Återstart för de minsta företagen efter pandemin
Interpellation 2020/21:602 av Alexander Christiansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-26
- Överlämnad
- 2021-03-26
- Anmäld
- 2021-04-06
- Svarsdatum
- 2021-04-16
- Sista svarsdatum
- 2021-04-16
- Besvarad
- 2021-04-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Coronapandemin har slagit hårt mot en del av Sveriges företagare, speciellt branscher som besöksnäringen, hotell- och restaurangnäringen och reseföretagen.
Bland företagen som drabbats finns det många mikroföretag som valt företagsformen enskild firma eftersom verksamheten ofta är liten. Det kan vara massörer, kiropraktorer och taxiverksamheter, för att ta några exempel.
Den personliga risken med att driva enskild firma är naturligtvis stor eftersom man som privatperson är personligen ansvarig för företagets alla förpliktelser såsom skulder och avtal, och därmed har man inte möjligheten att lägga över ansvaret på en juridisk person som vid andra företagsformer. Om företaget hamnar på obestånd slår det hårt mot den privata ekonomin, vilket ofta leder till skulder. I förlängningen leder det också till betalningsanmärkningar som förhindrar möjligheten att starta upp sin verksamhet igen efter pandemin. Jag menar att ingen tjänar på att småföretagare hamnar i arbetslöshet utan möjlighet att starta upp verksamheten för att betala av sina skulder och komma på fötter igen.
Att starta ett företag är naturligtvis kopplat till vissa risker baserat på konjunktur, finanskriser, efterfrågan eller andra faktorer som måste kalkyleras av näringsidkaren själv, det är självklart. Under en pandemi gäller dock andra förutsättningar eftersom det medför statliga restriktioner. Det är inte rimligt att försätta småföretagare i en omöjlig situation utan att staten samtidigt gör allt i sin makt för att rädda i övrigt livskraftiga företag.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vad ämnar regeringen göra för att se till att småföretag snabbt kommer igång när samhället öppnar upp efter pandemin?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:602
Webb-tv: Återstart för de minsta företagen efter pandemin
Dokument från debatten
- Fredag den 16 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:109
- Protokoll 2020/21:109 Fredagen den 16 aprilProtokoll 2020/21:109 Svar på interpellation 2020/21:602 om återstart för de minsta företagen efter pandemin
Protokoll från debatten
Anf. 36 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr ålderspresident! Alexander Christiansson har frågat mig vad regeringen ämnar göra för att se till att småföretag snabbt kommer igång när samhället öppnar efter pandemin.
Herr ålderspresident! Det är ett mycket tufft läge som många företag befinner sig i på grund av coronapandemin. Regeringen har därför sedan pandemins start sjösatt en rad stödåtgärder för att mildra konsekvenserna för både jobb och företag. Genom att stödja i grunden livskraftiga företag kan dessa stå redo att starta igen så snart samhället börjar öppnas upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Flera av dessa stöd kan enskilda näringsidkare ta del av, till exempel tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i vissa branscher, anstånd med skatteinbetalningar och statlig lånegaranti till små och medelstora företag. En viktig åtgärd är också omsättningsstödet till enskilda näringsidkare, vilket är till för att ersätta större omsättningstapp. Regeringen har föreslagit att flera företagsstöd förlängs juni ut, eftersom pandemin fortsätter.
En bransch som drabbats hårt och som också innehåller många småföretag är besöksnäringen. Därför har regeringen satsat 75 miljoner kronor genom ett uppdrag till Tillväxtverket att arbeta med utvecklings- och omställningsinsatser hos besöksnäringen.
Effektiviserade och förenklade regelverk kan också understödja näringslivets återhämtning efter den pågående pandemin. I Regeringskansliet pågår nu beredning av nya mål för förenklingspolitiken. De nya målen kommer att utgöra grunden för regeringens fortsatta förenklingsarbete, vilket är en viktig fråga för många småföretagare.
Just nu är den viktigaste insatsen för företagens återstart att minska smittspridningen. För att få ned smittspridningen har vi alla ett ansvar och måste hjälpas åt, både genom vaccinering och naturligtvis genom att följa de rekommendationer Folkhälsomyndigheten kommer med.
Anf. 37 Alexander Christiansson (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, ministern!
Nu i veckan presenterade Småföretagarnas Riksförbund en rapport av Nima Sanandaji och Erik Sjölander med titeln De Företagsamma 2021. Sverige har cirka 1,2 miljoner företag, och av dem är det cirka 347 000 små och medelstora företag som har minst en anställd. Det är de företag man menar är de företagsamma, eftersom det är företag som genererar arbete. Rapporten visar att drygt 8 procent av de företagsamma företagen i Sverige har försvunnit under det senaste året, i spåren av pandemin. Rapporten är intressant eftersom den pekar på sambandet mellan arbetslöshet och företagsamma företag i kommunerna.
De kommuner som har en stor andel småföretag har lägre arbetslöshet, och det är kanske i sig inte så konstigt eftersom fyra av fem jobb skapas av små och medelstora företag. Därför menar jag att småföretagens intressen måste värnas. En annan direkt negativ konsekvens av att småföretagen inte överlever är att skatteintäkterna till landets kommuner minskar. Enligt flera undersökningar står småföretagen för cirka 30 procent av kommunernas skatteintäkter, vilket naturligtvis är en stor del av välfärden.
Herr ålderspresident! Jag menar att småföretagen är nyckeln när det gäller många av de problem vi kommer att behöva hantera efter pandemin, inte minst arbetslösheten. Verkningslösa subventionerade arbetsmarknadsinsatser är inte lösningen på de problem vi har med arbetslöshet som nu ska tryckas tillbaka med kraft, utan det behövs breda och generösa satsningar som underlättar för företagen att växa och anställa. Här menar jag att småföretagen är en stor del av svaret.
Småföretagen är de som har drabbats hårdast av pandemins effekter. När kunder försvunnit, de statliga stöden dröjt och livsverken inte gått att rädda har förtroendet för regeringen minst sagt naggats i kanten, vilket är något jag ofta får höra när jag är ute och träffar småföretagare. De förstår inte varför byråkrati och krångliga regelverk ska sätta käppar i hjulen mitt i en brinnande pandemi. Det slutgiltiga resultatet har vi heller inte sett då vi inte vet hur många som har lyckats rädda sina företag. För dem som går på knäna men nu börjar se ljuset i tunneln är det viktigt att återstarten fungerar och att rätt insatser finns på plats redan nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här menar vi i Sverigedemokraterna bland annat att arbetsgivaravgiften behöver sänkas för de två första anställda generellt - inte genom särbehandling av vissa grupper, vilket dessutom har visat sig skapa undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. Jag menar att det behövs breda och generösa satsningar för alla bolag, små som stora, som ska våga investera sig ut ur krisen.
Ministern nämner i sitt svar att det på Regeringskansliet just nu pågår en beredning av nya mål för förenklingspolitiken och att de nya målen kommer att utgöra grunden för regeringens fortsatta förenklingsarbete, som är en viktig fråga för många småföretagare. Jag delar absolut den bilden, men utöver regelförenkling noterar jag att ministern lyfter de åtgärder som gjorts under pandemin och inte säger så mycket om det som ska ske efter pandemin. Även om jag håller med om att regelkrångel är ett väldigt stort problem för småföretagare har det varit det redan innan pandemin och under pandemin, och det kommer att vara ett problem också efter pandemin.
Min fråga till statsrådet är därför om det finns några nya konkreta svar på åtgärder som ska underlätta återstarten för näringslivet. Jag undrar också om ministern har några konkreta svar på vilka regler som skulle kunna tänkas förändras. Eller vad är det som är nytt i förslaget? Förslaget om regelförenkling fanns nämligen även innan pandemin.
Anf. 38 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr ålderspresident! Ja, många företag lever på väldigt små marginaler under den här djupa krisen. De har drabbats hårt av pandemin. Vi vet att företag inom besöksnäringen, kultursektorn och resebranschen - stora delar av tjänstesektorn, egentligen - har fått se sina intäkter minska. De har minskat med 50, 60 eller 70 procent - ja, till och med över det, 80-90 procent. Alla begriper att det är en oerhört svår situation.
Det är mot den bakgrunden som vi sedan mars förra året har sett till att införa stödprogram. Vi har hjälpt till med de fasta kostnaderna, sett till att man kan få hjälp med likviditeten och sett till att man kan få hjälp när det gäller sjuklöneansvar med mera. Vi gör detta just för att försöka se till att vi tillsammans hjälps åt att komma ut ur detta. Vi hjälper i övrigt friska företag att överleva och övervintra den här ganska bistra situationen.
Vi gör det naturligtvis för att vi värnar våra företag, men vi värnar ju också just arbetstillfällen. Sverige hade innan pandemin den högsta sysselsättningsgraden i Europeiska unionen. Det har vi fortfarande, men naturligtvis är den på en lägre nivå än vad den var innan pandemin; det är 80 000-90 000 människor som har blivit av med sitt jobb det senaste året.
Är då detta effektivt? Jag tror att det är väldigt viktig att vara ärlig och säga att det när man genomlever en så otroligt djup och bred kris som vi har gjort kommer att bli negativa konsekvenser.
Likväl ser vi att många av stödprogrammen, även om de ibland upplevs av särskilt småföretag som krångliga eller byråkratiska, också har varit effektiva. När vi tittar på antalet konkurser under 2020 ser vi att de var färre än under 2019. Det betyder inte att vi därmed kan blåsa faran över, tvärtom. Vi är fortfarande mitt i pandemin. Det är därför vi har fortsatt fokus på att se till att hjälpa och stödja våra företag och våra löntagare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även om jag delar den optimism som nu finns hos många företag - man börjar skönja ljuset i tunneln, precis som Alexander Christiansson säger - så vet vi faktiskt inte. Vi hoppas naturligtvis att den pågående vaccineringen både i Sverige och i många andra länder blir effektiv och att vi kan komma ur detta och den djupa krisen. Likväl vet vi att det finns osäkerhetsfaktorer. Det är därför vi fortsatt har väldigt mycket fokus på företag.
Därutöver genomför vi ett stort antal åtgärder. Det innebär att vi ser till att stötta ekonomin. Ta de över 100 miljarder till extra reformer som fanns i budgeten för 2021! Det handlar om att se till att hålla igång konsumtionen. Det ska helt enkelt finnas resurser hos svenska folket att kunna upprätthålla efterfrågan.
Det gäller särskilt när vi kommer ur pandemin. Ta bara en sådan åtgärd som jag vet att Alexander Christianssons tilltänkta samarbetspartier gärna vill ta bort, förstärkningen av a-kassan för väldigt många människor. Det kommer att betyda väldigt mycket när vi kommer ur pandemin att det finns människor som vill handla, besöka en restaurang och göra den där resan,
Därutöver, herr ålderspresident, har vi precis presenterat en budget med ytterligare åtgärder. Det gäller både stöd och att se till att vi kan komma ur detta starkare när vi väl kommer igång.
Anf. 39 Alexander Christiansson (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, ministern!
Det är fortfarande så att vi talar om saker som de stöd som finns nu. Det jag är ute efter är de åtgärder som ska ske efter pandemin. Det är någonstans de som vi måste börja planera för nu. Det kan vi inte börja göra då. Ministern nämner också att pandemin har negativa konsekvenser för näringslivet. Men hur ska vi lösa det? Det är vad jag skulle önska ett svar på.
Låt mig bara ta ett exempel på hur enskilda näringsidkare kan ha drabbats under pandemin. Vi kan ta en enskild firma, låt oss säga en massös, som under förra våren drabbades av pandemin. Hon skrev då in sig i akassan för att överleva. Massösen fick ersättning från a-kassan som gav lite pengar under ett par månader så att hyran kunde betalas, maten kunde serveras till barnen och verksamheten kunde överleva.
Det är en a-kassa som för övrigt beräknas på vinsten efter alla kostnader för en enskild näringsidkare. Det skulle kunna jämföras med en arbetare som skulle få beräkna sin SIG efter fasta kostnader. Jag menar att det är helt orimligt eftersom de betalar samma arbetsgivaravgift genom egenavgiften som alla andra.
Sommaren kom, och verksamheten började rulla på igen. Till hösten kom den andra vågen. Även enskilda näringsidkare skulle kunna ta del av omsättningsstödet, vilket skulle hålla massösen flytande under slutet av året. Men icke. Om du gått på a-kassa under året kan du inte ta del av omsättningsstödet, blev beskedet. Det kom som en kalldusch för väldigt många små enskilda näringsidkare.
Jag skrev för övrigt en fråga till ministern, jag tror det var i januari, gällande just frågan om det skulle vara möjligt för dem som blivit nekade stöd på grund av a-kassa att kunna få ta del av stödet retroaktivt. Men dessvärre blev svaret nej från ministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men för massösen går det inte längre att betala fakturorna. Hon går helt enkelt i personlig konkurs. Vaccinationen kommer igång, och nu börjar samhället öppna upp igen. Efter en lång mörk tid för så många små enskilda näringsidkare börjar ljuset komma i tunneln.
Men för massösen är betalningsanmärkningar och skulder det som återstår. Hur ska hon nu kunna starta upp sin verksamhet igen? Hon kan ju inte ens teckna ett mobilabonnemang på grund av de betalningsanmärkningar som staten indirekt givit henne genom restriktionerna.
Herr ålderspresident! Coronapandemin 2020 visar att förebyggande åtgärder av krisberedskapskaraktär behövs. Detta gäller inte minst underlättnad mot att hamna i skuldsättning, att ta sig ur skuldsättning och att kunna återstarta sin verksamhet. Detta gäller naturligtvis i händelse av kris där företagaren inte kunnat förutse situationen.
Sverigedemokraterna lade under våren 2020 i civilutskottet fram ett förslag till utskottsinitiativ om behoven av att regeringen tar fram förslag om detta. Dessvärre vann vårt initiativ inte gehör. Fortfarande kvarstår behov av att ta fram förslag på en krisberedskapsplan för liknande situationer, så att problematiken kan undvikas eller åtminstone hanteras bättre i framtiden.
Som jag nämnde i mitt tidigare anförande har 8 procent av de företagsamma försvunnit, och många anställda har drabbats. Särskilt utsatta har företagare inom hotell- och restaurangverksamheten varit, precis som ministern också nämnde.
Ett företag eller en person kan försättas i konkurs om skulderna inte kan betalas. Faktiska konkurser kan liknas vid uppsägningar och för med sig en stigande arbetslöshet. Många personer har blivit av med jobb och inkomster, och arbetslösheten stiger.
Efter en kris behöver företagare få hjälp att kunna återstarta sin verksamhet. Det därför som Sverigedemokraterna är fast beslutna om att en krisberedskapsplanering på området behövs.
Hur ska de som nu sitter fast i skulder och betalningsanmärkningar få hjälp? Det gäller speciellt enskilda näringsidkare som blivit personligt drabbade av statliga restriktioner under pandemin. Vad kan regeringen göra för att lätta på de skulder och betalningsanmärkningar som hindrar möjligheten till återstart?
Anf. 40 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr ålderspresident! Jag tror inte att det är nu man ska göra det. Redan i höstas när vi lade fram den budget som gäller för 2021 gjorde vi stora satsningar just för att kunna upprätthålla krisberedskapen och stödprogrammen men också naturligtvis för att förbereda oss för den minut det går att öppna igen.
Nu säger Alexander Christiansson att det beror på regeringens restriktioner. Sanningen är den - och det har vi fått en del kritik för, men ändå stått upp för - att Sverige är ett av de länder som har infört minst restriktioner. Det är i den meningen att vi inte har haft den typ av lockdowns som vi sett i många andra länder såväl i vårt närområde som i andra delar av världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har vi gjort just för att se till att göra vårt yttersta för att rädda människoliv och stävja smittan men att göra det genom åtgärder som vi ändå vet har en viss verkan, till skillnad från sådant som man bara kan tänkas slå till med. Det har man gjort i många länder, och det har visat sig att det inte har varit så enkelt.
Det är klart att det har betytt väldigt mycket för vår ekonomiska utveckling. Den är i många stycken bättre än i många andra europeiska länder. Likväl är det så - och det tror jag att man ska vara väldigt ödmjuk med att säga - att vi kommer att på ett ordentligt sätt behöva gå igenom det som Alexander Christiansson talar om, nämligen krisberedskapen, men även lärdomarna från pandemin och dess effekter för sjukvård, människoliv och smittspridning och naturligtvis också ekonomi, företag och jobb. Det är precis som sägs här. Det är klart att det är många företag som upplevt och fortsätter att uppleva en ganska tuff situation därför att pandemin fortfarande fortgår.
Även om vi ser att antalet konkurser minskat 2020 jämfört med 2019 betyder inte det att det inte är företag som har gått i konkurs. Så är det, och så har det varit tidigare. Men det är viktigt att ta med sig att vi också ser en kraftig ökning av nyföretagande under andra halvan av förra året.
Det är viktigt att ta med sig i detta. Det är en tuff situation för väldigt många. Men det är också många som känner den framtidstro som vi talar om och som är beredda att starta igång verksamhet.
Vi kan ta den bransch som kanske har drabbats hårdast av dem alla, nämligen besöksnäringen - både på resesidan och hotell och restauranger med mera. Utöver de satsningar som jag redogör för och de stödprogram vi har jobbar vi också parallellt med en besöksnäringsstrategi.
Där försöker vi tillsammans med branschen att ta in lärdomarna från krisen och det vi har varit med om för att se: Hur kan vi få ordentlig fart på en verksamhet som gick väldigt starkt innan krisen? Den är på många sätt redan en basnäring för Sverige och har potentialen att bli en ännu större och starkare basnäring efter krisen.
Det är klart att vi jobbar i nära dialog och i tätt samarbete med branschen för att just kunna komma igen. Då är det viktigt att man gör det strukturerat. Det handlar om resurser men naturligtvis också om andra delar som kan vara till hjälp för företagen och de anställda där.
Anf. 41 Alexander Christiansson (SD)
Herr ålderspresident! Det här med storleken på restriktionerna är ju i sig inte så aktuellt i det här fallet eftersom småföretagarna har drabbats av restriktionerna. Oavsett hur stora dessa varit i jämförelse med andra länder är det fortfarande de som har försatt företagen i den här situationen. Det är det som är min poäng, och det var också det jag menade i mitt förra anförande.
För 20 år sedan var Sverige ett av de sämsta länderna att driva företag i. I dag har vi relativt goda förhållanden tack vare de reformer av skattesystemet som gjorts. Personligen tycker jag fortfarande att exempelvis regelkrångel, höga arbetsgivaravgifter, kompetensförsörjning och ökad brottslighet är hinder som hämmar tillväxtmöjligheter för småföretag i alltför stor utsträckning. Det vet jag inte minst själv, som har varit egenföretagare i många år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad jag utläser av svaren har inte Socialdemokraterna direkt några nya förslag för återstart. Och om Socialdemokraterna får igenom de skattehöjningar som det pratas om i partiet, hur tror ministern att det kommer att slå mot Sveriges småföretag?
Vi kan ta höjda kapitalskatter som exempel. Ser inte näringsministern att det skapar en otydlighet och ryckighet som hämmar tillväxten enormt och att det riskerar att urholka konkurrenskraften? Resultatet blir att man inte investerar, att man hellre startar företag utomlands eller att man helt enkelt avstår från att starta företag eftersom det blir dyrare och svårare.
Hur tror näringsministern att skatter på kapital, fastighetsskatt, bolagsskatt och att eventuellt återinföra förmögenhetsskatten kommer att slå mot det svenska näringslivet? Ministern sa ju själv att vi behöver köpstarka kunder i vårt land. Det är en retorisk fråga, för det är klart att det kommer att slå hårt mot näringslivet, som mer än någonsin är beroende av just en köpstark kundstock.
Jag vet att många är intresserade av att få svar från Sveriges näringsminister på den här frågan. Jag skulle vilja ha ett ärligt svar på den, om det är möjligt.
Anf. 42 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr ålderspresident! Jag blir alltid lika förvånad. Sverigedemokraterna vill ju så oerhört gärna kalla sig Sverigevänner, men det finns inget parti som är lika upptaget av att banka ned landet Sverige i skoskaften och beskriva det så negativt det bara går.
Ta det vi hörde precis nu, att Sverige skulle ha varit ett av världens sämsta länder att starta och driva företag i. Det är ju inte med sanningen överensstämmande, vare sig för 20 år sedan eller i dag. I nästan alla internationella jämförelser, oavsett om de gäller Europa eller är globala, håller sig Sverige framme högt upp, både när det gäller att starta och att driva företag. Det är mot den bakgrunden vi har fler och växande företag.
Ja, vi är mitt i en pandemi, med allt vad det innebär. Då hjälps vi åt. Till det använder vi skattebetalarnas pengar, och dem får man just genom att ta in skatter. Hade vi inte bedrivit den finanspolitik vi har bedrivit, sparat i ladorna, hade vi aldrig kunnat klara av att stötta vårt näringsliv genom den kanske absolut värsta kris vi har genomlevt och förhoppningsvis behöver genomleva i modern tid.
På samma sätt är det klart att skatter behövs om vi ska satsa på kompetensförsörjningen, som ju är väldigt viktig för företagen, och på infrastruktur, energiförsörjning, forskning, innovation med mera.
Det tycks som sagt vara ett väldigt stort intresse hos just sverigedemokrater - som gärna vill kalla sig Sverigevänner, vilket gör det förvånande - att banka ned Moder Svea i skoskaften, samtidigt som man säger att vi ska ha väldigt låga skatter och ändå satsa på allt. Är man vuxen begriper man att det inte går att ha kakan och samtidigt äta upp den. Man får välja.
Vårt val är väldigt tydligt: Vi ska se till att ta ett gemensamt ansvar, såväl för jobben som för företagandet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.