Behovet av underhåll av ridanläggningar
Interpellation 2015/16:39 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-02
- Överlämnad
- 2015-10-03
- Anmäld
- 2015-10-13
- Svarsdatum
- 2015-10-20
- Besvarad
- 2015-10-20
- Sista svarsdatum
- 2015-11-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svensk ridsport är unik i världen, både i omfattning och tillgänglighet och ridklubben är en mötesplats med många möjligheter för kommunens invånare. Inte minst när det gäller folkhälsa. Ridskolan är också en resurs i integration – och jämställdhetsarbetet, den är tillgänglig och öppen för kommunernas invånare. Men många ridskolor bedriver bra verksamhet i underhållsmässigt eftersatta miljö. Stallar, ridhus och utemiljö behöver rustas upp för att klara dagens lagkrav men också för att attrahera fler att börja rida och därmed stärka folkhälsan hos fler.
Ridning är en utmärkt sport för alla åldrar och de flesta ridskolor har grupper för alla nivåer. Dessutom är ridsporten den enda idrottsgren där kvinnor och män tävlar på lika villkor. Ridning är också den största handikappidrotten i Sverige med 4 000 aktiva ryttare.
Mycket tyder också på att ridning utvecklar ledaregenskaper. Ridskolornas Riksorganisation genomförde 2011 en undersökning som visade att 70 procent av fritidscheferna i Sveriges kommuner anser att ridning och hästhantering ”utvecklar självkänsla och handlingskraft”. Svenska Ridsportförbundet utbildar varje år 600-700 ungdomsledare, 250 ledare för ryttare med funktionshinder och 80-100 ridledare.
Kommunerna måste ytterligare stärka ridsporten som till stor del är en tjejsport. Inte minst mot bakgrund av att det i stor utsträckning ofta satsas mer på pojkidrott. Anläggningarna måste snarast rustas upp men kostnaderna är höga när underhållet inte har skett systematiskt och regelbundet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vad avser statsrådet att göra för att stärka ridsporten och för att möta de behov som finns vid många anläggningar, såsom behov av handikappanpassning, underhåll och renovering?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:39
Webb-tv: Behovet av underhåll av ridanläggningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 oktober 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:16
- Protokoll 2015/16:16 Tisdagen den 20 oktoberProtokoll 2015/16:16 Svar på interpellation 2015/16:39 om behovet av underhåll av ridanläggningar
Protokoll från debatten
Anf. 124 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka ridsporten och för att möta de behov som finns vid många anläggningar, såsom behov av handikappanpassning, underhåll och renovering.
Som interpellanten själv är inne på är idrottsanläggningar till stor del en frivillig kommunal angelägenhet. Jag bedömer att det kommunala självstyret är helt nödvändigt när det kommer till frågan om vilka idrotts- och fritidsanläggningar som det ska satsas på ute i kommunerna.
Den statliga idrottspolitiken bygger på en rollfördelning mellan staten och den samlade idrottsrörelsen där staten i princip endast anger målen och syftena med det statliga stödet. Det är inte regeringens sak att prioritera mellan olika idrotter, och jag är en varm anhängare till denna rollfördelning.
Den här regeringen väljer att höja stödet till idrotten för att vi tror på den svenska idrottsrörelsen och den verksamhet som den bedriver. I regeringens budgetproposition föreslås att statens stöd till idrotten ska öka med totalt 197 miljoner kronor 2016 och med ytterligare 30 miljoner kronor till 2018. Det här är en satsning som kommer all idrott till del, bland annat ridsporten.
Inom ramen för Idrottslyftet har landets ridsportföreningar fått anläggningsstöd, bland annat för handikappanpassningar, med totalt 35 miljoner kronor åren 2007-2014. Detta stöd har dessutom växlats upp av andra finansiärer, ofta kommuner, till 233 miljoner kronor. Genom att markant höja det statliga idrottsstödet möjliggör vi för idrottsrörelsen att göra ytterligare satsningar på framför allt barns och ungas idrottande.
Anf. 125 Lotta Finstorp (M)
Fru talman! Tack för svaret, ministern! Ridsporten är en väldigt stor sport i Sverige. Den har en mängd utövare, inte minst funktionsnedsatta. Det är otroligt viktigt och bra för dem i deras rehabilitering att de rider. Det är en halv miljon svenskar som har ridsporten som sin fritidssysselsättning. Många av dem tävlar också. Det är Sveriges näst största ungdomsidrott. Det är bara fotbollen som är större. Bland tjejer är det den allra största idrotten. Det är färre som ägnar sig åt fotboll.
Ridning är en viktig idrott och fritidssysselsättning just för tjejer. Det man ser i landet är att många kommuner har satsat på till exempel stora ishallar. Där har tjejerna väldigt lite tid för att utöva konståkning eller tjejhockey. Grabbarna tar väldigt stor plats i ishallarna. Det kostar väldigt mycket för kommunerna att bygga de stora ishallarna. Det som har hänt är att ridanläggningarna har fått stå tillbaka.
Det vi nu ser är ridanläggningar i ungefär samma förfall som miljonprogramsområdena. Därför blir det också väldigt dyrt när kommunerna måste börja anpassa sina anläggningar utifrån till exempel ny lagstiftning som djurskyddslagstiftningar. Det ska vara vissa mått på boxar och så vidare. Till slut måste man bygga om det helt och hållet.
Det händer också att man får lägga ned ridskolor därför att de inte uppfyller kraven. Det finns inte heller pengar för att bygga om. Det är bland annat därför som jag har skrivit interpellationen. Det som händer är inte bra. Jag ser också ridningen som en väldigt viktig del avseende till exempel integration. Det finns många bra exempel på det. Det handlar också om tjejer i ledarskap, att vara ledare för en häst. Det är otroligt bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många kvinnor som finns i ledande ställningar i Sverige både i företagsvärlden och inom politiken har varit ryttare, tävlingsryttare eller har ridit på ridskola under många år. De har på så sätt lärt sig att samarbeta med häst och andra i stall men också att vara ledare över ett stort djur. Det kan låta patetiskt, men det finns forskning på det.
Därför är jag orolig över att våra ridanläggningar i många kommuner är så nedslitna. Det gör att många väljer att inte börja rida. Barn och ungdomar i dag vill ha det fräscht. Det är inte som när jag gick på ridskola och man stod och värmde sig vid gödselstacken därför att det var varmt där, och där drack man också sin choklad.
I dag ska det vara fräscht, bra och ha hög kvalitet. Svenska Ridsportförbundet jobbar väldigt aktivt med att till exempel höja utbildning för ridlärarna, fortbildning och så vidare. Men om anläggningarna är väldigt nedslitna hjälper inte det. I dag finns det 905 klubbar. Det är ungefär hälften som driver en ridskola. Jag tror att de här siffrorna är från 2013. Det är en väldigt stor sport, men jag känner en stor oro.
Jag tillsammans med andra driver också att ridningen ska godkännas som friskvård. Om man gjorde det och kopplade det till en godkänd ridanläggning skulle det kunna ge mer intäkter till ridningen. På så sätt skulle det finnas pengar för att vidareutveckla, bygga om och investera i ridanläggningarna.
Min fråga är kopplad till friskvårdsbidraget, som vi tidigare har debatterat i kammaren. Jag skulle vilja att ministern kopplade svaret lite grann till just friskvårdsbidrag för att få in inkomster till ridningen.
Anf. 126 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Precis som Lotta Finstorp är inne på har vi debatterat frågan om friskvårdsbidrag tidigare. Mitt svar var då och är också nu att frågan kommer att beredas under mandatperioden. Det finns olika aspekter på friskvårdsavdraget som sådant som gör att man behöver titta närmare på det i dess helhet, inte minst utifrån möjligheten att kunna göra den här typen av avdrag för ridning.
När vi kommer till grundfrågan håller jag i stora delar med Lotta Finstorps beskrivning av tillståndet i Sverige i dag för ridsporten och för ridanläggningarna men också de möjligheter som finns. Jag var själv och besökte en ridskola utanför Norrköping för några veckor sedan som har satsat oerhört mycket på att kunna ta emot nyanlända ensamkommande flyktingbarn och såg vilken enorm skillnad som ridskolan gör.
Det var också väldigt intressant att se och höra att de med hjälp av inte minst i det här fallet kommunen men också av ekonomiskt stöd och stöd på andra sätt har kunnat utveckla verksamheten. Man såg också en möjlighet i och med de pengar som regeringen har avsatt och som ska gå till integration av nyanlända. Man tror att om man kan få ta del av dessa så kommer det att kunna bidra till verksamheten. Det gör att man kan fördubbla antalet timmar eller på andra sätt utöka verksamheten så att fler kan delta. Det tycker jag är positivt, för det visar vilken kraft som den här typen av verksamheter kan ha, inte bara i den traditionella kontexten utan också när det gäller att hjälpa till i den stora utmaning vi har i flyktingmottagandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som dock blir problemet när vi diskuterar detta på den nationella nivån är just som jag hänvisar till i svaret att vi har ordningen att den här typen av anläggningar framför allt är en kommunal fråga. Vi har gjort det så därför att vi tror att det framför allt är på lokal nivå som man kan göra den typen av avvägningar med investeringar, bidrag och olika lösningar som bidrar till att föreningslivet får så bra förutsättningar som möjligt och att det skulle vara ogörligt om staten går in och styr detta.
Det är alltså i första hand en kommunal fråga, och statens roll blir där att generellt stötta kommunerna men också ha en kontinuerlig dialog med idrottsrörelsen om vilka sätt som idrottsrörelsen kan behöva stöd på.
Det finns dock en aspekt, och det var den jag lyfte upp här, där också de statliga pengarna kan växlas upp via Idrottslyftet till att förstärka anläggningarna. Som jag påpekade i svaret innebär 35 miljoner kronor under en sjuårsperiod att dessa pengar har växlats upp till närmare en kvarts miljard kronor i den här typen av stöd. Jag tror att av de pengar som vi nu tillför idrottsrörelsen de kommande åren kommer en del naturligtvis att tillfalla den här typen av idrottsanläggningar och bidra till att inte minst ridsporten utvecklas även framöver.
Anf. 127 Lotta Finstorp (M)
Fru talman! Friskvårdsfrågan har diskuterats i den här kammaren under många år, och ridningen är en av fyra idrotter som inte anses vara friskvård. Något friskare än att rida vet jag inte om det finns, för det är en otroligt bra sport ur folkhälsosynpunkt. Den är också otroligt jämställd, vilket ju passar bra när vi nu har en regering som kallar sig feministisk. Män och kvinnor tävlar på lika villkor, till exempel, och det är en av få idrotter där man gör så.
Jag var väldigt nöjd med mig själv när jag kom på den här idén om att man skulle kunna koppla friskvårdsbidraget till ridning på en godkänd ridskola. Det skulle ge mer intäkter också till kommunerna och till klubbarna. Argumenten som man hörde under alliansregeringens tid - jag pratade om den här frågan då också - var att det är så dyr utrustning. Golf går inte heller därför att det är för dyr utrustning. Men att rida på en ridskola, ja, då är det ju en färdigsadlad häst, och man kan låna hjälm och stövlar och allting. Att koppla det på det sättet tror jag vore genialiskt, och det kanske vore en väg framåt för att få ridningen avdragsgill. Det skulle också ge intäkter till ridskolan.
Ridsporten är unik i världen, och man kommer från hela världen för att titta på hur svenska ridskolor fungerar. Det är verkligen precis som en skola med en hög pedagogisk svansföring både på häst och ridlärare, kan man säga. Det är alla åldrar. De som börjar rida igen i dag är kvinnor i min ålder som har hållit upp ett antal år. Det är alltså egentligen inte barn och ungdomar främst. Vi i min ålder kräver säkert också att det är fräscht och bra, men vi måste också tänka på att barn och ungdomar har helt andra krav i dag på det man vill syssla med.
Jag är jätteoroad för de här investeringarna, och jag håller fullständigt med ministern om att det är en kommunal fråga, men att kanske kunna hitta vägen via att få ridningen godkänd som friskvård skulle kunna möjliggöra att man får mer intäkter till ridskolan och därmed kan göra större investeringar. I Härnösand har man till exempel byggt en ny ridanläggning för 40 miljoner - det är gigantiska summor det handlar om - för att kunna hålla sig inom det lagkrav som finns. Det är ju olika lagar som styr verksamheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är tufft för många kommuner. De kommuner som har låtit sina anläggningar bli alldeles för nedgångna måste nästan jämna dem med marken och bygga nytt. Då blir prislappen hög.
Det är en bra sport också för den som är funktionsnedsatt, som vi pratade om tidigare. Det är perfekt personalvård. Ridsporten är otroligt tillgänglig och är läkande för den som mår dåligt psykiskt - samvaron med ett djur, att bara kunna fokusera på sig och hästen och så vidare.
Jag är jättebesviken över att vi inte kommer fram fortare med ridningen som friskvård till gagn för ridskolorna.
Anf. 128 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Fru talman! Jag kan som sagt bara hålla med Lotta Finstorp. När det gäller friskvårdsavdrag för ridning är det som sagt en fråga som vi har debatterat tidigare i kammaren och som jag har pekat ut som en viktig fråga att bereda vidare, inte minst med de positiva fördelar som ridningen för med sig och som Lotta Finstorp har räknat upp här.
Jag tycker att det är bra att vi har den här typen av idrottsdebatter i kammaren, därför att det visar att vi börjar flytta oss ifrån bilden av att idrott bara handlar om underhållning. Idrotten är faktiskt en grundläggande del i det svenska samhället, både för sammanhållningen mellan människor och olika grupper och utifrån det perspektiv som vi har debatterat här i dag som handlar om att det bidrar till en förbättrad folkhälsa. Det kan på det sättet också bidra till att vi lyckas bättre med många av de andra utmaningar som vi står inför, inte minst på sjukvårdens område.
Jag välkomnar den här debatten, och jag ser fram emot att samarbeta vidare kring idrottsfrågor med Lotta Finstorp och med Moderaterna.
Anf. 129 Lotta Finstorp (M)
Fru talman! Jag tror också att den här frågan är någonting som man måste försöka komma överens om brett.
Min fråga är: När kan vi förvänta oss ett svar angående utredningen om huruvida ridningen kan bli en del av friskvården? Det känns lite som att det brinner i knutarna. Jag pratade med den person som har hand om samhällskontakter på Svenska Ridsportförbundet, och hon hade hållit på med det här i ungefär 15 år. Att få ridningen som en del av friskvården, en del av folkhälsan, är en jätteviktig sak för Sverige. Dessutom ska vi vara stolta över att våra ridskolor verkligen är någonting som man tittar på från världens olika hörn. Den är också tillgänglig för alla, dels utifrån integrationsperspektivet, dels för alla kommuninvånare. Det finns egentligen inget hinder för någon.
Jag håller verkligen tummarna för att den feministiska regeringen tar hänsyn till att ridsporten är en sport för väldigt många tjejer och kvinnor. Jag hoppas på en positiv utveckling av den här friskvårdsfrågan.
Anf. 130 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan tyvärr inte här i kväll ange någon tidpunkt för när vi kan komma vidare i den här frågan, men ambitionen är att vi ska göra det under mandatperioden och att vi ska kunna ta ett helhetsgrepp kring avdragsfrågan, inte minst med tanke på de debatter vi har haft i kammaren förut om att också inkludera ridningen.
Jag ser fram emot fortsatta diskussioner om detta mycket angelägna och viktiga ämne.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.