Återinförande av skatter

Interpellation 2020/21:764 av Boriana Åberg (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

I januariöverenskommelsen utlovades en omfattande skattereform. Reformen skulle bland annat ”öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt” samt ”långsiktigt trygga välfärden”.

De senaste månadernas utspel från bland annat LO och tunga socialdemokratiska distrikt visar att det fortfarande råder en stark övertygelse om att utjämningen av de växande ekonomiska klyftorna bäst sker via höjda skatter, återinförande av fastighets-, arvs- och gåvoskatt samt genom införande av nya skatter.

Anledningarna till att dessa skatter en gång avskaffades är många, och de gäller alltjämt i dag. Inte minst slår de orättvist och undergräver förtroendet för skattesystemet. En fastighetsskatt skulle exempelvis vara en mycket hård smäll mot svenska hushåll och för många innebära tiotusentals kronor i höjd skatt varje år.

Ett av de stora problemen med arvs- och gåvoskatten var att den försvårade generationsskifte i familjeägda företag. Ett återinförande är därför ett direkt hot mot företagande och sysselsättning.

Moderaterna är tydliga med att dessa skatter inte ska återinföras.

Finansministern har också utryckt att Sverige har en internationellt sett ”väldigt låg kapitalbeskattning” och att den måste öka. Även en ökad kapitalbeskattning skulle drabba företagande och svenska arbetstillfällen, då den leder till minskat intresse att investera i svenska företag.

Mina frågor till finansminister Magdalena Andersson lyder därför:

1. När kommer skattereformen?
2. Avser ministern att höja kapitalskatten?
3. Avser ministern vidta åtgärder på skatteområdet för att stärka Sveriges konkurrenskraft, öka tillväxten och minska arbetslösheten, och i så fall vilka?