Biodrivmedel
Interpellation 2022/23:29 av Anna-Caren Sätherberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-11-09
- Överlämnad
- 2022-11-10
- Anmäld
- 2022-11-11
- Sista svarsdatum
- 2022-11-24
- Svarsdatum
- 2022-12-02
- Besvarad
- 2022-12-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
I Sverige sker många stora investeringar för en grön omställning av industrin. Tack vare en tydlig politisk riktning och långsiktighet i förutsättningar under de senaste två mandatperioderna leder Sverige klimatomställningen.
Att näringslivet ställer om minskar Sveriges koldioxidutsläpp men kommer också att öka näringslivets konkurrenskraft. Vi ska se till att de nya jobben som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige och inte i andra länder. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer se högst tillväxt och flest jobb, inte de som fortsätter vara beroende av skurkstaters fossila bränslen.
I denna omställning spelar våra gröna näringar en central roll. Inhemsk biodrivmedelsproduktion kommer att bidra till minskade utsläpp och skapa jobb i hela landet. Det utgör även en möjlighet för Sveriges lantbrukare att bidra till klimatomställningen, energisäkerheten och beredskapen.
Sverige har god tillgång till restprodukter från jordbruket och skogsnäringen, som grenar, toppar, sågspån, lignin och halm, som skulle kunna användas för produktion av förnybara drivmedel. Dock kräver kommersialisering av tekniken investeringar i ny teknik med lång avbetalningstid. Det är investeringar som kräver förutsägbarhet.
Vi socialdemokrater gick till val på att införa ett statligt stöd för inhemsk biodrivmedelsproduktion. I regeringsställning tillsatte vi en utredare med uppgift att ta fram en nationell strategi för en växande bioekonomi, just för att vi vill se fler investeringar som bryter osunda beroenden av fossila insatsvaror. Det här är investeringar som riskeras om förutsättningarna ändras genom borttagen eller radikalt minskad reduktionsplikt.
Mot bakgrund i ovanstående vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
- Kommer ministern att verka för att säkerställa att potentialen i restflöden från jord- och skogsbruket utnyttjas i den gröna omställningen, och i så fall hur?
- Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att näringslivet ska våga investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:29
Webb-tv: Biodrivmedel
Dokument från debatten
- Fredag den 2 december 2022Kammarens föredragningslistor 2022/23:30
- Protokoll 2022/23:30 Fredagen den 2 decemberProtokoll 2022/23:30 Svar på interpellation 2022/23:29 om biodrivmedel
Protokoll från debatten
Anf. 1 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Anna-Caren Sätherberg har frågat mig om jag kommer att verka för att säkerställa att potentialen i restflödet från jord- och skogsbruket utnyttjas i den gröna omställningen, och i så fall hur, samt om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att näringslivet ska våga investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion.
En livskraftig bioekonomi är viktigt för Sverige. En växande cirkulär bioekonomi har en roll i klimatomställningen. Den har positiv betydelse för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling, och den är ett viktigt verktyg för att förstärka den nationella försörjningsförmågan.
Vårt jordbruk och vår skogsnäring producerar varje år stora mängder livsmedel, byggmaterial och pappersprodukter av mycket hög kvalitet. Som biprodukt produceras samtidigt bioenergi i olika former, vilket utgör en viktig fossilfri och inhemsk bas i det svenska energisystemet.
Sedan 1990 har bioenergianvändningen ökat mångfalt. Denna bioenergi har ersatt stora mängder fossil energi och är en viktig förklaring till att Sverige minskat utsläppen av växthusgaser med över 30 procent jämfört med 1990. Skogsstyrelsen bedömer vidare i Skogliga konsekvensanalyser 2022 - syntesrapport att det finns fortsatt stor potential att öka uttaget av avverkningsrester. Det finns också goda möjligheter att ytterligare vidareförädla industrins restprodukter, till exempel till biodrivmedel.
Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största möjliga långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för hög tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför av vikt. Det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas och detaljregleringar av skogsbruket undvikas.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 ett långsiktigt och omfattande stöd till negativa utsläpp genom bio-CCS, vilket kommer att ge ytterligare incitament att tillvarata energin från jord- och skogsbrukets restprodukter. Det krävs även fortsatta insatser för att utveckla konkurrenskraftig teknik för produktion av biodrivmedel. Genom att stärka Industriklivet med 600 miljoner kronor per år 2023-2025 kan svenska innovationer och lösningar utvecklas och exporteras, vilket bidrar till att minska utsläppen både i Sverige och globalt och påskynda omställningen.
I budgetpropositionen för 2022 avsattes 500 miljoner kronor i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att stödet ska fortsätta med 500 miljoner kronor för samma ändamål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Reduktionsplikten är ett styrmedel för att åstadkomma ökad användning av flytande förnybara och fossilfria drivmedel. Tyvärr har inte produktionen av fossilfria bränslen byggts ut i tillräcklig takt. I kombination med en generell prisökning på bränsle har det resulterat i höga prisökningar vid pump, vilket lett fram till en ohållbar situation för många hushåll och företag. Bioekonomiutredningen (dir. 2022:7) har i uppdrag att analysera och, om lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande förnybara drivmedel baserade på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd.
Regeringen följer noga utredningen, men jag varken kan eller vill föregripa utredningens arbete och förslag. Utredningen ska delredovisa arbetet till regeringen senast den 15 februari nästa år. Regeringen har dock aviserat att den kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.
Anf. 2 Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! För oss socialdemokrater är vårt svenska jord- och skogsbruk och en snabbare klimatomställning av största vikt. Det är så vi skapar framtidens jobb, och det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror.
Därför agerade den förra socialdemokratiska regeringen på olika sätt för att stärka Sverige och Sveriges gröna näringar. Vi införde Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd och mycket mer. En del av detta som vi socialdemokrater införde kan vi nu se att den nya högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tycker är en bra politik som de verkar vilja fortsätta med, även om vi som har suttit i riksdagen ett tag kommer ihåg att det inte var lika kraftiga applåder från den sidan när vi införde dessa åtgärder.
Vi socialdemokrater vill stärka Sverige, hela Sverige, och då behövs en växande bioekonomi. Därför tillsatte vi en utredning om en nationell bioekonomistrategi. Utredningen har två huvudsakliga inriktningar. Det handlar dels om att ta fram förslag till en nationell strategi för en hållbar konkurrenskraftig och växande bioekonomi, dels om att öka vår inhemska produktion av flytande biodrivmedel.
Att detta är angeläget visar inte minst Rysslands invasion av Ukraina, som har skapat väldigt höga biodrivmedelspriser. Vi behöver bryta det beroende av fossila insatsvaror som vi har.
Landsbygdsministern har inte - åtminstone inte än - sagt att regeringen ämnar avbryta utredningen. Men regeringen har sagt att reduktionsplikten, som gäller det biodrivmedel som blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Det kan medföra att de storskaliga planerade och aviserade investeringarna av svenskt biodrivmedel inte fullföljs.
Det innebär även att man i de åtaganden som Sveriges regering förhandlar om med EU inom LULUCF - som låter konstigt men som handlar om hur stor kolsänka Sverige ska ha - inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan att man på andra sätt måste klara Sveriges beting. Kommer det då att vara att kraftigt minska avverkningen av den svenska skogen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Landsbygdsministern får gärna svara på mina frågor, som jag inte riktigt upplever att han har svarat på: Vad kommer landsbygdsministern att göra för att säkerställa att potentialen i restflöden från jord- och skogsbruk utnyttjas i den gröna omställningen? Vad kommer landsbygdsministern att göra för att säkerställa att näringslivet vågar investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion?
Han får gärna svara även på dessa frågor: Vad kommer regeringen att göra för att klara Sveriges beting inom LULUCF, där reduktionsplikten var en del för att Sverige skulle kunna ha ett aktivt skogsbruk, nu när regeringen vill införa en minskning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå? Med hur mycket skog bedömer landsbygdsministern att vi kommer att behöva minska avverkningen för att nå överenskommelsen om LULUCF med EU? Och har landsbygdsministern räknat på hur många färre jobb detta kan leda till på Sveriges landsbygder, i Sveriges massaindustri och på Sveriges sågverk?
Anf. 3 Isak From (S)
Fru talman! Tack, Peter Kullgren, och grattis till ett viktigt uppdrag för Sverige - inte minst för skogslandet Sverige! Det är klart att vi socialdemokrater har höga förväntningar - särskilt kanske på Kristdemokraterna, som har haft en väldigt hög svansföring när det gäller de skogliga frågorna. De tre regeringspartierna - även Kristdemokraterna, väl? - har också under flera år tydligt drivit på för en höjning av reduktionsplikten. Reduktionsplikten ansågs vara det viktigaste verktyget för att klara Sveriges klimatmål.
Det i sin tur välkomnades av skogsindustrierna, som före valet hade aviserade investeringar på 15 miljarder kronor. Inte minst Södra Skogsägarna, Stora och Holmen uttrycker nu ganska stor skepsis mot den nya regeringens totala omsvängning.
Frågeställningen är: Är biodrivmedel viktiga? Reduktionsplikten har ju varit ett sätt att öka efterfrågan. Sedan kan det också finnas skäl att, precis som Peter Kullgrens parti med flera regeringspartier har drivit på den tidigare regeringen att göra, skattesänka till exempel HVO 100 och RME till EU:s lägsta nivå. Nu ser vi inte att den frågan är uppe på dagordningen på regeringens bord. Min fundering är alltså: Hur kan det komma sig?
Min fråga till Peter Kullgren är också: Vad anser Peter Kullgren att HVO 100 ska kosta vid pump? Och är Peter Kullgren och regeringen villiga att vidta åtgärder för att öka efterfrågan på HVO 100?
HVO 100 är en viktig vidareförädling från skogsindustrin och en viktig del för att öka avkastningen och, precis som Anna-Caren Sätherberg lyfte fram, skapa jobb och industri på landsbygden, ta till vara restprodukterna från skogen och göra någonting som faktiskt gör skillnad - skapa jobb och utveckling i Sverige, minska vårt skadliga oljeberoende och faktiskt klara klimatmålen, allt i samma korg. Nu klipper högerregeringen detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Peter Kullgrens svar lyfter han fram Industriklivet. Jag välkomnar att det är kvar. Initialt, innan S-regeringen införde det, fanns ju inte detta stöd. Nu har regeringspartierna sett att Industriklivet ändå är en viktig del, så den delen tackar jag för.
Däremot ser jag fram emot svaren från Peter Kullgren, särskilt på vad han anser att HVO 100 ska kosta vid pump.
Anf. 4 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Socialdemokraterna verkar nu vilja måla upp sig som talespartiet för svenskt skogsbruk. Men hur var verkligheten när de var i regeringsställning? Jo, de var djupt splittrade, i alla fall sju av åtta år, kring skogspolitiken - så splittrade att de hade svårt att göra Sveriges röst hörd i EU. När det betydde som mest saknades en svensk röst som talade med klar stämma i Bryssel.
I mars 2021 skrev Österrike tillsammans med ytterligare tio EU-länder ett brev till kommissionen där man protesterade mot kommissionens förslag till skogsstrategi. Finland, de baltiska länderna och Polen, våra grannländer, återfanns alla bland dem som skrev under. Varför var inte den dåvarande svenska regeringen med på det uppropet? Jag ser det som ett svek mot svenska skogsägare, mot skogsindustrin och mot den svenska välfärden, då skogsexporten är en extremt stor exportinkomst.
Vad gäller reduktionsplikten, som det här handlar om, hade vi fått en situation där priset vid pump blev alldeles för högt. Vi har inte hunnit få den produktion av biodrivmedel som vi skulle behöva för vår extremt höga nivå av inblandning av biodrivmedel i de svenska dieseltankarna. Jämför vi vår nivå med nivån i övriga europeiska länder säger det sig självt att vi får en oerhört stor konkurrensnackdel.
Bara inom, säg, fem eller sju år är dock bedömningen att hela EU kommer att fördubbla inblandningen av biodrivmedel i sina dieseltankar. Hur kan man tro att det då inte skulle finnas en marknad för svenska producenter? Vi är ett av Europas största skogsländer. Det är bara Finland som har mer skog på sitt lands yta än vad vi har. Det är klart att vår näring kommer att vara med och vara drivande i detta.
Man brukar prata om att det är viktigt med långsiktiga villkor för företagande. Jag är den förste att hålla med. Kan det bli mer tydligt än att vi säger att vi ska följa EU:s utveckling av nivån? Det är bra att gå före ibland, men man kan inte gå så långt före eller så fort fram att inte det egna landets företagare, jordbrukare och skogsbrukare hänger med.
Anf. 5 Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Tack för svaret, landsbygdsministern! Det var inte riktigt svar på alla frågor jag ställde, men landsbygdsministern har ju möjlighet att återkomma.
Jag vill börja med att säga att det inte är någon som målar upp någonting. Inom socialdemokratin har vi aldrig varit oeniga om var vi står i svensk skogspolitik. Det har nog landsbygdsministern missförstått.
För Socialdemokraterna är inte idén om att sitta i baksätet och vänta på andra det som gjort Sverige framgångsrikt. Att Sverige tar ledartröjan i så många omställningar som världen nu efterfrågar, vare sig det gäller fossilfritt stål, batterifabriker eller annat, är det som ser till att vi har jobb på Sveriges landsbygder. Det är det som ser till att vi har jobb med sjysta villkor. Det är det som ser till att vi har export.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att vänta in EU tror jag aldrig har varit en svensk modell när Socialdemokraterna har styrt. Jag hoppas verkligen att det inte är det landsbygdsministern tänker sig att regeringen nu ska göra i alla frågor - att vi ska vara landet Lagom. Det klarar inte ett litet, exportberoende land som Sverige. Vi klarar oss bäst när vi ligger i framkant och utvecklar möjligheterna, och det gör vi om vi sätter oss ned tillsammans med näringslivet och diskuterar vilken väg vi ska gå och ger dem de långsiktiga spelreglerna.
Jag håller med landsbygdsministern om att vi importerar alldeles för mycket biodrivmedel. Men om man vet att man har avsättning kommer man också att producera, och det är det vi ser. De initiativen är tagna.
Jag håller med landsbygdsministern om att priset vid pump är alldeles för högt. Men man kan förändra det på andra sätt än genom att ändra reduktionsplikten. Vi vet ju att om Sverige producerar mer biodrivmedel kommer vi också att se till att det blir en marknad där priset blir lägre vid pump.
Jag vet inte vad Sverigedemokraterna har lovat. Jo, de lovade en sänkning vid pump på 10 kronor. Det blev 14 öre. Men Socialdemokraterna vill införa en tankrabatt, som är något helt annat. Industrin utvecklas samtidigt som vi tar ansvar för dem i glesbygden som har långa avstånd.
Återigen, landsbygdsministern - jag ställde fyra frågor. Jag vet inte om landsbygdsministern kommer ihåg dem. Två stod till och med i interpellationen. Jag vill verkligen veta hur landsbygdsministern ser att Sveriges företagare ska våga ta de planerade och aviserade investeringsbesluten för att vi ska få igång produktion av biodrivmedel och mer svenskt i tanken. Det är viktigt. Jag vill hellre se att biodrivmedel produceras i Sveg än i Saudiarabien.
Landsbygdsministern får faktiskt förklara vad han tror om industrins utveckling och förutsättningar om man vill vänta in resten av EU, om Sverige inte ska gå före och helt enkelt vill sänka till EU:s lägstanivå. Vi i politiken har ju varit väldigt eniga om att vi ska jobba på och gå före.
Anf. 6 Isak From (S)
Fru talman! Peter Kullgren! Det är ett annat regeringsparti som har varit ännu tydligare med att man före valet säger en sak och att det efter valet blir något annat. Men alla löften om prissänkning vid pump har visat sig vara svåra att uppfylla.
Jag kan ha förståelse för att Peter Kullgren har svårt att svara på vad HVO 100 kommer att kosta. Men det är i dag ganska många som kör omkring med en dieselbil och som vill göra klimatvänliga val och som samtidigt vill att vi ska göra oss oberoende av Saudiarabien, Qatar eller för den delen Iran. Man kan med tanke på omsvängningen i politiken fundera på hur mycket mer olja vi kommer att importera till Sverige från Qatar, Iran, Saudiarabien med flera. Rysk olja kommer förmodligen inte att importeras på väldigt lång tid - tack och lov.
Oljeberoendet minskar såklart möjligheterna att öka den egna produktionen från skogen. Vi har restprodukter som det är viktigt att ta till vara. Det är en viktig innovation och vidareförädlingsdel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För oss socialdemokrater är välfärden grunden. För att välfärden ska finansieras är industrin i Sverige motorn som tar det framåt. En konkurrenskraftig skogsindustri, som har förutsättningarna på rätt sida, har möjligheten att förse oss med klimatsmarta produkter, med skatteintäkter till välfärden och ett långt, gott välstånd.
Peter Kullgren kan nu fundera på eller återkomma senare om vad han anser att HVO 100 ska kosta vid pump.
Anf. 7 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! När det gäller att man inom Socialdemokraterna aldrig är oeniga försökte jag säga - ledamoten erkänner det kanske inte här, och det behövs inte - att det var uppenbart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte hade samma linje i fråga om skogen. Det märks fortfarande. Det märktes då, och det märks nu. Det var det jag menade och inte att Socialdemokraterna själva var oense det sista året, även om det också förekommer i de flesta partier. Men det var vad som avsågs.
Att man inte var eniga inom regeringen tror jag fick konsekvenser för hur vi agerade. Vi fick en otydligare röst i de för Sverige viktiga skogsfrågorna. Där har det vänt. Nu har vi en regering som värnar det svenska skogsbruket och som talar med en klar och tydlig stämma i Europa. Vi är eniga om skogspolitiken.
Inom kanske fem till sju år fördubblas reduktionsplikten totalt sett i EU. Vi har redan en nivå, och vi vet inte vad miniminivån för reduktionsplikten kommer att vara 2024. Det är därför svårt att säga med exakt hur mycket bränslepriset kommer att minska när vi sänker reduktionsplikten. Men ett lägre dieselpris någonstans mellan 4 och kanske 6 kronor rakt av vid pump är välkommet i Sverige. Det är nödvändigt för vår konkurrenskraft och för att hushåll och familjer, de som inte har något alternativ till bilen som det är nu, ska klara sig bättre. Det är en politisk prioritering som vi har gjort.
Samtidigt är det självklart viktigt att inte måla upp en bild av att flytande biodrivmedel inte skulle behövas i framtiden. Det är centralt att vi tar politiskt ansvar och att vi inte säger att det inte skulle behövas. Även med den reduktionsplikt som vi fortsatt kommer att ha är det bra om inblandningen är av svenskt producerad råvara. Det är centralt.
När övriga Europa också kommer att ha ett behov av biodrivmedel är det klart att ett stort skogsland som Sverige har stor potential att exportera till våra europeiska kompisar i stället för att de ska importera biobränslen som har producerats på ett ohållbart sätt långt bort från Sveriges och Europas gränser. Vi har en stor potential. Som jag redogjorde för i mitt svar, som snart finns i skrift, kommer vi att komma med en mängd olika förslag.
Det är viktigt. Signalen är: Investera i biodrivmedel, för det kommer att vara viktigt för framtiden. Regeringen vill se ökad svensk produktion av biodrivmedel.
När det gäller HVO-frågan är det klart att det är bra med så billigt som möjligt. Jag kan inte stå här och säga exakt vad det ska kosta. Det har jag inte kunskap för just nu. Men om vi producerar biodrivmedel här hemma i Sverige kan vi förhoppningsvis ha ett lägre pris framöver jämfört med det vi har i dag.
Anf. 8 Anna-Caren Sätherberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Landsbygdsministern! Det är en viktig fråga att diskutera. Det handlar om Sveriges beredskap, det handlar om att hela Sverige ska leva och det handlar om gröna jobb i hela landet. Det handlar naturligtvis också om de saker som landsbygdsministern nämnde i svaret och som den socialdemokratiska regeringen införde tillsammans med Miljöpartiet, det vill säga klimatkliv, industrikliv, bio-CCS, biogasstöd och våtmarksstöd. Väldigt mycket av det gemensamma tycker landsbygdsministern ändå är bra politik.
Vi vill att hela landet ska leva och att det här inte ska bli en dubbelstöt mot skogsbruket. Jag kommer återigen att ställa frågorna till landsbygdsministern. Jag vill gärna ha svar på dem. Det har jag inte fått än. Dubbelstöten innebär att om vi ska ha mindre avverkning av skog skapar det samtidigt mindre skogsrester till biodrivmedel. Jag upprepar frågorna, så att landsbygdsministern ska komma ihåg dem i det här anförandet.
Vad kommer regeringen att göra, nu när regeringen vill införa en minskning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå, för att klara Sveriges beting inom LULUCF? Där var reduktionsplikten en del för att Sverige skulle kunna ha ett aktivt skogsbruk.
Den andra frågan var: Hur mycket mindre skog bedömer landsbygdsministern kommer att kunna avverkas för att Sverige ska nå överenskommelsen som regeringen har förhandlat med EU om när det gäller LULUCF? Har landsbygdsministern räknat på eller kan han uppskatta hur många färre jobb det kommer att kunna leda till på svensk landsbygd, i Sveriges massaindustri och i Sveriges sågverk?
Anf. 9 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Regeringen gör bedömningen att vi har värnat det svenska skogsbruket med det förhandlingsresultat vi har och att vi inte kommer att se krav på minskad avverkning i förhandlingen om LULUCF.
För att göra detta klart och tydligt: Regeringen vill med sin politik skapa förutsättningar för alla som lever inom Sveriges gränser att förverkliga grundläggande värden. Det gäller att vi håller hela landet igång med det svenska näringslivet, stora och små företag, entreprenörskap, en tydlig äganderätt och en trygg energiförsörjning.
En växande bioekonomi baserad på råvaran från jordbruk och skogsbruk kommer att vara helt nödvändig för att vi ska kunna komma vidare i vår klimatomställning. Det är inget snack om den saken. Den kommer att ha stor betydelse, precis som ledamoten är inne på, för landsbygdsutveckling, för regional utveckling och för företagande på landsbygden. Detta är självklart verktyg för att förstärka vår nationella försörjningsförmåga.
För att skapa ett näringsliv som frodas krävs människor som vågar satsa och som är trygga med vilka förutsättningar som kommer att gälla i framtiden. Då måste vi ha stabila och rimliga spelregler, så att vi skapar rätt förutsättningar. Det gäller för företagen i en växande bioekonomi men också för näringslivet i stort. Det sker inte genom regler som ger högre drivmedelspriser i Sverige jämfört med våra grannländer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.