Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Behov av arbetsmarknadspolitik som ger jobb

Interpellation 2010/11:136 av From, Isak (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-12-22
Anmäld
2010-12-22
Besvarad
2011-01-21
Sista svarsdatum
2011-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 december

Interpellation

2010/11:136 Behov av arbetsmarknadspolitik som ger jobb

av Isak From (S)

till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Gruvnäringen är ryggraden i landets ekonomi och har särskilt stor betydelse för sysselsättningen i norra Norrlands inland.

Under 2005–2008 växte branschen kraftigt och många nya arbetstillfällen skapades till glädje för alla. I den globala finanskrisens spår drogs allt riskkapital tillbaka och gruvföretagen lade prospekteringen på sparlåga, vilket fick till följd att prospekteringsentreprenörerna varslade stora delar av sin personal.

Nu pågår det igen ett antal prospekteringar främst i Norrlands inland. Verksamheten har nu tagit fart efter svackan under finanskrisen. Det är etablerade gruvbolag som Boliden, Lappland Goldminers och LKAB, men även andra företag, som letar efter nya fyndigheter och är beredda att investera i provborrningar.

Verksamheten beräknas inom kort ligga på samma höga nivå som innan krisen, vilket är glädjande. Detta innebär att ett stort antal nya jobb skapas i bland annat Västerbottens inland.

Problemet för gruvprospekteringsföretag är att få tag på kunnig personal. Det är beklagligt att regeringen inte har använt lågkonjunkturen till att höja kompetensen hos de arbetslösa. Det är ett stort slöseri med våra gemensamma resurser och försvårar möjligheten för länets arbetslösa att få ett arbete nu när konjunkturen har vänt.

Med anledning av min tidigare ställda skriftliga fråga i ämnet, där jag fick ett märkligt svar eller snarare en lätt undervisning om utbildningssystemens funktion i Sverige, vill jag förtydliga min fråga i en interpellation.

Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att minska arbetslösheten och samtidigt ge gruvföretagen i gruvnationen Sverige tillgång till nya medarbetare med rätt kompetens?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:136, Behov av arbetsmarknadspolitik som ger jobb

Interpellationsdebatt 2010/11:136

Webb-tv: Behov av arbetsmarknadspolitik som ger jobb

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Hillevi Engström (M)
Anf. 74 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Isak From har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska arbetslösheten och samtidigt ge gruvföretagen i gruvnationen Sverige tillgång till nya medarbetare med rätt kompetens. Strax före jul svarade jag på en fråga från Isak From om personal till gruvprospektering i Västerbotten. Den nu aktuella interpellationen utgår i stort sett från samma problemställning. Jag vill börja med att säga att det är viktigt att anlägga ett brett synsätt på gruvföretagens behov av kompetenta medarbetare. Det krävs inte enbart geologer som kan leta efter malm och andra mineralfyndigheter. Gruvnäringen, liksom flera andra näringsgrenar, behöver också tillgång till kompetent personal i alla delar av sin verksamhet. Efterfrågan på mineralråvarorna varierar. Just nu har vi stor efterfrågan på malm och mineral. Detta innebär att företagen planerar och genomför stora investeringar, vilket är mycket positivt. Det finns ett stort sug efter flera yrkeskategorier, bland annat geologer och bergarbetare. Som jag svarade Isak From i december arbetar flera av regeringens medlemmar med olika frågor som bidrar till att säkra näringslivets behov av kompetens. Företag med stark konkurrenskraft är viktiga också för att säkra vår välfärd. Ansvar för kompetensförsörjning finns inte bara hos regeringen utan också hos berörda företag. Regeringen har dessutom givit flera myndigheter under Arbetsmarknads-, Närings- och Utbildningsdepartementen i uppdrag att gemensamt belysa utvecklingen och kommande behov vad gäller kompetensförsörjning. Regeringen har även uppmärksammat kompetensförsörjningens regionala dimension genom uppdrag till ansvarig aktör för det regionala tillväxtarbetet i respektive län att etablera plattformar för samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor på kort och lång sikt. Inom det reguljära utbildningssystemet för vuxna finns flera flexibla utbildningssatsningar som kan anpassas till lokala behov av arbetskraft på kort och lång sikt. Yrkesvux är regeringens satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning där hittills omkring 50 000 människor har deltagit i en yrkesutbildning. Regeringen satsar även på lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen från och med hösten 2011. Inom yrkeshögskolan finns möjligheter för utbildningsanordnare att i samverkan med arbetsgivare skapa eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot gruvnäringens behov av kompetens. Alla dessa utbildningssatsningar kan samtliga utnyttjas av lokala aktörer i den berörda regionen för att snabbt utbilda den arbetskraft som behövs inom gruvnäringen. Tillgång till kunskap och kompetens är av yttersta vikt för Sveriges, för regioners och för företagens konkurrenskraft. Regeringen följer noga utvecklingen av balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och hur detta påverkar bland annat behov av utbildning på alla nivåer. Arbetsförmedlingen har i dag ett mycket viktigt uppdrag, att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Arbetslösa kan efter Arbetsförmedlingens individuella bedömning anvisas till en lämplig kortare utbildningsinsats. Regeringen anser att arbetsmarknadsutbildningar ska vara korta, individanpassade och tydligt riktade mot efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har möjlighet att upphandla de utbildningar som behövs, och regeringen har under 2010 tillfört resurser för att möjliggöra fler platser i arbetsmarknadsutbildning. Regeringen följer alltså frågorna noggrant. Mot bakgrund av vad jag har sagt i dag avser jag för närvarande inte att vidta några ytterligare åtgärder.
Isak From (S)
Anf. 75 Isak From (S)
Herr talman! Som arbetsmarknadsministern beskrev skickade jag en fråga för skriftligt svar till arbetsmarknadsministern, men det svaret liknade mer en redogörelse för regeringens interna fördelning och arbetssätt. Jag kanske var otydlig i min fråga. Jag fick inte svar på det jag frågade om. Det var därför som jag ställde den här interpellationen. I interpellationssvaret kan jag se att ministern kanske har förstått vad jag menade. Jag tackar för det här något tydligare svaret. Som Hillevi Engström säger i svaret är konkurrenskraftiga företag viktiga för Sveriges välfärd. Det håller jag verkligen med om. Herr talman! Jag kommer i huvudsak att hålla mig till prospekteringsbranschen, för det var utgångspunkten för min fråga och för den här interpellationen. Den är grunden för övrig gruvverksamhet, men den flyter ihop lite med övrig gruvverksamhet. Prospekteringsbranschen består i huvudsak av geologer och borrare. Geologerna genomgår en lång högskoleutbildning. Det är alltså inte en snabbutbildning. Det verkar som att gruvbranschen kommer att få sätta sitt hopp till arbetskraftsinvandring av utbildade geologer eftersom de närmaste årens avgångar från universitet och högskolor inte kommer att räcka till för de nya behoven i gruvetableringarnas spår och även för de många infrastrukturprojekten i landet. Herr talman! Sverige har sedan 90-talet öppnats för mineralbrytning på ett mycket gynnsamt sätt. Prospekteringen och gruvnäringen har stor ekonomisk betydelse, och de har över tid också gett en betydande mängd arbetstillfällen - direkt och indirekt. Om vi vill kan rätt åtgärder leda till många fler arbetstillfällen, inte minst på landsbygden och i glesbygden där utarmningen är stor. Eftersom många arbetstillfällen och utbildningstillfällen finns i och runt de stora städerna flyttar alltför många dit. Här kan malmbrytning, mineralutvinning och kringindustrier skapa direkta arbetskraftstillfällen utanför de stora tätorterna. På så vis kan de bidra till landsbygdens utveckling. Det här är också en landsbygdsfråga. Sverige är i dag ett högintressant land för både svenska och utländska mineralprospekteringsföretag. Antalet aktörer på marknaden har ökat väsentligt under de senaste åren. Resultatet blir att stora och små nya mineralfyndigheter kan hittas och börja utvinnas. Branschen själv beskriver att konjunkturbotten har passerats och att en återhämtning har inletts. Den andas också en tydlig optimism inför de kommande åren. Herr talman! Precis som ministern sade i sitt svar går branschen i väldiga vågdalar. Det var en uppgång så sent som 2007 som blev en nedgång 2008-2009. Nu har det vänt kraftigt uppåt igen, men under nedgången varslades bara i Norr- och i Västerbotten över 300 personer som jobbade inom prospekteringsbranschen. Det var kunnigt folk med kompetens som försvann från branschen. Nu uppger branschen själv att det finns ett kompetensbehov på över 300 personer. Arbetsmarknadsministern har sagt här i dag att hon inte planerar några nya åtgärder, men det här måste väl ändå väcka vissa tankar hos arbetsmarknadsministern. Här finns möjligheter. Vad tänker hon vidta för åtgärder? Tänker hon vidta någon åtgärd?
Hillevi Engström (M)
Anf. 76 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Tack för interpellationen! Man lär sig mycket varje dag, senast om gruvnäringen. Den är också otroligt viktig. Jag nämnde i interpellationssvaret att denna industri är otroligt viktig. Som Isak From mycket riktigt säger går den upp och ned. Det finns en osäkerhet. Man tappar arbetskraft i lågkonjunktur, och nu gäller det att få tillbaka den. Där får vi hoppas att företagen kan förmå de som tidigare arbetat i branschen att komma tillbaka nu när konjunkturen vänder. Det görs mycket inom det reguljära utbildningssystemet. I både Gällivare och Kiruna finns inriktningar i gymnasieskolan, industriprogram med inriktning mot gruvindustrin. Vid Luleå tekniska universitet pågår också mycket forskning som är inriktad på gruvindustrin. Det som Arbetsförmedlingen kan göra - och det är väl det Isak From frågar efter - är det som man redan gör och har gjort. Man har utbildat ett hundratal personer till maskinförare. Flertalet har fått anställning för att förbereda gruvan i Pajala. Man har också utbildat bergarbetare. Det finns också möjligheter att använda sig av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för att tillhandahålla utbildningar. Arbetsmarknadsutbildningar syftar till att fylla aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden. Det finns också resurser hos Arbetsförmedlingen. Alla resurser är inte upptagna. I den mån det finns arbetskraftsbehov är det naturligt att dialogen sker mellan de lokala parterna på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen och Tillväxtverket har också gett 26 miljoner kronor i stöd för att utveckla Pajala de närmaste tre åren. Jag har fått information om att Arbetsförmedlingen centralt kommer att träffa Industriarbetsgivarna i slutet av januari 2011 för att diskutera gruvnäringens behov framöver med fokus på det som Isak From tar upp och på generationsväxlingen. Det behövs flera olika delar, nämligen det vi gör inom arbetsmarknadsutbildningen, den reguljära utbildningen och den utbildning som jag tycker är naturlig att företagen och näringslivet ska ansvara för. Man ska försöka se till att den arbetskraft som lämnade branschen i krisens spår ges goda jobbchanser och återanställs. Det finns ett ansvar hos flera olika aktörer, och det är en viktig fråga.
Isak From (S)
Anf. 77 Isak From (S)
Herr talman! Jag noterar att arbetsmarknadsministern i början av sitt inlägg hoppades att branschen ska ta sitt ansvar. Ja, det kan vi göra. Vi kan hoppas, men jag har lite större förhoppningar på regeringen. Herr talman! Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten inom gruvnäringen och gruvrelaterade arbeten legat på en låg nivå i relation till övriga yrken de senaste ett och halvt till två åren. Den låga nivån kvarstår och minskar sannolikt ytterligare kommande år. Det närmaste året förväntas en god balans mellan tillgång och efterfrågan i landet som helhet. Arbetsförmedlingen säger att det finns små möjligheter att göra något. Över landet som helhet råder balans. Men i områdena där de största arbetsplatserna för gruvarbetare finns, det vill säga i Bergslagen, Norrbotten och Västerbotten där jobbchanserna är störst de närmaste åren, bedöms det vara liten konkurrens om jobben. Arbetsgivarna stöter ständigt på rekryteringsproblem. Möjligheterna att rekrytera bedöms vara goda på fem till tio års sikt. Varje insats inom området kommer att betala sig. Precis som arbetsmarknadsministern säger har ungefär 100 genomgått arbetsmarknadsutbildningar i Piteå och Umeå med inriktning mot framför allt maskinförare. De har fått jobb i gruvbranschen, vid vägarbeten och i tunneldrivning. Det är naturligtvis bra. Men räcker det för Sveriges behov? Min uppfattning är att det inte gör det. Det finns stora möjligheter som vi kan ta bättre till vara på.
Hillevi Engström (M)
Anf. 78 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Jag har egentligen inte så mycket mer att tillägga än att det här är en viktig industri. Den är viktig för Sverige och för exporten, och det är viktigt att det finns utbildningar. När jag har tittat närmare på frågan tycker jag att det görs mycket. Här är det rimligt med arbetsmarknadsutbildning för maskinförare, och att ett hundratal har blivit anställda är väl helt fantastiskt bra. Man måste titta mer på möjligheten till arbetskraftsinvandring. Personer med erfarenhet i branschen ska välkomnas till gruvindustrin. Det svar jag har gett tidigare och de satsningar som görs, bland annat att Arbetsförmedlingen centralt kommer att träffa representanter för Industriarbetsgivarna för att titta närmare på frågorna, bottnar för att vi kan känna oss trygga. Branschen kommer också att trycka på för att få arbetskraft som den kan anställa. Om branschen inte trycker på vet jag inte vem som ska trycka på. Det är där som intresset finns att utveckla industrin så att den kan växa och exportera mineraler och malm. Tack så mycket för en bra debatt!
Isak From (S)
Anf. 79 Isak From (S)
Fru talman! Jag vill inte verka efterklok, men de svängningar vi talade om tidigare är inte bra. Med anledning av att så få insatser görs från Arbetsförmedlingens sida har några få fått möjlighet att utbildas internt. Men det räcker inte. Entreprenörerna inom prospekteringsbranschen ska ju faktiskt producera också, och de producerar för hela Sveriges välstånd. Sedan finns det en annan sak som gör det extra viktigt att personer med rätt kompetens jobbar inom näringen. Det säger inte minst myndigheten Bergsstaten. Fler och fler företag är inte seriösa, berättar bland annat bergmästaren i Luleå. Bergmästaren har också tvingats avslå 25 procent av ansökningarna det senaste året. Samtidigt kan man se det positivt. Just nu har vi 1 202 undersökningstillstånd i Sverige där man på ett eller annat sätt undersöker om det finns utvinningsbara mineraler. Undersökningsarbetena pågår också i nationalparkerna och i Natura 2000-områden. Det är viktigt att undersökningar sköts på ett riktigt sätt med kompetent arbetskraft. Jag ser det som en stor fara för landet om det inte gör det. Alla är vinnare på att satsa på arbetsmarknadsutbildningar inom detta viktiga område. Jag tror att vi måste återkomma till detta senare. Jag ser att Hillevi Engström nickar. Jag anser att det är en viktig fråga. Jag tackar för debatten.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.