CAP-reform
Interpellation 2010/11:117 av Holm, Jens (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-12-07
- Anmäld
- 2010-12-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-12-08
- Sista svarsdatum
- 2010-12-21
- Besvarad
- 2010-12-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 december
Interpellation
2010/11:117 CAP-reform
av Jens Holm (V)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Just nu pågår reformarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik för fullt. Det är en jordbrukspolitik som har genomgått många reformer under sin drygt 60-åriga historia. Och det finns fortfarande mycket stora förändringar som måste göras för att göra den gemensamma jordbrukspolitiken, som slukar drygt 40 procent av EU:s budget, mer långsiktigt hållbart anpassad och även ta ansvar för de negativa effekter som uppkommer i politikens svallvågor.
Det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald hölls denna höst. Mötet avslutades med ett framgångsprotokoll som bland annat innehöll mål om att 17 procent av land – och vattenområden samt 10 procent av kust – och marina områden i världen ska skyddas mot exploatering. Man enades även om att miljöskadliga subventioner ska fasas ut till år 2020.
Jordbruket har en stor betydelse på många olika sätt. Det förser oss inte bara med livsmedel och bidrar till öppna landskap. Det utgör även en viktig faktor när det gäller biologisk mångfald och landsbygdsutveckling. Tyvärr är även jordbruket en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser, övergödning i sjöar, hav och vattendrag, läckage av kemikalier samt i vissa avseenden utarmande av den biologiska mångfalden. Det finns alltså enorma möjligheter att nu, i och med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, styra jordbruket mot ett mer hållbart och långsiktigt politikområde där de drygt 400 miljarderna som går till jordbruket inte används till den omställning som är nödvändig.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsministern:
1. Hur avser landsbygdsministern att verka för att de framgångar vi såg i Nagoya kommer att införlivas i reformen av CAP?
2. Är det landsbygdsministerns avsikt att exportsubventionerna, som stimulerar onödig överproduktion av mat och förstör marknaderna i utvecklingsländerna, ska finnas med även i den framtida jordbrukspolitiken?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:117
Webb-tv: CAP-reform
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:41 Onsdagen den 22 decemberProtokoll 2010/11:41 11 § Svar på interpellation 2010/11:117 om CAP-reform
Protokoll från debatten
Anf. 41 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig hur jag avser att verka för att de framgångar vi såg i Nagoya kommer att införlivas i reformen av CAP.
Vid partsmötet i Nagoya i oktober nåddes överenskommelse om nya ansträngningar för att bevara och stärka biologisk mångfald. I den strategiska planen för perioden 2011-2020 som antogs under mötet finns en överenskommelse om att 17 procent av landarealen och 10 procent av kustvatten och hav ska skyddas mot exploatering samt att fasa ut eller reformera skadliga subventioner.
Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, har sedan början av 1990-talet genomgått flera stora reformer som inneburit en ökad marknadsanpassning, utfasning av produktionskopplade stöd och ett ökat fokus på miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder.
Sverige har stött denna reforminriktning, men vi hade gärna sett att vi kommit längre i marknadsanpassningen och tydligare fokus på miljöinsatser inom politiken.
Under den senaste reformen av jordbrukspolitiken, den så kallade hälsokontrollen under 2008, omfördelade vi resurserna till förmån för insatser riktade mot förbättrad vattenförvaltning, bevarande av biologisk mångfald, ökad produktion av förnybar energi samt minskade utsläpp av växthusgaser.
CAP består av två pelare, och vår position är att inom ramen för en totalt sett minskad CAP-budget lägga ökat relativt fokus på gränsöverskridande kollektiva nyttigheter inom den andra pelaren där redan effektiva åtgärder finns för att skydda den biologiska mångfalden. Det är här möjligheter finns för riktade och därmed effektiva åtgärder för ett hållbart brukande av naturresurser och för insatser för landsbygdsutveckling.
Samtidigt är det viktigt att CAP:s olika delar inte motverkar varandra i målsättningen om att främja ett hållbart nyttjande av naturresurser.
Sverige anser att det är nödvändigt med viss styrning av medel inom landsbygdsprogrammet, i synnerhet till miljöinsatser. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet bör också bidra till att främja konkurrenskraft och tillväxt genom att stimulera innovationer samt till att stärka sambandet mellan forskning och tillämpning, vilket kan bidra till en ökad marknadsanpassning inom jordbrukssektorn.
Det är angeläget att få så stor miljöutväxling av satsade resurser inom CAP som möjligt. Sverige fördelar inom nuvarande programperiod ca 70 procent av budgeten för landsbygdsprogrammet till miljöåtgärder. Inför nästa period är den svenska positionen att minst 50 procent av de EU-gemensamma resurserna inom den andra pelaren ska öronmärkas för detta.
Jordbruksverksamhet har en stor påverkan på den biologiska mångfalden, både i positiv och negativ riktning, och CAP har en viktig roll att spela för att bevara och stärka den biologiska mångfalden i det odlade landskapet. Givet en minskad CAP-budget bör slutsatserna från Nagoya beaktas i reformeringen av CAP.
Jens Holm har också frågat mig om det är min avsikt att exportsubventionerna ska finnas kvar även i den framtida jordbrukspolitiken.
EU har inom ramen för Doharundan åtagit sig att avveckla exportsubventionerna under förutsättning att andra länder avvecklar sina former av exportstöd.
Exportsubventionerna bidrar till att snedvrida marknaderna för jordbruksprodukter framför allt i utvecklingsländerna och är därför med rätta hårt kritiserade i de pågående handelsförhandlingarna.
Subventionerna ger även felaktiga signaler till jordbrukarna inom EU om vad konsumenterna egentligen efterfrågar. En fortsatt marknadsanpassning av jordbruket där jordbrukarna kan producera det konsumenterna efterfrågar är nödvändig för att skapa förutsättningar för tillväxt och ökad sysselsättning på landsbygden. Ytterligare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken behövs.
Min bestämda uppfattning är att exportsubventionerna ska avvecklas senast 2013 i enlighet med de åtaganden som EU gjort i WTO-förhandlingarna. Jag kommer att verka konstruktivt för att detta ska kunna verkställas.
Anf. 42 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tackar Eskil Erlandsson för svaret. Den gemensamma jordbrukspolitiken kostar enorma summor pengar, ungefär 400 miljarder kronor varje år. Men viktigare är att den gemensamma jordbrukspolitiken har en stor påverkan på miljön. Å ena sidan är det viktigt att producera livsmedel så att vi kan äta, och det är viktigt att bedriva jordbruket på ett sådant sätt så att landskap hålls öppna och biologisk mångfald vidmakthålls. Å andra sidan är det ingen hemlighet att jordbruket är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser, övergödning och utsläpp av kemikalier. Det är därför viktigt att vi får en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Jag tror att vi från riksdag och regering, från höger till vänster, har ganska mycket som vi kan ha en samsyn i. Det är bra.
En av dessa frågor rör exportsubventionerna. Det är den kanske mest perversa delen, om jag får säga så, av den gemensamma jordbrukspolitiken. Först producerar man ett överskott av livsmedel, bland annat genom att köpa upp i form av intervention. Detta överskott får producenter och företag pengar för att dumpa i andra länder, bland annat i utvecklingsländer. Det är då viktigt att det finns länder i förhandlingarna på EU-nivå som går före och säger att detta är ett helt oacceptabelt förfarande.
Eskil Erlandsson säger att han vill att exportsubventionerna ska avvecklas senast 2013 - men endast under förutsättning att man får ett avtal inom ramen för Doharundan. Jag menar att EU måste gå före och avveckla sina exportsubventioner oavsett om det blir ett avtal på global nivå eller inte. EU är den ekonomiska part i världen som är skyldig till de största dumpningarna av överskott i andra länder, mer än USA till exempel. Det är därför ett rimligt krav att EU föregår med gott exempel och avvecklar exportsubventionerna.
Jag tror att frågan har låst sig i de globala förhandlingarna och att det inte kommer att hända något om inte en part går före. Här menar jag att Sverige skulle kunna spela en helt avgörande roll genom att vässa sin position i denna fråga.
Jag är också oroad över EU-kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik. Där står till exempel att fler produkter ska kunna köpas upp med intervention. Om fler produkter köps upp blir det fler produkter som i framtiden dumpas med exportsubventioner. Jag skulle vilja ha ett tydligt besked från Eskil Erlandsson att Sverige motsätter sig att fler produkter ska köpas upp med intervention och att vår linje är att detta är ett förfarande som ska avvecklas.
Kan Eskil Erlandsson bekräfta att den svenska positionen är att vi inte vill att fler produkter ska omfattas av interventionsuppköpen?
Anf. 43 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret på denna viktiga fråga. Vi står inför en stor och omfattande debatt inför reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken i EU.
Om man ska karakterisera hur den fungerar i dag kan man säga att den är dyr för skattebetalarna och konsumenterna, den är orättvis eftersom de största bidragen går till stora livsmedelskoncerner och stora markägare, den slår hårt mot tredje världen eftersom den konkurrerar ut jordbruk i tredje världen som skulle kunna ge försörjning till många människor och den är inte speciellt bra för vår miljö - även om sambandet mellan biologisk mångfald och jordbruk är en mycket sammansatt fråga, vilket ministern så riktigt påpekade.
Vi står inför denna viktiga reform, och som vi ser det inom Vänsterpartiet utgör den en gyllene möjlighet både att stärka miljödimensionen i jordbrukspolitiken och att avveckla avverka de omfattande och byråkratiska stödsystemen. Inte minst mot bakgrund av att världsmarknadspriserna stiger på många jordbruksvaror finns det möjlighet för reform här.
Min första fråga är om det är möjligt att få som nyårslöfte av ministern att Sverige och ministern aldrig någonsin mer i EU:s ministerråd röstar för en enda exportsubvention på jordbruksområdet. Det hände ju ett par gånger under förra mandatperioden att Sverige gjorde det. Om ministern lovar detta blir Vänsterpartiets nyårslöfte att vi kommer att sluta upp bakom det beslutet och applådera det. Det är inte varje dag vi gör det när det gäller regeringens politik, men i det här fallet lovar vi att göra det.
Debatten om biologisk mångfald har många dimensioner. Det pågår också en nationell debatt om bevarande av gamla frösorter i Sverige. Det har varit stor upprördhet bland många odlare i Sverige över att gamla sorter hotas på grund av att det är dyrt och krångligt att köpa fröer. Vi har alla ett intresse av att de traditionella potatisarna och kålrötterna kommer att finnas kvar. Det finns många skäl till det. Har regeringen funderat över om regelverket på nationell nivå och på EU-nivå skulle kunna förenklas och förbättras för att underlätta bevarandet av de traditionella frösorterna?
Det pågår också en diskussion om att resurserna är otillräckliga för dem som arbetar med klassificering av det viktiga genetiska materialet. Man har inte tillräckliga resurser för att artbestämma, klassificera och döpa det. Ser regeringen någon anledning att stärka politiken eller göra förändringar för att bevara dessa arter i vår egen biologiska mångfald?
Anf. 44 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag håller med interpellanten om att diskussionen och de kommande förhandlingarna om en gemensam jordbrukspolitik är viktiga. De är viktiga för människor som är sysselsatta inom matproduktionen, för alla Europas konsumenter och för konsumenter i skilda delar av världen. Det är också en viktig diskussion om de stora utmaningar vi står inför när det gäller klimatet, vattenkvaliteten och bevarandet och utvecklandet av en biologisk mångfald i alla habitat i Europa.
Som jag sade i mitt svar har jordbrukspolitiken, som är gemensam inom Europeiska unionen, reformerats ett antal gånger, men mer kunde ha gjorts. Jag hoppas att den reform som vi nu står inför blir genomgripande och omfattande.
Jag tror att en samstämmig riksdag anser att man bör göra något åt exportbidragen. De ska, enligt min uppfattning, fasas ut senast 2013. Är vi då ensamma om den ståndpunkten? Vi har sagt i ett åtagande från Europeiska unionen att vi ska fasa ut exportbidragen. Min bedömning är att EU:s åtagande har ett starkt stöd i ministerrådet och har accepterats av samtliga medlemsstater. Detta är en viktig del av de Dohaförhandlingar som är i gång, och det är en viktig del av EU:s åtagande i förhandlingarna. Min bedömning är alltså att vi kan vinna framgång i den här frågan under de kommande diskussionerna och förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Vad är då den svenska ståndpunkten i dag när det gäller exportbidragen? Jag ska läsa ur den instruktion som finns på det här området. Jag tycker att den speglar den svenska inställningen väl, som jag är ganska övertygad om att samtliga riksdagspartier ställer upp på:
Sverige anser att exportbidragen ska fasas ut och ska därmed rösta emot eventuella förslag till ökningar av exportbidragen eller införande av exportbidrag på nya produktområden. Föreslår kommissionen oförändrade exportbidrag ska Sverige avstå vid omröstning. Om inte Sveriges röst eller argumentation vid mötet har betydelse för kommissionen i syfte att motverka krav på höjda bidrag från andra medlemsstater ska Sverige rösta för. Ledstjärnan är dock en fortsatt restriktiv hållning även vid oförändrade bidrag. Sverige bör rösta emot oförändrade bidragsnivåer om det är motiverat utifrån marknadssituationen. Sverige ska rösta för eventuella förslag om sänkningar av exportbidragen. Det är viktigt att stämma av med likasinnade medlemsstater, liksom att bygga allianser vid omröstning och inför kommande möten.
Anf. 45 Jens Holm (V)
Fru talman! Tack, landsbygdsministern för det svaret. Jag hade ytterligare en fråga som ministern gärna får kommentera i nästa inlägg. Den gällde interventionsuppköpen. I kommissionens förslag ska fler produkter omfattas av intervention, inte färre. Det menar jag är ett steg åt fel håll. Det innebär att man kommer att köpa upp fler produkter. Det medför att det blir risk för mer överskott som sedan kan dumpas med exportbidrag.
Tack för nyårslöftet om exportbidragen. Det som sades i början var tydligt och bra, att Sverige alltid ska rösta emot höjningar. På slutet blev det lite luddigt. Vi kan jämföra med vårt grannland Danmark. Den danska hållningen har varit att alltid rösta emot höjningar av exportbidrag. Det är den enda rimliga hållningen, tycker jag.
Jag vill avslutningsvis fråga om exportbidragen och Doharundan. Jag tycker att Sverige måste ha en beredskap för att vi inte kommer någon vart inom Doharundan. Är det den svenska regeringens mening att Sverige kan driva på för att EU ska gå före och vara det goda exemplet och avveckla sina exportbidrag unilateralt för att visa de andra länderna - USA till exempel - att vi avvecklar exportbidragen och hoppas att de kan göra detsamma oavsett om man kommer till ett avtal på global nivå eller inte?
Anf. 46 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! När det gäller exportstöd uppfattar jag regeringens ståndpunkt ungefär så här: Vi är i princip emot exportstöd och röstar därför emot dem, men ibland gör vi ett undantag från våra principer och lägger ned våra röster eller kan till och med tänka oss att rösta för dem om det av taktiska skäl är bättre.
Jag tror att det är en olycklig position och tycker att det vore bättre om Sverige konsekvent röstade nej till samtliga exportstöd på jordbruksområdet i EU:s ministerråd. Det skulle öka Sveriges trovärdighet, både i arbetet för en reformering av EU:s jordbrukspolitik och i internationella kontakter med alla de länder som lider av att få sina livsmedelsmarknader sönderslitna av de orättfärdiga exportstöden från Europeiska unionen. Jag skulle vilja att Sverige tog ytterligare ett steg på det här området.
När Sverige har röstat för stöd har Danmark vid flera tillfällen gått emot. Danmark är ju, till skillnad från Sverige, en stor jordbruksexportör. Om Danmark kan borde Sverige kunna.
Ministern kommenterade inte min fråga om bevarandet av traditionella frösorter i Sverige. Jag kan förstå att den kom lite oväntat. Den ingår ju inte i interpellationen, även om den i högsta grad berör biologisk mångfald. Om vi inte kan ha den debatten här lovar jag att återkomma med en interpellation om det efter jul. Jag tycker att det är viktigt att bevara de sällsynta arterna i Sverige.
Med det önskar jag landsbygdsministern en god jul och ett gott nytt år.
Anf. 47 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Tiden medgav inte något svar på Jonas Sjöstedts fråga om fröerna. Det var en ganska omfattande interpellationsdebatt i ämnet för någon vecka sedan. Jag vill ändå svara kort på frågan.
Är det någon som är smått allergisk mot regler så är det jag.
Jag jobbar hårt för att vi ska få bort så många byråkratiska hinder som möjligt för att utveckla verksamheten men också för att bevara biologisk mångfald i skilda delar av vårt land och i Europa i övrigt.
Vad gäller frågeställningen i sig pågår det just nu ett arbete för att få fram ett helt nytt så kallat utsädesdirektiv. Jag och Sverige arbetar i den anda som jag nämnde inledningsvis. Vi trycker på ordentligt för att vi ska få rejäla förändringar i den lagstiftning som finns på området för att underlätta för de amatörsorter och bevarandesorter - om vi kallar dem så - som vi alla är angelägna om ska finnas kvar, inte minst för den biologiska mångfaldens skull.
Därtill vill jag nämna att vi har ett gemensamt nordiskt projekt som heter Nordiska Genbanken där vi bevarar för framtiden de utsäden, fröer och liknande som finns för att kunna gå tillbaka om vi skulle behöva ta något utsäde eller dylikt i anspråk om någonting händer på den så kallade ordinarie marknaden.
Vad beträffar den egentliga huvudfrågan för dagens debatt är det som jag sade inledningsvis; vi står för att vi ska hålla tillbaka införandet av exportbidrag på nya produktområden. Det ingår i instruktionen, och jag hoppas därmed att vi har rett ut denna frågeställning.
Jag vill ändå säga att det meddelande som har kommit ut från kommissionen inte är någonting annat än ett meddelande. Det är ett inspel från kommissionen i den debatt som kommer att ta sin början nu. Det är alltså inte någonting som det förhandlas om på riktigt. Den diskussionen kommer emellertid inom en relativt nära framtid, men ännu är det bara ett meddelande och ett inspel från kommissionen.
Jag vill återgälda julhälsningen till Jonas Sjöstedt och alla andra.
Anf. 48 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill återigen, för tredje gången, fråga landsbygdsministern angående interventionsuppköpen. Det kan vara lätt att glömma någon fråga när det kommer så många olika.
I meddelandet från kommissionen är det fler produkter som ska omfattas av interventionen. Det tycker jag är djupt problematiskt, och detta borde Sverige tydligt markera mot. Om det är fler produkter som köps upp med EU-pengar blir det ett större livsmedelsöverskott, som sedan kommer att dumpas med exportbidrag.
Jag har hört landsbygdsministern tidigare kommentera detta med att det ändå inte blir mer pengar. Men budgeten är ju inte satt för den nya jordbrukspolitiken, så det kan man väl egentligen inte säga. Eller kan man lova att det inte blir mer pengar totalt sett till intervention?
Anf. 49 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag hoppas att jag svarade även på Jens Holms fråga när jag säger att vi skriver i instruktionen att vi ska vara emot och rösta nej till införande av nya exportbidrag på nya produkter. Det gäller även det inspel som har gjorts från kommissionens sida i form av ett meddelande. Det är inget skarpt förslag ännu. Det kan möjligen bli så, men det vet vi inte ännu. Om det blir ett skarpt förslag, det vill säga att det ska omfatta fler och ytterligare produkter, skulle jag kunna tänka mig att vi säger nej till det från svensk sida. Vår principiella inställning är att allt vad exportbidrag heter ska fasas ut, och det ska fasas ut under 2013. Det meddelande som finns talar rakt emot det förhållningssätt som vi har i det här fallet.
Allra sist i debatten skulle jag vilja säga att jag uppskattar interpellationen väldigt mycket. Jag gör det av skälet att jag tycker att det är viktigt att vi kan samspråka om ett mycket stort och viktigt politikområde på ett öppet och fritt sätt. Jag hoppas att vi kan komma till en samsyn i Sveriges riksdag om den svenska inställningen, men också hjälpas åt att driva på i en progressiv reforminriktning i de kommande förhandlingar under året som kommer.
Därtill vill jag önska kammaren, dess ledamöter och personal en god jul och ett gott nytt år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.