Bombdåd och bilbränder

Interpellation 2020/21:479 av Thomas Morell (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-16
Överlämnad
2021-02-17
Anmäld
2021-02-23
Sista svarsdatum
2021-03-09
Svarsdatum
2021-03-23
Besvarad
2021-03-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Söndagen den 14 februari detonerade någonting, sannolikt en sprängladdning, i östra Malmö. I samband med detonationen totalförstöres ett tjugotal bilar i en brand. Onsdagen den 11 november 2020 detonerade en bomb inne på en läkarmottagning i Göteborg. Bomben var placerad inne på en toalett, och i samband med detonationen skadades en äldre kvinna allvarligt.

De här bombdåden var bara två exempel i en lång rad bombdåd i Sverige. Statistiken är en dyster läsning, och man kan konstatera att de kriminella gängen inte tar några som helst hänsyn till andra människor.

Under 2020 minskade antalet sprängningar till 215 stycken jämfört med 257 stycken 2019, men även om det blev en minskning mellan 2019 och 2020 var ändå antalet sprängningar 2020 hela 32 procent högre än 2018. Uppgifterna är hämtade från ledarsidan i SLA.

Den 4 november 2019 fanns en artikel i Aftonbladet om situationen i Sverige. Ett citat ur artikeln är belysande:

”– Det här en exceptionell nivå för ett land som inte har en lång historia av terrorism eller inte befinner sig i någon form av väpnad konflikt, säger Amir Rostami, doktor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, till TT.”

Vanliga medborgare känner naturligtvis en oro inför den här utvecklingen, och den vanliga människan löper också en risk att skadas i gängens konflikter.

Landets skattebetalare betalar via skattsedeln för att staten ska agera mot grov kriminell verksamhet. Här kan vi konstatera att staten inte lever upp till sin del av det kontraktet. Inte nog med att man via skattsedeln får betala en betydande del av sin inkomst till staten, utan man måste dessutom betala försäkringsbolagen för att skydda sig mot konsekvenserna av eventuella skador. Att den ekonomiska bördan av alla dessa sprängningar och bilbränder slutligen landar på landets försäkringstagare torde var och en inse.

Regeringen presenterade för en tid sedan åtgärder för en reglering av civila sprängmedel, men den åtgärden når i praktiken enbart dem som hanterar sprängmedel på laglig grund. De kriminella gängen har andra leverantörskedjor.

Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att angripa den kriminella hanteringen av sprängmedel?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:479, Bombdåd och bilbränder

Interpellationsdebatt 2020/21:479

Webb-tv: Bombdåd och bilbränder

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 19 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att angripa den kriminella hanteringen av sprängmedel.

Att motverka grov brottslighet, såsom kriminellas användning av sprängmedel, tillhör statens kärnuppgifter och är en av regeringens mest prioriterade frågor. Det är otroligt allvarligt att allmänheten riskerar att utsättas för fara. Som Thomas Morell nämner minskade antalet anmälda fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning något i Sverige under 2020, men de ligger fortfarande på en hög nivå, och det går ännu inte att säga om det är en bestående nedgång vi ser. Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att minska både tillgång och efterfrågan när det gäller illegala sprängmedel.

En viktig del i att minska tillgången till illegala sprängmedel i kriminella miljöer är att skärpa kontrollen över explosiva varor. Enligt Polismyndigheten har civila sprängmedel i ökande grad använts vid illegala sprängningar. Mot denna bakgrund har jag vid ett flertal tillfällen under 2020 och 2021 haft samtal med berörda branschorganisationer och myndigheter som arbetar med explosiva varor. Både regeringen och branschen arbetar nu vidare med flera olika åtgärder. Bland annat beslutade regeringen den 11 februari i år om lagrådsremissen Skärpt kontroll över explosiva varor i syfte att stärka kontrollen över dem som befattar sig med dessa varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått flera regeringsuppdrag som bland annat tar sikte på att utveckla kommunernas arbete med tillstånd och tillsyn gällande sprängämnen, tändämnen och sprängkapslar, se över metoder för märkning av civila sprängmedel och inrätta ett nationellt forum för sprängämnessäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kunna möta problemen med illegala sprängningar krävs även utvecklat samarbete mellan myndigheter. I november 2019 fick därför sex myndigheter i uppdrag att öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor och den illegala användningen av dessa. Ett konkret resultat av uppdraget, som ska redovisas i november 2021, är etableringen av ett nationellt bombdatacenter som ska öka förmågan att förebygga, förhindra och hantera sprängningar.

Regeringens arbete för att minska efterfrågan på illegala sprängmedel hänger också ihop med de omfattande åtgärder som genomförs mot organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Regeringens 34-punktsprogram är det största paketet mot gängkriminalitet i Sverige någonsin, med åtgärder på både kort och lång sikt. Utbyggnaden av Polismyndigheten är också en central del i det arbetet. Regeringens mål är att det ska vara 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016. Förra året passerade vi halvvägs mot målet. Antalet poliser ökade under 2020 i samtliga polisregioner i landet, och det har aldrig tidigare funnits så många poliser i Sverige som nu.

Satsningen som regeringen gör mot gängkriminaliteten är den mest omfattande någonsin i Sverige. Tillsammans med de särskilda åtgärder som görs för att öka samverkan mellan berörda aktörer och minska tillgången till illegala sprängmedel angrips brottsligheten från flera håll samtidigt. Jag och regeringen är fast beslutna att fortsätta arbetet för att motverka sprängningar, och vi har inga planer på att slå av på takten.


Anf. 20 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Mikael Damberg för svaret.

Söndagen den 14 februari detonerade någonting, sannolikt en sprängladdning, i östra Malmö. I samband med detonationen totalförstördes ett tjugotal bilar i en brand. Onsdagen den 11 november 2020 detonerade en bomb inne på en läkarmottagning i Göteborg. Bomben var placerad inne på en toalett, och i samband med detonationen skadades en äldre kvinna allvarligt. Så inledde jag interpellationen.

Det var ett något mindre antal sprängningar under 2020 än vad det var 2019, och det är naturligtvis positivt. Men vi ligger fortfarande på en otroligt hög nivå jämfört med alla jämförbara länder. En doktor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier säger så här: "Det här är en exceptionell nivå för ett land som inte har en lång historia av terrorism eller inte befinner sig i någon form av väpnad konflikt." Här utmärker sig Sverige.

Klockan halv två i natt vaknade medborgarna i Höganäs av en detonation. 40 lägenheter fördärvades. 60 fönster krossades. Husets entré är totalförstörd. Tittar man på bilderna ser man att det var en våldsam detonation. Man kan bara föreställa sig hur människorna som lever i den här miljön upplever det. De väcks mitt i natten av en fruktansvärd smäll, och så är hela dörrentrén på huset bortsprängd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är de kriminellas sätt att visa makt. Man går in för att tysta någon, skrämma någon. Om det sedan är en polis som bor i fastigheten, en annan kriminell, en åklagare eller någon som jobbar inom domstolsväsendet är syftet att skrämma den människan. Det är målet. Men alla andra som är runt omkring drabbas på samma vis.

Samhället måste här sätta hårt mot hårt. Det här duger inte. I svaret säger statsrådet att man ska ha en skärpt kontroll över explosiva varor i syfte att stärka kontrollen över de som befattar sig med dessa varor. Man sätter en skarpare kontroll på dem som helt lagligt hanterar sprängämnen. Det är där man sätter in åtgärderna. Men det är inte där man hittar problemen med dem som spränger.

Jag har blivit kontaktad av människor som jobbar i den här miljön där de handskas med sprängämnen på dagen. Det gör de för att spränga i berg eller vad det nu kan vara. De illegala mängderna som kommer in forslas över gränser och smugglas in. Det är ofta det som används i sprängdåden.

Det är här man måste sätta in åtgärder för att komma åt den illegala hanteringen av sprängämnen, som användes exempelvis vid det som hände i natt i Höganäs. Det är inte troligt att det är någon som jobbar som bergsprängare som har ägnat sig åt den handling som inträffade i natt, utan det är någon kriminell eller grupp av kriminella som gjorde det för att skrämma någon till tystnad.

Det skulle vara intressant att höra statsrådets idéer om hur man ska komma vidare. Som jag upplever det är inte åtgärderna tillräckliga. Man sätter in skärpta åtgärder på fel ställe.


Anf. 21 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag börjar med att helt dela Thomas Morells bild av problematiken. Det är fruktansvärt. Det är på för höga nivåer, och det ska ned.

Sprängningen som var nu i natt i Höganäs var ytterligare ett exempel på hur de kriminella har noll respekt för andra människors trygghet och säkerhet. Det gäller inte bara huruvida de kanske har uppgörelser eller ägnar sig åt någon form av utpressningsverksamhet. De visar en total likgiltighet mot människor runt omkring. Det är bara tur igen att ingen verkar ha kommit till allvarlig skada när en sådan kraftfull bomb av något slag exploderar.

Jag är helt enig om att vi ska gå på problemet från alla håll. Jag uppfattade att frågan handlade om det, men det är möjligt att jag hade läst fel. Vi har redan tidigare gjort väldigt stora insatser när det gäller att skärpa vapenbrotten men också straffen när det gäller tillståndsplikten för explosiva varor.

Vi har utvidgat det så att fler av de brotten också betraktas som grova eller synnerligen grova. Vi har skärpt straffnivån rejält för den typen av brott. Vi har också infört ett nytt smugglingsbrott. Det är ett helt nytt brott med en högre straffskala för dem som smugglar in den här typen av varor i Sverige.

Vi har också byggt ut tullens resurser och befogenheter. Den får nya befogenheter i och med straffskärpningarna och kan använda hemliga tvångsmedel i större utsträckning än tidigare. Dessutom har Tullverket fått utökade möjligheter att jobba med postföretag så att ifall försändelser kommer till Sverige som innefattar sådant ska de hållas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På senare år har polisen larmat oss och sagt att allt fler av de sprängningar som vi har sett i Sverige genomförs med civila sprängmedel. Då är det viktigt att inte bara titta på tullen och dess befogenheter och polisens jobb mot gängkriminalitet generellt utan att också begränsa tillgången till civila sprängmedel.

Det är därför som vi har gett uppdrag till flera myndigheter, och det är därför som branschen har varit så engagerad. Den har också ett intresse av att det ska vara säkerhet i branschen så att de legala sprängämnena inte kommer i orätta händer. Branschen tar flera steg i detta, och vi backar upp med tillsyn och kontroll.

Vi har en väldigt bra dialog med branschen. Branschen tycker att det är bra att reglerna skärps. Den har tidigare tyckt att det är märkligt att kommunerna inte tidigare, till exempel i sitt tillsynsarbete, har tagit det arbetet på tillräckligt stort allvar.

Jag vill hävda att vi måste gå på sprängmedlen från alla olika håll. Även om det är gängkriminella som använder civila sprängmedel måste vi se till att det blir svårare för dem att få tag på civila sprängmedel, vid sidan av de handgranater och andra explosiva medel som smugglas till Sverige.

Jag är beredd att titta på vartenda hål och varenda lucka som finns för att täppa till dem och se till att vi kommer till rätta med detta. Jag kan bara hoppas att förra årets utveckling ändå var ett trendbrott. Jag vill se fler månader där sprängningar ligger på en lägre nivå.

Jag är lite hoppfull att vi ändå ska kunna se en vändning när det gäller sprängningar. Sprängningar är fortfarande så pass komplicerat för gängkriminella att använda att de själva inte riktigt vet hur de ska göra i alla lägen.

När man slår ut en bombverksamhet kan man slå ut ett nätverk av dem som använder detta. Polisen har slagit ut ett antal bombnätverk. Det tror jag kommer att få effekt. Vi har sett i Malmö hur sprängningar har minskat många år i rad. Det tror jag är tack vare ett ganska framgångsrikt polisiärt arbete.


Anf. 22 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Nej, det var nog sannolikt ingen som kom till skada rent fysiskt vid nattens sprängning. I varje fall har man inte kunnat läsa något i medierna. Men det är inte där det stora såret sitter hos de människor som är drabbade. Det stora såret sitter i att de inte känner en trygghet. När smäller det nästa gång?

Att ingen blev skadad får man nog tillskriva turen. Blåser man av en sådan stor laddning som det alldeles uppenbart var frågan om är risken uppenbar att någon ska komma till skada. Det kan vara en dörr som blåser in och träffar någon på insidan, ett fönster eller någonting sådant.

Vi minns alla sprängningen i Linköping för några år sedan. Där var det 25 personer som skadades lindrigt. Jag tror att det var ett sjuttiotal lägenheter som blev fördärvade i den smällen. Där visade utredningen att det var 15 kilo sprängämnen i en cykel som hade placerats i något cykelförråd utanför, och sedan var det en fjärrutlösning på det.

Det visar hur oerhört nonchalanta de är för andra människors säkerhet. Den som utlöste sprängladdningen var ju inte på plats och kan omöjligt ha vetat om det fanns någon som skulle hämta sin cykel där just när det small. Den hänsynslösheten är nog det värsta av alltihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingen går säker när någon får för sig att blåsa av 15 kilo sprängämnen utanför en flerfamiljsfastighet. Att ingen omkom eller blev svårt skadad är bara ren tur. Här måste samhället vara mycket tydligt och markera mot de kriminella att det inte är en acceptabel situation.

Jag skrev interpellationen i samband med det som hände i Malmö. Det var även bilbränder inblandade i det. Det brinner bilar som aldrig förr i det här landet. Av någon anledning har de blivit väldigt lättantändliga.

I Skövde eldade man upp 35 bilar under förra året. Rättsprocessen om det är precis avslutad. Där var det några ungdomar som var inblandade. Det var 35 bilar. Vem är det som får ta kostnaden för sprängningarna där man slår sönder stora delar av fastigheter eller när man eldar upp bilar? Jo, det är försäkringstagarna. Det är vi i försäkringskollektivet som försäkrar våra hus och försäkrar våra bilar som får ta kostnaderna för detta, om vi nu ska räkna pengar.

Ska vi tala om den själsliga kostnaden handlar det om de människor som befinner sig i området där detta händer. Det skapar en otrygghet och en osäkerhet som är svår att ta på om man inte är drabbad själv. När smäller det nästa gång? Är det min bil som kommer att brinna vid nästa tillfälle?

Vad gör polisen för att komma åt det? Poliserna gör väldigt mycket i den mån det finns personal tillgänglig. Skövde ligger nära till hands, i förhållande till där jag själv bor. Där satte man in åtgärder. Man var lite lurig när man skulle lösa brottet, knöt ungdomarna till det ganska snabbt och kunde få en lösning på det.

Likväl är det de boende där och försäkringstagarna som har fått ta kostnaden på sina försäkringar på bilarna, för premien går ju upp. Men den stora delen är den själsliga kostnaden. Det är den osäkerhet och den otrygghet som sprider sig när detta får fortgå, och det är många som är drabbade. Forskarna säger att Sverige utmärker sig på ett sådant sätt att det inte går att återfinna i något annat land.


Anf. 23 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag har egentligen ingen annan uppfattning än att det är helt korrekt att både den här typen av sprängningar, som är mindre vanliga, och bränderna skapar stor otrygghet.

Det är ändå bra om vi utgår ifrån verkligheten. Man delade upp statistiken för skadegörelsebrotten 2016 när det gäller brand, som då blev bilbrand eller brand på andra motorfordon. Men låt oss slå ihop dessa för att få en rättvisande bild och undvika tveksamheter i statistiken. År 2016 hade vi ungefär 3 800 sådana anmälda brott i Sverige. År 2019 och 2020 hade vi 2 800 anmälda brott som gällde brand. Det har alltså gått ned från väldigt höga nivåer.

Jag tror att det är precis som Morell beskriver: Man har lärt sig hur man kan förebygga en del av det här. Det handlar framför allt om att ingripa tidigt. Det handlar ofta om någon form av försäkringsbedrägeri; vi ska inte underskatta den andelen. Det har varit ganska många försäkringsbedrägerier kopplade till en del av bränderna. Andra bränder handlar om ungdomar som ibland agerar ensamma och ibland på uppdrag för att sätta bilar i brand. Det här är en kriminalitet som syftar till att antingen tjäna pengar på försäkringsbedrägerier eller till att skapa stök. Det skapar otrygghet i områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man tittar på Brås rapporter om otrygghet i socialt utsatta områden ser man att en av de frågor som utmärker sig särskilt mycket är just bilbränder. De skapar otrygghet i områdena. Det är därför poliser och kommuner både tillsammans och med andra aktörer försöker jobba med att förebygga detta och se till att det minskar.

Jag har ingen annan uppfattning än att vi ska fortsätta att jobba för att trycka ned det här mer än vi har lyckats med så här långt.


Anf. 24 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är roligt att höra att statsrådet har en inriktning på att vilja komma åt problemet, för det här är ett problem som berör så många människor i våra samhällen. Det är den vanliga hederliga medborgaren som är drabbad. De kriminella tar makt i samhället och skapar en otrygghet för vanligt folk som är helt oacceptabel.

För några år sedan, 2018 - det är alltså inte så jättelänge sedan - brann en massa bilar i Frölunda. Det var ett sjuttiotal bilar som eldades upp. I den efterföljande utredningen sa polisen själv att man trodde att det berodde på att polisen hade gjort insatser mot de kriminella gängen, deras knarkaffärer och så vidare ute i området. De skulle då markera mot samhället genom att elda upp bilarna.

Jag tycker att det är viktigt att samhället är tydligt med att man inte accepterar det här och att samhället inte backar undan så att de kriminellas tuppkam växer. Här måste samhället stå starkt och verkligen markera mot de kriminella elementen. Man måste markera mot dem på ett tydligt sätt, och när det gäller grova brott ska de låsas in i fängelse.

Men man måste också gå in tidigt och styra upp ungdomar, för som det är nu är det tio- till tolvåringar som springer som ombud åt de större och tyngre kriminella. De springer med vapen, och de springer med narkotika.

Statsrådet skriver att man har kommit halvvägs med att öka antalet polisanställda, vilket också innefattar civilanställda. Men denna satsning är för dålig; man måste öka satsningen ännu mer för att kunna mota den utveckling vi har i samhället. Rekryteringen bland de kriminella är mycket tuffare än det vi har att ge i det demokratiska samhället.


Anf. 25 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi är bara i början av en kraftsamling som saknar motstycke i Sverige.

Det är klart att det är viktigt att vi skärper straff, framför allt för det som gängbrottslingar ägnar sig åt. Det har vi också gjort både när det gäller våldsbrott, sprängningar, skjutningar och narkotikabrott. Vi kommer att få ytterligare straffskärpningsförslag under året.

Vi har en ny gängutredning som sitter och tittar på att kriminell aktivitet som sker i gängmiljö ska leda till skärpta straff. Hela straffbiten - att verkligen få upp straffvärdena på det som gängen ägnar sig åt - har varit en viktig strategi. Det leder också till att fler blir häktade, inte minst för vapenbrott eller hantering av sprängmedel. Det gör att vi låser in dem i mycket högre grad än man gjorde tidigare. Det är en del.

En annan del är att polisen behöver nya verktyg för att fälla i domstol. Vi har en ganska stor diskussion nu om digitala bevisningar. Jag har under en lång tid sagt att det kanske är detta som är en game-changer - att låta polisen få större tillgång till den digitala bevisningen. Det är det som leder till att man kan fälla för planeringsarbete och anstiftan, men det handlar också om att komma längre upp i hierarkierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hemlig dataavläsning är ett helt nytt verktyg som ger polisen möjlighet att bryta sig in och läsa krypterad information. Jag tror att det är helt nödvändigt om man ska kunna komma åt gängkriminaliteten.

Regeringen kommer att växla upp arbetet ytterligare. Vi gör det på tre fronter. Det första är att vi är stenhårda mot gängkriminalitet. Det andra är att vi satsar mycket på att hindra nyrekryteringen, och då handlar det väldigt mycket om det förebyggande arbetet. Det tredje är att kriminella inte ska få ta del av finanser på olika sätt. Inte en krona ska gå till kriminell verksamhet.

Om jag ska sammanfatta är det dock fortfarande polistillväxten som är avgörande. Det handlar om fler poliser runt om i Sverige som finns närvarande och som kan jobba förebyggande, utreda brott och sätta människor i fängelse. Det är därför vi fortsätter att jobba för detta, och vi har bara kommit halvvägs på den stora polisutbyggnad som vi står inför.

Samhället är starkare än de här gängen. Det gäller att kraftsamla, och jag är glad över att vi har 1 000 fler frihetsberövade i dag jämfört med för ett par år sedan. Det är i mycket de här grupperingarna som sitter i fängelse.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.