Brist på äldreboenden
Interpellation 2017/18:125 av Katarina Brännström (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-09
- Överlämnad
- 2017-11-10
- Anmäld
- 2017-11-14
- Svarsdatum
- 2017-11-24
- Sista svarsdatum
- 2017-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Andelen äldre ökar stadigt, och många fler blir mycket äldre. Trots det bor allt färre äldre på särskilda boenden i Sverige; det har minskat med över en tredjedel. En av anledningarna är att man vill låta äldre bo kvar hemma. Tusentals platser har försvunnit, samtidigt som de äldre blir fler. Enligt Boverket råder det nu brist på äldreboenden i 166 av Sveriges kommuner, alltså 40 procent.
Äldre har inte bara behov av att få vård och omsorg utan även av mänsklig kontakt och av att finnas i ett sammanhang. När man får allt svårare att klara sig själv kan ensamheten bli en mycket negativ faktor. Då behövs det fler boenden som uppfyller olika behov och inte bara ger plats för de allra sjukaste.
Statsrådet Regnér skriver i Expressen i juni 2016: ”Platserna på äldreboenden ska bli fler istället för färre. Det investeringsstöd regeringen i år inför för att det ska byggas fler äldreboenden är en viktig del, men det handlar också om att kunna säkerställa att var och en, när den ansöker om äldreomsorg, får sina behov tillgodosedda.”
I regeringens budget för 2016 stod att 850 miljoner ska utdelas under tre år i syfte att öka antalet bostäder för äldre. Den summan ger dock endast varje kommun några få miljoner i statligt stöd för att bygga. Och bristen riskerar att bli allt större.
Min fråga till statsrådet Åsa Regnér blir därför:
Hur ser statsrådet på bristen på äldreboenden, och vad avser statsrådet att göra för att få fram fler äldreboenden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:125
Webb-tv: Brist på äldreboenden
Dokument från debatten
- Fredag den 24 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:37
- Protokoll 2017/18:37 Fredagen den 24 novemberProtokoll 2017/18:37 Svar på interpellation 2017/18:125 om brist på äldreboenden
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Katarina Brännström har frågat mig hur jag ser på bristen på äldreboenden och vad jag avser att göra för att få fram fler äldreboenden.
Regeringen har genomfört omfattande satsningar på välfärden. I denna budget fortsätter arbetet, och regeringen aviserar en ytterligare höjning av det generella statsbidraget till kommuner och landsting år 2019. Förutom de generella bidragen föreslår regeringen ökade riktade bidrag till landstingen. Stora satsningar görs på psykiatri och primärvård. Totalt handlar det om att vården stärks med 5 ½ miljard nästa år. Det är den största sjukvårdssatsningen i modern tid.
Sammantaget innebär satsningarna att regeringen under mandatperioden har förstärkt välfärden med mer än 35 miljarder kronor år 2018. Det gör att kommuner och landsting står starkare för att se till att äldre får en vård och omsorg av god kvalitet när de behöver det.
Ett hem, ett boende, där man känner sig trygg är en grundläggande del av livskvalitet för de flesta av oss. För dem med större vårdbehov kan ett hem i särskilt boende vara att föredra. Regeringen fortsätter med satsningen på investeringsstöd för fler bostäder för äldre. Satsningen har successivt ökat från 150 miljoner kronor år 2016 till 400 miljoner kronor år 2018. Stödet syftar till att öka antalet bostäder för äldre och därigenom förbättra tillgängligheten samt öka möjligheten till gemenskap och trygghet för äldre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Enligt Boverket har stödet beviljats till 2 524 nybyggda lägenheter och 438 nytillkomna lägenheter genom ombyggnad samt bidragit till att ca 900 nya lägenheter blivit färdigställda under perioden mellan november 2016 och oktober i år.
Alltför många äldre känner sig otrygga och ensamma i sitt boende trots hjälp från hemtjänsten. Dessa personer skulle behöva ett tryggare boende även om de inte är i behov av service och omvårdnad alla tider på dygnet, vilket oftast är ett kriterium för att få flytta in i de särskilda boenden som finns i dag. En ny form av särskilt boende kan då vara av stort värde för dessa personer.
Regeringen har därför tagit initiativ till att ge kommuner befogenhet att inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service. Målgruppen är äldre som inte behöver omvårdnad dygnet runt.
Anf. 16 Katarina Brännström (M)
Herr talman! Jag ska be att få tacka statsrådet för svaret. Detta är också ett viktigt område där vi kommer att ha en stor utmaning framför oss.
Frågan är: Hur sjuk och gammal måste man egentligen vara för att få plats på ett äldreboende? Jag tror att det är allt fler som ställer sig den frågan, inte minst de anhöriga till dem som hör till denna grupp. De senaste åren har det blivit mycket svårare att få komma till ett äldreboende, och allt fler tvingas bo kvar hemma trots att de har ett stort behov av vård. Det är otryggt, inte minst för de anhöriga. Men gamla människor har tyvärr inget val - när många kommuner har stor brist på platser i boenden för äldre är det svårt att göra någonting annat.
Enligt Socialstyrelsens årliga rapport om läget i vården och omsorgen visar man på svårigheter att både rekrytera och behålla personal, vilket vi var inne på i den förra debatten.
Förra året blev 5 000 äldre beviljade särskilt boende. Det var alltså 5 000 som fick vänta mer än tre månader på att få denna plats. En del människor får vänta väldigt länge i vissa kommuner. Med nuvarande byggtakt väntas bristen öka med ytterligare 20 000 platser fram till 2030, enligt Socialstyrelsen. Det är alltså om 13 år - det rör sig inte om någon evighet.
Nya analyser visar också att en flytt till äldreboende oftast föregås av en sjukhusvistelse. Man hinner inte bo där särskilt länge - drygt två av tio avled inom det första halvåret, vilket visar på att man är i väldigt dåligt skick när man väl kommer till ett sådant boende.
Enligt Boverket råder det nu brist på äldreboenden i hela 66 av Sveriges 290 kommuner, det vill säga i 40 procent av kommunerna. Man måste väl säga att detta är ett svek mot våra äldre.
Vi vet ju att Sveriges befolkning åldras. I dag är det drygt 2 miljoner människor som är över 65 år; om 20 år kommer det att vara 2,6 miljoner. Gruppen som är 85 eller äldre växer ganska snabbt, så vi måste planera för fler särskilda boenden och även för nya boendeformer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även om vi blir allt friskare kommer en dag då vi inte kan klara oss själva, och då är det samhällets uppgift att lösa detta.
Statsrådet sa i svaret på min interpellation att regeringen ökar investeringsstödet. Det är bra, för detta stöd var väldigt lågt. Om man slår ut de 150 miljonerna på Sveriges alla kommuner blir det inte mer än 1 miljon per kommun för två år. Det blir inte särskilt stor stimulans, och det blir det inte heller av 400 miljoner, som det ska bli nästa år.
Det är svårt att se den totala stimulansen i dessa satsningar. Behovet av äldreboenden är här för att stanna och kommer förmodligen att växa, eftersom vi lever allt längre. Om 30 år beräknas andelen personer över 85 år ha fördubblats mot i dag.
Det måste bli press på kommunerna att bygga även utan statligt stöd. De ska bygga för alla sina invånare, oavsett om dessa är gamla eller unga. Jag tror att vi gemensamt måste fundera över vad som går att pressa kommunerna att göra. De senaste åren har möjligheterna för de mest sjuka äldre att bo på äldreboende begränsats. Allt fler bor kvar hemma, trots omfattande vårdbehov.
Detta är en viktig och angelägen fråga, och jag tror att vi kommer att diskutera den många gånger framöver. Det görs för lite, och behovet är stort.
Anf. 17 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Även här delar vi synen på att frågan är angelägen. Mot bakgrund av detta har regeringen tagit initiativ till investeringsstödet, som är flexibelt och som enligt uppgift också uppfattas som flexibelt ur kommunernas synvinkel. Det är mycket efterfrågat, och jag är inte alls främmande för att öka medlen när det gäller den här sortens insatser.
Det som kanske är ännu viktigare är de stora allmänna statsbidrag som går till kommunerna. Det står naturligtvis kommunerna fritt att använda dessa bidrag till det här - jag hoppas till och med att de gör det, för det är ett känt faktum att dessa behov är väldigt stora.
Dessvärre är det så att antalet äldreboendeplatser i kommunerna minskade fram till för ungefär två år sedan, trots att behovet ökade. Det är därför angeläget att vända utvecklingen på detta område.
Jag tror också att det skulle kunna underlätta om man ger kommunerna möjlighet att införa en boendeform för personer som ännu inte bedöms behöva äldreboende i lagens mening. Här skulle både kommunen och den äldre vinna på att den äldre bor på ett ställe som kommunen anordnar, även om personen inte uppfyller kriterierna för äldreboende. Den äldre skulle ha omfattande hemtjänst men skulle inte ha det hela tiden. Man skulle inte behöva ha bemanning dygnet runt.
Många äldre efterfrågar detta. De känner sig tryggare och kan kanske träffa grannar där. I min värld skulle man kunna organisera det så att dessa boenden antingen kan omvandlas till äldreboenden när den äldre behöver det eller att den äldre kan flytta till en närliggande plats. För den som är äldre och har stora behov är det inte önskvärt att behöva flytta.
Det är viktigt att kommunerna bygger. Det är viktigt att man stimulerar. Det är viktigt att man använder de stora statsbidragen i ljuset av den demografiska utvecklingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag och bostadsministern samlade aktörer när lagen om investeringsstöd trädde i kraft för att berätta om den och för att höra deras syn på detta. Jag får erkänna att jag trodde att de skulle ta upp framför allt regeländringar och annat som byggherrar, byggdamer och kommuner ville se. Men det som de framför allt pekade på när det gäller byggande i största allmänhet var kvinnors låga inkomster.
Många kvinnor som blir ensamstående och som söker bostad har en låg betalningsförmåga, apropå vår förra debatt. Det kan vara så att man själv har arbetat i äldreomsorgen under hela sitt liv och sedan dessvärre har så låg inkomst och pension att man helt enkelt har svårt att vara en stark kund på bostadsmarknaden.
De insatser vi har gjort hjälper. Vi måste dock göra mer, både nu och i framtiden.
Anf. 18 Katarina Brännström (M)
Herr talman! Jag tror inte att investeringsstödet - om vi ska uppehålla oss vid det en liten stund - har någon särskilt stor påverkan över huvud taget. Det handlar om alldeles för lite pengar. För att få till någonting ordentligt skulle man behöva satsa betydligt mer. Någon miljon till varje kommun kommer inte att ge nya bostäder.
Vad gäller de stora allmänna statsbidrag som ges till kommunerna är det ju upp till kommunerna själva att bestämma över dessa pengar. Tyvärr tror jag inte att kommunerna avsätter dem till att bygga fler boenden.
Det har blivit så att man försöker att hålla sig undan detta problem - man ser det inte utan sopar det under mattan. Människor får bo kvar hemma med stora insatser, vilket sätter press på dem som ska jobba med dessa människor. Detta tangerar delvis den debatt som vi hade tidigare.
I Sverige är det väldigt krångligt och dyrt att bygga. Så är det när det gäller vanliga bostäder, och det är inte billigare att bygga särskilda bostäder.
Jag tror att det som efterfrågas är andra typer av boenden - mer som ett hotellboende - vilket ministern var lite inne på. De flesta behöver till exempel inte något kök.
Det är för dålig konkurrens i Sverige när vi bygger, och kostnaderna är för höga - det kan vi konstatera. I dag ser vi en tendens att det byggs ganska lyxiga äldreboenden med pooler, gym och många andra fina saker. Men det är väldigt få som kommer att ha råd att bo där.
Det känns som att ingen har något intresse av de enkla bostäderna. Jag tror att man måste trycka på från regeringshåll i den här frågan. Det är ju regeringen som har ansvaret för att människor har någonstans att bo - även om det är kommunerna som utför det hela - och det görs för lite.
Jag besökte i veckan ett boende i Ljungby som heter Åsikten. Jag kan verkligen rekommendera det. Där fanns ett trygghetsboende i samma hus som äldreboendet.
Det var väldigt lätt. Man kom in som till en hotellreception. Om man gick åt ena hållet gick man till sin egen lägenhet - det fanns väldigt trevliga aktiviteter i huset. Om man i stället gick åt andra hållet kom man till äldreboendet, där det fanns alla insatser som krävs.
Det är jättelång kö till detta boende. Jag tror att man måste börja tänka mer på det sättet för att få ihop det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ett stort problem att vi har för få äldreboenden i Sverige. Man ska inte vara så gammal att man endast bor där ett par månader, för då kommer också hela den miljö som var tänkt på äldreboendet att falla.
När jag nu har varit ute och besökt äldreboenden har jag också märkt att man blandar senildementa med andra som inte är senila, vilket gör att de som så att säga är friska i hjärnan men skröpliga i kroppen blir deprimerade. De trivs inte med att se dem som är så pass dåliga.
Jag skulle säga att hela äldreomsorgen har blivit sämre på så vis att man inte längre har möjligheten med till exempel särskilda avdelningar, som man hade för bara ett tiotal år sedan. Man bygger inte det heller.
Jag tror att vi borde fundera över hur vi kan bygga enklare och billigare samtidigt som vi behåller kvaliteten för dem som bor där - det är ju därför vi bygger.
Att komma dit de sista månaderna i livet är inte värdigt. Man borde kunna få ett trygghetsboende de sista åren av sitt liv om man behöver det. Det måste då sättas in saker på många områden, förutom vårt. Det kan gälla byggnormer och annat.
Jag tror att vi måste trycka på och lyfta fram dessa frågor. Det måste byggas fler äldreboenden. Det är inte värdigt att människor sitter ensamma hemma och känner sig otrygga och har anhöriga som försöker slå knut på sig själva för att lösa allt. Så ska vi inte ha det i Sverige.
Anf. 19 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Utvecklingen att antalet boendeplatser har minskat i stället för att öka pågick tydligt under Alliansens regeringstid. Den var känd även då, och trots att det parti som hade ansvar för dessa frågor ställde garantilöften som man gick till val på hände ingenting. Utvecklingen fortsatte att gå bakåt. Därför är jag glad över att de satsningar som vi har gjort har fått konkreta resultat. Jag håller dock med om att vi måste göra ännu mer inom detta område.
De generella statsbidragen beror mycket på att kommunerna har efterfrågat dem. De vill undvika byråkrati, stuprör och så vidare. De känner sig själva kompetenta att använda medlen. Jag tycker dock att det är viktigt att vi som har ansvar på nationell nivå påminner om att om man har så mycket medel och så stort ansvar - för så är det - måste man också satsa på grupper som inte kan göra sin röst hörd eller organisera sig när behoven är som störst.
Äldre, och inte minst personer med minnessjukdomar, har svårt att göra sin röst hörd. Kommuner har därför ett väldigt stort ansvar, och de medel som har avsatts till kommunsektorn är de största någonsin.
Det är ojämnt i landet. Vissa kommuner har bra tillgång på äldreboenden och platser på äldreboenden medan andra har köer.
Inom äldreomsorgen och i socialtjänstens arbete ska alltid den äldres egen vilja och behov vara utgångspunkten. Väldigt många vill bo hemma så länge de kan, och då ska de få göra det under bra former. Men många blir i stället fångar hemma när de inte får de insatser som de behöver eller när de tycker att erbjudandet om äldreboende kommer orimligt sent. Det kan också hända att de blir bedömda men ändå måste vänta.
Jag har själv en mycket nära anhörig som har en minnessjukdom och bor på ett äldreboende. Min uppfattning från den erfarenheten och alla mina besök där är att personalen verkligen gör oerhört mycket för att det ska bli bra för de personer som behöver omsorgen. Men om det finns fler platser går det självklart att göra det mer flexibelt utifrån den äldres utgångspunkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är hur som helst en mycket stor fråga både nu och i framtiden. Vi har ett behov nu, och vi har ett behov i framtiden. De satsningar som vi gör fungerar. Jag tycker att det är bra att följa upp med utvärderingar, för då får man veta om en viss form funkar och kan satsa på den.
Vad gäller de generella statsbidragen är det viktigt att påminna om att stora grupper, till exempel äldre som är skröpliga, har rättigheter som måste tillgodoses, och det är en gemensam fråga för alla. Jag är stolt över de stora statsbidragen, men jag är också väldigt mån om att de används till grupper som har stora behov, till exempel äldre.
Anf. 20 Katarina Brännström (M)
Herr talman! Ministern säger att boendena minskade även under allianstiden, och jag tror faktiskt att det är sant. Vi får dock påminna oss om den djupa ekonomiska krisen 2008 och om lågkonjunkturen som höll i sig väldigt länge.
Nu befinner vi oss i en lång högkonjunktur. Regeringen har dessutom höjt skatterna mycket. Att satsa på den här branschen borde vara ett gyllene läge. Vi ser att problemen växer. Man kan fråga sig hur det kommer att bli vid en lågkonjunktur.
Bristen finns i dag i 166 av 290 kommuner. Det här är inget problem som man löser nu eller ens i morgon; det tar tid att bygga upp boenden. Jag tycker att man kanske skulle fundera över det system som finns för förskoleklasser, nämligen att kommunerna får betala om de inte håller sina löften. Så här borde det kanske vara även för de äldre.
Precis som ministern säger är det inte värdigt att behöva vara fånge hemma när man är som mest skör och skröplig. Det blir även en enorm belastning för dem som ska sköta vården av dessa.
Jag känner till vissa kommuner som till och med står med tomma platser. Det finns alltså en stor obalans. Att detta är en kostnadsfråga för kommunerna kan vi heller inte bortse från. Det är billigare att ha de gamla boende hemma, även om kvaliteten blir låg.
Vi måste lyfta upp frågan på många plan. Det behövs billigare och bättre boenden men även enklare boenden som dock har god kvalitet, för det ska vi ha för den som är gammal och verkligen är i behov av samhällets insatser. De gamla har inget annat att tillgå.
Anf. 21 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Detta är en angelägen debatt. Som jag ser det valde ni att sänka skatterna. Vi väljer att satsa på välfärden, inte minst på detta område. Det gäller både äldreomsorg och äldreboenden men även stora statsbidrag.
Frågan är oerhört stor. Det handlar om tillgång på platser. Jag är väldigt angelägen om att problemet blir löst på såväl kort som lång sikt. Jag tycker att det är bra att vi har en samsyn om det stora behovet här. Jag är också glad över att de satsningar som vi redan har gjort har fått resultat, men vi behöver göra mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad vi än gör ska vi ha de äldres behov för ögonen. Jag hoppas att möjligheter till ett steg före traditionella äldreboenden kan underlätta. Det kommer inte att lösa alla problem, men det kan underlätta för vissa. Jag håller med om att vi också behöver tänka på nya sätt och få in olika idéer om detta. Men framför allt behövs medel, planering och ansvar.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.