Avdragsrätt för gåvor

Interpellation 2015/16:101 av Erik Andersson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-23
Överlämnad
2015-10-23
Anmäld
2015-11-03
Svarsdatum
2015-11-13
Sista svarsdatum
2015-11-13
Besvarad
2015-11-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Vi moderater tycker att det är en glädjande utveckling att människor skänker pengar för att hjälpa utsatta människor runt om i världen. Det var också därför alliansregeringen 2012 införde en avdragsrätt om 25 procent för gåvor till ett värde av mellan 2 000 och 6 000 kronor per år.

Sedan dess har vi sett en oerhört positiv utveckling av människors gåvor. Enligt Skatteverkets rapport gav 761 000 personer under 2013 tillsammans bort 1,3 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 36 procent jämfört med året innan.

Ingenting tyder på att människors givmildhet har minskat sedan dess, och väl är väl det – vi upplever just nu väldigt oroliga tider i världen, med miljontals människor på flykt för att rädda sina liv. Från länder som Syrien, Afghanistan och Irak kommer just nu tusentals människor varje vecka till Sverige. Migrationsverket meddelar på sin hemsida att de saknar resurser att hantera och fördela de både fysiska och monetära gåvorna från alla människor som vill hjälpa.

I stället väljer regeringen att gå fram med ett förslag om att slopa avdragsrätten för gåvor. Sällan har väl ett politiskt förslag kommit så fel i tiden. Dessa 250 miljoner kronor kunde ha använts annorlunda. De kunde genom en stor hjälporganisation till exempel ha köpt 4,6 miljarder vattenreningstabletter, eller erbjudit 80 miljoner människor skydd från mässling genom vaccin. Saker som vi här i Sverige tar för givna.

Avdragsrätten för gåvor sänder en viktig signal från politiskt håll om att vi vill öka drivkrafterna för människor att dela med sig – en signal som nuvarande regering inte vill sända.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson vad som är ministerns och regeringens prioritering för dessa 250 miljoner kronor.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:101, Avdragsrätt för gåvor

Interpellationsdebatt 2015/16:101

Webb-tv: Avdragsrätt för gåvor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Erik Andersson har frågat mig vad som är min och regeringens prioritering för de ökade skatteintäkter som förslaget om slopad skattereduktion för gåvor beräknas medföra.

En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Min utgångspunkt är att säkerställa att det finns goda förutsättningar för en stark ideell sektor.

Det är angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik.

Skattepengar till enskilda organisationer bör inte fördelas utifrån hur de lyckas få enskilda bidragsgivare. Skatterabatt för gåvor går inte heller ihop med inkomstskattelagens förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader och ökar komplexiteten i skattesystemet. Konflikten med avdragsförbudet framhölls också vid införandet av den borgerliga regeringen.

Det är mot denna bakgrund som skattereduktionen för gåvor bör slopas.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit satsningar på det civila samhället. Därutöver kommer ytterligare satsningar i den ändringsbudget som lämnas till riksdagen med anledning av flyktingkrisen. Därigenom ökar det samlade stödet till civilsamhället.


Anf. 16 Erik Andersson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. När det gäller det slopade skatteavdraget för gåvor som de ideella föreningarna kommer att gå miste om, 250 miljoner kronor, frågade jag finansministern vad som är regeringens prioritering med dessa 250 miljoner kronor. Jag inser att finansministern har gått från att vara ekonom till att bli politiker, för jag tycker inte riktigt att jag fick svar på den frågan.

Jag vill gärna att finansministern utvecklar svaret i nästa inlägg, för i sitt svar skriver hon att "därutöver kommer ytterligare satsningar i den ändringsbudget som lämnas till riksdagen med anledning av flyktingkrisen". Vidare skriver hon att "därigenom ökar det samlade stödet till civilsamhället". Jag skulle vilja veta vilka satsningar finansministern då tänker på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För övrigt kan jag säga att regeringen inte har särskilt bra tajmning när det gäller nya förslag, i synnerhet inte nu när vi har en flyktingkris vars like vi inte har skådat sedan andra världskriget. I det läget väljer regeringen att slopa avdraget för gåvor. Jag skulle vilja säga att det civila samhället är avgörande för hjälpen till de människor som är på flykt både i Sverige och i krisområdena.

Moderaterna anser att det är en glädjande utveckling att man väljer att skänka pengar till utsatta människor ute i världen. Det var mot den bakgrunden som alliansregeringen införde avdragsrätten för gåvor till ett värde av mellan 2 000 och 6 000 kronor. I denna svåra stund vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet ta bort den.

Enligt Skatteverket har det skett en oerhört positiv utveckling när det gäller människors hjälp till ideella organisationer. Under 2013 gav 716 000 personer bort 1,3 miljarder kronor. Det var 36 procent mer än året före, innan reformen infördes. Det tyder på att människors givmildhet inte har minskat utan snarare ökat tack vare skatteavdraget. Därför skulle jag vilja veta vad de 250 miljonerna i stället kommer att gå till. Jag vill ha ett klargörande i den frågan.


Anf. 17 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! I den budgetproposition som ligger på riksdagens bord satsar regeringen 260 miljoner i ökat stöd till civilsamhället. Det handlar bland annat om ökat stöd till flyktingguider, familjekontakter, handikapporganisationer, hbtq-personer, idrottsrörelsen och fritidsorganisationerna. Därutöver ligger ytterligare 200 miljoner kronor till civilsamhället i den extra ändringsbudget som jag lade på riksdagens bord i går. Sammantaget ökar alltså stödet till civilsamhället för innevarande år, och nästa år kommer en särskild satsning med 260 miljoner kronor.

Detta gör att det statliga stödet till civilsamhället inte minskar med anledning av skatteförändringen. I stället för att låta skattemedlen fördelas utifrån hur enskilda väljer att donera sina pengar väljer vi dock att fatta politiska beslut i Sveriges riksdag om hur vi ska fördela skattemedel. Det tycker jag är en bättre ordning.

Det syns också väldigt tydligt nu under flyktingkrisen att svenska folket är givmilt. Det tycker jag är oerhört positivt och något som vi ska vara stolta över. Men det är också tydligt i flyktingkrisen att det inte är skatterabatt man letar efter. Mycket pengar har skänkts till organisationer som inte omfattas av den skatterabatt som fortfarande finns.


Anf. 18 Erik Andersson (M)

Fru talman! Finansministern talar om skatterabatt. Det beror ju lite på vilket synsätt man har när det gäller skattebetalarnas pengar. Ibland har jag en känsla av att Socialdemokraterna anser att alla pengar är statens, och sedan får de fördelas lite här och där efter godtycke, beroende på var politikerna anser att de gör bäst nytta.

Man kan ha ett annat synsätt. Det är att pengarna är medborgarnas och att medborgarna ger staten förtroendet att fördela dem. Det är möjligt att de 250 miljonerna inte ens skulle finnas om man inte valde att ge gåvor till utsatta, till människor på flykt och till hjälporganisationer. Det handlar mycket om ideologi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern anser att det är bättre att politiska församlingar väljer att fördela bidrag till hjälporganisationer än att enskilda människor kan göra det själva.

Jag tror att väldigt många människor som väljer att ge en gåva till en organisation gör det eftersom de vet att det går till just den organisationen och till den sak det gäller. Det kan vara att man väljer att stötta ett språkcafé i sin hemkommun eller att man vill köpa vaccin till ett land där det finns behov av det.

Det är ju detta som är den stora skillnaden mellan de borgerliga och de röda: Vi tror mer på individen och individens egna initiativ, medan de röda vill att staten ska fördela allt. Det är väldigt olyckligt, och det riskerar också att passivisera medborgarna i vårt land.

Om finansministern anser att det kommer att bli mer pengar till det civila samhället via staten tror jag att det vore bra att som komplement ha kvar skattereduktionen för gåvor för att kunna stötta människor i denna svåra stund för Sverige.


Anf. 19 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Man kan ha kostnader för staten på både inkomstsidan och utgiftssidan. Det har hittills funnits en ganska bred enighet om att även skatteutgifter är att betrakta som utgifter. Därför kommer också regelbundet en skatteutgiftsbilaga till budgeten för att redovisa de utgifter som ligger på inkomstsidan. Det kallar man skatteutgifter.

Gåvoavdraget är en sådan skatteutgift. Då gör man ett särskilt undantag i skattelagstiftningen för att sätta ned skatten på just det området.

Det vore väldigt intressant att få höra om Moderaterna helt har lämnat principen att vi har kostnader på både inkomstsidan och utgiftssidan och om de skatteutgifter vi har. De presenteras i den bilaga som betecknas som skatteutgiftsbilagan, som för övrigt publicerades även under den tid Moderaterna styrde på Finansdepartementet. Står ni fortfarande bakom detta? Här låter det ju som om Erik Andersson inte längre gör det.


Anf. 20 Erik Andersson (M)

Fru talman! Nu kom den attack från finansministern som jag väntat på. Den brukar alltid komma i replik 2 eller 3.

När man gör en budget och beräknar blir det så som finansministern säger. Jag pratar mer ur ett ideologiskt perspektiv om hur man såg på skattebetalarnas pengar.

Vi bor i ett land där marginalskatten nu kommer att bli 60 procent. Vi kommer att gå om Aruba i Västindien. Vi kommer att vara det land i hela världen som beskattas högst på marginalen. Det kommer inte att innebära mer gåvor, och det kommer inte att ge mer arbete heller.

Hade vi varit ett land med en mer normaliserad skatt kanske vi inte skulle ha behövt de avdrag som finansministern nu ondgör sig så mycket över. Då hade vi kanske haft ett land som var mer välfungerande på just skatteområdet.

Jag ger finansministern rätt i hur hon räknar, men ideologiskt kan finansministern inte mena att det är en utgift bara för att man får en rabatt.


Anf. 21 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställde en fråga, och Erik Andersson uppfattade det som en attack. Där kan man tycka olika. Jag tycker att frågor är frågor.

Det är intressant att lyssna på Erik Andersson, som menar att om vi hade lägre skattenivåer skulle vi inte behöva skatterabatter. Det visar bara Moderaternas vanliga ambition att sänka skatten och därmed försämra välfärden - att sänka skatten, mest för dem som tjänar allra mest, men säkert för andra också, och naturligtvis till priset av en försämrad välfärd. Det är tryggt att känna igen de gamla Moderaterna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.