Behov av djurförsök

Interpellation 2005/06:399 av Ullenhag, Erik (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-05-11
Anmäld: 2006-05-11
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2006-06-01
Svar fördröjt anmält: 2006-06-01
Besvarad: 2006-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 11 maj

Interpellation 2005/06:399 av Erik Ullenhag (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)

Behov av djurförsök

För utveckling av nya effektiva behandlingsmetoder är biomedicinsk forskning av oumbärligt värde. Sverige är ett av de ledande länderna inom detta forskningsfält, något som är viktigt inte bara för olika patientgrupper utan också för framtida ekonomisk tillväxt och för att skapa jobb.

Sedan många år har vi i Sverige försökt minimera användningen av djur inom den biomedicinska forskningen men utan djurförsök går denna forskning inte att genomföra. Vid utveckling av nya läkemedel ställs strikta krav på väl dokumenterade resultat på djurförsök innan de får provas på människor. Läkemedel måste ha säkerhetstestats på djur innan de får säljas på marknaden. Djurförsök används också för att identifiera grundläggande orsaker för olika sjukdomar.

Förra året beordrade Djurskyddsmyndigheten de djurförsöksetiska nämnderna att de inte fick godkänna djurförsök som innehöll el. De grundade sitt beslut på att så kallade el-kofösare, som används i slakterier, är förbjudna. I djurförsök rör det sig dock om mycket små mängder ström och det är en väletablerad metod som är nödvändig inom till exempel alzheimerforskningen. Regeringen rev dock upp Djurskyddsmyndighetens beslut genom att införa en 49 a § i djurskyddsförordningen som tillåter sådan forskning om försöket godkänts av djurförsöksetisk nämnd.

Våren 2005 bereddes i Regeringskansliet en proposition om försök med djur, Etisk prövning av djur. Den innehöll förslag till förändringar i djurskyddslagen och innebar nya riktlinjer och förändringar som forskarvärlden bedömde vara befogade och relevanta. Nu har några av de ”känsliga” delarna i lagstiftningen utretts ytterligare av Djurskyddsmyndigheten och den har kommit med förslag till bestämmelser för att ersätta nuvarande 49 a § i djurskyddsförordningen. De flesta av remissinstanserna har varit starkt kritiska både mot handläggningen av uppdraget och mot innehållet.

Internationella regelverk kräver att djurförsök görs innan läkemedel provas på människor, och Sverige har i dag en av världens striktaste djurskyddslagar. Industrin står för en tredjedel av djurförsöksforskningen i Sverige och varje projekt måste godkännas av en oberoende djurförsöksetisk nämnd. Om kraven hårdnar i Sverige så att djurförsök blir omöjliga att genomföra finns stor risk för att industrin flyttar sin forskning utomlands, till länder med sämre djurlagstiftning än vad vi har i Sverige i dag. Forskarkompetensen flyr och inkomsterna från patenträtter och inkomster av tillverkning och försäljning av nya läkemedel försvinner. Detta vore förödande.

Men värst är ändå att framtidsutsikterna för människor med svåra och livslånga sjukdomar fördunklas, och att deras livssituation prioriteras lågt. Jag citerar ordföranden för de hjärt- och lungsjuka, Berndt Nilsson: ”Tar politikerna ett beslut om en förändrad djurlagstiftning ger man en klar signal till det lilla barnet med ett medfött hjärtfel, till barnet med diabetes eller astma, till den grånande femtioåringen med parkinson - du är mindre värd än en råtta.”

Bakgrunden till Berndt Nilssons oro är att det i Miljöpartiets partiprogram slås fast att ”målet måste vara att avskaffa försöken på djur helt och hållet, och därför vill vi att staten tar fram en avvecklingsplan för djurförsöken”. Eftersom Miljöpartiet är ett av regeringens samarbetspartier och har haft stort inflytande på den förda regeringspolitiken är det angeläget att regeringen deklarerar om det finns en risk för att Miljöpartiet får gehör för denna ståndpunkt.

Jag vill med hänvisning till ovanstående ställa en fråga till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist:

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att klargöra att regeringen inte kommer att gå Miljöpartiet till mötes och föreslå en ändring av lagstiftning som innebär att djurförsök i princip blir omöjliga att genomföra i Sverige?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2005/06:399

Webb-tv: Behov av djurförsök

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2005/06:137 Torsdagen den 8 juniProtokoll 2005/06:137 19 § Svar på interpellation 2005/06:399 om behov av djurförsök

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 154 Ann-Christin Nykvist (S)

Herr talman! Erik Ullenhag har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att klargöra att regeringen inte kommer att gå Miljöpartiet till mötes och föreslå ändring av lagstiftning som innebär att djurförsök i princip blir omöjliga att genomföra i Sverige. Många av de frågor som Erik Ullenhag tar upp har regeringen behandlat i propositionen Etisk prövning av djurförsök m.m. som lämnades till riksdagen i september förra året och som beslutades i november. Bland annat konstateras att djurskyddslagens övergripande syfte är att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Samtidigt lämnar lagen ett utrymme för att djur i viss utsträckning får användas på ett sådant sätt att de utsätts för lidande genom att användas som försöksdjur. I syfte att säkerställa att försöksdjur inte utsätts för onödigt lidande finns en rad bestämmelser som reglerar djurförsöken. Detta innebär bland annat krav på tillstånd för verksamheten och etiskt godkännande av varje enskilt försök. De ändringar som föreslogs i propositionen syftar bland annat till att förtydliga och strama upp detta regelverk. I betänkandet som låg till grund för propositionen föreslogs även att det bör införas krav på etiskt godkännande av avel med genetiskt modifierade försöksdjur och annan avel om den kan medföra lidande eller obehag för djuren. Flertalet remissinstanser stödde helt eller delvis utredarens förslag. Regeringen gjorde dock bedömningen att frågan behövde utredas vidare. Skälet till detta var bland annat att det behöver utarbetas för ändamålet anpassade bedömningsgrunder för att en sådan etisk prövning ska kunna ske. Djurskyddsmyndigheten fick i oktober 2005 i uppdrag att bedöma om det bör införas krav på etisk prövning av sådan avel och i så fall föreslå hur detta ska organiseras. Uppdraget har nyligen redovisats och kommer att beredas på ett sedvanligt sätt. En försöksdjursfråga som tilldragit sig stor uppmärksamhet, och vilken även Erik Ullenhag tar upp, är den om 49 a § djurskyddsförordningen. Den 23 mars i år beslutade regeringen om en ändring av bestämmelsen. Ändringen av 49 a § innebär att det räknas upp vilka paragrafer i djurskyddsförordningen som en djurförsöksetisk nämnd får frångå i beslut om etiskt godkännande av djurförsök. Den praktiska skillnaden mot den tidigare bestämmelsen är mycket liten. Bestämmelsen i djurskyddsförordningen kommer således även i framtiden att tillåta att de djurförsöksetiska nämnderna godkänner försök som innebär bland annat användning av elektricitet och hormoner. Vidare åläggs de djurförsöksetiska nämnderna att till Djurskyddsmyndigheten rapportera alla beslut om undantag från bestämmelserna om hur lantbrukets djur ska hållas. Härigenom kan Djurskyddsmyndigheten noga följa vilka försök som nämnderna godkänner. Om myndigheten sedan finner att det finns ett behov kan den meddela ytterligare föreskrifter om djurförsök med lantbrukets djur. Den ändrade 49 a § trädde i kraft den 18 april i år. I den ovan nämnda propositionen, i samtliga uppdrag, i kommittédirektiv och i ett antal riksdagsfrågor har regeringen tydligt framhållit betydelsen av forskning. Det har klart uttalats att grundläggande forskning är en förutsättning för samhällsutvecklingen och att det är angeläget att forskningen ges trygga förutsättningar att verka. I en skrivelse till Handikappförbundens samarbetsorgan har jag bland annat framhållit just detta. I strategiprogrammet Läkemedel, bioteknik och medicinteknik - en del av Innovativa Sverige upprepas att regeringen avser verka för att forskningen ska ha stabila förutsättningar samtidigt som ett starkt djurskydd säkerställs. Djurskyddet för försöksdjuren är en viktig fråga, och det har lika klart sagts att det är viktigt att försöksdjursanvändningen begränsas så långt som möjligt och att djurskyddet vid användningen är starkt. Användning av försöksdjur är till sin natur en mångfasetterad fråga som kan innebära svåra etiska avvägningar. Den djurförsöksetiska prövningen har en stor betydelse för avvägningen mellan å ena sidan behovet av att kunna använda försöksdjur och å andra sidan vårt ansvar mot djuren och deras välbefinnande. Det finns många skäl att värna djurskyddet för försöksdjur. Ett är att friska och välmående djur är en förutsättning för goda forskningsresultat. Detta brukar framhållas, inte minst av forskarna själva. Många försöksdjursfrågor har varit aktuella under de senaste åren. Regeringen har, genom hanteringen av dessa frågor, tydligt visat att den tar ansvar för både att forskning som är beroende av försöksdjur ska ha trygga förutsättningar att verka i Sverige även i framtiden och att djurskyddet för försöksdjuren ska vara starkt. Då Erik Ullenhag, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Marie Wahlgren i stället fick delta i överläggningen.

Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 155 Marie Wahlgren (Fp)

Herr talman! Jag vill å Erik Ullenhags vägnar tacka för svaret. Jag vet att han själv tycker att det är tråkigt att han inte kan vara här och ta emot det. Ministern sade i sitt svar till Erik Ullenhag att djurförsöksfrågor bygger på många svåra etiska överväganden. Det stämmer i allra högsta grad. Det finns i den här kammaren egentligen en väldigt stor enighet mellan Socialdemokraterna och den borgerliga alliansen i synen på djurförsök. Däremot är det två partier som skiljer ut sig. Det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Eftersom de två partierna utgör grunden för Socialdemokraternas regeringsinnehav är det viktigt att Socialdemokraterna visar tydligt var man står i de här frågorna och att man är villig att stå på sig när det gäller synen just på djurförsök. För mig är det oerhört viktigt att säga att det inte ska göras ett djurförsök som inte behövs. Det är viktigt att vi reducerar antalet djurförsök. Det är viktigt att vi får fram nya alternativa metoder till djurförsök. Det finns de som tror att vi skulle kunna ersätta djurförsök i vårt sökande om kunskap när det gäller läkemedel och forskning inom det biomedicinska området. Det gäller också annan grundläggande forskning om vår förståelse av livet. De har en alldeles överdriven uppfattning om hur mycket vi egentligen kan i biologi och om livet som sådant. Vår kunskapsnivå på de områdena är som att vi bara har läst de första sidorna i en mycket spännande och fantastisk bok. Men den är tjock, och vi har långt ifrån full kunskap om och förståelse av de biologiska systemen. Därför behövs djurförsök för att vi ska kunna på ett säkert sätt ta fram bra läkemedel och större förståelse av livet och biologi. Jag och en del kolleger deltog till exempel i en mycket intressant föredragning från Rifo om förståelse mellan genetik och miljö. Där kan till exempel djurförsök ge oss en mycket större förståelse för djupet och komplexiteten i de frågorna. Det är viktigt att vi här i kammaren väldigt tydligt visar att det finns en forskningspositiv majoritet och att vi vågar ta debatten med dem som står och säger att vi ska avveckla djurförsök på ett snabbt sätt. Jag har ett par frågor som jag skulle vilja att ministern svarade på i de inlägg hon har. Den första gäller att Miljöpartiet och Vänsterpartiet kräver att man ska gå vidare från de tre R:ens principer till de fem R:en. Det står då för redirect och reallocate . Jag undrar var ministern står i de frågorna. Den andra gäller att det finns ett krav från bland andra Miljöpartiet på att djurrättsorganisationer ska få rätt att överklaga de djurförsöksetiska nämndernas beslut. Jag undrar var ministern står i de frågorna.

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 156 Ann-Christin Nykvist (S)

Herr talman! Det känns som om Marie Wahlgren och jag är överens om synen på djurförsöken. Det finns svåra etiska frågor i det här, och vi måste hela tiden göra avvägningar. Regeringen har verkligen haft ett antal tillfällen att visa var den står i frågorna. Jag vill understryka att vi bland annat i propositionen och även i andra sammanhang har uttalat att vi behöver djurförsöken för att kunna hantera ett antal svåra sjukdomar. Det kan vara neurologiska sjukdomar, sådant som alzheimer och cancersjukdomar. Det finns ett antal svåra sjukdomar som vi inte kan hitta medicin för utan att använda djurförsök. Men när vi använder djurförsök ska vi i första hand pröva om det finns en alternativ metod. När vi sedan är tvungna att använda djurförsök ska vi se till att vi använder så få djur som möjligt. Om vi är tvungna att använda ett visst antal djur så ska vi se till att vi behandlar dem så väl som möjligt. I det här finns det hela tiden möjligheter att göra förbättringar. Vi ska inom ramen för den forskningspositiva hållningen se till att vi får det allra bästa skyddet för försöksdjuren. Marie Wahlgren uttryckte att det finns två partier som skiljer ut sig. Jag tycker att man ska titta på resultatet av samarbetet. Jag redovisade i mitt svar vad vi har åstadkommit på den här punkten. Jag vill säga att det är ett resultat som jag kan stå upp för och som inte försvårar forskningen på området. Det blir lite hypotetiskt att gå vidare med de här R:en. Det här med reject är ju någonting som vi redan i dag kan få till stånd genom de nämnder som vi har. Det finns inom ramen för nämndernas mandat att hantera. Reallocate handlar om hur vi använder och fördelar resurserna till forskningen. Det är ju också en fråga som finns på bordet. Jag vill inte fastna i de här begreppen. Frågan om instansordningen och möjligheter att överklaga ska bli föremål för utredning. Det handlar om att intressenter ska ha en möjlighet att överklaga. Det är det som utredaren ska titta på. Om utredaren finner att det finns ett sådant behov ska utredaren också utforma de konkreta förslagen. Det är för tidigt att i dag ha någon uppfattning om var vi landar där.

Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 157 Marie Wahlgren (Fp)

Herr talman! Det har varit turbulens runt de här frågorna under mandatperioden. Det är inte utan att bland andra industrin och forskarna har känt en ganska stor oro för de förhandlingar som har pågått när det har gällt dessa frågor. Jag ska ge ministern en eloge för att man när man behandlade § 49 och de förslag som fanns där kom fram till ett förslag som jag tror att både industrin och forskarna fann acceptabelt. Men det finns fortfarande ett antal frågor på bordet som skapar oro. Just det här med djurrättsorganisationers möjlighet att överklaga är definitivt en sådan fråga som skapar oro inom forskarkretsarna. Det är viktigt att de system som vi har inte blir överbyråkratiska och att det inte blir en risk för ständiga överklaganden av frågor när det gäller forskningsområdena. Detta är för Sverige viktiga industrier, framför allt läkemedelsindustrin, och de är i behov av en smidig och fungerande djuretisk prövning. Den ska vara bra, den ska vara säker och den ska ge ett rimligt djurskydd. Det tror jag att vi är ytterligt eniga om - samtliga i den här riksdagen. Men det får inte vara så att det blir kraftigt fördyrande, vilket till exempel överklaganden kan innebära. Det får inte vara sådant att det försenar de redan dyra processer som läkemedelsforskning innebär. Då flyttar man den forskningen från Sverige. Jag måste säga att jag känner en viss oro över att frågan har skjutits över till en utredning. Om man läser vad Miljöpartiet säger att partiet har genomfört i samarbetet med regeringen så ser man att detta inte beskrivs som en utredning där man ska se om det här är ett rimligt förslag. Miljöpartiet beskriver det i stället som att det har tillsatts en utredning som ska ta fram ett lagförslag som ger djurskydds- och djurrättsorganisationer rätt att överklaga de djuretiska nämndernas beslut. Jag hoppas att det vi fick höra här från talarstolen är en dementi av det som Miljöpartiet hävdar att partiet har fått fram i sina förhandlingar och att det innebär att den här utredningen också kan komma fram till det som jag tycker är rimligt, nämligen att man inte ska ha den här överklaganderätten. Den innebär ett alltför stort försvårande av djurförsök. Jag har en ytterligare fråga till ministern. Den gäller hanteringen av el när det handlar om djur. Det var en av de frågor som var kontroversiell när man diskuterade § 49. Ska man få använda el i försök där man till exempel studerar utveckling av alzheimer eller andra neurologiska skador och sjukdomar? Det här har också, vad jag förstår, förskjutits till en utredning. Jag skulle helt enkelt vilja veta vad som är skälet till och syftet med utredningen.

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 158 Ann-Christin Nykvist (S)

Herr talman! Jag har flera gånger från talarstolen uttryckt att forskningen är otroligt viktig för oss. Jag är stolt över att vi har en så värdefull och framgångsrik forskning i Sverige. Den ska vi värna. Vi ska se till att både företagen och forskarna känner att det finns stabila villkor och goda förutsättningar för att bedriva verksamheten i Sverige. Det är också bakgrunden till det strategiprogram som regeringen har tagit fram när det gäller läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Det är ju en del av satsningen Innovativa Sverige. Givetvis har jag noterat den oro som har funnits bland forskare och företag under den senaste tiden och det senaste året. Jag och mina medarbetare har haft mycket kontakt med företag och med forskningen för att uttrycka var vi står i frågorna. Givetvis ska vi bereda våra förslag på ett sådant sätt att de berörda parterna känner att de kan få lägga fram sin syn och ha sina synpunkter med i det beredningsunderlag som vi använder när vi går vidare. När det gäller frågan om att överklaga besluten är det inte bara djurorganisationer som man har tänkt på när man har funderat på hur man ska titta på frågan när den utreds. Exempelvis patientorganisationer är också en intressent. Det här handlar om en utredning om de berörda intressenterna ska ha möjlighet att överklaga. Givetvis ska vi se till att vi inte skapar onödig byråkrati, utan vi ska ha smidiga system. Det ingår också i ett sådant här utredningsuppdrag till utredaren. Sedan har vi frågan om elen. Jag var väldigt tydlig i mitt svar. Den nya lydelsen av förordningen innebär att användningen av elektricitet och hormoner kan fortsätta. Det arbete som nu förbereds när det gäller el handlar om elhalsband på hundar etcetera. Det är ett sådant arbete som är aktuellt.

Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 159 Marie Wahlgren (Fp)

Fru talman! Jag vill tacka ministern för den här debatten. Jag tror att det är viktigt att klargöra för forskare och den svenska industrin att det finns en stor förståelse för deras verksamhet i den svenska riksdagen och bland de etablerade partierna. Jag tycker att det här har varit en klargörande debatt. Jag frågade ministern på vägen upp om hon hade möjlighet att vara med den sista fredagen när vi debatterar ett antal jordbruks- och miljöfrågor. Eftersom svaret var att det inte var riktigt säkert, vill jag ta tillfället i akt, eftersom jag lämnar riksdagen efter den här mandatperioden, att tacka ministern för de här åren. Jag tycker att ministern på ett tydligt sätt har visat respekt för riksdagen, ofta deltagit i våra debatter och varit en god och intressant debattpartner. Tack så mycket!

Intressenter

Frågeställare

Erik UllenhagFP

Besvarad av

Ann-Christin NykvistSocialdemokraterna