det faktum att Conti- nental nu lägger ned den miljövänliga produktionen och vad kommissionen i så fall meddelat miljöminis- tern gällande fallet Continental. Marianne Samuelsson har också frågat miljömi- nistern om han avser att verka för att EU-stöden vid företagsflytter även beaktar miljöhänsyn och om miljöministern avser att verka för en förändring av gällande EU-stödregler så att större miljöhänsyn tas. Marianne Samuelsson har också frågat om miljö- ministern avser att verka för att de farliga HA-oljorna försvinner i däcktillverkningen, och i sådana fall på vilket sätt. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna. När det gäller HA-oljor som Marianne Samuels- son frågar om är det riktigt att dessa innehåller en grupp giftiga ämnen, polyaromatiska kolväten, PAH. Många av dessa är klassificerade som cancerfram- kallande och giftiga för bl.a. vattenlevande organis- mer. Flertalet bryts dessutom ned långsamt och kan därför ansamlas och lagras i levande organismer. Sådana HA-oljor hör till den grupp farliga ämnen som inte hör hemma i ett hållbart samhälle enligt den svenska kemikaliestrategin. HA-oljorna används som mjukgörare i bildäck för att minska viskositeten och förbättra väggreppet. Ett personbilsdäck kan innehålla cirka en liter HA-olja. När däcken slits mot vägbanan sprids den giftiga HA- oljan längs våra vägar där både människor och djur exponeras. I mitten av 1990-talet beräknades ca 14 ton av dessa giftiga ämnen (PAH) spridas årligen i miljön från däckslitage i Sverige. För närvarande finns inget förbud mot eller be- gränsning av användningen av HA-oljor i Sverige eller inom EU. Visst utbyte mot mindre farliga ämnen har skett i Sverige på frivillig väg, bl.a. genom på- tryckningar från transportföretag, landsting och för- säkringsbolag, men oviljan från de stora däcktillver- karna är kompakt. Efter påtryckningar från några stora transportfö- retag har användningen av HA-oljor till stor del upp- hört i lastbilsdäck. Användningen i vinterdäck är också mycket begränsad. I regummerade svenska däck är HA-oljorna i princip borta. Däremot före- kommer HA-oljorna ännu i stor utsträckning i som- mardäck. Dagens kunskap om hälso- och miljöriskerna med däck som innehåller HA-oljor är god. Eftersom det dessutom finns alternativ till HA-oljor kan det tyckas att industrin kunnat ta ett större ansvar för att byta ut oljorna på egen hand. Så sker nu inte och det finns starka skäl för att få ett snabbt stopp för användning- en av HA-oljor med andra medel. Jag vill därför uppdra åt Kemikalieinspektionen att utreda förutsättningarna för att minska spridningen av PAH från däckslitage till en ofarlig nivå. Mot bakgrund av tillverkningen i Gislaved är det min bedömning att det bör vara möjligt att helt få bort användningen av skadliga HA-oljor. Däckfabriken Continental i Gislaved är en av de få producenter som har tillverkat däck utan HA-oljor. Det är också mot denna bakgrund olyckligt att däck- fabriken i Gislaved nu ska läggas ned. När det gäller Marianne Samuelssons fråga om huruvida kommissionen tagit hänsyn till det faktum att Continental nu lägger ned den miljövänliga pro- duktionen vill jag lämna följande kommentar. Vid stödärenden av det slag som det här är fråga om är det kommissionens uppgift att bevaka att EG:s regelverk för statligt stöd följs. Utgångspunkten för dessa bestämmelser är att nationellt företagsstöd, inklusive eventuell medfinansiering från EU:s struk- turfonder, ska vara så utformat att det inte riskerar snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Det är också med utgångspunkt från dessa aspekter som regeringen med kommissionären Mario Monti tagit upp frågan om det aktuella stödet till Continentals anläggning i Portugal. Kommissionär Monti har meddelat att han genom sina tjänstemän ska granska huruvida några oegentligheter har förekommit med utgångspunkt från konkurrensreglerna. Kommissio- nen har ännu inte presenterat några resultat från sin undersökning, men klart är att det saknas formella grunder som föranleder kommissionen att ta hänsyn till omständigheten att däcktillverkningen i Gislaved skett utan de skadliga HA-oljorna. När det gäller Marianne Samuelssons fråga om miljöhänsyn vid EU-stöd vid företagsflytt vill jag först notera att ett företag inte får stöd för att flytta - företaget får stöd för nyinvesteringar i en del av EU som kännetecknas av regional eftersläpning. Regio- nalpolitiska stöd anses berättigade därför att solidari- teten med svaga regioner är en viktig del av EU:s struktur- och sammanhållningspolitik. När det så gäller miljöhänsyn vid stödgivning kan jag nämna att EG-reglerna premierar investeringar som bidrar till en förbättrad miljö. För det fall ett företag i samband med en investering gör strikt miljörelaterade inve- steringar utöver tvingande miljönormer kan statligt stöd beviljas också för dessa. EG-reglerna rymmer däremot inte möjlighet att utöver detta ställa miljöre- laterade villkor i samband med stöd. Sist frågar Marianne Samuelsson om jag i EU ämnar verka för en förändring av gällande EU- stödregler så att större miljöhänsyn tas. Det här är en principiellt mycket viktig fråga som jag gärna åter- kommer till senare i den här debatten. Min bedöm- ning är dock att det är en svårframkomlig väg och att det kan vara effektivare att gå vidare med att försöka harmonisera reglerna inom EU när det gäller miljö- krav - även i detta fall med HA-oljor.
Marianne Samuelsson (Mp)
Anf. 148 Marianne Samuelsson (Mp)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret. Det här är en oerhört viktig miljöfråga. För snart ett år sedan var just frågan om slitage av däck och därmed miljökonsekvenserna en stor medial fråga. Då gick miljöministern ut och lovade att han skulle ta itu med denna fråga och de cancerframkallande ämnen som sprids i naturen. Sedan blev det ganska tyst, och sedan kom flytten av fabriken i Gislaved. Det är oerhört viktigt att sätta in frågan i sitt sammanhang. Man lovar att man ska agera för en viktig miljöfråga. Därefter ska en verksamhet flyttas, och det verkar som att det har givits ett stöd om 500 miljoner för att flytta verksamheten. I de regelsystem som finns har miljöaspekterna inte tagits med, och då har miljöfrågorna verkligen åsidosatts inom EU. Det är viktigt att fundera över hur det går att komma åt detta. Det är bra att ministern tar initiativ för att Kemi- kalieinspektionen ska få i uppdrag att gå vidare med frågorna. Vilken roll har Kemikalieinspektionen inom EU-systemet? Företaget flyttar nu utanför Sveriges gränser, och det innebär att det inte längre är fråga om svensk tillverkning av däck. Kan Kemikaliein- spektionen och miljöministern agera för att däcken ska innehålla mindre av de giftiga HA-oljorna inom EU? Vilken väg kan tas? För mig känns det som om Kemikalieinspektionen kanske inte är den rätta vä- gen, men jag vet inte. Det är bra att agera med hjälp av de vägar som finns. Det går inte att inom EU ha ett system där företaget kan flytta och därmed byta ned sig när det gäller miljöfrågorna. Kan miljörelaterade investeringar omfattas av att använda sig av en annan typ av olja? Det är väl egentligen inte någon större investering, utan det är fråga om att man köper in och möjligen får en högre kostnad för produktionen, vilket de har framhållit. Det är inte någon direkt investering i själva företaget, i den bemärkelse som jag har uppfattat att miljöreg- lerna inom EU i dag omfattar. Det här visar att det behöver göras oerhört mycket mer inom EU när det gäller miljöfrågorna. Det saknas tydliga regelsystem. Trots de debatter som har förts och de krav som har ställts på att vi genom ett samar- bete inom EU ska kunna stärka miljösamarbetet, höja miljöribban och därmed få hårdare miljökrav, verkar det som om man efter dessa år fortfarande kan byta ned sig och få en sämre miljö. Jag vill ha en tydlig förklaring av statsrådet om det är så att man kan utnyttja både pengarna och re- gelsystemet inom EU för att byta ned sina miljökrav.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 149 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Låt mig först säga att miljöminister Kjell Larsson har gått ut och agerat för att vi ska ta tag i frågan om HA-oljorna. Det gör vi nu, och vi fullföljer därmed det initiativet. HA-oljefrågan drivs från Sverige och har över hu- vud taget inte aktualiserats inom EU. Det är därför ett mycket viktigt arbete vi gör härifrån med att aktuali- sera den frågan. Vad vi nu gör är att undersöka vad vi kan göra i Sverige, om vi kan införa ett ensidigt förbud i Sverige mot bakgrund av att det är en mycket lång väg kvar innan vi kan nå fram till ett gemensamt regelverk inom EU på just detta område. Men det är ett natur- ligt nästa steg för oss att gå vidare inom EU och driva HA-oljefrågan där. Det kommer vi att göra på sikt. När det handlar om flytten vill jag än en gång be- tona att det inte handlar om att stödreglerna är utfor- made på ett sådant sätt att man får stöd för flytt. Den- na fråga har undersökts noga av kommissionen i andra fall. Man kan helt enkelt inte ens bevisa att den här nedläggningen i Sverige är direkt kopplad till uppförandet av en ny fabrik i Portugal. Det är ett ganska typiskt problem när det gäller den här stöd- funktionen. När det gäller hur man ska arbeta med stödregler- na har vi noga gått igenom vad som kan göras där. Det finns många formella problem. Ett grundproblem är att hela regelverket handlar om konkurrens. Det handlar om incitament för att t.ex. vidta miljövänliga åtgärder. Huruvida HA-oljor över huvud taget är på tal i Portugalfabriken har vi icke kunnat få fram. Däremot hävdar man att det finns miljöinvesteringar i detta som motiverar stöd, men vi har ännu inte kunnat få besked om vad detta består i. Det behöver alltså inte ha att göra med HA-oljor, men det är också möjligt att man kommer att producera däck utan HA-oljor. Det är viktigt att se att det är en oerhört komplice- rad process att gå in i stödsystemet. Man arbetar nu på att förenkla stödreglerna inom EU, bl.a. genom att tillåta vissa stödordningar där det inte ens på förhand är klart vilka företag som kommer att söka. Det måste göras en individuell kontroll av varje ansökan från EU-kommissionen. Det skulle föra tillbaka hela den- na process till en situation där kommissionen i detalj måste granska varje fall. Vi ser också vissa problem med rättssäkerheten, att man ska veta i förväg vad som gäller. Annars måste man försöka hitta en gemensam regel, som kan tillämpas på många fall. Det är möjligt att man kan gå vidare här. Men vi ser det som en mer framkomlig väg att jobba med harmonisering. När vi får gemensamma regler för vad som gäller, t.ex. för HA-oljor, kan man inte med EU- stöd uppföra en fabrik i Portugal för en sådan pro- duktion. Som vi ser det i dag är det en mer framkom- lig väg. Vi ser det naturligtvis som möjligt, och har också med kommissionen diskuterat möjligheterna att aktualisera frågan i den mån vi ser ytterligare fla- granta fall där vi anser att EU:s stöd tycks ges till projekt som är väldigt tveksamma från miljösyn- punkt. Det är alltså en svår väg att gå på grund av kom- plexiteten i stödsystemet, som det i dag fungerar och är uppbyggt.
Marianne Samuelsson (Mp)
Anf. 150 Marianne Samuelsson (Mp)
Fru talman! Det framgår med tydlighet att det är ett komplicerat stödsystem. Det borde egentligen ha varit väldigt tydligt på miljösidan. Att också stimulera bättre miljösatsningar borde vara det första man tar hänsyn till när man ger stöd. Det är bra om ministern och regeringen driver på mot en harmonisering av regelsystemet. Det skulle också vara bra om vi ställde högre krav här hemma. Det sker i allra högsta grad utsläpp från bilar som kör på svenska vägar, och de skadar vår miljö. De är naturligtvis rörliga inom hela EU. Vad händer egentligen med de miljökrav som inte minst en hel del kommuner har ställt upp när det gäller inköp av bilar? Man har ställt höga miljökrav också på däcken. Anta att tillverkningen minskar och att det inte går att få fram däck utan HA-oljor. Tror statsrådet att det kommer att innebära att kommuner- na väntar med inköp av bilar till dess att den finska producenten, som jag tror är den enda som finns kvar inom EU som producerar däck utan HA-oljor, klarar att producera dessa däck? Kommer det att innebära att kommunerna sänker sina krav och handlar bilar med däck som innehåller HA-oljor? Det kommer i så fall att resultera i att vi får ökade utsläpp i förhållande till vad vi hade kunnat få. Det kommer att finnas färre däck som tillverkats med hårda miljökrav på marknaden. Detta är en viktig del. Kan man från Kemikaliein- spektionen angripa problemet den vägen? Kan man ställa krav på att det produceras miljövänliga däck, så att kommuner kan upphandla bilar med sådana däck? Det borde vara en självklarhet när vi vet att det går att tillverka hållbara däck som inte släpper ut lika myck- et cancerframkallande ämnen. Vi bör verkligen anstränga oss för att minska ut- släppen från bilarna i allmänhet. Det är tragiskt att konstatera att vi i och med denna flytt förmodligen kommer att få större utsläpp därför att det inte kom- mer att finnas däck på marknaden som är tillverkade med högre miljökrav. Jag tror att väldigt många egentligen har föresatt sig att köpa sådana däck. Det vore intressant att få veta vad som kommer att hända med harmoniseringen. Hur lång tid tror minis- tern att en sådan harmonisering av regelsystemet kommer att ta? Har Kemikalieinspektionen någon som helst möjlighet att skynda på detta? Kommer övriga EU-länder att acceptera att vi ställer dessa krav? Det gäller inte bara den aktuella fabriken. Flera tillverkare inom EU skulle vara berörda av de högre krav som man skulle kunna få fram.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 151 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Låt mig än en gång försöka klargöra problematiken i samband med dessa EU-stöd. Man kan mycket väl stimulera miljösatsningar, men man kan däremot inte ställa villkor. Man kan inte säga att en producent inte får EU-stöd om han inte gör på ett visst sätt. Det har att göra med hur hela regelverket är uppbyggt. Juristerna säger att det skulle vara ett art- främmande element. Man skulle få ändra hela det sätt som systemet är uppbyggt på. Därmed ser jag per- sonligen den normala vägen med harmonisering som en mer framkomlig väg. Då är vi inne på frågan hur långt vi kan komma. Som jag sade i mitt första svar är det min förhoppning att vi ska kunna få ett förbud mot användning av HA- oljor i Sverige, eftersom det är uppenbart att det finns ersättning. Men vi kan inte lova detta på förhand. Kemikalieinspektionen undersöker nu hur man bör gå till väga, och vi kan inte föregripa dess resultat. När det gäller frågan om vad man ska göra om HA-oljor inte finns att köpa vill jag betona att en miljöminister inte kan förbjuda ett företag att lägga ned produktionen. Det är väldigt viktigt att se att vi varken kan tvinga fram en viss produktion eller för- hindra att någon lägger ned. Däremot kan vi ställa krav på dem som producerar och väljer att vara kvar; de ska uppfylla vissa krav. Vårt mål är att Sverige ska gå före i det här fallet och driva på. Vi gör bedömningen att vi ska gå före, och inte som i många andra fall försöka göra det här samtidigt med övriga EU-länder, på grund av att HA- oljefrågan har kommit en så kort bit inom EU att vi troligtvis har en väldigt lång väg att gå. Det tycker inte vi är acceptabelt när vi vet att man kan byta ut det här och när det går att tillverka de här däcken på ett miljövänligt sätt. Enligt vår bedömning kommer det att ta några månader för Kemikalieinspektionen att komma fram med ett förslag. Sedan ska det då bli ett lagförslag, om vi når fram till beslutet att det bör bli en lag. Den ska sedan notifieras inom EU, eftersom det innebär att vi har särskilda krav i Sverige. Så kommer vi att gå till väga. Det är också en na- turlig väg, som jag tidigare sade, att gå vidare med den ytterligare kunskap som vi kommer att få genom Kemikalieinspektionens utredning och driva den här frågan på sedvanligt sätt inom Europeiska unionen. Där är ju Kemikalieinspektionen på normalt sätt med i arbetet gentemot kommissionen, och departementet arbetar, så det här blir en viktig fråga för oss fram- över att driva.
Marianne Samuelsson (Mp)
Anf. 152 Marianne Samuelsson (Mp)
Fru talman! Det låter ju bra att det nu är på gång - äntligen, kan man väl säga - att också sätta upp ett regelverk för vad som ska gälla inom det här området. Det behövs verkligen, för det finns ingen som helst anledning när det finns utbytbara oljor att så stora mängder cancerframkallande ämnen ska finnas i vår natur och skada naturen och oss människor och allt som därtill hör. Det borde egentligen ha varit en självklarhet att det här hade hänt långt tidigare, men nu står vi här, och det är bra att detta nu kommer i gång. Jag hoppas verkligen att Sverige driver på. Det intressanta är då vad som händer om vi nu vill gå före. Innebär det konkret att vi kan ställa krav på att alla bilar som ska köra i Sverige också ska ha däck som uppfyller de här kraven, eller innebär det bara att ni anser att de här kraven ska gälla för däck som är tillverkade i Sverige? Hur konkret kommer man att kunna vara? Kan man ha egna svenska regler när det gäller bilar som är registrerade i Sverige och deras däck när det gäller miljökraven? Det är oerhört viktigt i det här sammanhanget. Annars lär vi bara komma dit att det blir en skrivbordsprodukt. Vi talar om att vi vill gå före och ha hårdare regler, men vi kan inte tillämpa dem i praktiken därför att det inte går att kräva att reglerna ska gälla för alla bilar som rör sig i Sverige eller alla bilar som är registrerade i Sverige.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 153 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Låt mig först säga att jag håller med helt och hållet om att det här är en väldigt allvarlig fråga. Vi prioriterar högt att göra någonting åt detta. Det är snarast förvånande att det inte har uppmärk- sammats tidigare. Det har skett värdefull forskning och kunskapsutveckling i Sverige som nu hjälper oss att se att det här är möjligt att göra, och det är vi väl- digt tacksamma för. När det gäller vilken omfattning det här ska få är det svårt för mig att föregripa Kemikalieinspektio- nens utredning. Min förhoppning är att vi ska kunna ha däck utan HA-oljor och att det ska gälla försälj- ning och import till Sverige. Det är så långt som jag tror att det är möjligt att gå, men vi kan alltså i dag, på det stadium vi är i beredningsarbetet i Regerings- kansliet, inte tydligt säga ens att vi kan ha ett lagstad- gat förbud. Vi måste titta noga på vad som är rimligt också mot bakgrund av att de här polyaromatiska kolvätena är något som finns naturligt. Man kan inte få bort dem helt och hållet. Vi måste diskutera hur man ska utforma det här så att det blir på ett korrekt, bra och rimligt sätt, men det är vår absoluta ambition att så snart som möjligt komma framåt i den här frå- gan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.