Beslut om Kallak
Interpellation 2021/22:191 av Lars Hjälmered (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-10
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2022-01-11
- Besvarad
- 2022-01-11
- Sista svarsdatum
- 2022-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Tillståndsprocessen gällande gruvprojektet i Kallak har väntat på ett avgörande i fyra år. Ännu har inget beslut kommit. Den tidigare näringsministerns brist på agerande ledde till slut till att ett enigt konstitutionsutskott prickade honom för att han lät ärendet ligga, trots påtryckningar.
Både tillståndsprocesser och den svenska gruvnäringen är oerhört viktiga för Sverige som industrination. Då kan vi inte se den här typen av ärenden fastna i Regeringskansliet utan att få ett avgörande.
Med anledning av ovan vill jag därför fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
- Avser ministern att fatta beslut om gruvprojektet i Kallak inom en snar framtid?
- Anser ministern att mer underlag eller beredande åtgärder krävs, och i så fall vad, innan regeringen säger ja eller nej till en gruva i Kallak?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:191
Webb-tv: Beslut om Kallak
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:50
- Protokoll 2021/22:50 Tisdagen den 11 januariProtokoll 2021/22:50 Svar på interpellation 2021/22:191 om beslut om Kallak
Protokoll från debatten
Anf. 57 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att fatta beslut om gruvprojektet i Kallak inom en snar framtid samt om jag anser att mer underlag eller beredande åtgärder krävs, och i så fall vad, innan regeringen säger ja eller nej till en gruva i Kallak.
Fru talman! Ärendet om ansökan om bearbetningskoncession för Kallak K nr 1 innehåller ett omfattande underlag som speglar de komplexa frågeställningar som ärendet innefattar. Det är av stor vikt att regeringen bedömer sina ärenden ur alla aspekter och säkerställer att beslut tas så snabbt som möjligt efter en fullgod handläggning.
Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd, utveckling av ny teknik för en grön omställning samt om att ta hänsyn som tillförsäkrar en god och hälsosam miljö nationellt och globalt.
Beredningen av detta ärende kommer att hanteras så snabbt och effektivt som möjligt samtidigt som rättssäkerheten inte ska eftersättas. Beredning i Regeringskansliet pågår, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen i frågan.
Då Lars Hjälmered, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att delta i debatten medgav förste vice talmannen att Mattias Karlsson i Luleå i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 58 Mattias Karlsson i Luleå (M)
Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret!
Det har nu gått 13 år sedan en ny gruva öppnades i Sverige. Samtidigt ser vi ett ökat behov av mineral både här i Sverige och i vår omvärld. Förutsättningarna för att på ett långsiktigt hållbart sätt bedriva gruvverksamhet i Sverige blir bättre och bättre, men det blir svårare att just få starta verksamheten.
I dagsläget blir Sverige alltmer beroende av viktiga mineral från andra länder. Det är länder där varken respekt för mänskliga fri- och rättigheter är välkänd eller anställningsvillkoren för gruvarbetare är rimliga. Samtidigt utvecklas det svenska näringslivet. Initiativ som Hybrit, H2 Green Steel och Northvolt visar hur svenskt näringsliv kan ta täten i omställningen till ett hållbart samhälle. Problemet är bara att det inte kommer att finnas tillräckligt med mineral för att Sverige ska kunna möta behoven.
Kallak är platsen för en järnmalmsfyndighet i Jokkmokks kommun i mitt hemlän Norrbotten. Sedan 2010 har företaget Beowulf Mining utfört provborrningar och provbrytningar i området. Beowulf lämnade först in sin ansökan om bearbetningskoncession för Kallakprojektet i april 2013. Sedan dess har ärendet skickats fram och tillbaka mellan Bergsstaten, Länsstyrelsen Norrbotten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och regeringen. Frågan ligger sedan 2017 för andra gången på regeringens bord.
Riksdagens konstitutionsutskott, KU, har granskat ansökan om bearbetningskoncession för Kallak. Man kom fram till att det under närmare tre år inte genomfördes några synbara handläggningsåtgärder i det regeringsärendet. Det är en försening som inte är acceptabel, enligt KU.
Mitt under KU:s granskning i november 2020 om huruvida regeringens hantering av gruvärendet varit för långsam valde Näringsdepartementet att skicka ett brev till chefen för Unescos världsarvscentrum i Paris. I detta brev bad departementet om utlåtande och rekommendationer om hur en järnmalmsgruva i Kallak skulle påverka Laponias status som världsarv.
Vid en interpellationsdebatt för drygt ett år sedan, den 18 december 2020, uttryckte dåvarande näringsministern att regeringen kunde gå till beslut i ärendet efter att yttrandet från Unesco inkommit. Den 7 juni förra året erhöll Näringsdepartementet svaret från Unesco. Det har nu gått drygt ett halvår sedan svaret kom; ännu har regeringen inte fattat något beslut.
Näringsministern säger i sitt interpellationssvar att "beredningen av detta ärende kommer att hanteras så snabbt och effektivt som möjligt, samtidigt som rättssäkerheten inte ska eftersättas. Beredning i Regeringskansliet pågår, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen i frågan."
Fru talman! Detta svar gör mig orolig eftersom det är exakt så de två föregångarna på näringsministerposten har uttryckt sig när de har fått samma fråga. Frågan kvarstår alltså: Är det ministerns avsikt att i närtid lämna ett besked gällande Kallak?
Anf. 59 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Tack, Mattias Karlsson, för frågan! Jag kan enkelt svara ja på din fråga. Jag tycker att vi ska vara enkla och raka i riksdagen.
Vi är mitt i slutskedet av beredningen av ärendet. Vi har gett två samiska organisationer möjlighet att yttra sig om Unescos handling från i somras. En av dem, Sametinget, bad om anstånd till första veckan i februari med att lämna sitt svar. Jag har tyckt att det är rimligt, eftersom det är ett ganska omfattande material de ska svara om. Därefter avser jag att i närtid ta ett beslut i frågan.
Ärendet har tagit väldigt lång tid. Jag tror inte att de här ärendena tar så lång tid i normala fall, fru talman. Jag tror också att det speglar frågans komplexitet lite grann. Mattias Karlsson vet också som norrbottning hur mycket känslor detta rör upp. Det handlar framför allt om en konflikt mellan två riksintressen. Det ena riksintresset är rennäringen. Som Mattias Karlsson vet är placeringen av gruvan i Kallak kontroversiell.
Beredningen har pågått under flera år. Vi ansåg det angeläget att tillfråga Unesco om deras inställning eftersom gruvan ligger i nära anslutning till området som kallas Laponia. Därför har Unesco yttrat sig. Vi tyckte också att det var rimligt att Sametinget skulle få en chans att uttala sig om det.
Mattias Karlsson tar annars upp en viktig fråga för riksdagen och för regeringens arbete: hur vi ska utvinna mer och fler mineral i Sverige i framtiden. EU har pekat på ett stort, ökat behov av att bryta mineral, inte minst för den gröna omställningen. Vi ska inte glömma att Sverige redan är en stormakt när det gäller gruvor. Till exempel kommer över 90 procent av all ny järnmalm som används i Europa från våra härliga gruvor i norra Sverige. Vi har 30 procent av zink, 30 procent av bly, 20 procent av silver och 20 procent av guld. Det är lite avrundade siffror, men däromkring ligger vår mineralhantering.
Mattias Karlsson har dock alldeles rätt. Det var länge sedan vi öppnade nya gruvor, och många av de som finns i dag öppnade vi på 1800-talet. De riskerar naturligtvis att få mindre mineral i sig. Vi måste öppna nya gruvor för att säkerställa järnmalmsproduktion och nya mineral som kommer i dess spår.
En glädjande nyhet - den är också Luleåbaserad - är att LKAB tittar på att gå igenom och använda material från redan brutna gruvor. Man har enormt fina resultat från sin undersökning av de gruvor LKAB har i Gällivare och Kiruna. Det kan vara på det sättet att vi i framtida gruvor får ut huvudsaken av de mineral Sverige behöver, till exempel sällsynta jordartsmetaller, av avfall som vi har använt sedan 1800-talet. Det vore en vinn-vinn för alla om vi kan lyckas med det.
Mattias Karlsson! Jag är övertygad om att Moderaterna och Socialdemokraterna har stor samsyn i frågan. Jag ser fram emot ett bra samarbete när det gäller etableringen av nya gruvor i Sverige.
Anf. 60 Mattias Karlsson i Luleå (M)
Fru talman! Riksdagen har vid upprepade tillfällen meddelat regeringen att den behöver vidta åtgärder för att processen för olika tillstånd för gruvverksamhet i Sverige ska bli både mer transparent och mer tydlig. Hittills har regeringen vidtagit en konkret åtgärd för att tillmötesgå riksdagens tillsägelser: tillsättandet av utredningen om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral.
Gruv- och mineralbranschen står för stora exportintäkter och sysselsätter många människor i Sverige. När regeringen inte kan ge något besked kan inte heller investeringarna fullbordas. Arbetstillfällen uteblir, och nyttan för miljön realiseras inte.
Dessutom leder långa handläggningstider och osäkra processer till att Sverige blir mindre relevant för utländska investeringar. Resultatet av det senaste årliga jämförelseindexet för gruvbranschen från kanadensiska Fraser Institute kan närmast beskrivas som en global misstro mot Sverige som gruvnation. Från en placering på tio-i-topplistan så sent som 2016 har Sverige rasat till plats 36 i rankningen.
Störtdykningen i rankningen kommer att få stora konsekvenser för framtiden. Den kapitalintensiva gruv- och mineralbranschen är helt beroende av investeringar på mycket lång sikt. Fallet på rankningen tyder på att det internationella intresset för Sverige faller, och det snabbt.
Att Sverige som nation betraktas som attraktiv för gruvinvesteringar är centralt. Därför uppskattar jag näringsministerns svar och den debatt vi har i dag oerhört mycket.
Globala rankningar speglar av sig på marknaden. När det gäller Sverige uttrycker investerarna sedan flera år tillbaka oro över hur lagstiftningen tillämpas här i landet, och här måste en stor skugga falla på regeringen.
Gruvnäringen är en framtidsbransch. Befintliga gruvbolag är redo att framtidssatsa och göra de miljardinvesteringar som behövs. Sveriges rika berggrund ger unika möjligheter att hållbart utvinna de metaller som klimatomställningen så väl behöver. Våra gruvföretag är världsledande. Jag tror därför att många har undrat vad regeringen egentligen har hållit på med. Som jag sa tidigare uppskattar jag dock näringsministerns syn på detta. Men hur ser planen framöver ut för att återfå investerarnas förtroende för Sverige som gruvnation?
Anf. 61 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Mattias Karlsson pekar igen på ett mycket angeläget problem, nämligen hur lång tid det tar för den prövning som sker i ärendena för att etablera nya gruvor. Jag tycker själv att det är väldigt otillfredsställande att det tar så lång tid från att någon har ansökt om koncession till dess att man får ett klartecken eller får nej.
Jag är fullständigt övertygad om att det går att kombinera världens hårdaste miljölagstiftning med att öppna nya gruvor i Sverige. Det är inte aktuellt för den socialdemokratiska regeringen att tubba på miljökraven. Där var vi förr i tiden, men där ska vi inte hamna igen.
Fru talman! Jag delar Mattias Karlssons inställning att det gäller för regering och riksdag att vara väldigt öppna för förändringar under kommande år avseende minerallag och tillståndsprövning. Det gäller för övrigt inte bara på gruvområdet utan också i väldigt stor del av den omställning som Sverige står inför. Vi vet att vi måste elektrifiera stora delar av vår industri. Vi måste göra enormt mycket mer vätgas. Vi måste ha bättre eltillgång i hela Sverige, faktiskt också i Norrbotten. Om det tar så lång tid för att få tillstånd som det gör i dag riskerar Sverige att hamna på efterkälken i den gröna omställningen.
Vi har en fantastisk utgångspunkt. Innovationsförmågan i de svenska företagen har, bedömer jag, aldrig varit större än vad den är just nu. Det finns en vilja i de svenska bolagen att ställa om snabbare än målet 2045. Men det känns som att staten inte riktigt har hängt med i den snabba omsvängningen med den miljölagstiftning som har funnits och servat Sverige fantastiskt.
Vi får inte glömma att nu till sommaren har vi ett jubileum här i Stockholm. Det är 50 år sedan Olof Palme bjöd in till det första FN-toppmötet om miljö. Vi har sedan dess skruvat vår industri till att bli bättre och bättre på att både producera och ta miljöhänsyn.
Detta vill vi inte ska gå förlorat i den omställning som vi nu måste göra. Den handlar bland annat om satsningar på länsstyrelser. Jag beklagar väldigt mycket att Moderaterna i budgeten tog bort resurser som skulle användas till detta. Jag beklagar också att vi inte har mer resurser att tillföra till dessa prövningar. Ibland handlar det faktiskt bara om att det finns för få människor som gör prövningarna.
Fru talman! Jag välkomnar ett nära samarbete i riksdagen för att snabba på det lagstiftningsarbete som måste ske när det gäller påskyndandet av miljöprövningar. Jag välkomnar också att man kan göra en avvägning av hur den gröna omställningen ska passa med den snabbare omställning som Sverige står inför.
Om det ändå ska vara lite debatt måste jag påminna Mattias Karlsson om att det inte är så många år sedan som hans dåvarande partiledare, Fredrik Reinfeldt, sa att den svenska industrin var basically gone. Jag välkomnar att Moderaterna är tillbaka som ett parti som tror att industrin utgör en viktig del av vår omställning. Med dem och med en bra lagstiftning och ett bra myndighetsarbete kan Sverige gå ledande ur den gröna omställningen med mycket nya jobb som skapas i hela Sverige, med trygga anställningar och med en fortsatt väldigt bra miljöutveckling.
Anf. 62 Mattias Karlsson i Luleå (M)
Fru talman! Det är uppenbart att regeringen med tidigare näringsministrar i spetsen inte har klarat av att leverera i gruvfrågan. Det är något som blev uppenbart när konstitutionsutskottet prickade den tidigare näringsministern för hanteringen av bland annat den ansökan som kommit in för gruvverksamhet i Kallak.
Det här är inget annat än en katastrof för ett land med höga klimatambitioner och en världsledande gruvsektor. Det här är ett land som skulle kunna spela en nyckelroll i det som näringsministern tidigare beskrev om EU:s ambitioner att öka den viktiga självförsörjningsgraden av råmaterial.
Utifrån yttrandet från Unesco kan man konstatera att en eventuell gruva i Kallak inte kommer att hota världsarvet. Men det här visste regeringen redan i oktober 2017 när dåvarande näringsministern Damberg sa följande: "När det gäller världsarvsfrågor har det gjorts en juridisk prövning som slagit fast att det inte krävs några lagändringar."
Det har nu gått nästan fem år sedan ärendet om Kallak landade på regeringens bord, men än har ingenting hänt. Det är detta slags senfärdighet som har gjort att vi har tappat så mycket i anseende som gruvnation. Jag har stora förhoppningar om att näringsministern klarar av att leverera det som han har sagt ska levereras. Men bara för att det inte ska bli som vid tidigare svar och att det bara blir ord här i kammaren vill jag ändå slutligen fråga: På vilket sätt kommer näringsministern att arbeta annorlunda med dessa frågor än sina företrädare?
Anf. 63 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! En förutsättning är kanske att näringsministern gillar gruvor. Jag tror att det är en stor fördel att näringsministern tycker att det här är en bra verksamhet. Jag har varit lite av ett gruvfan under alla mina år som LO-ordförande och har besökt många gruvverksamheter. Vi är en fantastisk gruvnation.
Mattias Karlsson får inte tro att vi har gått ned oss och att vi inte är en fantastisk gruvnation. Även om vi har varit dåliga på att starta nya har de som vi driver i Sverige med stor framgång bidragit till stora exportinkomster och har skapat många jobb, inte minst i den region Mattias Karlsson själv kommer ifrån. Detta är en väldigt trevlig utveckling.
Jag minns den tid på 80-talet då Norrbotten alltid beskrevs som ett krislän, och vi fick åka dit med krispaket. Vi skulle bygga längre flygbanor och allt möjligt för att lösa Norrbottens problem. I dag har Norrbotten Sveriges lägsta arbetslöshet och Västerbotten Sveriges näst lägsta arbetslöshet. Mycket av den industriella utvecklingen har bidragit till att vi har fått framtidstro i hela norra Sverige. Mycket av detta beror, Mattias Karlsson, på gruvorna.
Gruvor innebär inte bara att man tar upp ett mineral till ytan på ett ställe, utan de innebär fantastiskt många andra jobb runt omkring. Det finns till och med de som påstår att hela orsaken till att Sverige är så ledande i annan industriell verksamhet, till exempel lastbilar och bilar, är vår fina mineraltillgång och att man tidigt såg behovet av att förädla mineralerna till färdiga produkter, såsom lastbilar, borrmaskiner och allt vad vi gör i våra stora, fina företag.
Du kan bedöma mig så småningom om det är i närtid jag menar när jag säger närtid. Men när jag säger närtid menar jag närtid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.