Åtgärder för att bekämpa skadligt höga ljudnivåer
Interpellation 2009/10:276 av Bergström, Sven (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-03-04
- Anmäld
- 2010-03-04
- Besvarad
- 2010-03-16
- Sista svarsdatum
- 2010-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 4 mars
Interpellation
2009/10:276 Åtgärder för att bekämpa skadligt höga ljudnivåer
av Sven Bergström (c)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Under lång tid har ett medvetet arbete pågått i samhället för att förbättra miljön och förebygga ohälsa på våra arbetsplatser. Arbetsgivarna har ansvaret för bullerminskningar och att anställda i bullriga miljöer använder hörselskydd.
Det är emellertid inte slut på bullret för att arbetsplatserna blivit bättre. Faktum är att ljudnivån har ökat i det övriga samhället och att cirka en och en halv miljon svenskar lider av tinnitus – ständigt sus och/eller pipande ljud i öronen som till dags dato i de flesta fall inte verkar gå att bota.
Sedan skyddsutrustning blivit obligatorisk i industrin är det ofta hög musik som ger dessa kroniska skador. Bärbara spelare, konserter liksom bullrig skolmiljö, effektljud i biosalonger och hög musik i träningsstudior, gym och liknande lokaler orsakar mycket lidande både för dem som redan har tinnitus eller ljudöverkänslighet och för dem som får det på grund av de höga volymerna. Även den ökande användningen av ”ljudtutor” i samband med idrottsevenemang torde öka skaderisken. Vi ser också att hörselskadorna kryper allt längre ned i åldrarna.
Om inte åtgärder vidtas kommer ännu fler att drabbas av hörselskador, som i sin tur leder till sjukskrivningar, mänskligt lidande och samhällsekonomiska förluster. Det är enligt min mening dags att sätta upp mål för skonsammare ljudmiljöer för att på så vis förbättra folkhälsan för hundratusentals människor i vårt land och samtidigt minska samhällskostnaderna. Ett steg som skulle kunna vara användbart i förebyggandet av hörselskador är att tillämpa liknande strategier som riksdagen fattat beslut om när det gäller tobak och överföra detta till hörsel.
Vi behöver precis som i arbetet mot tobak trappa upp informationsarbetet kring riskerna med för höga ljudnivåer. Samhället bör också sätta upp tydliga mål för hur vi ska minska antalet hörselskador. När människor utsätts för buller bör ansvaret ligga hos den som orsakar ljudet eller ansvarar för verksamheten där människor vistas. Andelen som ofrivilligt utsätts för höga ljudnivåer måste minskas.
Mina frågor till statsrådet är:
1. På vilket sätt avser statsrådet att intensifiera arbetet med att förebygga tinnitus och hörselskador i samhället?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skärpa ansvaret för dem som orsakar för höga ljudnivåer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:276
Webb-tv: Åtgärder för att bekämpa skadligt höga ljudnivåer
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:88 Tisdagen den 16 marsProtokoll 2009/10:88 6 § Svar på interpellation 2009/10:276 om åtgärder för att bekämpa skadligt höga ljudnivåer
Protokoll från debatten
Anf. 11 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Sven Bergström har frågat mig på vilket sätt jag avser att intensifiera arbetet med att förebygga tinnitus och hörselskador i samhället samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att skärpa ansvaret för dem som orsakar för höga ljudnivåer.
Sven Bergström pekar som bakgrund till sin fråga på att ljudnivån i samhället ökat och att många svenskar lider av olika typer av hörselskador. Han framhåller också att åtgärder för att minska bullerexponeringen har vidtagits inom industrin. I dag förekommer dock ofta skadligt hög musik i hörlurar, på konserter och på gym. Bullriga skolmiljöer och idrottsevenemang kan också skada hörseln. Sven Bergström förordar ett angreppssätt liknande det som tillämpas på tobaksområdet, med bland annat en upptrappning av informationsarbetet om riskerna med höga ljudnivåer. Han anser också att samhället bör sätta upp mål för minskning av ljudstörningar och hörselskador. Ansvaret för att människor exponeras för buller bör ligga kvar hos dem som orsakar det höga ljudet eller verksamheten där exponeringen sker.
Först vill jag säga att jag delar Sven Bergströms uppfattning att buller och höga ljudnivåer är ett utbrett hälsoproblem. Det är den störning som berör flest människor. De bullerkällor som flest människor uppger att de besväras av är vägtrafikbuller eller ljud från grannar. Höga ljudnivåer i skola och förskola samt på diskotek och konserter uppmärksammas alltmer. Buller brukar definieras som oönskat ljud, men man kan konstatera att även önskade ljud som till exempel musik kan bli ett problem om ljudnivån är för hög. Buller och höga ljud påverkar människors hälsa negativt genom att det kan skada hörseln, medföra stressymptom som till exempel förhöjt blodtryck och rent allmänt försämra livskvaliteten.
Frågor kring buller och höga ljudnivåer regleras i miljöbalken. För att ge stöd för tillämpningen av dessa bestämmelser har Socialstyrelsen givit ut två allmänna råd. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus gäller för permanentbostäder och fritidshus samt lokaler för bland annat undervisning, vård och annat omhändertagande. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer gäller lokaler och utomhusmiljöer där hög musik spelas, till exempel diskotek, konsertlokaler och träningslokaler. I början av 2010 har Socialstyrelsen givit forskaren Stig Arlinger uppdraget att se över de allmänna råden om höga ljudnivåer och vid behov föreslå ändringar. Resultatet av denna granskning kommer att presenteras i höst.
För att ytterligare stödja arbetet med buller och ljudmiljöfrågor har Socialstyrelsen givit ut handboken
Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus
. Boken, som gavs ut 2008, är avsedd som ett verktyg för de myndigheter som har tillsyn enligt miljöbalken. I skriften tas hälsoeffekter av buller i olika miljöer och situationer upp. Den ger också vägledning gällande lagstiftning och råd om den praktiska tillsynen, vad man bör tänka på vid utredningar samt mätmetoder. Våren 2006 presenterade dessutom Socialstyrelsen tillsammans med bland annat Arbetsmiljöverket rapporten
Bullret bort!
, som behandlar bullerproblem på förskolor.
Den typ av bullerproblem som Sven Bergström lyfter fram har fått ökad uppmärksamhet av både medier och myndigheter. Det har också medfört att flera kommuner gjort betydande insatser i form av både tillsyn och information. Ett sådant exempel är Göteborg som arbetar brett, både med tillsyn och genom samarbete med verksamhetsutövare som till exempel konsertarrangörer.
Jag bedömer att det finns goda möjligheter för ansvariga myndigheter att arbeta med buller och höga ljud, både genom tillsyn och genom informationsspridning. Socialstyrelsens allmänna råd och informationsmaterial är ett viktigt stöd i detta arbete. Jag tror att bättre kunskap hos både verksamhetsutövare och allmänhet är det viktigaste sättet att komma åt bullerproblematiken.
Anf. 12 Sven Bergström (C)
Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Jag gläder mig särskilt åt att hon delar min uppfattning att buller och höga ljudnivåer är ett utbrett hälsoproblem.
Dock är det ett faktum att en och en halv miljon människor i vårt land inte längre kan lyssna till tystnaden därför att de har ett ständigt brus, buller eller pip i huvudet - till och med ett jetplan, säger de som är hårdast drabbade av tinnitus. Vi har ett gemensamt ansvar att ta detta växande problem på allvar och försöka hitta en modell för hur vi kan trappa upp arbetet mot detta växande folkhälsohot.
Man behöver inte gå längre än till ett derby eller en fotbollslandskamp på Råsunda fotbollsstadion för att se hur oerhört låg medvetenheten är i de här frågorna. Där hanterar man tutor och andra verktyg som åstadkommer buller på ett sätt som är alldeles aningslöst och som skadar stora delar av publiken. Man är ung, energisk och kanske adrenalinstinn och är inte riktigt medveten om de stora risker som den bullriga miljön och ljudstötarna innebär.
Vi som har stött på människor som har de här problemen har förstått att detta verkligen är något som innebär en avsevärd sänkning av livskvaliteten för dem som är drabbade. Då är det ett ansvar för oss politiker att försöka jobba mycket offensivt, medvetet och långsiktigt för att försöka reducera detta växande folkhälsoproblem.
Jag skulle ha önskat att det fanns lite mer substans och målmedvetenhet i Maria Larssons svar. Även om det är välvilligt och hon delar min bild tycker jag inte att jag har fått svar på min första fråga om på vilket sätt vi kan intensifiera arbetet med att förebygga tinnitus och hörselskador. Hon hänvisar till Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och till en utredning som är på gång. Det är jättebra, men jag skulle önska att vi kunde se fram emot ett program från regeringen där man slår fast tydliga mål för hur vi successivt ska trappa ned problemet med ljudterror - jag använder det begreppet ibland - och buller, som är så omfattande i samhället.
Jag skulle också önska att vi kunde skärpa ansvaret för dem som orsakar bullret. På våra arbetsplatser är det sedan årtionden vedertaget att arbetsgivaren har ett ansvar för hur arbetsmiljön är, men på en fotbollsmatch eller en konsert förefaller det inte finnas samma medvetenhet och ansvar för de risker som bullriga miljöer och ljudterror för med sig. Denna omedvetenhet är det angeläget att få bort. Det är angeläget att få i gång en debatt om frågorna och gärna ett program där vi slår fast tydliga mål för hur vi ska kunna reducera ljudterrorn, bullret, och skapa möjligheter för fler människor att få lyssna till tystnaden och uppleva den storhet som den är. Här har vi ett viktigt sinne som finns hos varje människa när hon föds och som reduceras i takt med det bullriga samhälle som hon lever i. Skolor och förskolor innebär en första kontakt med bullriga miljöer som är ganska förskräckande för många.
Jag skulle önska att ministern kunde utveckla sin syn. Är hon beredd att medverka till att precisera faktiska mål för det här arbetet?
Anf. 13 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Vi lever i ett samhälle där det finns mycket av både ljus- och ljudföroreningar. Tyvärr har det moderna samhällets framväxt medfört att vissa problem har ökat i omfattning. Det måste finnas en vaksamhet över utvecklingen, och det kan också finnas ett behov av informationsinsatser utöver vad vi har i dag. Men det är viktigt att framhålla att kunskapsmängden behöver öka. Har situationen förändrats på ett påtagligt sätt de senaste åren?
Att Socialstyrelsen nu tillsätter en forskare som ska se över om de allmänna råd som i dag finns om höga ljudnivåer är väl fungerande eller om det finns behov av förändringar indikerar att det, trots att de gamla råden bara är fem år gamla, kan ha skett förändringar som gör det nödvändigt att förändra också de allmänna råden. Vi befinner oss nu i ett läge där forskaren Stig Arlinger, som är verksam vid Hälsouniversitetet i Linköping, har fått detta uppdrag. Jag ser med stort intresse fram emot vad han kommer att presentera. En aspekt bland andra som ska ses över är den 13-årsgräns för musikevenemang som finns. Syftet med den är att skydda barn och yngre mot hörselskador.
I samband med att rapporten presenteras kommer också en hearing att hållas, dit kommuner och andra berörda myndigheter liksom företrädare för verksamhetsutövare - arrangörsföreningar, Folkets Hus, parker och intresseorganisationer - kommer att bjudas in. Detta blir naturligtvis ett viktigt tillfälle för att se vilken kunskap som finns ute hos myndigheter och kommuner och också hos olika organisationer och företrädare för civilsamhället.
Den tillsyn som Socialstyrelsen gjorde 2005, då man tittade på 86 kommuner, har visat att det finns många tillsynsobjekt som håller en ljudnivå som är högre än vad som rekommenderas i de fastställda allmänna råden. Arbetsmiljöverket tittar på ljudnivåerna i förskolor och skolor. På förskolor har man jobbat mycket med örat på väggen och delvis fått ned ljudnivåerna, men hur ser situationen ut i dag? Vi behöver aktuell och färsk rapportering om detta.
När det gäller bärbara musikspelare är det Konsumentverket som är ansvarig myndighet. Konsumentverket har tillsammans med Folkhälsoinstitutet gett ut en informationsbroschyr om detta som heter
Tinnitus - om hörselskador från hög musik
.
Mycket arbete är alltså på gång. Vi befinner oss just nu i ett läge där vi kan se fram emot en ökad kunskap på området, speciellt om det har skett omvärldsförändringar i närtid som kan få betydelse för vad vi ska lägga fast som strategi för att arbeta mot bullerskador framöver.
Anf. 14 Sven Bergström (C)
Fru talman! Jag tackar så mycket för det utvecklade svaret från ministern. Jag vet att Maria Larsson är starkt engagerad för en bättre folkhälsa, inte minst i alkohol- och tobaksfrågor. Jag skulle önska att hon, jag och förhoppningsvis hela riksdagen skulle kunna enas om att på samma sätt ta itu med detta jättelika och växande folkhälsoproblem.
Maria säger att vi behöver ökad kunskap. Självklart ska vi ha det. Men man behöver ingen ökad kunskap i de centrala frågorna, nämligen att detta är ett jätteproblem och att det behöver tacklas.
Jag bjuder gärna med Maria Larsson på en fotbollslandskamp på Råsunda, ett derby mellan Djurgården och AIK eller en rockkonsert i Hultsfred på ministerns hemmaplan i Småland. Man kan enkelt ta med sig en ljudmätare. De finns till och med inbyggda i en del mobiltelefoner numera. Så mäter man vilken ljudnivå man är uppe på. Då kan man omedelbart se att detta är allvarligt skadliga ljudnivåer. Inga ansvariga myndigheter ingriper. Arrangemanget fortgår som om ingenting hade hänt. Det är inte okej, tycker jag. När vi ser att det är uppenbart att det är skadligt för folkhälsan måste vi ingripa. En och en halv miljon människor har redan drabbats i dag, och antalet växer, inte minst bland de yngre.
Alla vi minns hur det var när man var ung. Man tyckte att man var osårbar och kunde stå ut med vad som helst. Men om man går med höga ljudnivåer i Iphones eller musikspelare och dessutom har bullriga miljöer i förskolan, i skolan och även på fritiden urholkas motståndskraften i hörselsystemet och man riskerar att få hörselproblem, hörselskador och tinnitus. De som en gång får det blir hårt drabbade. Alla vi som känner människor som är drabbade av detta vet vilka jätteproblem de har. Jag känner inte till att det finns några sätt att bota det, utan det är en livslång plåga för väldigt många av dem som drabbas. Just därför är det så angeläget att vi arbetar förebyggande och slår fast tydliga mål.
Jag skulle gärna vilja höra om Maria Larsson har några argument emot att vi faktiskt slår fast tydliga mål för hur bullret i samhället ska reduceras? Precis som när det gäller arbetsplatser ska vi inte acceptera bullriga skolmiljöer, idrottsevenemang, diskotek eller vad det nu är. Vi har ett regelverk som funkar bra på arbetsplatser. Det är paradoxalt om vi inte skulle kunna få fram ett regelverk som fungerar också i övriga miljöer. Där bara rycker man på axlarna och säger att det är som det är. Det finns inget regelverk att stödja sig på.
Många kommuner vill ta itu med detta. Jag skulle önska att de hade ett starkare stöd i beslut i regering och riksdag för att gå till offensiven på det här området. Vi ska naturligtvis se fram emot rapporten från Stig Arlinger. Det är bra att Socialstyrelsen ser över sina allmänna råd. Men de är just allmänna råd och inte skarpa verktyg för att jobba offensivt och framsynt med frågorna för att successivt få ned den ljudterror vi har i många miljöer i dag och som är så skadlig för folkhälsan.
Jag skulle önska att Maria Larsson tog frågan till sig ännu mer och att vi gemensamt kunde jobba för att faktiskt lägga fast mål och skapa offensiva verktyg för att komma till rätta med detta.
Anf. 15 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag får tacka för inbjudan. Är det något trevligt följer jag naturligtvis gärna med.
Jag går också på konserter ibland. Det finns naturligtvis tillfällen när man utsätts för ljudnivåer som till och med kan kännas smärtsamma. Däremot tror jag aldrig att ett jubel när HV gör mål åstadkommer detta. Det vill jag inte riktigt tro.
Men frånsett det, Sven Bergström, håller jag inte med om att frågan inte hanteras i dag. För vi har ett regelverk, och vi har en tillsynsmyndighet som redan i dag har i uppgift att titta över, att ha tillsyn, att påtala och se till att skadliga ljudnivåer sänks. Det sker i dag. Det sker ett aktivt tillsynsarbete utifrån de allmänna råd och föreskrifter som finns.
Det vi nu gör via Socialstyrelsen är att inventera. Finns det skäl att revidera de här målen? Finns det skäl att titta särskilt på vissa åldersgrupper, till exempel yngre personer, där målen inte är tillräckliga eller där det har skett en utveckling som gör att vi på något sätt måste intensifiera arbetet?
Man kan naturligtvis göra informationsinsatser i form av nationella kampanjer. De brukar dock inte vara lika verkningsfulla som lokalt informationsarbete. Och som jag nämnde tidigare finns det nyframtaget material som fungerar väl i informationsinsatserna på den lokala nivån.
Jag hoppas att det är ett material som används aktivt i det lokala arbetet.
Jag tror att det finns skäl att titta noga på bullret i framtiden. Det är därför jag säger - igen - att det arbete som nu pågår är intressant. Det kan ge oss en kunskapsbild, en uppdatering av dagsläget, så att vi kan se om det behövs intensifierade insatser framöver.
Anf. 16 Sven Bergström (C)
Fru talman! Jag välkomnar att Maria Larsson är positiv i ord, men jag skulle önska att hon kunde vara lite mer offensiv i det konkreta arbetet med att ta itu med den här frågan.
Vi har ett regelverk och ett aktivt tillsynsarbete, säger Maria Larsson. Jag undrar om Maria Larsson har varit på ett enda evenemang under sitt liv där den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden har gått in och sagt: Här är det för hög ljudnivå. Vi avbryter konserten. Vi avbryter idrottsevenemanget eller skruvar ned volymen.
Har hon varit på ett enda evenemang där detta har skett? Har hon ett exempel från det verkliga livet? Jag har inte det. Jag har inte heller hört någon annan som har varit med om det.
Ändå vet vi att det finns ett åläggande, att kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor har ett ansvar, en tillsyn över detta. Men vi vet också att de är hårt pressade av många andra viktiga uppgifter, och de här uppgifterna prioriteras inte.
Men har Maria ett enda exempel ser jag fram emot att höra talas om det. Jag har icke varit med om det.
Naturligtvis är det så att det kostar lite eller ingenting alls att bryta mot regelverket. Det är häftigt att skruva upp volymen om det är ett musikevenemang eller ett diskotek. Ju längre kvällen går desto mer skruvar man upp den, i synnerhet om det är alkohol med i sammanhanget. Men det märks ibland inte förrän dagen efter att det nog inte var riktigt bra. Då kan man ha ett ständigt pipande ljud i bakhuvudet eller i örat.
Det här måste vi ta itu med om vi känner fullt ansvar för folkhälsan. Jag är orolig för att det här är en tidsinställd bomb, eftersom dagens unga generation är utsatt på ett helt annat sätt än vad vi i vår generation var när vi växte upp.
Effekterna ser vi kanske inte i dag och inte i morgon utan om fem år och tio år. Då har vi ett jätteproblem att ta itu med, som drabbar många människor med lidande. Men också folkhälsan och samhällsekonomin drabbas.
Anf. 17 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Det finns skäl att ta bullerproblematiken på största allvar, inte minst med tanke på den unga generationen. Därom är Sven Bergström och jag alldeles överens.
Det jag försökte säga i mitt svar till interpellanten handlar om att vi just nu befinner oss i ett läge där vi väntar på en ny kartläggning, en kunskapsöversikt, av hur tillståndet ser ut i vårt land för att kunna förtydliga de allmänna råden. Det i sig leder till en ökad informationsinsats, vilket i sig leder till att frågan uppmärksammas på ett tydligare sätt.
Om det behövs saker utöver det i form av mål, som Sven Bergström pekar på i sin interpellation, vill jag återkomma till. Men det är inte så att vi på något sätt negligerar problematiken, utan jag vill tvärtom understryka allvaret i bullerproblematiken, inte minst gentemot unga. Vi vet ju, precis som Sven Bergström har sagt, att detta är en problematik som när den drabbar en person oftast innebär ett livslångt lidande.
Tack för att du uppmärksammar problemet! Vi får skäl att återkomma till frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.