Citybanan
Interpellation 2004/05:422 av Andersson, Christina (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-23
- Anmäld
- 2005-02-25
- Besvarad
- 2005-03-08
- Sista svarsdatum
- 2005-03-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 februari
Interpellation 2004/05:422
av Christina Andersson (c) till statsrådet Ulrica Messing om CitybananCitybanan ska bli en sex kilometer lång tunnel genom Stockholms innerstad där pendeltrafiken får ett eget dubbelspår från och med år 2011. Detta ger bättre plats för rikstrafik, regiontrafik och godstrafik på redan befintliga spår förbi Stockholms central. Tunnelprojektet är därför inte bara en angelägenhet för Stockholmsområdet, utan för hela landet.
Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm är i dag ett hinder för en fortsatt positiv utveckling av tågtrafiken i Mälardalen. Den södra infarten till Stockholms central består av två spår, samma antal som vid invigningen 1871. Spåren trafikeras i dag av drygt 500 tåg varje dygn och kapaciteten är maximalt utnyttjad i rusningstrafik. Stockholmsregionens pendeltåg och Mälardalens regiontåg konkurrerar med långväga fjärrtåg och godståg om plats på spåren. Efterfrågan på tätare trafik är betydligt större än vad kapaciteten på den så kallade getingmidjan är.
Det är stor risk att den planerade pendeltågstunneln genom Stockholm nu blir försenad. För några dagar sedan lämnade Banverket en rapport till regeringen om hur planeringsarbetet för Citybanan fortskrider. Där kan man läsa att "det är risk för att sluttiden förskjuts framåt".
Anledningen till förseningen är framför allt att landstinget och Stockholms stad inte kan komma överens med Banverket om hur kostnaderna ska fördelas. Förhandlingarna skulle ha varit avslutade före jul, men har försenats. En annan kritisk punkt för att programmet ska hålla är regeringens tillståndsprövning. Även på den punkten är tidsplaneringen osäker.
Planering för bättre spårkapacitet genom Stockholm har pågått länge. Citybanan är ett prioriterat projekt för Stockholm, Mälardalen och hela Sverige. I regeringsförklaringen 2002 framhöll statsministern att "Citybanan var ett synnerligen angeläget projekt".
Mot bakgrund av att planeringsprocessen nu ser ut att förskjutas framåt i tiden och därmed också byggandet av Citybanan vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att undvika förseningar i byggandet av den oerhört viktiga Citybanan genom Stockholm?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:422
Webb-tv: Citybanan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:86 Tisdagen den 8 marsProtokoll 2004/05:86 7 § Svar på interpellation 2004/05:422 om Citybanan
Protokoll från debatten
Anf. 8 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Christina Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att undvika förseningar i byggandet av Citybanan i Stockholm.
Jag delar helt Christina Anderssons åsikt att Citybanan är ett prioriterat projekt för Stockholm, Mälardalen och hela Sverige. Därför har regeringen fattat ett antal beslut som alla syftar till att få till stånd en tidig byggstart av Citybanan. Redan år 2000 fick Banverket i uppdrag att planera för utökad spårkapacitet genom Stockholm. Regeringen beslutade därefter att Citybanan ska ha en tidig byggstart i banhållningsplanen och att den ska vara ett av de projekt som lånefinansieras. En förhandlingsman utsågs för att få till stånd en regional medfinansiering. I höstas utsåg regeringen dessutom en koordinator med uppgift att bevaka att tidsplanen för projektet hålls.
Regeringen beslutade i torsdags att ge projektet tillåtlighet enligt miljöbalken. Därmed har ytterligare en viktig pusselbit fallit på plats.
Förhandlingarna mellan Banverket, kommunen och landstinget om finansieringen pågår fortfarande. De inblandade parterna har ett stort intresse av att bygget kan starta snarast. Jag utgår därför ifrån - och har gott hopp om - att parterna nu gör sitt yttersta för att få till stånd en överenskommelse.
I dag ser jag alltså inte något behov av att vidta några ytterligare åtgärder, men jag tvekar inte att överväga sådana om det krävs för att få till stånd en bättre spårkapacitet genom Stockholm och för att hålla tidsplanen.
Anf. 9 Christina Andersson (C)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation, ett svar som lämnar några positiva besked men som ändå lämnar ett antal frågetecken, frågetecken som jag hoppas kan bli utropstecken under den här debatten.
Bakgrunden till att jag ställde den här interpellationen var risken för att arbetet med Citybanan eller, som många av oss kallar den, Mälartunneln kan komma att försenas.
I en rapport från Banverket i mitten av februari angående planeringsarbetet för Citybanan sades det att det finns risk för att sluttiden kan förskjutas framåt i tiden. Anledningen till förseningen var framför allt att landstinget och Stockholms stad inte kunde komma överens med Banverket om hur kostnaderna skulle fördelas. Förhandlingarna skulle ha varit klara före jul men har försenats. En annan kritisk punkt för att programmet skulle hålla tiden var regeringens tillståndsprövning.
Jag ska framföra några tankar om utvecklingen av spårtrafiken i Stockholm. 1871 byggdes de två spår genom Stockholm som vi har i dag. Då passerade tio tåg per dygn. I dag, 134 år senare, har vi fortfarande två spår, men i dag passerar ungefär 500 tåg genom Stockholm varje dygn. Självklart skapar detta problem i form av förseningar och kaos. Det skapar problem i Stockholm, problem i regionen och problem i hela landet. Citybanan är regeringens föreslagna lösning på dessa problem. Därom råder det inga skillnader i uppfattning. Här finns en samsyn över alla politiska gränser, och den delas också av näringslivets företrädare.
Det är positivt att regeringen nu har fattat beslut om att ge projektet tillstånd enligt miljöbalken. Problemet är finansieringen och de förhandlingar som tycks dra ut på tiden. Många parter är inblandade: Banverket, Stockholms stad och Stockholms län men också intressenter för Svealandsbanan, Mälarbanan och Nynäsbanan. Inget är klart förrän helheten är klar.
I interpellationssvaret säger Ulrica Messing att de inblandade parterna gör sitt yttersta för att komma överens. Det är en förhoppning som också jag har. Det vilar ett tungt ansvar på den främsta intressenten, Banverket, och ytterst på regeringen för att tidsplanen hålls.
Därför blir min följdfråga: Är det statsrådets uppfattning att tidsplanen kommer att hålla - kommer vi alltså, med den utveckling vi nu ser, att ha Citybanan klar år 2011 enligt de planer som redan finns?
Anf. 10 Carl-Erik Skårman (M)
Herr talman! Christina Andersson ska, tycker jag, ha all heder av att ha ställt den här interpellationen. När det gäller Stockholms trafikproblem måste vi förtroendevalda skjuta våra myndigheter framför oss för att något ska hända.
Citybanan är, sägs det här, prioriterad. Ja, och inte nog med att den är prioriterad, den är också nödvändig. Som interpellanten säger - och statsrådet instämmer i detta - är man helt överens om att Citybanan måste till. Interpellanten säger att detta ger bättre plats för rikstrafik, regiontrafik och godstrafik på redan befintliga banor.
70 % av arbetsresorna i Storstockholmsområdet sker med kollektivtrafik. Detta är rekordartat för europeiska förhållanden. Vi måste ändå ge ett större utrymme för kollektivtrafikens möjligheter att ta passagerare.
Ska trafikproblemen i Stockholm lösas måste Citybanan till, även om övriga delar av Dennispaketet är på väg att stegvis bli genomförda - om man får tyda alla tecken rätt.
En fråga som inte är så uppmärksammad gäller följande. Ska Storstockholm lösa sina bostadsfrågor måste vi bygga på ny mark, och de som bor där måste ha möjlighet att ta sig till jobbet. Då måste vi ha bland annat en Citybana.
Statsrådet säger i svaret här att hon inte har för avsikt att vidta några åtgärder just nu. Jag skulle ändå vilja efterfråga en åtgärd. Varför inte stimulera Banverket att ge ett konkret bud till Stockholms stad och Stockholms län? Det är rimligt att landstinget och staden får ett fast bud av den typ som på sin tid var fallet i Malmö. Det är nämligen inte rimligt att ett landsting tyngt av stora utgifter för den här utbyggnaden ska ha obestämda eller oberäkneliga utgifter för en framtida utbyggnad av kollektivtrafiken.
Därför skulle jag alltså vilja efterfråga en stimulans, att statsrådet stimulerar Banverket att ge väldigt konkreta och beräkneliga bud så att man kan få möjligheter att på ett annat sätt se vilka konsekvenser de här kostnaderna får för landstingets, och för den delen också för stadens, ekonomi.
Anf. 11 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag vill börja med att understryka att jag uppskattar den interpellation som Christina Andersson har skrivit till regeringen och till mig, liksom jag uppskattar den breda samsyn kring behovet av investeringar i Citybanan som både Christina Andersson och Carl-Erik Skårman här understryker. Det är bra därför att vi alla representerar olika delar av landet. Det är viktigt att se att infrastrukturen i vår största tillväxtregion och i vår huvudstad faktiskt är en avgörande pusselbit för resten av landet. Vad Christina Andersson beskriver om tågutvecklingen är en positiv utveckling. Med mer av spårkapacitet ökar vi människors möjligheter till arbetspendling och studiependling.
Vi ser också så väldigt tydligt i dag hur de stora investeringar som vi har gjort i järnvägstrafiken, inte minst i Mälardalen, konkret har påverkat kommuner och också enskilda personers möjligheter till utveckling. Därför är jag oerhört angelägen om att tidsplanen för Citybanan hålls.
På Christina Anderssons raka fråga om tidsplanen ska hållas är mitt svar ja. Jag kommer inte att tveka om någon av de tre parterna inför mig eller mina medarbetare andas en oro över att de själva inte kommer att kunna komma överens om finansieringen. Då får regeringen vara beredd att vidta nästa åtgärd.
Jag är medveten om att tiden är knapp, och jag räknar med att man har ytterligare någon vecka på sig att komma i mål med de samtal som parterna nu driver. Just nu diskuteras till exempel vilka ambitioner man ska ha.
Carl-Erik Skårman var inne på att projektet är nationellt viktigt. Men det är också avgörande för kollektivtrafikens möjligheter att utvecklas i Stockholm och i Stockholmsregionen. En av de saker som är en del av pusselbiten är naturligtvis vad man tror om kollektivtrafiken i framtiden - kopplat till behov av investeringar runtomkring några av de nya stationerna.
Jag vet att det här är svåra frågor. Men de måste lösas, och de måste lösas inom kort för att man ska kunna hålla den tidsplan som nu börjar bli snäv. Jag räknar fortfarande med att det underlag som Banverket har lämnat till regeringen - där beskrivs det att vi redan sent på hösten 2005 eller vintern 2005/06 kan påbörja en del av arbetet i de arbetstunnlar som är en del av Citybanan och att vi sedan konkret kan påbörja arbetet med att bygga den nya Citybanan år 2006 - ligger fast och att tidsplanen 2011 hålls. Detta ligger i Stockholms stads eller landstingets intresse men är också av nationellt intresse. Därför känner jag ett ansvar för att parterna också nu gör sitt yttersta för att komma överens om finansieringen.
Anf. 12 Christina Andersson (C)
Herr talman! Samsynen när det gäller behovet av en bättre spårkapacitet genom Stockholm är stor. Under hösten 2003 uppvaktade fem länsstyrelser tillsammans, dessutom tillsammans med Mälardalsrådet, regeringen inför beslutet om infrastrukturplanen för perioden 2004-2015.
Det finns en bred samsyn kring vikten av att prioritera en utbyggnad av två nya järnvägsspår i tunnel genom centrala Stockholm. Vad man också pekade på var behovet av en förstärkning av infarterna i spårsystemet. Man konstaterade att de 8 miljarder som Banverket föreslagit i januari 2003 inte skulle räcka, utan ytterligare kanske runt 5 miljarder behövde investeras i Stockholm-Mälarregionens järnvägssystem under perioden.
Man pekade också på det faktum att drygt 70 % av all persontrafik på järnväg sker i Stockholm-Mälarregionen. Men bara 17 % av de tänkta investeringarna på lite drygt 100 miljarder kommer den här regionen till del inom planperioden.
Jag hoppas att saker har hänt sedan den uppvaktningen. De krav som då fördes fram var att Citybanan skulle byggas så fort som möjligt. Vidare: Anslutningarna måste vara färdiga när tunneln är klar. En förstärkning i hela Mälarregionens järnvägssystem behövs på sikt. Tunneln behövs för att regionen ska utveckla ett hållbart och funktionellt kollektivsystem. Tunneln behövs för att regionen ska skapa den tillväxt som kommer hela landet till del. Tunneln behövs också för att regionen och nationen ska kunna få en tillräcklig internationell konkurrenskraft.
De här kraven och den här uppfattningen delas till fullo av näringslivet. Både enskilda företagare och företrädare för näringslivets organisationer är rörande överens. Man säger: En väl fungerande storstadsregion kräver väl fungerande kommunikationer. Och en väl fungerande Stockholmsregion ger bättre tillväxt och ökad livskvalitet för hela landet.
Ja, en stor region bygger på att människor och företag kan röra på sig. Får vi bättre kommunikationer in till Stockholm från Eskilstuna, Västerås och Uppsala - från hela Mälarregionen - innebär det samtidigt att det blir lättare att pendla ut från Stockholm.
Då kan växande och framgångsrika företag ute i regionen locka till sig kvalificerad arbetskraft, ungdomar kan studera på olika högskolor och människor kan bo där de hittar den bästa livskvaliteten. Själv har jag en positiv erfarenhet från Eskilstuna. Den utveckling som har skett efter det att Svealandsbanan kom till stånd är väldigt positiv för vår kommun.
Pressen på dem som nu förhandlar om finansieringen är stor, och planeringen får inte försenas, det är vi överens om. Visst förstår jag att det i ett sådant här komplicerat projekt, där fördyringar kan uppstå och där planer kan förändras, kan ske saker under tidens gång. Men så väldigt mycket tid har vi inte. Blir det förskjutningar på ett halvår klarar man inte trafikstart 2011.
Det är bra att Ulrica Messing nu är väldigt tydlig i sitt svar och säger att förhandlingarna måste få ett slut, man måste komma fram. Men när i tiden, Ulrica Messing, är det dags att vidta åtgärder om det inte händer?
Anf. 13 Carl-Erik Skårman (M)
Herr talman! Det finns en del särskilda problem i det här sammanhanget. Det är naturligtvis det att om Banverket som huvudman bygger ut järnvägen och staden och landstinget ska stå för sina delar av de här kostnaderna kan det kännas lite osäkert om man inte exakt vet vad det är som ska till och vad det kostar. För landstinget särskilt, som ju inte är en så kapitalstark institution men ändå ska bära mycket stora kostnader för utbyggnaden, är det viktigt att på ett mycket tidigt stadium få klart för sig vad man ska betala och vad andra ska betala. I annat fall kan särskilt landstinget komma i ett mycket trängt läge, och det tror jag att vi alla måste ha förståelse för.
Anf. 14 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Visst är det så, Carl-Erik Skårman, att när första spadtaget görs måste man veta vad man ska bygga, hur man ska bygga och vad det kostar. Det är viktigt för alla tre intressenterna. Det är precis det som också är det avgörande för en del av de stationer som återstår i förhandlingarna. Det jag sade i mitt första inlägg handlade väldigt mycket om att jag gör bedömningen att den här veckan och nästa vecka har parterna på sig, men inte mycket längre tid, innan regeringen i så fall får vara beredd att vidta ytterligare åtgärder för att hjälpa till att nå en överenskommelse. Men jag är optimistisk om att ytterligare ett par veckor räcker för att parterna ska komma till en slutpunkt.
Jag skulle vilja understryka att mycket görs redan för att förbättra spårkapaciteten runtomkring Stockholm. Vi har precis färdigställt nya spår vid Årsta-Stockholm inklusive Årstabron. Där pågår ett arbete under det här året och nästa år för att öka kapaciteten. Vi har bytt ut signalsystemen runt Tegelbacken som också var oerhört gamla. Med en ny och modern teknik kan systemen ha en betydligt högre kapacitet än de gamla systemen. Det är viktigt för den nationella trafiken, men det påverkar också tilltron och säkerheten i tidtabellerna för den lokala och regionala trafiken.
Redan i dag jobbar ungefär 300 personer på Banverket med Citybanan. Arbetet har kommit långt. Det finns en god beredskap. De prövningar som ska göras är gjorda, och jag är väldigt optimistisk till att parterna inom kort kommer till en slutpunkt när det gäller finansieringen av Citybanan. Regeringen har dessutom höjt ambitionerna en del. Vi kommer nu att titta på om det är möjligt för oss att bygga snabbare på en annan del, en sträcka som på många sätt hänger ihop med Citybanan, nämligen Stockholm-Nynäshamn. Redan i de infrastrukturplaner som riksdagen fattade beslut om förra året finns en investering på den banan med för år 2009 eller 2010. Vi kommer nu att titta på hur långt tidigare det är möjligt för oss att bygga vidare på den delen för att öka kapaciteten mellan Stockholm och Nynäshamn. Det är klart att också det är en viktig del av en vidgad arbetsmarknadsregion i Stockholms län och dessutom oerhört angeläget mot bakgrund av det läge som Nynäshamn nu har hamnat i. Det finns all anledning för oss att ha fortsatt fokus på arbetet med Citybanan och möjligheterna för Stockolmsregionen att fortsätta att utvecklas.
Anf. 15 Christina Andersson (C)
Herr talman! Planeringen av bättre spårkapacitet genom Stockholm har pågått länge. Jag vet inte hur länge, men det vi vet är att det har varit under en väldigt lång tid. Citybanan är prioriterad för Stockholm, för Mälardalen och för hela Sverige. Det är vi överens om. Jag inser nu efter den här debatten att vi också är överens om att det är viktigt att vi håller tidsplanen.
Jag är säker på att det finns ett starkt tryck från många olika intressenter på att tidsplanen ska hålla. Men det kanske allra viktigaste ändå är ansvaret mot alla de människor som köar i Stockholm och som köar in till Stockholm, ansvaret att klara byggandet av Citybanan inom planerad tid.
Två veckor, säger Ulrica Messing i dag. Jag hoppas verkligen att det blir verklighet. Med det tackar jag än en gång för svaret och säger att jag är glad för att vi närmar oss en lösning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.