Åtgärder för att hindra gängkriminella från att driva företag
Interpellation 2023/24:247 av Mattias Vepsä (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-24
- Överlämnad
- 2023-11-27
- Anmäld
- 2023-11-28
- Sista svarsdatum
- 2023-12-11
- Svarsdatum
- 2023-12-18
- Besvarad
- 2023-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Återkommande rapporterar medierna om att gängkriminella lurar samhället på miljarder genom att starta, ta över eller driva bolag i välfärdssektorn, i byggbranschen och till och med HVB-hem.
SVT rapporterar: ”Bland exemplen finns ett byggföretag som är skyldig staten miljoner, ett familjehem för unga som ska komma bort från kriminalitet och rappare som försöker dra av dyra kläder och en Rolex-klocka på skatten.”
Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har länge varit naiva och har genom åren röstat nej till reformer vi vill se för att ta tillbaka kontrollen.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att se till att gängkriminella inte får möjlighet att driva bolag och på det viset lura samhället på skattepengar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:247
Webb-tv: Åtgärder för att hindra gängkriminella från att driva företag
Dokument från debatten
- Måndag den 18 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:51
- Protokoll 2023/24:51 Måndagen den 18 decemberProtokoll 2023/24:51 Svar på interpellation 2023/24:247 om åtgärder för att hindra gängkriminella från att driva företag
Protokoll från debatten
Anf. 68 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att se till att gängkriminella inte får möjlighet att driva bolag och på det viset lura samhället på skattepengar.
Den organiserade brottsligheten i Sverige är samhällshotande, och regeringen lägger ett utomordentligt stort fokus på att bekämpa den. Regeringens arbete går ut på att slå hårt mot gängens grova våld, att stoppa nyrekryteringen av barn och unga och, inte minst, att strypa den kriminella ekonomin. Genom att strypa tillförseln av pengar till den organiserade brottsligheten kan vi slå sönder gängens strukturer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser allvarligt på att företag används för att begå brott. Denna brottslighet leder till att samhället går miste om betydande skatteintäkter och drabbas av stora förluster, till exempel genom bedrägerier mot välfärdssystemen. Vidare riskerar hederliga näringsidkare att slås ut när de tvingas konkurrera mot aktörer som inte följer reglerna. De vinster som genereras med bolag som brottsverktyg finansierar dessutom annan grov brottslighet. Sammantaget är den grova organiserade brottslighetens infiltration av näringslivet systemhotande. Det är därför mycket angeläget att motverka att företag används som brottsverktyg.
I somras tog jag emot betänkandet Bolag och brott, där det föreslås att Bolagsverket ska få en tydligare kontrollerande roll vad gäller uppgifterna i verkets register. I utredningen föreslås att Bolagsverket ska arbeta mer systematiskt för att upptäcka så kallade målvakter som används för att dölja de verkliga aktörerna bakom den brottsliga verksamheten. Utredningens förslag innebär även bättre möjligheter för Bolagsverket att samverka med andra myndigheter i brottsförebyggande syfte. I betänkandet föreslås också att företagskapning ska kriminaliseras och att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas. Utredningens förslag har varit ute på remiss, och remisstiden gick ut så sent som i fredags.
Den organiserade brottsligheten måste bekämpas med hela samhällets samlade förmåga. Regeringen vill därför förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och andra för att stoppa den ekonomiska brottsligheten.
I slutet av oktober tog jag emot betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. Där föreslås att statliga myndigheter, kommuner och regioner samt skolor ska få en skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. De förslagen är nu ute på remiss. I mitten av oktober tillsatte vi dessutom en utredning som ska överväga och föreslå en generell möjlighet för myndigheter att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda till en annan myndighet.
Gängen drivs av pengar. För att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten kommer regeringen därför även fortsatt att lägga ett utomordentligt stort fokus på att slå sönder den kriminella ekonomin och bekämpa ekonomisk brottslighet av alla slag. Bara så kan vi återupprätta tryggheten och därmed slå vakt om friheten i Sverige.
Anf. 69 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för ditt svar! I stora delar, jag skulle nog säga samtliga delar, instämmer jag i svaret. Det är bra att regeringen här redovisar åtgärder i några av de frågor där den tidigare regeringen hade tillsatt utredningar och i andra delar berättar vad strategin framåt skulle kunna vara för att motverka att kriminella ska kunna driva företag.
Det som föranledde min fråga och den här interpellationsdebatten var en särskild nyhetshändelse för någon vecka sedan där det framkom att en av tio gängkriminella driver företag här i Stockholm. Vi har lång väg kvar innan vi har ett system där vi har kontroll och kan se till så att gängkriminellas finansiering stryps.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja bredda debatten lite grann. Jag tycker att den handlar om flera olika saker. Delvis handlar den absolut om företagsformer, bolagsformer och kontrollmöjligheter för myndigheterna. Precis som justitieministern nämner finns det en rad förslag i Bolag och brott. De lästes upp från talarstolen och går att ta del av i den remiss som varit ute. De är i stora delar intressanta, och vi får se när det kommer en proposition på bordet.
Det är också viktigt att ha kontroll i välfärdssystemen, en av de sektorer där allt fler varnar för utvecklingen. I SVT:s Aktuellt den 3 oktober säger man att välfärdssystemen är under attack av de kriminella gängen. Är det på någon punkt jag tror att vi behöver sluta vara naiva är det just när det kommer till våra välfärdssystem, som är som en öppen kran där det går att plocka ut skattepengar ur systemet genom fri etableringsrätt, lagen om valfrihetssystem och bristande kontroll.
Här i Region Stockholm, som mycket av debatten i dag handlar om, görs nu ett jobb för att få bukt med felaktiga utbetalningar och välfärdsfusk. Redan förra året, under första året med ny majoritet, lyckades man ta hand om 100 miljoner kronor som tidigare gått ut i felaktiga utbetalningar eller rent och skärt fusk. Det finns siffror som pekar på att 15-20 miljarder kronor årligen kan kopplas till välfärdsbrott.
I mitt första inlägg vill jag fråga justitieministern om han delar uppfattningen att det finns åtminstone två sidor i den här debatten. Det handlar om bättre kontroll på de system och regler som gäller för hur man får driva företag och vilka kontrollmöjligheter som ska finnas från myndigheterna.
Men ser ministern och regeringen också ett behov av att strypa finansieringsmöjligheterna från välfärden? Ser ministern, liksom jag gör, att vi har ett system med fri etableringsrätt med svår kontroll och att det i dag finns oseriösa aktörer där? Allt fler myndigheter, journalister, debattörer, seriösa företagare, branschorganisationer och inte minst skattebetalare undrar när det är dags att ta tillbaka kontrollen i välfärden och se till att de kriminella inte längre har en finansieringskälla.
Anf. 70 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!
När vi nu ska trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten är det viktigt att göra det på flera fronter samtidigt. Därför vilar regeringens plan på tre distinkta delar.
Den första är förstås att slå mot det grova våldet - skjutningarna och sprängningarna. Det är A och O att slå mot det. Den andra är att strypa den kriminella ekonomin, det vill säga det som driver kriminaliteten och göder de kriminella nätverken. Den tredje är förstås att bryta nyrekryteringen av barn och unga in i de kriminella gängen. Vi måste jobba metodiskt på alla tre fronter.
Ett år efter valet och med en ny regering kan jag konstatera att vi har tagit enormt många initiativ i var och en av dessa tre delar, ägnade åt att kunna vända utvecklingen och trycka tillbaka brottsligheten framöver.
När det gäller den ekonomiska brottsligheten och den kriminella ekonomin vet vi att narkotikahandeln är en huvudinkomstkälla för de kriminella gängen. Men de ekonomiska bedrägerierna har i hög grad gått om narkotika som primär intäktskälla för de kriminella nätverken. Det är en bredd av aktiviteter där företag inte minst används som brottsverktyg. Men det handlar också om bedrägerier på annat sätt, exempelvis mycket systematisk bedrägeriverksamhet som riktas mot äldre personer med mera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan försäkra Mattias Vepsä att den här regeringen inte kommer att tveka att göra det som krävs för att trycka tillbaka och strypa den kriminella ekonomin. Det kommer vi att göra genom nya och effektiva verktyg till brottsbekämpningen, för att kunna slå mot den kriminella ekonomin, men också genom att på andra sätt strypa tillgången till offentliga medel.
En ny utbetalningsmyndighet kommer snart på plats, ägnad åt att få kontroll på utbetalningarna från det allmänna, att försvåra för fusk och utnyttjande av de offentliga bidragssystemen och att värna skattebetalarnas pengar.
Det handlar också om ökad tillsyn och tillståndsplikt i fler fall, också när det gäller privata aktörers medverkan i den offentliga välfärden. Vi är öppna för att göra det som krävs. I den delen vill jag dock göra en invändning. Jag har inget som helst problem med tillståndsplikt, effektiv tillsyn, strama regler, revision, allt som kan säkerställa att skattebetalarnas pengar används till välfärd och inte till annat. Det gäller oavsett om det handlar om offentliga eller privata aktörer i välfärden.
Däremot måste jag säga att referensen till Stockholm onekligen tydliggör en skillnad. Jag upplever att Socialdemokraterna gärna vill använda kampen mot kriminaliteten som en sorts ursäkt för att åstadkomma någonting annat som Socialdemokraterna gärna vill åstadkomma: att strypa medborgarnas inflytande över välfärden. Det handlar om den enskildes och familjens möjligheter att genom egna val påverka var man ska gå till tandläkaren, var barnen ska gå i förskolan och vilken vårdcentral man ska gå till.
Det är viktigt att förstå att kärnan i den svenska välfärdsmodellen är å ena sidan den offentliga finansieringen, som gör att det inte är en plånboksfråga, å andra sidan medborgarens möjlighet att själv påverka de viktigaste livsvalen som också rör välfärden. Vad jag har sett som medborgare i Stockholm det senaste året är tyvärr inte en av allmännyttiga skäl driven kamp mot kriminalitet utan en ideologiskt betingad nedstängning av medborgarnas valfrihet. Det gäller alltifrån anorexivård till ambulansvård och annat.
Om det är det som debatten ska handla om vill jag försäkra Mattias Vepsä om att vi har en konflikt. Det kommer nämligen inte att trycka tillbaka kriminaliteten. Det kommer däremot att undergräva medborgarnas egenmakt och valfrihet.
Anf. 71 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Stockholm är stort. Om vi tittar på hela Stockholmsregionen kan vi ägna lite tid år att rikta blicken mot Södertälje. Det är en kommun som under lång tid har arbetat för att få bukt med de utmaningar som grov organiserad brottslighet av ganska stor omfattning innebär för en kommun.
Vi kan titta på den Paxrapport som släpptes för snart ett år sedan. Jag tror att det finns en ganska bred samstämmighet om den strategi man har över blockgränserna. Både moderater och socialdemokrater, som numera styr Södertälje, är överens om att det finns stora utmaningar. Exempelvis ledde införandet av LOV till ganska kraftiga kostnadsökningar i äldreomsorgen. Oseriösa aktörer kunde lura till sig miljoner på äldres bekostnad. I stället för att ge hemtjänst och vård i hemmet kunde kriminella lura till sig pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På lokal nivå är vi överens om att det handlar om att kunna erbjuda möjlighet till god välfärd med olika inslag av val men också om att komma till rätta med naiviteten det handlar om när man har en i stort sett öppen kran ur välfärdssystemen kopplad till företagens möjligheter att etablera sig. I det kan de oseriösa företagen lura till sig miljoner. I den bemärkelsen ser jag inte att vi har en regering som när det kommer till kritan gör allting för att få ordning, reda och kontroll i välfärden.
Ibland när jag står i talarstolen här i Sveriges riksdag eller då och då tar debatten utanför får jag en känsla av att regeringen visserligen agerar kraftfullt för att komma till rätta med den grova organiserade brottsligheten. Som jag sa delar vi uppfattningen att man måste strypa finansieringen, få bort våldet och bryta nyrekryteringen. Men som många gånger tidigare känner jag även här i dag att man å ena sidan pratar om det kraftfulla arbetet men å andra sidan gör något helt annat.
De senaste veckorna har det varit en debatt om att regeringen nu går fram med ett förslag om att ändra i föräldraförsäkringen för att det ska gå att överlåta föräldraansvarsdagar på i stort sett vem som helst. Vad säger regeringens egna myndigheter i frågan? Ekobrottsmyndigheten slår larm och säger att det massivt ökar sårbarheten i våra välfärdssystem och att välfärden har blivit en bankomat för oseriösa.
Vi har alltså en debatt här i dag om att hindra gängkriminella från att driva företag och om att se till att vi har kontroll på och ordning och reda i våra välfärdssystem. Jag instämmer i justitieministerns engagemang i frågan. Men jag undrar varför justitieministern å ena sidan driver en stenhård kamp medan socialförsäkringsministern å andra sidan öppnar upp välfärdssystemen på ett sådant sätt att de egna myndigheterna slår larm och säger: Det här är allt annat än att ha kontroll. Det här är allt annat än att strypa de organiserade brottslingarnas möjligheter att ta ytterligare pengar ur välfärdssektorn.
Anf. 72 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag tar gärna Södertälje som utgångspunkt. Södertälje är en oerhört intressant kommun. Man har under lång tid arbetat metodiskt och systematiskt mot den grova organiserade brottsligheten. Snart sagt alla de problem som vi nu diskuterar, också vad gäller ekonomisk brottslighet, finns det exempel på i Södertälje, inklusive - det vill jag understryka - framgångsrika åtgärder för att trycka tillbaka den brottsligheten.
Det råder ingen som helst tvekan om att de stora grepp vi nu tar när det gäller möjligheterna att skapa ökat skydd för medarbetare i det offentliga baseras på erfarenheter från Södertälje och andra kommuner. De grepp vi nu tar när det gäller att göra det möjligt för kommuner och andra att göra bakgrundskontroller på medarbetare, för att säkerställa att man inte får en kriminalitet på insidan i verksamheterna, baseras inte minst på erfarenheterna från Södertälje.
Det råder ingen som helst tvekan om att det i delar av välfärden där det varit möjligt att etablera sig fritt också har uppstått stora problem. Ett sådant mycket påtagligt problem gäller assistansersättningen. Det är viktigt att det inom regler för upphandling och etablering ryms såväl granskning och kontroll som tillsyn och tillståndsplikt i de fall det är lämpligt, men jag vill understryka att det finns en viktig skiljelinje här. Den är att vi såklart måste fortsätta sträva efter att utforma välfärdssystemen så att de också fungerar väl för den hederliga medborgaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur en familj ska dela upp sin tid i ett läge då barnen är små är en väldigt angelägen välfärdspolitisk fråga om att åstadkomma bättre balans, större frihet och möjlighet för familjen att få ihop tillvaron. Det kan vi inte ställa i motsatsförhållande till kontroll, revision och tillsyn, för då äventyrar vi andra värden.
Jag tycker att det blir vanskligt när just Stockholm - inte minst det nya styret i regionen - pekas ut som ett föredöme. Under förevändning att vilja motverka exempelvis kriminalitet stänger man ju en av medborgarna oerhört uppskattad och väldigt framgångsrik verksamhet som ägnas åt anorexivård. Man ger sig också på privata företag som har bidragit till ambulansvården och tar tillbaka en sjukvårdsrådgivning som har bedrivits på ett mycket framgångsrikt sätt i privat regi utan att ha en plan för hur det ska hanteras när det offentliga nu tar över.
Det är alltså inte ett uttryck för en genomtänkt strategi för att trycka tillbaka vare sig grov organiserad brottslighet eller enskilda näringsidkare som ägnar sig åt att på ett ohederligt sätt skära emellan i välfärden, utan det är någonting annat. Det gäller ju en mycket klassisk fråga, nämligen att minska medborgarnas valfrihet, egenmakt och möjligheter att påverka sin egen tillvaro.
Jag är beredd att varje dag i veckan diskutera de privata aktörernas medverkan i välfärden och vilka krav vi måste ställa för att säkerställa att skattebetalarnas pengar går till välfärd och inte till brottsvinster, men jag tänker inte ta det som förevändning för att slå undan benen för medborgarna och deras egenmakt och valfrihet.
Anf. 73 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Om regeringen i varje givet läge hade fredat välfärden hade de inte drivit in 21 av 21 regioner i en sjukvårdskris. Då hade de kanske matchat de krav som finns på att kompensera regionerna och särskilt sjukvården för de stigande kostnaderna i och med inflationen. Det har vi socialdemokrater sett, och i vårt alternativ till budget pekar vi också ut det som viktigt. Vi lägger in en särskild, ny princip för att kompensera välfärden för stigande kostnader som kommer sig av inflationen.
Det går ju att prioritera att se till att välfärden fredas, om vi nu ska ha en välfärdspolitisk debatt. Men det här handlar framför allt om att bekämpa grov organiserad brottslighet och gängens möjlighet att ta pengar ur välfärdssektorn.
Jag är inte riktigt nöjd, för jag fick inget svar på hur ministern ser på att regeringens egna myndigheter larmar om sårbarheten i exemplet som gäller att göra om föräldraförsäkringen och göra det möjligt att överlåta föräldradagar som det föreslås. Det skulle bli svårt att kontrollera. Fler och fler anser att vår välfärd har blivit en bankomat som försörjer gängkriminella i deras verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag önskar ett ordentligt svar från ministern på frågan vad regeringen avser att göra för att täppa igen. Vi delar ju uppfattningen att man måste ha kontroll, och det är därför Region Stockholm har gått fram och tagit hand om 100 miljoner. Södertälje har under socialdemokratiskt styre gjort en rad insatser under både socialdemokratiska och moderatledda regeringar. Vi måste göra mer. Vi är överens om det, men vad gör regeringen för att få stopp på läckaget ur välfärden?
Anf. 74 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Återigen tack, ledamoten, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag! Vi måste som sagt både slå mot det grova organiserande våldet och strypa den kriminella ekonomin. Vi måste förstås bryta nyrekryteringen av barn och unga till de kriminella gängen. Allt detta måste vi göra samtidigt för att bryta utvecklingen av en mycket destruktiv och systemhotande brottslighet.
När det gäller att strypa den kriminella ekonomin måste vi göra flera olika saker. Det handlar om att ge effektiva verktyg till brottsbekämpningen så att den kan förhindra och förebygga men också upptäcka och klara upp den här typen av brott och lagföra dem som ägnar sig åt den brottsligheten. Vi måste förstås med tillsyn, tillståndsgivning och utbetalningsmyndighet - de verktyg som står till statens förfogande - säkerställa att kontrollen över hur välfärdsmedlen används blir så vattentät att kriminella aktörer inte kan agera så att skattebetalarna förlorar pengar och viktig välfärd undergrävs över tid liksom kanske tilliten till välfärdsordningen. Det är oerhört viktigt.
Det är också viktigt att dra en skiljelinje mot reformer som inte har sådana syften. Det menar jag att vi som medborgare i Stockholm har fått se under det senaste året när det gäller en rad exempel på attacker mot aktörer, också privata, som verkligen bidrar till välfärden och inte på något sätt ägnar sig åt kriminalitet eller skär emellan. Det handlar om alltifrån anorexivård till sjukvårdsupplysning och ambulanssjukvård, och det är någonting helt annat än det vi talar om i dag. Det är ju en ideologiskt motiverad inskränkning i medborgarnas egenmakt och valfrihet, och det kommer jag aldrig att göra mig till allierad i. Däremot kan jag varje dag i veckan diskutera hur vi ska komma åt de oseriösa inslagen och de företag som ägnar sig åt att bedra medborgarna och välfärdssystemet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.