Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Argentinas hantering av rättegångar mot diktaturens mordanklagade

Interpellation 2008/09:240 av von Arnold, Otto (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-01-08
Anmäld
2009-01-13
Besvarad
2009-01-20
Sista svarsdatum
2009-01-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 januari

Interpellation

2008/09:240 Argentinas hantering av rättegångar mot diktaturens mordanklagade

av Otto von Arnold (kd)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den 27 januari 1977 försvann 17-åriga svenskättade Dagmar Hagelin i Argentina då hon misstogs för en annan person. Hagelin greps, skottskadades och fördes av beväpnade säkerhetsstyrkor till marinens ökända tortyrcentral ESMA i Buenos Aires. Vad som hände därefter är okänt och än i dag utgör Hagelin en av två ännu saknade svenska medborgare i Argentina. Den andra personen är Svante Grände.

Under det ”smutsiga kriget” i Argentina bedrev militärjuntan en systematisk förföljelse av politiskt oliktänkande och uppemot 30 000 personer beräknats ha kidnappats mellan 1976 och 1983. De togs till fånga och torterades och de flesta kom aldrig mer tillbaka. Trots att mer än 30 år har passerat är många av dessa människors öden ännu okända. 9 000 människor som fördes bort har aldrig återfunnits.

Den man som utpekats som skyldig till Hagelins död är marinofficeren Alfredo Astiz. Astiz, omtalad som "den blonde dödsängeln", är en av de mest ökända gärningsmännen under militärdiktaturen. Diktaturen i Argentina föll 1983, men amnestilagarna har förhindrat en uppgörelse med det förflutna. År 2005 upphävde Argentinas högsta domstol amnestilagarna och många hoppades då att Astiz skulle dömas. Astiz har länge suttit häktad men torsdagen den 18 december 2008 beslutade en domstol i Argentina att han ska släppas fri. Anledningen är att Astiz och ett antal andra misstänkta från Argentinas "smutsiga krig" suttit inlåsta i mer än två år utan att dömas. De häktade kommer därför att släppas men man avser att gripa dem igen då deras rättegångar inleds.

President Cristina Fernández de Kirchner har redan uttryckt sin avsky för domslutet och utnämnde torsdagen till skammens dag såväl för Argentina som för mänskligheten. Domslutet kvarstår dock.

De fasansfulla övergreppen som militärdiktaturen utsatte det argentinska folket för får inte falla i glömska. De skyldiga måste dömas och de efterlevande måste få veta vad som hänt deras nära och kära. Samtidigt måste givetvis en dom falla inom rimlig tid. En planerad rättegång borde inte dra ut på tiden på detta vis.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga statsrådet Carl Bildt följande:

1. På vilket sätt är statsrådet beredd att verka för att diktaturens mordanklagade i Argentina ställs inför rätta?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vi ska få veta sanningen bakom Dagmar Hagelin och Svante Grändes ”försvinnanden”?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:240, Argentinas hantering av rättegångar mot diktaturens mordanklagade

Interpellationsdebatt 2008/09:240

Webb-tv: Argentinas hantering av rättegångar mot diktaturens mordanklagade

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carl Bildt (M)
Anf. 1 Carl Bildt (M)
Herr talman! Otto von Arnold har frågat mig på vilket sätt jag är beredd att verka för att diktaturens mordanklagade i Argentina ställs inför rätta och vilka åtgärder jag avser att vidta för att vi ska få veta sanningen bakom Dagmar Hagelins och Svante Grändes ofrivilliga försvinnanden. År 2005 upphävde Argentinas högsta domstol amnestilagarna, vilket åter öppnade vägen för åtal av de ansvariga för militärdiktaturens brott mot de mänskliga rättigheterna. Sverige välkomnade detta. Vi för en dialog med Argentinas regering om mänskliga rättigheter och bevakar särskilt det tragiska fallet med Dagmar Hagelin. Ambassaden i Buenos Aires följer utvecklingen och rapporterar om ärendet. Inom EU har vi nyligen beslutat att stärka MR-dialogen med Argentina. Sedan Dagmar Hagelins försvinnande bevakar Sverige ärendet gentemot argentinska myndigheter och domstolsväsendet - främst via ambassaden i Buenos Aires - och via kontakter med fadern Ragnar Hagelin. De kommande rättsprocesserna mot Alfredo Astiz och andra åtalade för brott begångna under militärdiktaturen kommer förhoppningsvis att bringa ökad klarhet kring Hagelins, Grändes och tusentals andra ofrivilliga försvinnanden under militäråren.
Otto von Arnold (Kd)
Anf. 2 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret, och jag skulle vilja ställa några följdfrågor. Det är nu 30 år sedan det tragiska försvinnandet skedde. Jag undrar lite grann vilka åtgärder Sverige har vidtagit inom diplomatiska påtryckningar för att få i gång saken. Uppenbarligen har det inte varit riktigt fruktbärande. Vi ser att sådana länder som Spanien, Italien och Frankrike har försökt få Astiz utlämnad. Frankrike har dömt honom för mord. Vad borde vi ha gjort, och vad kan vi göra?
Carl Bildt (M)
Anf. 3 Carl Bildt (M)
Herr talman! Väldigt mycket har gjorts. Dagmar Hagelin försvann 1977. Det är länge sedan. Jag kan säga att jag delvis var med i handläggningen av en regering som satt i Sverige för väldigt länge sedan, mer än en kvarts sekel sedan, när vi sysslade med denna fråga. Då stod den mycket högt upp på den politiska dagordningen, och de politiska förhållandena i Argentina var helt annorlunda. Under alla successiva regeringar som vi har haft i Sverige sedan dess har vi försökt skapa klarhet i vad som inträffade. Det visste vi praktiskt taget ingenting om då. Det vet vi mer om i dag. Därefter gäller det att ställa de ansvariga, framför allt Astiz, inför rätta. Det har gått fram och tillbaka i takt med att den politiska utvecklingen i Argentina har förändrats åt olika håll. Men det vi nu får säga är att de ansvariga sitter häktade i väntan på rättegång. Vi kan bara hoppas att den rättegången kommer att komma i gång och att den kommer att leda till fällande domar i Argentina. Så många andra möjligheter står oss icke till buds.
Otto von Arnold (Kd)
Anf. 4 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Tack så mycket, utrikesministern! Det är väl uppenbart att det argentinska rättssystemet i alla fall hitintills inte har haft förmåga att hantera den här situationen. Astiz har varit häktad och frikänd och är nu häktad igen. Har vi verkligen fått några garantier för att man kommer att ta upp denna rättegång? Eller kommer man att förhala det av inrikespolitiska skäl? Har utrikesministern fått några garantier i det här fallet?
Carl Bildt (M)
Anf. 5 Carl Bildt (M)
Herr talman! Nej, vi har mig veterligt inte fått några garantier för detta, och inte heller tror jag, om vi skulle få det, att det är så mycket att lita på. Detta är väldigt mycket beroende av det argentinska rättssystemet och av Argentinas politiska utveckling. I dag är Argentina en demokrati. Vi kan ha synpunkter på olika delar av den argentinska politiken, men det är en demokrati. Vi har haft långa skeden då det inte har varit fallet, och vi har haft långa skeden då Argentina självt har brottats med frågan om ansvar för allt det som inträffade under denna period och där Dagmar Hagelins öde, som engagerar oss därför att det handlar om en person med bakgrund i vårt eget land, dessvärre bara är en liten skärva i en mycket större tragedi som drabbade oerhört många fler människor. Frågan om att komma till rätta med detta, ansvaret och till detta förknippade andra frågor har varit det dominerande som det argentinska samlade politiska systemet har försökt arbeta med under decennierna som har gått. Men successivt, som det ofta är i sådana här fall, rör det sig trots allt framåt. Vi kan gå tillbaka några decennier. Vi trodde förmodligen aldrig att vi skulle kunna få klarhet i vad som inträffade med Dagmar Hagelin. Efter det att vi fick mer kunskap om vad som faktiskt inträffade trodde vi kanske aldrig att vi skulle få reda på vem som var ansvarig. Det vet vi nu. Vi trodde förmodligen aldrig att vederbörande skulle ställas inför rätta. Där är vi i dag. Även om i ett fall som detta både klarläggandets och rättvisans kvarnar mal med oändlig långsamhet är det värt att notera att de faktiskt mal.
Otto von Arnold (Kd)
Anf. 6 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Jag tycker att det är glädjande att det går framåt. Det har ändå gått 30 år. Det här är ett väldigt tragiskt fall, och det är alltså 30 000 personer som har försvunnit. Tyvärr är det här sådant som händer inte bara i Argentina utan även i andra mer eller mindre totalitära stater runt omkring oss. Nu är vi medlem i Europeiska unionen, och Lissabonfördraget, med de fördelar som det för med sig på rättsområdet, kommer förhoppningsvis att kunna stärka det europeiska handlingsområdet. Borde vi då inte inom EU genom stöd av folkrätt och internationella konventioner försöka få en snabbare hantering? Vi får troligtvis en större tyngd genom att agera gemensamt. Vi har ju Frankrike, Spanien och Italien med oss.
Carl Bildt (M)
Anf. 7 Carl Bildt (M)
Herr talman! Vi har för närvarande en situation där Astiz sitter häktad i avvaktan på rättegång. Jag tror att det är svårt att med internationella diplomatiska åtgärder ingripa i hur snabbt den rättegången kan börja. Jag saknar insikt i detaljerna om detta. Vi måste ha ett element av förtroende för att det argentinska rättssystemet tar itu med detta men också en respekt för att även om detta är det fall som vi är engagerade i är det, som erinrades, 30 000 andra fall som man också måste ta upp som en del av en större tragedi. Vi vill se till att den ansvarige för Dagmar Hagelins försvinnande, som dessutom inte bara är ansvarig för Dagmar Hagelins försvinnande utan som har ett mycket tungt ansvar för ett mycket stort antal försvinnanden, ställs inför rätta. Det finns många fler i Argentina som kräver att detta sker än vad det finns i Sverige, men vi ska lägga vår röst i dessa. Jag tror inte att vi kan ställa i utsikt några dramatiska förändringar i den argentinska processen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.