Avgifter till registrerade trossamfund
Interpellation 2005/06:315 av Stafilidis, Tasso (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-21
- Anmäld
- 2006-03-21
- Besvarad
- 2006-04-04
- Sista svarsdatum
- 2006-04-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 mars
Interpellation 2005/06:315 av Tasso Stafilidis (v) till finansminister Pär Nuder (s)
Avgifter till registrerade trossamfund
Regeringsrätten uttalade i sin dom den 15 februari 2006 i mål 3001-04 (Charlotta Benda mot Skatteverket) att när den enskilde klagar på att han eller hon felaktigt påförts avgift till ett registrerat trossamfund har Skatteverket ansvaret för att frågan blir ordentligt utredd, inte minst eftersom det handlar om en för den enskilde ingripande åtgärd som genomförs på bara ena partens, det registrerade trossamfundets, uppgifter. I det aktuella fallet påpekade Charlotta Benda att hon inte var medlem i det registrerade trossamfundet romersk-katolska kyrkan för vars räkning Skatteverket ändå drivit in avgift från Charlotta Benda. Regeringsrättens dom ligger här väl i linje med rättens tidigare avgörande i RÅ 2002:85, då Vägverket ålades en liknande utredningsskyldighet avseende felaktiga registreringar i bilregistret.
Trots Regeringsrättens dom säger Skatteverket på sin hemsida, beträffande avgifter till registrerade trossamfund, att Skatteverket bara ändrar avgiften om samfundet begär rättelse. I en hemställan (Dnr 131 142771-06/113) från Skatteverket till regeringen begär Skatteverket att statens medverkan vid betalning av kyrkoavgift eller avgift till trossamfund avskaffas.
Anledningen till att Skatteverket inte längre vill ta in avgifterna åt trossamfunden är att det till följd av den i praxis stadgade utredningsskyldigheten skulle bli för kostsamt. Samtidigt som Skatteverket påstår att man inte har utredningsansvaret påstår man alltså att utredningsansvaret är för tungt.
Jag vill därför fråga finansministern:
Vad avser finansministern att göra för att säkerställa att Skatteverket fullgör sin utredningsskyldighet i fråga om personer som av till exempel det registrerade trossamfundet romersk-katolska kyrkan felaktigt anmälts till Skatteverket som medlemmar med skyldighet att betala avgifter genom Skatteverkets försorg?
Avser finansministern att verka för att Skatteverket även fortsättningsvis bör inneha uppdraget att ta in avgifterna åt trossamfunden?
Vad avser finansministern att vidta för åtgärder för att enskilda inte ska drabbas av krav på avgifter från organisationer där de ej är medlemmar, i synnerhet när det är staten via Skatteverket som tar in avgiften?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:315
Webb-tv: Avgifter till registrerade trossamfund
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:101 Tisdagen den 4 aprilProtokoll 2005/06:101 6 § Svar på interpellation 2005/06:315 om avgifter till registrerade trossamfund
Protokoll från debatten
Anf. 21 Pär Nuder (S)
Fru talman! Tasso Stafilidis har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att Skatteverket fullgör sin utredningsskyldighet i fråga om personer som av trossamfund felaktigt anmälts till Skatteverket som medlemmar med skyldighet att betala avgifter genom verkets försorg. Han har vidare frågat mig om jag avser att verka för att Skatteverket även fortsättningsvis bör inneha uppdraget att ta in avgifterna åt trossamfunden och vad jag avser att vidta för åtgärder för att enskilda inte ska drabbas av krav på avgifter från organisationer där de inte är medlemmar, i synnerhet när det är staten via Skatteverket som tar in avgiften.
Skatteverkets bistånd till trossamfund med uppbörd av medlemsavgifter, så kallad avgiftshjälp, har för Svenska kyrkans vidkommande motiverats med att kyrkan efter den ändrade relationen mellan kyrka och stat ska upprätthålla en demokratiskt uppbyggd rikstäckande verksamhet. Som motivering för att lämna avgiftshjälp även till andra trossamfund har likställighetsskäl anförts. Den statliga avgiftshjälpen är ett uttryck för den betydelse som trossamfunden har ur samhällelig synvinkel.
Det finns således skäl för nuvarande ordning. Det är i sammanhanget självklart viktigt att enskilda inte ska behöva betala avgifter till organisationer som de inte är medlemmar i. Regeringsrätten har i en dom den 15 februari i år prövat frågan om Skatteverkets debitering av avgift till trossamfund i situationer när den enskilde bestrider medlemskap. Regeringsrätten slår i domen fast att Skatteverket har ett visst utredningsansvar när den enskilde anfört omständigheter som ger stöd för bestridandet av medlemskapet.
Skatteverket har i en skrivelse till Finansdepartementet hemställt att statens medverkan vid betalning av kyrkoavgift och avgift till trossamfund ska avskaffas. Ärendet är föremål för beredning inom Regeringskansliet.
Anf. 22 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Tack för svaret, finansministern! Det nuvarande systemet där registrerade trossamfund kan få hjälp av staten med indrivning av medlemsavgifter genom Skatteverket innebär problem ur rättssäkerhetssynpunkt. Den som bestrider skyldighet att betala hänvisas till trossamfundet i fråga. Om inte detta leder till rättelse måste den enskilde vända sig till domstol. Detta strider mot de rättsprinciper som gäller i motsvarande tvister i alla andra sammanhang.
I väntan på att trossamfund helt jämställs med övriga ideella organisationer måste den enskildes rättssäkerhet stärkas. Den enskildes uppgift bör tas för god av Skatteverket. Vid stridigheter bör det vara trossamfunden och inte den enskilde, finansministern, som hänvisas till domstolsprövning.
Den rådande ordningen med Skatteverkets uppbördshjälp är ett tydligt avsteg från riksdagens principer om att trossamfunden inte ska komma i åtnjutande av några särskilda privilegier utan i stället följa samma regler som alla andra associationer.
Fru talman! Finansministern tar i sitt svar upp att motivet till nuvarande ordning är att trossamfunden ska upprätthålla en demokratiskt uppbyggd rikstäckande verksamhet och att den statliga hjälpen är ett uttryck för den betydelse som trossamfunden har för samhället. Det finns i och för sig en poäng i det, men samtidigt finns det många andra typer av organisationer som har stor betydelse för samhället utan att räknas till kategorin trossamfund.
Betydelsen för samhället kan därför inte vara ett skäl för att behålla den nuvarande ordningen.
Att Regeringsrätten slår fast att Skatteverket har en viss utredningsskyldighet är just det som är problemet. Det är det som är problematiskt, både för den enskilde som måste vänta länge på att få tillbaka sina pengar och för Skatteverket som inte har tillräckliga resurser för att utreda om den enskilde ska anses som avgiftsskyldig eller inte. Detta har finansministern valt att över huvud taget inte ta upp i sitt svar. Så jag är nu väldigt nyfiken, finansministern. Jag vill fråga finansministern om han verkligen inte ser några problem med anledning av Regeringsrättens dom, nämligen problemen för den enskilde och den enskildes rättssäkerhet och också problemet för Skatteverket. Hur är det meningen att Skatteverket ska lösa det här om man fortsättningsvis kommer att få ha kvar uppdraget?
Vi får inte glömma en väldigt viktig sak i hela den här problematiken. Det är, fru talman, ett trossamfund som utmärker sig. Varför ska då alla andra trossamfund som sköter sig, till exempel Svenska kyrkan som sköter sig exemplariskt och också har det största antalet medlemmar och mest pengar som de får in i form av uppbördshjälpen, på det här sättet straffas om vi skulle ta bort hjälpen som staten ställer upp med genom att Skatteverket tar in avgifterna via skatten? Frågan kvarstår. Jag vill att finansministern svarar på om han inte ser några problem med anledning av Regeringsrättens dom. Det gäller den enskildes rättssäkerhet och hur Skatteverket i så fall ska lösa det här om finansministern och regeringen väljer att ha kvar samma system som i dag.
Anf. 23 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Avtal är till för att hållas. Ett avtal sluts normalt mellan två eller flera parter. En förutsättning för att det ska bli ett avtal är att parterna kan lita på varandra, att de tror att det som de kommer överens om i avtalet verkligen kommer att hållas.
Vid millennieskiftet slöts ett avtal mellan staten och Svenska kyrkan. I mer än 50 år hade man hållit på att utreda ändrade relationer mellan staten och kyrkan, och nu hade man äntligen kommit fram till beslut. Beslutet innebär att staten ska hjälpa till med att ta upp kyrkoavgiften. Det var en av förutsättningarna för att det över huvud taget skulle kunna bli ett avtal. Men inte bara Svenska kyrkan utan också andra trossamfund skulle få hjälp med uppbörd av medlemsavgifter.
Mot den bakgrunden är det mycket förvånande att Skatteverket nu redan efter sex år vill slippa inkassera avgifterna från Svenska kyrkan och åtta andra trossamfund. Skatteverket åberopar administrativa problem. Arbetet med att reda ut medlemskapet tar alldeles för lång tid. Det kommer för många klagomål från personer som hävdar att de inte är medlemmar i något samfund. Vissa samfund har också brister i rapporteringen av medlemmar. Därmed försvåras Skatteverkets arbete.
Jag kan hålla med om att det är viktigt att samfunden har en korrekt rapportering av sina medlemmar, men eventuella brister i rapporteringen får inte leda till att staten drar sig ur sina förpliktelser. Därför tycker jag att finansministern borde lämna Skatteverkets anhållan om att slippa uppbörden av kyrkoavgift utan åtgärd. För, som jag sade inledningsvis, ingångna avtal är till för att hållas.
Jag ser i ministerns svar att han skriver att ärendet är under beredning. Då kan man kanske ana lite ugglor i mossen. Min fråga blir därför: Tycker finansministern med hänsyn till den korta tid som har gått sedan staten och kyrkan tillsammans beslöt att gå skilda vägar att det ändå är dags att ompröva avtalet? Eller ska vi möjligtvis tolka Skatteverkets begäran som en överilad begäran?
Anf. 24 Pär Nuder (S)
Fru talman! Jag är rädd att jag har hamnat i en debatt som jag egentligen inte riktigt är ansvarig för, ärligt talat, nämligen lagen om trossamfund där frågan om avgiftshjälp regleras. De två debattörerna här har mycket uttryckligt visat att det handlar om vad man i grunden tycker om avgiftshjälpen och vad man tycker om det som en del i kyrka-statreformen. Två ledamöter av riksdagen har gett uttryck för två vitt skilda uppfattningar. För egen del står jag bakom kyrka-statreformen. Jag sade också i mitt svar att "avgiftshjälpen är ett uttryck för den betydelse som trossamfunden har ur samhällelig synvinkel. Det finns således starka skäl för nuvarande ordning." Den är en del av den stora överenskommelse som fattades för ett antal år sedan när vi skilde kyrka och stat från varandra.
När det gäller frågan om tillämpningen för Skatteverkets vidkommande kommer jag in som ansvarig för Skatteverket. Den principiella frågan finns det ett annat föredragande statsråd för. Det grundläggande när det gäller den dom som Regeringsrätten har utfärdat är om Skatteverket kommer att följa den domen. Verket har inte signalerat något annat än att de avser att följa Regeringsrättens dom. De har dessutom på sin hemsida uppdaterat informationen som ger uttryck för verkets avsikt att rätta sig efter Regeringsrättens dom.
Men nu har vi fått framställningen från Skatteverket. Vi måste naturligtvis behandla den. Vi måste bereda den, som det så vackert heter. Jag tror inte att det är ett realistiskt alternativ att den beredningen landar i ett avskaffande av den statliga avgiftshjälpen, eftersom den är en del av en större överenskommelse. Det finns andra möjligheter. Det finns författningsändringar. Vi kan diskutera om Skatteverket bör tillföras extra medel för det merarbete som blir följden av verkets skyldighet att utreda medlemsuppgifterna.
Anf. 25 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag fick tyvärr inga svar på mina frågor. Jag tycker att det är lite tråkigt. Jag har ändå försökt fokusera min interpellation till finansministern just utifrån finansministerns beredningsområde och ansvarsområde. Det handlar om att Skatteverket nu går in och ska utreda utifrån den dom som Regeringsrätten har lämnat ifrån sig. Många personer upplever att deras integritet kränks när de har blivit debiterade en avgift från ett trossamfund som de inte tillhör. De har upplevt sig vara rättslösa inför samfundets möjlighet att rapportera dem som avgiftsskyldiga utan deras aktiva medgivande. Det är just det som är problemet, finansministern. Åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de som inte är medlemmar i något trossamfund eller annars är betalningsskyldiga slipper ligga ute med pengar till dess att de vinner mot trossamfunden. Det är ju detta Skatteverket gör i dag på uppdrag av lagstiftningen och regeringen.
Ett sätt att lösa det här på, om nu Skatteverket över huvud taget ska ha kvar det här uppdraget, är att ändra lagstiftningen så att Skatteverket omedelbart ska avbryta uppbörden och betala tillbaka redan inbetalade avgifter om den enskilde bestrider betalningsansvar. Jag skulle vilja ha en kommentar om det här från finansministern. Staten kan sedan kräva tillbaka eventuella pengar som hunnit betalas ut till trossamfunden från organisationen. Trossamfunden får sedan i vanlig ordning bevisa att den enskilde är betalningsansvarig i tingsrätten, för det är inte rimligt, finansministern, att uppbördssystemet ska behöva slita tvister om medlemskap eller hjälpa trossamfunden i tvister med den enskilde om huruvida avgiftsskyldighet föreligger eller inte.
När det gäller kostnaderna, som Skatteverket tar upp i sin framställan till regeringen, är det just romersk-katolska kyrkan som har utmärkt sig. Åren 2001-2004 uppskattar Skatteverket statens förluster på grund av romersk-katolska kyrkans felrapporteringar till ca 1,5 miljoner kronor. Och detta är det förhållande som ligger mellan staten och romersk-katolska kyrkan. I avtalet mellan staten och Svenska kyrkan, i reformen där kyrkan skildes från staten, fanns inte någon överenskommelse med alla de andra trossamfunden. De andra trossamfunden har fått vara med i detta bara för att de ska behandlas likställt, för att inte andra trossamfund ska behandlas annorlunda än Svenska kyrkan. Det är visserligen viktigt, men vad gör man när ett trossamfund så tydligt bryter mot reglerna och utsätter enskilda individer för dessa rättsövergrepp, som jag ser det?
Jag har fortfarande inte fått något svar från finansministern om hur han ser på de enskilda som råkar ut för detta. Och hur mycket värre kommer det inte att bli när nu Skatteverket ska ge sig in och utreda detta, ge sig in i människors integritet på helt felaktiga grunder för att en organisation, ett trossamfund, påstår att den enskilde är medlem? Det är ju där problematiken ligger. Det är också där, enligt min mening, som denna hantering strider mot det av riksdagen fattade principbeslutet om att trossamfunden inte ska komma i åtnjutande av några särskilda privilegier.
Anf. 26 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Skatteverket anför att det kostar för mycket att utreda medlemskap. Jag har svårt att förstå att det kan kosta så väldigt mycket. Däremot kan jag ha viss förståelse när Skatteverket menar att det är integritetskränkande att utreda människors samfundstillhörighet. På sikt kanske man kan tänka sig att samfunden själva får utreda vilka som ska anses tillhöra respektive samfund. Själva uppbörden av medlemsavgifter måste ändå ses som en ganska enkel uppgift för Skatteverket, och den kan inte ifrågasättas.
Jag tolkar ministerns svar i den här debatten som att staten även i fortsättningen är beredd att hjälpa till med uppbörden och inte tänker gå vidare i de spår som lite grann förskräcker. Jag tänker då på reduceringen av den utlovade kyrkoantikvariska ersättningen för detta år. Plötsligt försvann det 15 miljoner. Det var viktiga pengar som skulle ha gått till att bevara våra kyrkor, som ju inte bara är till för medlemmarna utan innebär kulturupplevelser för alla människor.
Jag vill också rikta ett tack till Tasso för att han har aktualiserat den här frågan. Vi har kanske lite olika bevekelsegrunder när vi talar om den, men vi är överens om att det är en viktig fråga som vi behandlar här i dag.
Anf. 27 Pär Nuder (S)
Fru talman! Det sista kan jag verkligen stryka under. Även om herrarna som sagt kanske har lite olika bevekelsegrunder är detta definitivt en viktig fråga. Det handlar om integritetsaspekten. Det handlar om den fundamentala, stora och viktiga frågan om relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Det är komplicerat.
Jag har sagt att vi bereder frågan. Vi ska också bereda den med beaktande av bägge de dimensioner som har kommit till uttryck i debatten.
Jag fick en konkret fråga från Tasso om olika alternativ. Vi får naturligtvis bereda den frågan. Jag tror inte att det är en realistisk möjlighet att på kort sikt avskaffa avgiftshjälpen. Den är en del i en större överenskommelse. En annan möjlighet är naturligtvis att möjligheten till samtycke genom stadgar avskaffas eller att man inför en lagregel om att en lämnad uppgift ska godtas av Skatteverket.
Vi får bereda frågan och beakta alla de olika förslag som finns i den här debatten.
Anf. 28 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Tack, finansministern! Det här lät mycket bättre. Nu tror jag ändå på att denna beredning kommer att innehålla ett lite bredare perspektiv, att man verkligen tittar på och djupdyker i vad detta faktiskt har inneburit. Många människor har känt sig otroligt kränkta under dessa år som de har fått kämpa ensamma mot framför allt romersk-katolska kyrkan, som är det trossamfund som bryter mest mot det som skulle kunna ses som det absolut mest självklara: För att anmäla medlemmar till Skatteverket måste man också veta om de är medlemmar i samfundet eller ej. Så har inte varit fallet i många av de enskilda fallen, och det blir det man får tvista om.
Problemet är också att de enskilda själva måste dra detta till tingsrätten och lyfta upp det. Så ska det inte behöva vara.
Jag är alltså glad att finansministern i beredningen av detta kommer att titta på olika alternativ. Jag kan hålla med: I en närmare tid framöver kanske man inte kan avskaffa uppbördshjälpen. Det skulle inte heller vara rätt mot Svenska kyrkan, som faktiskt sköter sig exemplariskt och som också har varit med i detta avtal som staten står bakom. Men när någon så grovt bryter mot det som är rimligt och principiellt riktigt utifrån enskildas rättssäkerhet som romersk-katolska kyrkan gör borde man kunna vidta åtgärder. Människor ska kunna säga till Skatteverket att de inte är medlemmar och därmed slippa betala.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.