Åtgärder för att bekämpa arbetslöshet bland och diskriminering av unga med funktionsnedsättning
Interpellation 2023/24:31 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-09-25
- Överlämnad
- 2023-09-26
- Anmäld
- 2023-09-27
- Sista svarsdatum
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-11-10
- Besvarad
- 2023-11-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Unga med funktionsnedsättning möter betydande hinder på arbetsmarknaden, något som tydligt framgår av SCB:s senaste statistik, publicerad i april 2023. Statistiken visar att endast 52 procent av unga med funktionsnedsättning har förvärvsarbete, och 37 procent upplever diskriminering baserat på deras funktionsnedsättning. Därutöver indikerar statistiken att var tredje ung person med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering i arbetslivet.
Statistiken från 2023 belyser ytterligare de utmaningar som unga med nedsatt arbetsförmåga står inför. Strukturella och operativa hinder, förstärkta av nedskärningar och ökad digitalisering inom Arbetsförmedlingen, förvärrar problematiken för denna grupp, vilket inkluderar långvarig arbetslöshet och begränsad tillgång till osubventionerade arbeten och studier.
Arbetsförmedlingens rapport Unga med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen – En fördjupad analys visar att unga med funktionsnedsättning inte bara är arbetslösa under längre perioder utan också har svårigheter att nå osubventionerade arbeten och studier jämfört med sina jämnåriga. Rapporten påpekar även brister i Arbetsförmedlingens förmåga att tidigt identifiera och registrera unga med funktionsnedsättning.
Omstruktureringar, nedskärningar och ökande digitalisering inom Arbetsförmedlingen har lett till minskad tillgång till personlig och kunnig handläggning, som ofta är avgörande för att kunna erbjuda fördjupat stöd till dem som mest behöver det.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska såväl diskrimineringen mot som arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning?
- Mot bakgrund av de identifierade bristerna i Arbetsförmedlingens rapport, vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens kapacitet att tidigt identifiera och effektivt stödja unga med funktionsnedsättning?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:31
Webb-tv: Åtgärder för att bekämpa arbetslöshet bland och diskriminering av unga med funktionsnedsättning
Dokument från debatten
- Fredag den 10 november 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:28
- Protokoll 2023/24:28 Fredagen den 10 novemberProtokoll 2023/24:28 Svar på interpellation 2023/24:31 om åtgärder för att bekämpa arbetslöshet bland och diskriminering av unga med funktionsnedsättning
Protokoll från debatten
Anf. 1 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska såväl diskrimineringen av som arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning. Vidare undrar Serkan Köse vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens kapacitet att tidigt identifiera och effektivt stödja unga med funktionsnedsättning mot bakgrund av de brister som identifierats i en rapport från Arbetsförmedlingen.
Möjligheten till arbete är grundläggande i strävan mot att bryta utanförskap och stärka välfärden. Det är även en rättvisefråga. Icke-diskriminering är av yttersta vikt för att säkerställa att varje individ fullt ut kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
Diskriminering i arbetslivet är enligt diskrimineringslagen (2008:567) förbjuden och omfattar bland annat funktionsnedsättning. Diskrimineringslagen ställer även krav på att alla arbetsgivare ska arbeta förebyggande och främjande för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat funktionsnedsättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen fortsätter att arbeta för ett starkt skydd mot diskriminering. Bland annat bidrar Diskrimineringsombudsmannens och antidiskrimineringsbyråernas arbete till att stödja enskilda som utsatts för diskriminering och förverkliga allas lika rättigheter. Regeringen har även tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté som bland annat fått i uppdrag att utreda om regeringsformens bestämmelser om enskildas grundläggande fri- och rättigheter ska kompletteras och ett generellt skydd mot diskriminering läggas till i grundlagen. Jag vill också uppmärksamma det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta, som innebär att arbetet ska inriktas bland annat mot att förebygga och motverka diskriminering.
Det är bekymmersamt att unga med funktionsnedsättning står långt från arbetsmarknaden. Det kan innebära utmaningar i att etablera sig på arbetsmarknaden och i förlängningen sämre möjlighet till egen försörjning. Det är därför av stor vikt att unga med funktionsnedsättning får ett individuellt utformat stöd som utgår från den enskildes förutsättningar och behov. Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är specifikt riktade till personer med funktionsnedsättning.
För att få ned arbetslösheten och ge fler unga med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning krävs också ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete. I regleringsbrevet för innevarande år fick Arbetsförmedlingen bland annat i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter.
För att säkerställa att arbetssökande får rätt insats i rätt tid har regeringen också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen är träffsäker och enhetlig. Därtill ska arbetssökande prövas mot den bredd av insatser som finns att tillgå för myndigheten. Arbetsförmedlingen har även ett särskilt uppdrag att anvisa personer med funktionsnedsättning som under lång tid varit utan arbete till lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall.
Sammanfattningsvis krävs ändamålsenliga insatser och stöd, förmåga att effektivt identifiera funktionsnedsättningar samt ett effektivt arbetsgivararbete för att få ned arbetslösheten och ge fler unga med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning.
Jag fortsätter att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens viktiga arbete för unga personer med funktionsnedsättning.
Anf. 2 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Många unga människor med funktionsnedsättning önskar inget annat än att ha ett arbete där de kan bidra till samhället, växa som individer och känna sig självständiga. Men verkligheten på den svenska arbetsmarknaden speglar inte dessa ambitioner. Endast hälften av dessa unga är i dag i arbete, och en tredjedel rapporterar om diskrimineringserfarenheter. Detta är siffror som tydligt visar på bristfällig inkludering.
Detta är inte, fru talman, en fråga om individuella misslyckanden, utan det handlar om en arbetsmarknad som inte bara underpresterar i sitt inkluderingsuppdrag utan också tenderar att aktivt stänga ute de människor som behöver tillgång till arbetsmarknaden som mest. De alarmerande siffror som vittnar om låg sysselsättning och hög arbetslöshet bland unga med funktionsnedsättningar är ett symtom på djupgående strukturella problem som behöver åtgärdas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetsförmedlingens rapporter belyser de svårigheter som unga med funktionsnedsättning möter. De står inför större utmaningar än andra unga på arbetsmarknaden. De möter ofta långa perioder av arbetslöshet och en tuff kamp för att hitta arbete som inte kräver ekonomiska subventioner. Det är därför av yttersta vikt att skapa förändringar som kan bryta ned dessa hinder och öppna arbetsmarknaden så att alla unga, oavsett funktionsförmåga, har samma chanser att lyckas.
För att myndigheten ska lyckas med sitt uppdrag att tillvarata dessa personers kompetens måste den ha tillräckligt med resurser och personal. Personalen ska kunna erbjuda det intensiva och ofta avgörande stöd som krävs. Med andra ord krävs långsiktiga planeringsförutsättningar för Arbetsförmedlingen, inte ytterligare budgetnedskärningar.
Det personliga och kunniga stödet till personer med funktionsnedsättning kan inte, fru talman, ersättas av digitalisering eftersom det handlar om att skaffa en djupgående förståelse för individen för att kunna ge rätt stöd.
Du har ett ansvar, Johan Pehrson, för att se till att alla unga, oberoende av funktionsvariationer, erbjuds samma möjligheter på arbetsmarknaden. Du har också ansvar för att säkerställa att Arbetsförmedlingen har de resurser som krävs så att varje ung person med funktionsnedsättning får det personligt anpassade stöd som behövs för att komma in på arbetsmarknaden.
Samtidigt, fru talman, är samverkan med arbetsgivare viktigt för att skapa mer inkluderande arbetsmiljöer. Det handlar om konkreta åtgärder som utbildningsinsatser för arbetsgivare, riktlinjer för arbetsplatsanpassning och uppföljning samt incitament för arbetsgivare som aktivt arbetar för att inkludera personer med funktionsnedsättningar.
Därför undrar jag, Johan Pehrson: Hur ska Arbetsförmedlingen stärkas så att den kan ge bättre stöd till unga med funktionsnedsättning? Vilka initiativ finns hos regeringen för samarbete mellan regering, näringsliv och civilsamhälle för en mer inkluderande arbetsmarknad?
Anf. 3 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att tacka Serkan Köse för att han tar upp en viktig diskussion om unga med funktionsnedsättning och deras ofta ganska krångliga position på arbetsmarknaden.
Man skulle kunna säga att unga med funktionsnedsättning är en dubbelt missgynnad grupp på arbetsmarknaden. För det första är man ung, med alla de utmaningar som det för med sig när det gäller att komma in på arbetsmarknaden. Det är i statistiken tydligt att unga över tid ständigt ligger på en betydligt högre arbetslöshetsnivå än befolkningen i övrigt. Det finns givetvis rimliga förklaringar till delar av gapet mellan unga och befolkningen i övrigt, men det går ändå att säga att unga är strukturellt missgynnade.
För det andra är man dubbelt missgynnad just om man har en funktionsnedsättning. Generellt sett kan man säga att unga med en eller flera funktionsnedsättningar möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Det kan handla om bristande tillgänglighet, diskriminering eller fördomar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som min partikollega beskrev är det bara lite drygt hälften av alla unga med funktionsnedsättning som har ett förvärvsarbete. Att inte ha ett arbete och en försörjning är något som riskerar att placera dessa ungdomar i ett långvarigt utanförskap, med alla konsekvenser det för med sig. Det är djupt skadligt för samhället i stort men också för den enskilda individen. Det är inte värdigt vårt moderna samhälle.
När vi så tydligt kan peka på en grupp som är uppenbart dubbelt missgynnad är det vårt gemensamma samhälles ansvar att se till att få en förändring till stånd. Arbetsförmedlingen är en helt central myndighet i det arbetet. Där har man många av de verktyg som krävs för att stödja dessa människor i deras väg ut i arbetslivet.
Fru talman! Min partikollega ställde i sin interpellation en fråga till statsrådet. Bland annat undrar han vilka åtgärder statsrådet kan vidta för att förbättra möjligheten för Arbetsförmedlingen att stödja dessa människor med funktionsnedsättning. I statsrådets svar på frågan är det en del jag kan hålla med om. Statsrådet nämner ändamålsenliga insatser, stöd, kapacitet att identifiera funktionsnedsättningar och Arbetsförmedlingens centrala roll i detta arbete.
Fru talman! Detta är bra saker, men det finns ett grundläggande problem: Ord och handling stämmer inte alltid överens. I regeringens budgetproposition för 2024 får Arbetsförmedlingen inte ens i närheten av de anslag myndigheten själv bedömt att man är i behov av för att klara av sitt uppdrag. Samtidigt presenterade statsrådet vid en pressträff senast häromdagen att arbetslösheten är på väg uppåt. Det innebär att myndigheten kommer att göra prioriteringar, och då kan det tänkas att de vi diskuterar i dag prioriteras bort och hamnar mellan stolarna.
Jag vill därför fråga statsrådet hur han vill se till att Arbetsförmedlingen på riktigt har möjlighet att lägga fokus på de individer som vi diskuterar i dagens debatt, särskilt när den budget som myndigheten får inte räcker till.
Anf. 4 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Tack, alla ledamöter som är här, för att vi lyfter denna väldigt viktiga fråga!
Det är en viktig liberal princip att alla som har möjlighet att arbeta ska kunna få ett arbete. Det är också en viktig princip för att vi ska klara av den kompetensbrist som finns i Sverige. När jag är ute och talar med näringslivet handlar diskussionen ofta om att man måste effektivisera de processerna.
Jag vill lyfta fram ett ESF-projekt som heter Samstart. Det finns bland annat i Malmö. Där börjar det redan med elever i det som förut hette gymnasiesärskolan. Jag har glömt bort vad det nya begreppet är, men jag borde naturligtvis använda det.
(Arbetsmarknads- och integrationsminister JOHAN PEHRSON (L): Anpassad gymnasieskola.)
Tack, ministern! Anpassad gymnasieskola menar jag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det viktiga i projektet är att man har ett samarbete med Arbetsförmedlingen, så att dessa elever inte behöver vänta på kodningen när de väl har avslutat sin skolgång och att det finns resurser att direkt börja jobba med dem.
Det sker ofta ett uppehåll efter att man har gått ut anpassad gymnasieskola för att man ska få kodning, och där behövs en effektivisering. Många har redan relationer till näringslivet via skolan. Det handlar framför allt om att effektivisera de processer som finns. Jag hade gärna sett att vi i framtiden får den typen av samverkan mellan kommun och anpassad gymnasieskola på betydligt fler platser än i dag.
Anf. 5 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det är mycket angeläget att vi på ett effektivt sätt använder de resurser som människor i Sverige har arbetat ihop och som vi tar ut i skatt. Vi måste använda de över 90 miljarder som vi tar från medborgarna - från åhörare på åhörarläktaren, statstjänstemän och riksdagsledamöter - på ett klokt sätt. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Men då måste man vända på varje krona. Därför är vi noga när vi något ökar stödet till Arbetsförmedlingen i dessa svåra tider. Men vi ska inte bara göra detta.
Den samlade ekonomiska politiken går ut på att få Sverige tillbaka i en starkare ekonomisk situation. Vi måste banka ut inflationen och hantera det som ligger som ett stort svart skynke över landet Sverige, det vill säga att investeringar hålls inne, vilket gör att vi kan se att arbetslösheten, som vi har tagit höjd för, tyvärr ökar något, dock med en tydlig eftersläpning. Vi sa att detta skulle ske förr eller senare, och nu är det senare. Vi kan se ett trendbrott.
Vi tar detta på mycket stort allvar, för i arbetslöshetens kölvatten följer naturligtvis inte bara smärta för individer och familjer. Det handlar om personer som tidigare har gått till jobbet men nu inte gör det längre och om barn som ser sina föräldrar inte gå till jobbet - personer med eller utan funktionsnedsättning.
Det som interpellanterna för fram om att de som är mest utsatta riskerar att drabbas hårdast är helt korrekt. Men en ekonomi som växer gör också att personer som står längre från arbetsmarknaden lättare kan komma i jobb. Det är därför den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden.
Sedan var ledamoten Camilla Mårtensen inne på vikten av en skolgång som gör att man är rustad. Om olyckan inträffar tidigt i livet eller är med från första början är ju skolan helt avgörande för att man ska vara rustad för så kvalificerade arbetsuppgifter som möjligt på arbetsmarknaden.
Vi ser mycket fram emot det EFS-stödda projekt som nu genomförs på olika håll för att få ordning på ungas situation. Men det är inte bara unga med funktionshinder som finns i arbetslöshet.
Vad gör vi, frågar man. Det framgår av regleringsbrev och instruktioner och av den budget som riksdagen har fått från regeringen och kommer att behandla här i kammaren. Vi har därtill, vilket jag hoppas att ledamöterna är medvetna om, gett ett uppdrag till Statskontoret att se över att vi i hela landet har en optimal rustning av Arbetsförmedlingen. Det handlar om att få ned den tid det tar att få en klassificering och få rätt till stöd för att man har en funktionsvariation. Allt detta är centralt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har inte träffat någon på Arbetsförmedlingen som säger annat än att det tar tid att ändra en situation på Arbetsförmedlingen som har varit ganska tuff under förra mandatperioden. Men man är på rätt väg. De får det stöd de behöver, och de brinner av lust att hjälpa människor och korta den tid det tar att exempelvis få stöd som funktionsnedsatt.
Anf. 6 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack återigen för svaret, statsrådet! Många unga människor med funktionsnedsättning drömmer om att ha ett arbete där de kan bidra till samhället och utvecklas personligt, men i verkligheten är det endast hälften av dessa unga som är sysselsatta, och en tredjedel upplever diskriminering. Denna dystra verklighet speglar en arbetsmarknad som inte bara misslyckats med att vara inkluderande utan också utesluter väldigt många unga människor.
Fru talman! Detta utestängande är inte någon isolerad händelse utan snarare en del av ett större mönster. Arbetsförmedlingens byråkratiska maskineri som borde vara en hjälpande hand verkar i stället ofta bli ett hinder.
Ett av de mest påtagliga exemplen är den oacceptabelt långa väntetiden för det som kallas en funktionshinderskod. Det är en väntan som kan sträcka sig över ett år för att ens få en chans att börja få stöd. Vilken annan grupp i vårt samhälle skulle acceptera en sådan fördröjning av sina möjligheter till försörjning? Vilken annan grupp skulle finna det acceptabelt att deras strävan efter självständighet och värdighet hejdas av byråkratins tröghet?
Fru talman! När dessa unga slutligen får sin kod möts de av nästa barriär. De nedskärningar som genomfördes av högerpartierna inom arbetsmarknadspolitiken har drastiskt, med 40 procent, minskat på specialisterna på Arbetsförmedlingen. Fyra av tio arbetsterapeuter, audionomer, synspecialister, psykologer, socialkonsulter med mera har försvunnit från Arbetsförmedlingen, och deras expertis är ovärderlig för personer med funktionsnedsättning som försöker att etablera sig på arbetsmarknaden.
Och problemen slutar inte där. Även när möjligheten till ett anställningsavtal med lönebidrag närmar sig uppstår nya flaskhalsar i form av en underbemannad administration. Detta leder till att personer med funktionsnedsättning blir stående utanför, inte på grund av brist på vilja eller förmåga utan på grund av ett system som inte längre klarar av att placera dem i arbete eller praktik.
Förändringen av Arbetsförmedlingen och bristen på specialiserade handläggare har medfört att myndigheten inte längre klarar av att anvisa och placera arbetssökande med funktionsnedsättning i arbetsträning, praktik eller jobb. Vi kan också konstatera att på Samhall står platserna tomma.
Dessutom används inte de pengar som Arbetsförmedlingen får till lönebidrag fullt ut, vilket resulterar i att pengar som kunde ha hjälpt går tillbaka till staten. Det är inte okej. Företag och organisationer som tidigare varit framgångsrika i att integrera personer med funktionsnedsättning i arbetslivet får nu färre resurser och möjligheter att göra just detta.
Fru talman! En arbetslinje värd sitt namn måste inkludera personer med funktionsnedsättning. Det är inte acceptabelt att bara hälften av personer med funktionsnedsättning är sysselsatta. Människor med funktionsnedsättning både kan och vill arbeta men ges inte de förutsättningar som krävs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skolsiffror visar att bara en av tio hade ett jobb hösten efter att man har lämnat anpassad gymnasieskola. Ännu värre: Var tredje ungdom varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet. Att en av tio ungdomar från anpassad gymnasieskola, eller gymnasiesärskolan som vi kallar den, inte har ett arbete och var tredje varken arbetar eller studerar är ett svek mot dessa individer och ett misslyckande för hela samhället.
I en tid då vi har en åldrande befolkning, arbetskraftsbrist - som också Camilla Mårtensen lyfte - och ekonomisk omställning måste vi värdera de kompetenser som personer med funktionsnedsättning besitter. Dessa unga människor förtjänar ett system som stöttar dem. Vi ska bygga broar, inte barriärer.
Anf. 7 Jonathan Svensson (S)
Fru talman! Jag noterar att statsrådet inte riktigt kan beskriva hur Arbetsförmedlingen ska få sina resurser att räcka till för just de människor vi diskuterar i dag. Det är väldigt beklagligt, särskilt då detta är en så pass angelägen fråga som påverkar väldigt många människor här i landet. Om samhället inte gör mer för dessa människor är det en stor förlust för vårt samhälle och för de enskilda individer som riskerar att hamna i utanförskap.
Statsrådet informerade häromdagen om arbetsmarknadsläget. Arbetslösheten är på väg uppåt, och den grupp som vi diskuterar i dag är en grupp som kan få ta en extra hård smäll i dagens läge. Det är tydligt att regeringen saknar en tydlig plan för att hantera de problem vi diskuterar i dag men också våra övriga samhällsproblem.
Arbetsmarknadsministern hänvisar till att man behöver banka ned inflationen för att få igång ekonomin, och ja, det är en väldigt viktig fråga. Vi måste få ned inflationen. Det är genuina problem som måste hanteras, men det kan inte innebära att regeringen ska lämna walkover på alla andra politikområden.
Man skulle kunna likna Sveriges regering vid ett fotbollslag som inte riktigt förstår hur en liga fungerar. Regeringen FC lägger allt fokus på första matchen - att banka ned inflationen - men lämnar walkover på alla andra matcher, och fru talman, lämnar man walkover på alla matcher vinner man inga ligor.
Fru talman! Problemet med Regeringen FC är att Sverige inte är ett fotbollslag utan det lag som är tänkt att leda och styra det här landet, och när regeringen lämnar walkover på arbetsmarknadspolitiken, sjukvården, skolan och klimatet drabbas vi alla. Somliga drabbas hårdare än andra. Har du en hög lön klarar du dig bättre. Är du ung och har en funktionsnedsättning klarar du dig sämre med regeringens politik.
Sverige blir fattigare och farligare för varje dag som går med den här regeringen. Jag vet att Sverige kan så mycket bättre än i dag.
Anf. 8 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Serkan Köse lyfte att individen vill komma ut i arbetslivet. Det är alldeles rätt. Individerna behöver vettiga, bra och utvecklande sysselsättningar och arbeten. Men det finns ett större perspektiv också. Det här är en grupp som är efterfrågad av näringslivet, och med den kompetensbrist vi har behöver vi den här gruppen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar alltså om att finna kompensatoriskt stöd för många människor. Men det kan knappast handla om för lite resurser till administration inom Arbetsförmedlingen. Jag har mycket svårt att se det. Tvärtom handlar det om att vi måste ha smidigare processer, tydligare målsättningar och närmare samverkan med arbetsgivare och faktiskt kunna lösa problemen både snabbare och mer individuellt för de personerna.
Jag tror inte att svaret på det är mer resurser till administration. Jag tror och hoppas att svaret är att regeringen framgent vässar sina målsättningar och sätter tydliga målbilder utöver det som redan har gjorts. Det är ett arbete som jag tänker rimmar väl med Liberalernas egen partipolitik och den arbetsmarknadspolitik som vi för.
Anf. 9 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag gillar det där med lag och fotboll. Sverige är ett fantastiskt land, och man skulle kunna se politiken som Jonathan Svensson är inne på - lite som en fotbollsmatch.
Då är det så att under åtta år var Jonathan Svensson, Serkan Köse och Magdalena Andersson chefstränare, lagledare, högerback, vänsterback, ytterback och ankare i Sverige. Man hade ansvar för Arbetsförmedlingen. Man hade ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Jag vet att man ville väl. Jag har aldrig träffat en enda socialdemokrat som inte vill väl. Men man måste bygga på de drivkrafter som är så viktiga.
Man måste bygga på en grundläggande utbildning. Det är därför regeringen satsar på utbildning. Det är därför vi satsar på nära praktik och subventionerade anställningar som hjälper människor till en egen försörjning, något som är viktigt för att kunna få egen makt över sitt liv.
Det är lite fint att höra att man inte vill ta ansvar för att man var lagkapten i fotbollslaget Sverige i åtta år. Serkan Köse springer ut över arenan och upp på läktaren och säger att det var någon annan som styrde Sverige. Nej, det var Serkan Köse! Det var en socialdemokratisk huvudtränare, och det var en socialdemokratisk coach. Alltihop var socialdemokratiskt.
Nu står vi här. Jag delar uppfattningen att byråkratin måste minska och effektiviteten öka i Arbetsförmedlingen. Vi ser nu till att fokusera på vuxenutbildning. Vi jobbar med projektet Samstart, som vi har pratat om. Vi ser till att Försäkringskassan har i uppdrag att också stödja denna grupp från sitt håll och att samverka och samarbeta med Arbetsförmedlingen.
Vi fick en ny instruktion - baslinjen, grundträningen - för Arbetsförmedlingen. Uppdraget är fokuserat till Arbetsförmedlingen, och vi har dessutom nyligen fått på plats etableringsjobben som den förra ledningen för landslaget Sverige inte fick på plats. Nu är de jobben på plats. Vi har en ny styrelse för Arbetsförmedlingen. Varför då? Jo, för att den måste fokusera på ett större ansvar, så att den inte minst får upp det som Serkan Köse så mycket riktigt efterfrågar, det vill säga bättre effektivitet, större chanser och möjligheter för människor med funktionshinder att komma i arbete med stöd eller om det bara är fråga om en anpassning av arbetsplatsen. Vilket som är det jätteviktigt för att arbeta.
Arbetslinjen är bland det finaste Sverige har. Nu finns 467 000 arbetslösa i Sverige. Vi gör stora insatser för att strama upp, förändra och modernisera regelverket för arbetskraftsinvandring. Vi gör allt vad vi kan för att rusta och matcha, med olika aktörer som hjälper Arbetsförmedlingen och med Arbetsförmedlingen, så att 155 000 lediga jobb ska tillsättas med människor i Sverige som är arbetslösa. Men det finns ett utbildningsgap, och det är det som vi med utbildning som verktyg försöker bygga igen.
Anf. 10 Serkan Köse (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! För er som inte vet är det Johan Pehrson som har varit lagledare och lagkapten för det nya laget i ett år. Mig veterligen har lagledaren och lagkaptenen Johan Pehrson hittills inte presenterat en enda proposition som tar sig an de problem och utmaningar som vi har pratat om i dag. Johan Pehrson pratar om allt annat än det vi pratar om i dag.
När det gäller regleringsbrevet för 2023, Johan Pehrson, nämns inte personer med funktionsnedsättning i målen, trots att dessa utgör en betydande andel av arbetskraften samtidigt som sysselsättningsgraden är väsentligt lägre än för den övriga befolkningen.
I detta sammanhang vill jag fråga Johan Pehrson om regleringsbrevet för nästa år för Arbetsförmedlingen kommer att ta itu med de påtagliga problemen med väntetiden för funktionshinderskoden, bristen på specialkompetens och den tröga handläggningen av lönebidrag. Vad avser regeringen att konkret göra för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte bara inkluderas i vårt samhälle utan också kan bidra fullt ut på arbetsmarknaden?
Fru talman! För att förbättra situationen krävs det att regeringen i nästa års regleringsbrev presenterar konkreta mål för hur personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i arbetsmarknaden och hur deras sysselsättning kan ökas. Detta är också en stark önskan från den samlade funktionsrättsrörelsen i Sverige, som också framfört detta i en skrivelse till regeringen.
Det är också viktigt, fru talman, att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att förkorta tiden det tar att registrera en funktionshinderskod och att säkerställa tillgång till specialkompetens. Men det räcker inte. Vi måste stärka stödet till arbetsgivare och skapa samarbete med sociala företag och civilsamhället för att bredda vägen in på arbetsmarknaden för fler. Vi ser också ett behov av inspel från statliga myndigheter. Sedan 2016 har de haft i uppdrag att erbjuda praktikplatser för personer med funktionsnedsättning, med ett mål om 1 000 platser per år. Det är ett mål som inte har nåtts. Statskontorets uppföljning visar på en markant brist. Endast 260 praktikplatser har erbjudits, och ännu färre har tillsatts.
Det är dags, Johan Pehrson, att ta ansvar. Tack för debatten!
(Applåder)
Anf. 11 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag behöver påminna den tidigare lagkaptenen för fotbollslaget Sverige Serkan Köse om att det finns en grundlag i Sverige som reglerar kontrollmakten som utövas mot regeringen, den som nu utövas av Serkan Köse mot Johan Pehrson. Det handlar om att se på vad regeringen gör.
Regeringen presenterar sin politik i form av budget och förordningar, och då kan jag säga att den svenska arbetsmarknaden är allt annat än underreglerad. Vi styr med budget och förordningar, och ibland kommer större propositioner. Vi jobbar för en ännu mer effektiv och mer rättssäker arbetslöshetsförsäkring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På det här området är det angeläget att se till att Arbetsförmedlingen får en chans att bli mer effektiv. Det är deras uppdrag. De har haft ett jobbigt ledarskap under många år. Vi har lämnat ett uppdrag till Statskontoret för att se över hur den interna styrningen kan förbättras efter den tidigare ledningen, hur man kan förbättra verksamhetsutvecklingen och uppföljningen av verksamheten samt även hur regeringens styrning kan bli bättre. Det är helt riktigt att jag har ansvaret nu eftersom den tidigare ledningen inte tog ansvar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.