Bostadspolitiken
Interpellation 2023/24:192 av Denis Begic (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-15
- Överlämnad
- 2023-11-16
- Anmäld
- 2023-11-17
- Sista svarsdatum
- 2023-12-01
- Svarsdatum
- 2023-12-20
- Besvarad
- 2023-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Larmen från byggbranschen borde fungera som en väckarklocka. I tider som nu när det är tufft för många hushåll är behovet av framtidstro stort. Inte minst genom skarpa förslag kan regeringen skapa detta. Enligt statistik från UC har konkurserna inom byggindustrin ökat med över 30 procent på ett år. Mellan januari och juli 2023 har 886 byggföretag gått i konkurs. Detta är en mycket oroande utveckling som inte bara påverkar byggbranschen utan hela Sveriges ekonomi och arbetsmarknad.
Trots detta har bostadspolitik inte varit den borgerliga regeringens prioritet, och politikområdet finns inte ens med i Tidöavtalet. I en tid när många hushåll kämpar ekonomiskt är behovet av framtidstro viktigare än någonsin. Enligt Boverket behöver vi bygga drygt 60 000 bostäder per år för att kunna matcha behoven. Under 2021 och 2022 lyckades vi bygga så många, men prognoserna för i år är dystra. Senaste siffran är 25 000 bostäder, vilket är alldeles för lite. Risken är uppenbar att människor går mot arbetslöshet och företag mot konkurs.
Bostadspolitiken är också viktig för att bryta segregationen. Att bygga till och bygga om och modernisera våra stora bostadsområden är det som bryter segregationen. Det är förstås inte bara bostäder vi behöver bygga utan det är också andra insatser, men det är en viktig del för att minska utsatthet, trångboddhet och boendesegregation. Ansvaret ligger inte bara på kommuner, utan det är även statens ansvar att göra insatser för hela Sverige.
Därför vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Vilka insatser kommer statsrådet, inom sitt ansvarsområde, och regeringen att vidta för att förhindra att fler människor blir arbetslösa och fler företag går i konkurs, särskilt med tanke på den ökande konkursvågen inom byggbranschen?
- Vilka åtgärder tänker statsrådet, inom sitt ansvarsområde, och regeringen vidta för att bryta boendesegregationen och för att säkerställa att vi når Boverkets rekommenderade antal nybyggda bostäder?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:192
Webb-tv: Bostadspolitiken
Dokument från debatten
- Onsdag den 20 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:53
- Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 decemberProtokoll 2023/24:53 Svar på interpellation 2023/24:192 om bostadspolitiken
Protokoll från debatten
Anf. 198 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Denis Begic har frågat mig vilka insatser jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen kommer att vidta för att förhindra att fler människor blir arbetslösa och fler företag går i konkurs, särskilt med tanke på den ökande konkursvågen i byggbranschen. Denis Begic har även frågat mig vilka åtgärder jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen tänker vidta för att bryta boendesegregationen och för att säkerställa att vi når Boverkets rekommenderade antal nybyggda bostäder.
Just nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Det tuffa ekonomiska läget drabbar inte minst byggsektorn, som möter ökade produktions- och finansieringskostnader samtidigt som efterfrågan minskar. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2024 åtgärder för att stärka byggsektorn.
Det är bland annat en avisering om tillfälligt höjt tak för rotavdraget för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal kvar i branschen när konjunkturen väl vänder.
Vi aviserar också två planeringstimulanser, den första till kommuner som antar detaljplaner som ger möjlighet till att omvandla lokaler till bostäder och den andra till kommuner som antar detaljplaner för småhus, detta i syfte att öka utbudet av byggbar mark för småhus.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2024 att medel avsätts till Boverkets arbete med att tillhandahålla och utveckla befintligt verktyg med platsdata samt ge stöd till och samordna berörda samhällsaktörer i användandet av data. Verktyget kan till exempel användas för att analysera situationen i områden där utanförskapet är stort. Med utgångspunkt i platsdata kan flera myndigheter utveckla sin verksamhet framför allt vad gäller analys, planering och uppföljning för att i högre utsträckning bidra till att lyfta utanförskapsområden.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur fastighetsägare och det offentliga kan samverka för att stärka tryggheten i den byggda miljön. Ökad kunskap om planeringens betydelse för trygghet och brottsförebyggande arbete kan bidra till mer verkningsfulla åtgärder i den byggda miljön.
Vi har vidare tillsatt en utredare som ska ta ställning till hur hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.
För att sänka tröskeln till det ägda boendet har regeringen också gett en utredare i uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Det kan underlätta för dem som i dag har svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, till exempel unga personer som begränsas av de höga kapitalkrav som ställs. En blandning av boendeformer kan också bidra till en blandning av människor med olika socioekonomisk situation i ett bostadsområde och kan då bidra till minskad segregation.
Vi bereder också betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad i Regeringskansliet. I betänkandet lämnas flera förslag som ger hushåll möjlighet att skaffa en bostad som svarar mot deras behov. Betänkandet innehåller bland annat förslag om tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa reservationer och ett större utrymme för förturer.
Anf. 199 Denis Begic (S)
Herr talman! Jag vill först ta ett ögonblick för att hedra minnet av de byggnadsarbetare som omkom förra veckan. Deras bortgång är en påminnelse om de verkliga människorna bakom de siffror vi diskuterar i dag. Mina tankar går förstås till deras familjer och nära och kära.
Tack, statsrådet, för svaret! Det är dock med en känsla av djup besvikelse jag måste konstatera att regeringens föreslagna åtgärder för att möta den akuta bostadskrisen är långt ifrån tillräckliga. Vi står inför en kris som kräver mer än bara ord - det krävs handling.
Regeringens förslag om att stimulera omvandlingen av kontorslokaler till bostäder och planläggning för kommuner med en total budget på 80 miljoner kronor är otillräckligt för att göra en verklig skillnad. Denna summa är en droppe i havet när den ska delas mellan 290 kommuner. Vi behöver en mer mångfasetterad strategi som inkluderar byggande av nya bostäder.
När vi ser Boverkets prognos för i år, som förutspår att endast cirka 27 000 bostäder kommer att påbörjas, vilket är en minskning med 55 procent jämfört med förra året, blir det uppenbart att regeringens nuvarande åtgärder inte är tillräckliga. För 2024 är prognosen ännu dystrare, endast cirka 19 500 bostäder. Detta är långt ifrån de 67 000 bostäder som behöver byggas.
Vi står inför en kris där varsel och konkurser ökar dramatiskt inom byggbranschen. Vi måste gå tillbaka till 90-talskrisen för att hitta liknande siffror som för oktober och november i år. Denna situation innebär inte bara uppenbara problem för bostadssökande utan kommer också att ha en starkt negativ påverkan på jobb och tillväxt. Sverige blir fattigare.
Den negativa utvecklingen drivs förstås av omvärldsfaktorer som kriget i Ukraina, hög inflation och stigande räntor. Men regeringens passivitet givet dessa faktorer är verkligen anmärkningsvärd. Det lilla man har uträttat har varit otillräckligt och framför allt i vissa stycken felaktigt. Det tydliga exemplet är avbrutna Sverigeförhandlingar och borttagande av investeringsstöd. Båda dessa beslut fattades i ett läge då vi var på väg in i en lågkonjunktur, och de har sannolikt starkt bidragit till den tvärnit som råder i bostadsbyggandet.
Det här är den värsta byggkrisen sedan 90-talet. Om ingenting görs kommer bostadskrisen att permanentas på en hög nivå för lång tid framöver. Konsekvenserna blir stora, och färre kommer att kunna flytta för att ta jobb eller utbilda sig. Det påverkar kompetensförsörjning, jobb och tillväxt. Färre unga kan flytta hemifrån. Våldsutsatta kvinnor kommer att stanna kvar i våldsamma relationer. Och regeringens svar på detta är 80 miljoner kronor att fördela på 290 kommuner. För mig är det inte seriöst.
Hur många nya bostäder, bostadsministern, förväntas byggas med den föreslagna stimulansen på 80 miljoner kronor? Hur många fler bostäder kommer att byggas med förslaget om ägarlägenheter? Hur många fler bostäder kommer att byggas med hjälp av det högre rotavdraget? Jag hoppas verkligen att statsrådet har siffror på det.
(Applåder)
Anf. 200 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Jag tackar Denis Begic för hans interpellation på området. I Denis Begics interpellation nämns till exempel att bostadspolitiken inte ingår i Tidöavtalet. Det är kanske inte så konstigt eftersom vi sverigedemokrater, som jag företräder på området, har en stor samsyn med regeringspartierna. Då är det naturligt.
Jag är stolt över det som vi kan presentera tillsammans med regeringen på det bostadspolitiska området. Det är äntligen möjligt att komma vidare på det bostadspolitiska området, till skillnad från under den gamla regeringen.
Herr talman! Interpellanten tar upp två frågor i sin interpellation, nämligen hur vi ska motverka arbetslösheten och den stora konkursvåg som träder fram bland byggbolag samt hur vi ska nå Boverkets mål.
Vi lever i en svår tid just nu inom det bostadspolitiska området och i samhällsutvecklingen i stort. Jag kan bara konstatera att under Socialdemokraternas regeringstid nådde man aldrig Boverkets mål för bostadsbyggandet. Det är lite spännande när interpellanten tycker att vi i de här svåra tiderna ska kunna uppnå det mål som Boverket har satt upp.
Jag kan också konstatera att det är Socialdemokraterna som har stoppat byggandet av nya bostäder i Gävle kommun genom bostadsbolaget Gavlegårdarna. Socialdemokraterna var först ut i Sverige med att fatta det beslutet. Det bidrar inte till fler bostäder, och det motverkar inte arbetslöshet och konkurser bland bostadsbyggarna.
Däremot har Sverigedemokraterna legat på, vilket har gett genomslag lokalt, för att renovera och underhålla mer när det är höga kostnader för lån och material. Just nu ger det bra förutsättningar att renovera och underhålla vid lokala upphandlingar. Det är fördelaktigt att göra det nu, och det är ett bra sätt att skapa förutsättningar att fortsätta jobba inom branschen.
I regeringens budget, som har lagts fram tillsammans med Sverigedemokraterna, höjer vi rotavdraget till 75 000 nästa år. Det är också en viktig och bra insats för att fortsätta att skapa förutsättningar för människor att jobba inom branschen. Det är självklart en liten del, men det är en del av många delar som vi tillsammans med regeringen lägger fram.
Finansieringen är för bostadsbyggare och privatpersoner A och O i hela diskussionen. Det finns en rad åtgärder som vi tillsammans med regeringen lägger fram, och de har diskuterats under kvällen. De är alltifrån att länsstyrelsen ska kartlägga de insatser som länsstyrelsen gör för bostadsbyggandet och även samverka med kommunerna. Digitaliseringen av översikts- och regionplaner är en annan del. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger fram 40 miljoner kronor för att ytterligare digitalisera öppna geodata.
Det finns många både små och stora åtgärder på det bostadspolitiska området som gör det möjligt att i dag vända utvecklingen och på lång sikt förändra utvecklingen. Det var precis det som interpellanten inledde med, nämligen att det behövs en långsiktig strategi inom bostadspolitiken - och det levererar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen.
Anf. 201 Markus Kallifatides (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svar på Denis Begics angelägna interpellation. Jag kommer möjligen att föregripa saker som statsrådet kommer att säga längre fram i interpellationsdebatten. Vi har hunnit med några vändor tillsammans i kammaren i dessa frågor.
Vi socialdemokrater menar att de åtgärder som Andreas Carlson räknar upp, även interpellationssvaret på Denis Begics fråga i dag, är otillräckliga. Vi föreslår en rad skarpa och omedelbara åtgärder för att möta en akut krissituation för bostadsbyggandet i Sverige, och vi har redan under kvällen haft flera debatter i ämnet.
Jag har egentligen två frågor som jag vill skjuta in i debatten.
Regeringen tycks göra bedömningen att även ganska små insatser här och nu för att få fart på bostadsbyggandet på något sätt skulle äventyra inflationsbekämpningen. Det är en argumentation som vi ofta hör. Då skulle jag vilja höra, lite djupare, resonemangen bakom att man samtidigt som man har det budskapet går fram med omfattande skattesänkningar som ökar de disponibla inkomsterna brett i samhället. Därmed höjs potentiellt vår konsumtionsförmåga, som eventuellt driver på inflationen. Varför är det en bättre prioritering att sänka drivmedelsskatten för mig och Andreas Carlson, i den mån vi har "fel" fordon, sänka plastpåseskatten, införa lyxrutavdrag och nu senast ge besked om sänkt skatt på kapitalinkomster på investeringssparkonton? Varför är det en bättre åtgärd i det här läget än att skjuta till medel till den typen av åtgärder?
Här kommer min nästa fråga. Bostadsministern signalerar att regeringen redan ser framför sig att inflationen har gått ned. Andreas Carlson har återkommande talat om en bredare verktygslåda. Regeringen står beredd att vidta flera åtgärder. Vilka skulle dessa åtgärder vara, och hur kommer det sig att man inte tar till dem redan i det här läget? Vi socialdemokrater försöker envetet hävda att det är oerhört angeläget att nu sätta in akuta åtgärder.
Jag vill knyta an till en av de frågor som Denis Begic tar upp i sin interpellation, nämligen frågan om boendesegregation - och här vänder jag mig till både Roger Hedlund och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Jag konstaterar att en av de saker som Roger Hedlund säger sig vara stolt över är att man har lagt ned den utredning som hade gjorts om att få fram nya konkreta verktyg för att bekämpa boendesegregation. Det är ett allvarligt problem i Sverige, och den utredningen lade Tidömajoriteten ned.
Anf. 202 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Jag tackar för engagemanget och för frågorna.
Låt mig först gå in lite grann på Boverkets mål och antalet bostäder som behöver byggas i Sverige. Det är mycket riktigt så som Roger Hedlund påpekar, nämligen att inte under ett enda år med den socialdemokratiska regeringen, när pengarna var nästan gratis och det var brinnande högkonjunktur, lyckades man bygga lika många bostäder i Sverige som det fanns behov av enligt Boverket.
Den här kvällen står vi och har en interpellationsdebatt i kammaren, och på Denis Begic låter det nästan som att man har större förhoppningar och större förväntningar på att den borgerliga regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna ska kunna få ännu fler bostäder byggda i en tuff ekonomisk situation med hög inflation och en lågkonjunktur som ser ut att hålla i sig.
Det är klart att man kan förvänta sig, om man är väldigt optimistisk, att vi ska kunna ha fler bostäder byggda under det här året eller nästa år än Socialdemokraterna hade under högkonjunktur och när pengar var nästan gratis. Men det manar till viss självrannsakan. Det var nämligen så att det fanns strukturella problem på bostadsmarknaden även då som man inte fullt ut tog tag i.
Markus Kallifatides lyfter fram att nu ska det sättas in akuta åtgärder. Ja, men vi hade ju varit ännu bättre rustade i det här tuffa ekonomiska läget om man hade satt in ännu fler av rätt åtgärder för att korta ledtider, förbättra och förenkla regelverk, tillgängliggöra byggbar mark och få en bättre fungerande bostadsmarknad under de goda åren. Då hade vi varit bättre rustade i den mycket tuffa situation som vi är i just nu.
Inflationen är en orsak till det tuffa läge vi har. Det är mycket viktigt att ta ansvar för ekonomin och för budgeten, som då är svagt åtstramande. Det syftar ju till att dämpa inflationen.
Det är mycket riktigt så att om lågkonjunkturen biter sig fast men inflationen går ned finns det andra verktyg i verktygslådan som regeringen förstås är beredd att ta till om det skulle behövas. Regeringen är alltid beredd att agera.
Så till frågorna från Denis Begic om vad de olika satsningar som jag redogjort för skulle kunna innebära i antal bostäder.
När det gäller stimulanserna vill jag uppmärksamma kammaren på att detta handlar om planlagda bostäder. Det är ju kommunerna som sedan ser vilka möjligheter man har och i slutändan även byggbolag. Men de stimulanser som finns i den här budgeten skulle kunna bidra till planläggning av cirka 4 000 småhus under 2024 och cirka 5 000 småhus per år under 2025-2026.
Vidare uppskattas omvandlingsstimulansen kunna bidra till att drygt 133 000 kvadratmeter lokalarea omvandlas till boarea under 2024 och drygt 166 000 kvadratmeter per år omvandlas under 2025-2026. Antalet bostäder som det skulle kunna bidra till är förstås beroende av vilken storlek bostäderna får. Det jag svarar på här är ytan i kvadratmeter räknat.
Med det, herr talman, har jag gett svar på de frågorna.
Rotavdragstakhöjningens syfte är att vara en konjunkturåtgärd i en just nu utsatt sektor. Att rädda en del jobb i bygg- och bostadssektorn kan också rädda en del jobb i underleverantörsledet. Om man exempelvis renoverar och gör vissa åtgärder såsom att byta fönster för att få lägre energikostnader kan det vara en åtgärd som är konjunkturellt riktig i det här tuffa läget och räddar en del jobb.
Anf. 203 Denis Begic (S)
Herr talman! Först ska jag säga att jag har absolut inga förväntningar på den här regeringen, som stöds av Sverigedemokraterna.
Problemet är kanske inte att jag inte har några förväntningar utan att hela byggbranschen och byggsektorn och alla andra inte längre har några förväntningar över huvud taget på regeringen. Det är bara att googla, så får man se vad byggbranschen säger om den här regeringen.
Jag nämnde inte något om boendesegregationen i mitt förra inlägg, så jag vill säga några saker nu.
En av de främsta drivkrafterna bakom boendesegregationen är förstås bostadsbristen. När det finns en brist på överkomliga bostäder tvingas låginkomsttagare och marginaliserade grupper till vissa områden.
Vi behöver en omfattande plan för att bygga fler överkomliga bostäder. Även statsrådet nämnde i sitt svar att vi behöver blandat boende. Det är av största vikt, och vi behöver hjälpas åt för att nå blandat boende.
Bristen på bostäder förvärrar inte bara boendesegregationen utan också de ekonomiska och sociala klyftorna i vårt samhälle. Segregerade områden lider ofta av brist på investeringar i infrastruktur och offentliga tjänster. Detta inkluderar allt från kollektivtrafik till utbildning och hälsovård.
För att bekämpa boendesegregationen måste vi också se bortom fysiska strukturer och adressera sociala frågor. Detta inkluderar att främja integration genom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och gemenskapsbyggande aktiviteter. Regeringens nuvarande strategi saknar en tydlig plan för dessa viktiga sociala insatser.
Visst spelar kommunerna en nyckelroll i att hantera boendesegregation. Det är därför vi har föreslagit stöd till kommunerna för att de ska kunna utveckla och bryta segregationen. Vi menar att regeringens nuvarande åtgärder är kortsiktiga och saknar en långsiktig vision.
Statsrådet har tidigare framhållit vikten av att bekämpa inflationen. Men då måste vi fråga oss hur vi väger detta mot de omedelbara behoven hos de människor som i dag kämpar för att få mat på bordet. Är inte deras välbefinnande lika viktigt som att bekämpa inflationen?
Vi står nu inför en julperiod där många familjer känner osäkerhet och oro, inte bara för sin ekonomiska framtid utan också för sin grundläggande trygghet i vardagen.
Visst behöver vi långsiktiga planer. Jag vet att bostadsministern har sagt många gånger här i kammaren att man är nöjd med den majoritet man har. Men jag vill en gång till, för alla i Sverige, säga till bostadsministern att vi socialdemokrater är beredda att prata och diskutera långsiktiga lösningar.
I dag kom det nämligen en rapport om hur det ser ut. Ministerns parti kanske inte finns i riksdagen nästa mandatperiod. Låt oss jobba tillsammans för att faktiskt få långsiktiga åtgärder när vi har chansen att göra det!
Anf. 204 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Denis Begic pratar om att samtala om långsiktiga planer. När hans parti bjöd in till bostadspolitiska samtal var Sverigedemokraterna inte inbjudna, så jag vet inte hur seriös man är när man inte är villig att diskutera detta med alla partier på ett bra sätt för att få en övergripande gemensam syn på framtida frågor.
Nu har vi inget behov av det. Nu har vi en ny regering, och vi har majoritet. Det ser helt annorlunda ut, och vi har bra samsyn med regeringen i de här frågorna.
Interpellanten är inne på boendesegregation, herr talman. Det är lite komiskt i sammanhanget eftersom det är just den socialdemokratiska regeringen som har skapat en kraftfull boendesegregation med sin migrationspolitik under alla de år som man styrt, medan vi med den nya regeringen går åt motsatt håll och kraftigt begränsar migrationspolitiken. Därmed går vi åt andra hållet när det gäller boendesegregationen, och dessutom stimulerar vi återvandring. Det är att ta tag i boendesegregationen.
I övrigt finns det många frågor att diskutera. Jag skulle vilja lyfta fram en: lagen om offentlig upphandling.
Det är lagstiftning som behöver ses över, och det finns möjlighet att minska kostnaderna med 8-10 procent vid nyproduktion av bostäder. Det är ett effektivt sätt att få igång bostadsbyggandet och få ned kostnaderna för framtida hyror.
Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen lagt fram en rad förslag för att förenkla reglerna för byggnation, till exempel att korta ledtiderna, ge fler möjlighet att ta steget in på den ägda bostadsmarknaden och nyttja det befintliga beståndet mycket mer effektivt än man gjort tidigare. Med det, herr talman, har vi möjlighet att göra en riktigt kraftfull förändring för framtida möjligheter till ökat bostadsbyggande.
Anf. 205 Markus Kallifatides (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för tidigare svar.
Till Roger Hedlund, Sverigedemokraterna, vill jag betona att vi socialdemokrater har lagt fram förslag om att befria allmännyttan från lagen om offentlig upphandling tills vidare. Det tror jag fortfarande är under beredning på Regeringskansliet. Så var det med det.
Jag vill nämna något som jag skönjde i ministerns tidigare anförande. Det finns ett besvärande bakåtblickande drag i svensk parlamentarisk debatt. Nu är det Andreas Carlson som sedan ett år tillbaka är infrastruktur- och bostadsminister. Världen förändras. Det blir krig, det blir fred, det blir elände, det blir hopp.
Här står vi. Det här är verkligheten. Vi har ett kollapsande bostadsbyggande i Sverige, vi har accelererande bostadsbrist och förvärrade sociala problem. Vad gör sittande regering och rådande riksdagsmajoritet åt problemen? Det är frågan. Det är det som vi har interpellationer till. Jag fick inte svar på mina två kanske lite omständligt uttryckta frågor. Jag upprepar dem och hoppas på svar i ministerns kommande inlägg.
Vilka åtgärder, fler än de redan vidtagna eller föreslagna, ser bostadsminister Andreas Carlson framför sig när han gör bedömningen att det skulle vara lämpligt ur ett ekonomiskt perspektiv, alltså när inflationen anses tillräckligt bekämpad, att ta fram nya verktyg ur verktygslådan?
Hur ser statsrådet på hittillsvarande prioriteringar av en mängd skattesänkningar framför ens de mest minimala satsningar på att få spadar i backen på svenska byggarbetsplatser igen?
Anf. 206 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Det stämmer, som Markus Kallifatides är inne på, att det är en mycket dyster situation i stora delar av världen. Jag vet egentligen inte vilken konflikt ledamoten hänvisar till som vi nyligen sett en fredlig lösning på. Tyvärr går mycket i den andra riktningen. Det är klart att det i det längre loppet även påverkar situationen här i Sverige.
Låt mig gå tillbaka till Denis Begics fråga om förväntningar. Jag kan kanske inte påverka Denis Begics förväntningar. Det som jag gav uttryck för var den retorik som ledamoten använder, herr talman. Det låter som att om regeringen tar tag i problemen får man fler bostäder byggda i Sverige, trots hög inflation och en lågkonjunktur, än vad den förra regeringen lyckades med under något av de enskilda år då det var en situation med brinnande högkonjunktur och pengar var nästan gratis. Det blir liksom en lite för enkel retorik.
Sedan förstår jag att förväntningarna kanske inte är så höga från ledamoten själv. Men från byggbranschen är förväntningarna höga på regeringen. De är höga på att vi ska genomföra de strukturreformer som många har sett ett behov av under väldigt lång tid. Problem har präglat bygg- och bostadsmarknaden vilket har påverkat bostadsmarknaden mycket negativt under lång tid.
Det råder i mångt och mycket en enighet och samsyn kring de åtgärder som vi ser behövs för att korta ledtider, förenkla byggregler och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen. Däremot råder det delade meningar om införandet av kostsamma investeringsstöd, som vi har diskuterat tidigare här under kvällen, herr talman.
Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Hyresgästföreningens egen undersökning visar att 40 procent av investeringsstödet gick till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det motsvarar 10 miljarder kronor som hade kunnat gå till skolan, välfärden och andra satsningar som ledamöter i många andra sammanhang lyfter fram. Men man tar inte ansvar för vad man skulle gjort med det stora hål som man hade skapat i budgeten om man inte gjort som regeringen gör, nämligen avskaffa investeringsstöden på ett ansvarsfullt sätt.
Det stämmer att frågan om lagen om offentlig upphandling är ett förslag som föreslås i utredningen Sänk tröskeln till en god bostad och som bereds i Regeringskansliet.
Jag får frågan, herr talman, vilka åtgärder som jag ser framför mig och när verktygslådan skulle kunna användas om vi lyckas med den breda ambitionen att dämpa inflationen. Det kommer regeringen förstås att återkomma till. Det är ingenting som jag vill föravisera i den här interpellationsdebatten i kväll, utan vi står redo att vidta de åtgärder som krävs. Men det handlar till syvende och sist om att lyckas dämpa inflationen, att ta tag i de strukturproblem som präglar bostadsmarknaden i Sverige, att tillgängliggöra byggbar mark, korta ledtider och förbättra regelverk. Det är en prioritering som regeringen har haft sedan dag ett. Den kommer vi att fortsätta jobba med, så att bostadsmarknaden står bättre rustad för framtiden, och samtidigt dämpa effekterna här och nu med de åtgärder som vi har föreslagit.
Anf. 207 Denis Begic (S)
Herr talman! Jag tror att statsrådet är angelägen om att det går bra i byggbranschen och att vi får en byggboom så småningom.
Jag kan inte låta bli att kommentera ledamoten Hedlunds olika påståenden. Kanske har statsrådet begärt att Roger Hedlund ska vara här och hjälpa till i debatten. Låt oss för en gångs skull fråga vad som är fakta respektive fiktion. Det byggdes 400 000 bostäder under förra regeringen. Det byggdes 200 000 under Reinfeldtregeringen, alltså hälften så många. Det byggdes förra året 60 000 bostäder. I år kanske det byggs 25 000 och nästa år kanske 19 000. Det är fakta.
Hela branschen, inklusive byggföretagen, fastighetsägarna, Hyresgästföreningen etcetera säger att regeringen inte gör tillräckligt för att vi ska få bostadsmarknaden att fungera. Och vi tappar värdefull tid när människor nu kommer att försvinna från branschen.
Nej, jag har inte så höga förväntningar. Men jag hoppas att jag har fel.
Jag vill också säga att i dessa tider när vi närmar oss julen blir det mer påtagligt hur viktigt det är att vi arbetar tillsammans för att stötta och stödja byggbranschen. Dess hälsa och robusthet är avgörande för vårt lands ekonomiska välmående.
Med detta i åtanke vill jag passa på att önska statsrådet, hans stab och alla andra här en god jul. Jag hoppas att denna högtid bringar hopp och förnyad energi, så att vi tillsammans kan möta de utmaningar som vi har nästa år.
Anf. 208 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Jag vill tacka interpellanten för de avslutande orden och för engagemanget.
Jag önskar ledamoten och övriga ledamöter i kammaren en god jul och att vi tillsammans kan ta oss an 2024, ett år som även det ser ut att bli tufft. Den här typen av dialog och samtal är viktiga för att vi gemensamt ska kunna ta ansvar i en svår tid för Sverige.
Att bekämpa inflationen kommer förstås fortsatt att vara viktigt, för om vi gemensamt misslyckas med det kommer situationen runt köksborden i Sverige att bli ännu tuffare. Det är en grundförutsättning för att vi ska få en bättre situation brett i vårt land. Därtill kan vi ha lite olika infallsvinklar när det gäller vad som är bästa vägen för att få en bättre bostadsmarknad i Sverige. Men jag tvivlar inte på engagemanget från någon av ledamöterna i kammaren, och för det vill jag rikta ett stort tack till er.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.