Åtgärder mot spridning av förfalskade läkemedel
Interpellation 2008/09:78 av Johansson, Ylva (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-29
- Anmäld
- 2008-10-30
- Besvarad
- 2008-11-18
- Sista svarsdatum
- 2008-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 oktober
Interpellation
2008/09:78 Åtgärder mot spridning av förfalskade läkemedel
av Ylva Johansson (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Läkemedel är i dag den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården. En fantastisk och positiv utveckling har gjort att nya och effektiva läkemedel kan bota och lindra många svåra tillstånd. Men samtidigt med att läkemedlen blir mer potenta och effektiva ökar riskerna med fel- och övermedicinering. Problemen är betydande.
Utöver de risker med felaktig läkemedelsanvändning som redan är kända finns ytterligare ett stort problem: förfalskade läkemedel. Enligt WHO har den illegala handeln med läkemedel ökat med 90 procent sedan 2005. Läkemedelsförsäljningen via Internet ökar. WHO bedömer att 50 procent av alla läkemedel som säljs via Internet är förfalskade.
Läkemedelsverket har vid flera tillfällen varnat för köp av läkemedel via hemsidor på Internet eller på svarta marknaden och genomför just nu en uppmärksammad kampanj.
Det är bra och nödvändigt att upplysa allmänheten om riskerna. Samtidigt måste staten agera för att problemet med förfalskade läkemedel, som länge varit ett begränsat problem i vårt land, inte utvecklas lika negativt som i många andra länder.
I många fall ligger internationella kriminella nätverk bakom både tillverkning och försäljning av förfalskade läkemedel. Samma nätverk ägnar sig parallellt ofta åt narkotikahandel och annan brottslighet.
Mot bakgrund av vad som anförts vill jag fråga socialministern:
Vilka åtgärder planerar socialministern att vidta för att förhindra och begränsa försäljningen av förfalskade läkemedel i Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:78
Webb-tv: Åtgärder mot spridning av förfalskade läkemedel
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:30 Tisdagen den 18 novemberProtokoll 2008/09:30 3 § Svar på interpellation 2008/09:78 om åtgärder mot spridning av förfalskade läkemedel
Protokoll från debatten
Anf. 1 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Ylva Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att förhindra och begränsa försäljningen av förfalskade läkemedel i Sverige.
Handeln med förfalskade läkemedel är ett ökande internationellt folkhälsoproblem. Situationen är allvarlig i många utvecklingsländer där människor varje år riskerar onödigt lidande på grund av att de får läkemedel som innehåller fel mängd, för lite eller ingen aktiv substans. I vissa fall kan preparaten även innehålla giftiga substanser och olika föroreningar som ofelbart leder till men för de drabbade. Sverige har hittills varit förskonat från omfattande förfalskningar. I och med att Internethandel med läkemedel ökar blir dock riskerna för att människor skadas av förfalskade läkemedel större även här i landet.
Läkemedelsverket, som bland annat ansvarar för att granska och godkänna alla läkemedel för försäljning, har konstaterat att myndigheterna tidigare upptäckte förfalskade läkemedel främst inom den svarta handeln med läkemedel, till exempel på olagliga Internetapotek. På senare tid har läkemedelsmyndigheterna i Europa och USA upptäckt fall av förfalskade läkemedel även inom den lagliga apoteksverksamheten. I Sverige har vi hittills, vad vi vet, emellertid varit förskonade från förfalskade läkemedel i den legala distributionskedjan.
Regeringen har givit Läkemedelsverket i uppdrag att genomföra den nu pågående informationskampanjen som är riktad till allmänheten och handlar om olaga försäljning av läkemedel. Kampanjen, som finns på Internetsidan www.crimemedicine.com, har fått stort genomslag i radio, tv, dagspress, facktidningar och hos allmänheten. Under de första fyra kampanjdagarna hade så många som 200 000 personer besökt Internetsidan, och efter två och en halv vecka hade den haft 350 000 besökare. Målet med kampanjen var att uppmärksamma problemet med illegal läkemedelsförsäljning på nätet, och det målet upplever Läkemedelsverket att det har uppnått.
Läkemedelsverket har vidare fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till åtgärder på vilket sätt det globala problemet med produktion av illegala produkter kan angripas. Redovisningen av uppdraget ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 december i år.
Europeiska kommissionen avser under hösten och vintern 2008/09 att som en del av det så kallade läkemedelspaketet presentera nya regler kring förfalskade läkemedel. Reglerna är avsedda att ändra nuvarande läkemedelsdirektiv. Förslaget förväntas stärka den regulatoriska delen kring förfalskade läkemedel men kommer inte att ta några straffrättsliga hänsyn. Bakgrunden till förslaget är att Europa i ökad utsträckning utsätts för förfalskade läkemedel och att det ansetts nödvändigt att få bukt med problemet innan katastrofen är ett faktum. Förslaget, som ännu inte har publicerats, förväntas innehålla stärkta krav för distributionen av läkemedel, stärkta importkrav för läkemedelssubstanser från tredje land samt en förstärkt möjlighet till inspektioner av tillverkare och grossister av läkemedel och aktiva substanser.
Sverige deltar även aktivt i arbetet inom Europarådet med att förbereda en konvention om förfalskning av medicinska produkter. Konventionen förväntas innehålla krav på nationella bestämmelser som gör det straffbart att hantera förfalskade medicinska produkter, liksom regler om vad som får beaktas som försvårande omständigheter för brott enligt konventionen. Konventionen förväntas bli föremål för förhandlingar mellan Europarådets medlemsstater under 2009.
Även WHO har konstaterat att förfalskade läkemedel innebär en risk mot folkhälsan och att problemet vuxit de senaste åren. WHO initierade 2006 ett samarbete mellan berörda organisationer, myndigheter och läkemedelsföretag, det så kallade Impact, International Medical Products Anti-Counterfeiting Taskforce. Syftet med samarbetet är att komma fram till globala lösningar på problemet och öka medvetenheten om faran med förfalskade läkemedel. Impact är indelat i fem arbetsgrupper, varav en är inriktad på rättsliga och regulatoriska frågor och en annan är inriktad på teknik.
Slutligen bör det också nämnas att den som säljer förfalskade läkemedel kan göra sig skyldig till ett intrång i en immateriell rättighet, till exempel ett varumärke eller ett patent. Detta är straffbart, och dessutom har rättighetshavaren möjlighet att vidta olika civilrättsliga åtgärder för att hindra att intrånget fortsätter. Även de immaterialrättsliga reglerna kan därför bidra till att motverka förekomsten av förfalskade läkemedel.
Regeringen har uppmärksammat problemet med förfalskade läkemedel och ser mycket allvarligt på utvecklingen. Som framgår ovan pågår arbeten både nationellt, inom Europa och på global nivå som syftar till att förhindra försäljning av förfalskade läkemedel. Med hänsyn till att det omfattande arbete som pågår finner jag för närvarande inte skäl att föreslå något nytt uppdrag eller arbete. Jag kan dock försäkra att jag noga kommer att följa det fortsatta arbetet på området.
Anf. 2 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Tack för svaret, socialministern. Precis som socialministern säger har problemet med förfalskade läkemedel en oerhört stor omfattning globalt. Världshälsoorganisationen har räknat med att handeln med förfalskade läkemedel har ökat med 90 procent de senaste tre åren. Det är en enorm ökningstakt. Man räknar med att det kommer att fortsätta att öka. Världshälsoorganisationen bedömer också att hälften av de läkemedel som säljs över Internet är förfalskade. Det är enorma siffror om det som WHO uppger stämmer. Det betyder att problemet är oerhört stort i sin omfattning globalt.
Det handlar om sjuka människor som inte får den viktiga medicin de behöver, eftersom ett förfalskat läkemedel kan innehålla ingen substans alls eller en verkningslös substans. Men det kan också handla om friska eller sjuka människor som får i sig ett farligt ämne, en alldeles för hög dos av ett ämne eller ett ämne som är olämpligt att kombinera med ett annat läkemedel. Omfattningen av detta och hur stora skador det åsamkar människor vet vi inte.
Det är viktigt att man kan agera för att stävja utvecklingen. De initiativ som socialministern redovisar är bra, men jag tror inte att de räcker. Det mesta tyder på att det är skrupulösa internationella kriminella nätverk som ligger bakom hanteringen. Det är inga småskuttar i källaren, utan det är stora och finansiellt starka aktörer.
Vi kan se på hur vi bestraffar den här typen av kriminalitet med förfalskade läkemedel i Sverige och jämföra det med andra straffsatser. Man kan göra bedömningen att det inte är förenat med särskilt allvarlig risk att ägna sig åt handel med förfalskade läkemedel.
Om man till exempel begår ett grovt dopningsbrott är straffsatsen mellan sex månaders och sex års fängelse medan den för ett grovt brott mot läkemedelslagen är mellan böter och max ett års fängelse.
Jag skulle vilja fråga socialministern hur han bedömer straffskalan när det handlar om brott mot läkemedelslagen, alltså handel med förfalskade läkemedel, i förhållande till handel med dopningspreparat. Jag tycker att det finns stora likheter i detta. Det finns mycket som tyder på att det är samma aktörer som väljer att handskas antingen med olagliga dopningspreparat eller med falska läkemedel. Det är klart att också straffsatser påverkar hur man i ett sådant internationellt nätverk väljer att investera sina resurser.
Anf. 3 Finn Bengtsson (M)
Fru talman! Det här är en viktig interpellation i en fråga där socialministern nu har avgivit ett väldigt bra svar som handlar om många aktiviteter som regeringen aktivt har vidtagit för att söka råda bot på eller åtminstone minska ett växande problem.
Jag roade mig lite grann med att titta på hur Ylva Johansson under sin tid som socialminister hanterade exakt samma ärende. Det var sommaren före valet när Kenneth Johansson, nuvarande ordförande i socialutskottet, riktade i princip samma fråga till Ylva Johansson, då i egenskap av statsråd.
Då sade det dåvarande statsrådet ungefär samma saker som socialministern nu svarar, men man ser att det finns ett tillägg från den nuvarande alliansregeringen. Det är en konsekvens av en aktion framåt, men också en konsekvens av att alliansregeringen har vidtagit mått och steg som är ännu mer offensiva för att möta problemet. Det handlar inte minst om det aktiva uppdraget till Läkemedelsverket som jag tror är väldigt viktigt för att komma åt och stävja problemet.
En fråga som i dag förtjänar att ses i reflexionens spegel är att Ylva Johansson i statsrådsställning då slog sig till ro med att vi hade ett apoteksmonopol i det här landet. Det skulle på något sätt vara en garant. Uttryckligen står det i protokollet att det begränsar problemet med förfalskade läkemedel. Jag tror inte att man kan vara säker på det över huvud taget. Egentligen är grundproblemet ett annat. Det är därför jag är så glad att socialministern har inlett ett uppdrag till Läkemedelsverket för att titta på problemets storlek. Vi vet faktiskt inte i vilken mån den legala spridningen av läkemedel kan vara behäftad med inslag av illegala och förfalskade läkemedel. Det beror på att det finns grossister i ledet som vare sig man har ett apoteksmonopol eller inte har möjlighet att fungera som leverantörer.
Det sätter fokus på frågan på två sätt. Vi håller nog alla med om att Internetutvecklingen är den viktigaste enskilda faktorn för att problematisera detta. Det är också därför Läkemedelsverket har inlett en aktiv kampanj för att förklara för medborgarna hur farligt det är att köpa läkemedel direkt genom Internet. Man ska i stället vända sig till seriösa utleverantörer av läkemedel och naturligtvis också till seriösa förskrivare.
Den andra frågan handlar om i vilken mån man kan beivra att det flödar in läkemedel i större partier till landet som sedan kan spridas inom landets gränser. Om ett parti förfalskade läkemedel kommer innanför Schengenområdet kan det i princip spridas fritt. Där har tull och polis en viktig uppgift. Jag har tillsammans med en kollega här i riksdagen motionerat om att även justitieministern bör blandas in i problemet och se på hur tull och polis kan få bättre möjligheter att titta på detta. De kanske också kan uppmärksamma vilken typ av inleveranser som sker över gränserna vid sidan av Internethandeln som går direkt till en kund.
Därtill är det viktigt att förstå när det gäller att få tag i de kriminella element som bedriver den här typen av farlig verksamhet att detta berör folkhälsan i ytterligare dimensioner än det som nämndes här, inte bara dimensionerna i landet utan även utom landet. Den enskilt största risken bedömer jag är att man använder förfalskade läkemedel som infektionsbekämpare, det vill säga antibiotika som inte är verksam. Det kan odla fram resistens, och det gör det inte bara i u-länder utan nu även i i-länder. Vi hörde i dag på nyheterna hur man tycker att antibiotikaanvändningen bör minska just för att råda bot på det problemet. Man kan säga att man parallellt måste ta tag i problemet med antibiotikaresistens, inte minst med tanke på problematiken med förfalskade läkemedel.
Jag tror kort sagt, fru talman, att Läkemedelsverket här har en viktig uppgift i att återrapportera till regeringen.
Anf. 4 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Det är bara att instämma i det som har sagts om bekymret inför situationen. Även om vi själva såvitt vi kan bedöma hittills har varit förskonade från riktigt allvarliga händelser känns det som om vi har en moralisk skyldighet att bidra till att på olika sätt försöka kväva problemet i de sammanhang det går att göra det genom ett internationellt samarbete.
Därutöver finns det självfallet ett egenintresse. Även om vi är hyggligt förskonade hittills bör vi medverka i internationella sammanhang. Om man misslyckas internationellt kommer det ju att få konsekvenser för varje enskilt land. Riskerna ökar om detta är en handel som får ett ännu starkare grepp än vad den redan i dag har.
Det här är som sagt redan ett stort och svårt internationellt problem. Därför behöver Sverige vara aktivt på den globala nivån, bland annat genom WHO. Jag vill bara justera en siffra som Ylva Johansson nämnde. Jag uppfattade det som att Ylva Johansson sade att det hela har ökat med 90 procent sedan 2005. Den rätta siffran lär vara att WHO räknar med att en 90-procentig ökning ska ha skett till 2010 om inte något dramatiskt inträffar. Jag vill bara få det sagt för protokollets skull.
Ylva Johansson ställer frågan om påföljderna och om det kan finnas skäl att se över dem. Jag tycker verkligen inte att man ska utesluta det. Om det är så att skärpta påföljder, alltså strängare straff, skulle visa sig vara en framkomlig väg i det fortsatta arbetet ska vi naturligtvis också pröva den möjligheten. Det kan ha ett slags signalverkan. Men det troliga är tyvärr ändå att skärpta straff i Sverige får en ganska liten verkan med tanke på den internationella handeln, som vi knappast kommer i närkamp med. Där handlar det om de stora busarna på området. Men jag tycker som sagt inte att man ska utesluta straffskärpningar där också för att kunna medverka till att pröva alla till buds stående medel för att förhindra detta.
I varje enskilt fall där man använder felaktiga och falska läkemedel och det drabbar någon person finns det en enorm risk. Läkemedel är inte vilken vara som helst, utan det är sådant som har potential att orsaka väldigt stor skada för enskilda människor. Det kan drabba många människor.
Jag tror fortsatt mycket på arbetet med informationsspridning. Fortfarande är många människor lyckligt okunniga om problemet. Jag tycker att det är spännande med den effekt som upplysningskampanjen har haft. Den handlar ju om att upplysa om riskerna med förfalskade mediciner och riskerna med att handla medicin på nätet. Vi har fått positiva reaktioner på detta. Men det här är en av många åtgärder där EU-samarbetet är av stor betydelse för att kunna klämma åt verksamheten, fru talman.
Anf. 5 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Jag välkomnar att socialministern är öppen för att pröva och titta över straffskalorna. Jag delar uppfattningen att man inte ska övervärdera den enskilda åtgärden, men detta är också en fråga som bör prövas, inte minst i jämförelse med dopningsbrott.
Jag tycker också att Läkemedelsverkets informationskampanj är bra. Den har väckt berättigad uppmärksamhet. Jag tycker att det är ett bra initiativ, och jag hoppas att det kommer att påverka människors beteende. Jag är övertygad om att det är många svenskar som lever i tron att försäljningen av läkemedel över Internet har precis samma säkerhet eller motsvarande säkerhet som när man handlar på Apoteket. De tror att möjligheterna att få ersättning och rättelse om man skulle bli skadad finns. Men så är det ju inte. Man är helt rättslös om man drabbas av allvarliga sjukdomar eller biverkningar när man har handlat läkemedel över Internet. Kampanjen är därför mycket bra.
Fru talman! Den avreglering och privatisering av Apoteket som regeringen planerar och snart ska genomföra leder förhoppningsvis inte till att förfalskade läkemedel börjar säljas i det nya privata apotekssystemet i Sverige. Men jag menar ändå att riskerna och kraven på kontroll ökar. Vad vi vet säljs i dag inga förfalskade läkemedel via Apoteket. Vi kan naturligtvis inte veta det hundraprocentigt, men så här långt verkar det bra. Däremot vet vi från grannländer, som också har en reglerad apoteksmarknad och kontroll, att man har funnit fall. I Storbritannien och Holland har man funnit förfalskade läkemedel i de legala distributionskedjorna.
Därför vill jag fråga socialministern vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att så gott det går säkerställa att vi också framtiden ska slippa få förfalskade läkemedel i den legala distributionskedjan i det nya apotekssystem som ska ersätta det apotekssystem som hittills har hållit rent från förfalskade läkemedel i svenska apotek.
Anf. 6 Finn Bengtsson (M)
Fru talman! Den fråga om kontroll som Ylva Johansson tar upp är väldigt viktig. Då kan man fundera på hur man bäst ska bemöta det problemet. Man räknar med att 1-10 procent av den globala läkemedelsmarknaden består av förfalskade produkter. Så stort är det. Europa är en enhet. När man kommer innanför Schengen kan läkemedel distribueras fritt inom Europa. Hur ska vi hitta dessa?
Antingen gör man som Ylva Johansson säger och slår sig till ro med att det monopol som vi delar med Kuba och Nordkorea är den bästa garanten och väljer att inte se problemet, vilja ta i det eller utreda det, eller också ställer man sig frågan: Är inte att krama monopolet den allvarligaste saken när det gäller att inte våga ta i ett problem som är globalt och där EU kanske är en av de viktigaste spelarna, som nämns i socialministerns svar. Tidigare har Ylva Johansson i egenskap av socialminister hänvisat till att Europa är en viktig aktör.
Då får vi titta på de andra europeiska länderna och deras system för distribution av läkemedel. Jag upplever det som tryggt och säkert inom ramen för godkännande, det vill säga Emea som är den gemensamma myndigheten i Europa för godkännande av läkemedel, och svenska inspel i EU-sammanhang.
Fru talman! Jag tror att det är väldigt farligt att säga att läkemedelssäkerheten löses bäst genom att ha en monopolsituation för distributionen och därmed inte ta i problemet.
Jag skulle gärna vilja ge den nuvarande och den förra socialministern en liten tanke kring hur man ska hitta de här läkemedlen. Det krävs att man kan analysera substanser bättre i olika produkter som ser ut som läkemedel. Vi har en unik möjlighet i att det finns fullt med läkemedelsanalytiska laboratorier runt om i sjukvården i dag som skulle kunna bistå tullen med att titta på och konstatera hur stort problemet är i Sverige. Detta är någonting som jag hoppas att Läkemedelsverket kommer att återrapportera den 31 december till socialministern. Därifrån tror jag att vi kan göra en konstruktiv uppföljning av problemets storlek i Sverige.
Anf. 7 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag är väldigt glad för den här interpellationen och de frågor som Ylva Johansson har väckt och de kloka inlägg som Finn Bengtsson har gjort i den här diskussionen.
Det här är en fråga som vi inte ensamma kan lösa i Sverige. Vi behöver göra det i ett internationellt sammanhang, men vi har också en egen läxa att göra på hemmaplan. Till det hör det som Ylva Johansson tar upp i sitt tidigare inlägg om den omreglering av marknaden - det handlar inte om en avreglering utan en omreglering av apoteksmarknaden - som är förestående. Riskerna i det avseende som vi nu har resonerat om ska självfallet inte negligeras, precis som de inte skulle negligeras om vi hade haft den nuvarande tingens ordning för all framtid.
Vi kommer att behöva ha en effektiv kontroll för att säkerställa att inte den här typen av förfalskade läkemedel smyger sig in på olika sätt i de distributionskanaler som finns eller kommer att finnas i framtiden. Jag är i dag inte beredd att berätta exakt vilka åtgärder vi kommer att vidta för att det här ska gå, men vi kommer att inom kort presentera våra förslag i den delen. Vi har ingen annan ambition än att säkerställa att vi kan ha samma goda kontroll som hittills när det gäller att säkerställa att de läkemedel som du och jag som patienter tar emot är korrekta. Då ska man i och för sig veta att inget system är hundraprocentigt vattentätt, men det handlar om att använda alla de mekanismer som finns till förfogande för att så långt det är görligt säkerställa att det inte smyger sig in produkter som är farliga för oss som patienter.
Anf. 8 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Jag tycker att det är mycket bra att samarbeta på EU-nivå. Det är helt nödvändigt, och det gäller också att göra det internationellt. Det är bra att EU-kommissionen tar initiativ. Det är också viktigt att vara medveten om att en del av de förslag som diskuteras kan medföra andra problem, till exempel kan det försvåra möjligheten till parallellimport och på det viset öka kostnaderna för läkemedel. Det är svåra avvägningar att göra när det gäller vilka åtgärder som är mest lämpliga att ta till, men det är självklart att vi måste samarbeta mycket på EU-nivå.
Jag har ingen anledning att ifrågasätta Göran Hägglund när han säger att han har ambitionen att ha ett säkert system för läkemedelshantering utan förfalskade läkemedel också med den avreglering och privatisering som jag menar att man arbetar för när det gäller Apoteket. Men frågan är hur det ska gå till. Jag noterar nu att socialministern inte är beredd att svara på den frågan. Apoteksutredningen tog inte upp den här frågan särskilt och har inte belyst vilka särskilda förändrade förhållningssätt som kan behövas på en förändrad marknad med en förändrad reglering.
Detta ligger också nära frågan om prissättningen och därmed distributionsvägarna och hur pass genomskinliga de vägarna kommer att vara på en ny apoteksmarknad. Det är det område där utredningen fick allra mest kritik. Jag har förstått att regeringen arbetar för att finna en annan lösning.
Jag hoppas verkligen att regeringen tar frågan på så stort allvar som Göran Hägglund säger. När nya förslag om Apoteket kommer till riksdagen hoppas jag att de åtföljs av rejäla förslag när det gäller hur säkerheten för att förhindra att vi får in förfalskade läkemedel i det legala läkemedelsdistributionssystemet i Sverige. Jag hoppas att sådana förslag kommer att finnas med i den propositionen.
Anf. 9 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! I den omreglering av apoteksmarknaden som är förestående finns det väldigt många hänsyn som ska tas för att vi ska kunna möta de mål som vi har satt upp med reformen. Ett mål är förstås att säkerställa att vi kan ha tillgång till säkra läkemedel över hela landet. Det handlar om att öka tillgängligheten och säkerställa en prispress på läkemedelssidan samtidigt som vi klarar av att få en snabb tillgång till nya framsteg som sker på läkemedelsområdet, allt till patientens fromma.
I det ligger också att vi kan säkerställa en god kontroll så att det inte kommer in skumma läkemedel på den svenska marknaden. I det sammanhanget behövs, som jag sade tidigare, nationella åtgärder, initiativ på EU-nivå och initiativ på Världshälsoorganisationsnivå, det vill säga inom ramen för FN-systemet, för att fortsatt kunna bedriva ett effektivt arbete mot ett allt större problem över hela världen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.