Arbetsmarknaden för unga människor

Interpellation 2015/16:44 av Erik Andersson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-02
Överlämnad
2015-10-05
Anmäld
2015-10-13
Svarsdatum
2015-10-20
Besvarad
2015-10-20
Sista svarsdatum
2015-11-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Vi har ägnat mycket tid i riksdagens kammare åt att diskutera regeringens svikna vallöften. I dag vill jag ta upp ett löfte som regeringen och finansminister Magdalena Andersson höll. Löftet att kraftigt höja skatten för den som anställer en ung person i Sverige.

Samtidigt som vi i Nya Moderaterna lägger fram förslag för att underlätta för unga att få sitt allra första jobb går regeringen i motsatt riktning och fördubblar arbetsgivaravgifterna för denna grupp.

Finansministern har varit med om att genomföra en ökad kostnad på 40 000 kronor om året för alla som anställer en person under 26 år fyllda. Riksdagens utredningstjänst visar att regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna motsvarar kostnaden för över 50 000 heltidstjänster.

Inför valet hade Socialdemokraterna en tydlig plan: 90-dagarsgarantin för unga skulle vara det första regeringsbeslutet om man fick bilda regering. Förslaget har kritiserats från flera håll och som av en händelse ändrade sig finansministerns kollega arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nyligen till att 90-dagarsgarantin kan vara på plats först till valet 2018 och att de 30 000 traineetjänster som man talade om före valet nu är 3 200.

Samtidigt gör regeringens eget expertorgan, Finanspolitiska rådet, bedömningen att regeringens politik leder till ca 37 000 färre jobb än vad som annars hade skapats. När regeringen gör det dyrare att anställa blir det färre jobb – inte fler. Att göra det dyrare att anställa leder inte till att fler får jobb, utan färre.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson vad som är finansministerns besked till landets unga i dag.

 

Vilken effekt hade Alliansens sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga enligt finansministerns mening?

Om finansministerns mening är att sänkningen inte hade någon effekt – varför ska kommunerna i så fall kompenseras för regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:44, Arbetsmarknaden för unga människor

Interpellationsdebatt 2015/16:44

Webb-tv: Arbetsmarknaden för unga människor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 89 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Erik Andersson har frågat mig om vilken effekt jag anser att den förra regeringens nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga har haft och varför kommunerna kompenseras när nedsättningen nu slopas.

Efter den förra regeringens mandatperioder ser vi stora underskott i statens finanser och en hög arbetslöshet, i synnerhet bland unga. Sverige har i dag en högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder. De nedsatta socialavgifterna för unga, som den borgerliga regeringen införde i syfte att sänka ungdomsarbetslösheten, har helt enkelt inte fått avsedd effekt.

För att kunna genomföra angelägna satsningar i syfte att öka sysselsättningen slopas nedsättningen.

Resultaten i IFAU:s utvärdering av de nedsatta socialavgifterna för unga indikerar att nedsättningen är en ineffektiv åtgärd som inte har haft någon sysselsättningseffekt alls för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Arbetsförmedlingen instämmer i bedömningen att de nedsatta socialavgifterna för unga är en ineffektiv åtgärd för att skapa sysselsättning.

Jag noterar också att tre av de fyra partier som införde ungdomsnedsättningen har valt att föreslå mindre omfattande nedsättningar i sina senaste budgetmotioner.

För att upprätthålla en hög kvalitet på den gemensamma välfärden i hela landet har regeringen valt att höja nivån på det generella statsbidraget till kommunerna.


Anf. 90 Erik Andersson (M)

Fru talman! I vanlig ordning skyller finansministern på den förra regeringen. Men det är faktiskt finansministern och regeringen som har ansvar för att regera landet.

Finansministern kan inte lura svenska folket eller riksdagen. Som jag tidigare har nämnt var statsskulden 40 procent av bnp 2006. År 2014 var den 35 procent.

Den höjning som föreslås kommer givetvis att minska företagens vilja att anställa människor med mindre erfarenhet. Det slår framför allt mot ingångsjobben i tjänstesektorn för unga utan utbildning och utlandsfödda.

I svaret refererar finansministern till en rapport. I den står det att sänkningen inte har givit någon större effekt men att den har givit ungefär 6 000-10 000 jobb. När reformen infördes trodde Riksrevisionen att det skulle ge 10 000-12 000 jobb.

I rapporten diskuterar rapportförfattarna varför sänkningen inte har fått någon effekt. De säger att arbetsutbudet kanske är begränsat och att många yngre deltar i utbildning eller är ute och reser. Det kan finnas de som formellt söker jobb men som har så pass bra arbetslöshetsersättning och kan bo kvar hemma hos sina föräldrar att de väljer att göra det.

Det kan även bero på att kapacitetsbegränsningen för företagen gör att lönekostnaden för unga är för hög i förhållande till produktiviteten och att sänkningen är för liten för att kompensera risken med att anställa outbildad arbetskraft.

Rapporten visar att detta kan vara orsakerna till att den förväntade effekten har uteblivit. Men det har trots allt gett 6 000-10 000 jobb.

Hur kommer det sig att kommunerna blir kompenserade för detta? Det som framhålls är att de ska kunna fortsätta bedriva en god välfärd. Men det finns ju fler aktörer än kommunerna i välfärden i dag. Vi har fria välfärdsföretag som antingen är upphandlade eller får peng. De får dock ingen ersättning. Man kan undra hur det är med likställigheten och konkurrensneutraliteten.

Det finns många frågor kvar som jag tycker att finansministern ska svara på.


Anf. 91 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! När man lyssnar på Erik Andersson kan man nästan tro att han och Moderaterna vill ha kvar den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, men så är det inte alls. Ni tar ju bort den i er egen budgetmotion för 21-åringar, för 22-åringar, för 23-åringar och för 24-åringar. Sedan tidigare har ni tagit bort den för 25-åringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man tog bort den sänkta arbetsgivaravgiften för 25-åringar satt man fortfarande i regeringsställning och gjorde bedömningen att den förändringen hade noll effekt på sysselsättningen. Jag är väldigt intresserad av att höra vilken sänkt sysselsättning som Erik Andersson tror att man får med de förslag som ingår i den moderata budgetmotionen.

Jag undrar naturligtvis också hur Moderaterna ser på likställighet mellan offentliga och privata arbetsgivare de gånger som regeringar ger tillskott till kommunerna. Ett exempel är det som den tidigare regeringen gjorde när man under krisåren gav ett tillskott till kommunerna. Menar Erik Andersson fortfarande att det var ett sätt att snedvrida konkurrensen mellan olika utförare?


Anf. 92 Erik Andersson (M)

Fru talman! Frågan i interpellationen var om finansministern kunde se någon effekt av sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. Om hon inte såg det, hur kommer det sig då i så fall att kommunerna blir kompenserade för detta?

Moderaterna, till skillnad från Socialdemokraterna, är ett parti som ständigt omprövar sin politik. Moderaterna vill vara ett parti i verkligheten och se vad som behöver göras för att Sverige ska bli starkare.

Tvärtom har vi sagt att vi vill ha kvar den sänkta arbetsgivaravgiften för de allra yngsta. Det är viktigt att man, om man är ung, kommer direkt in i jobb. Det första jobbet är nog något av det viktigaste som man får uppleva i livet. Får man inte det första jobbet och åren går kan det sedan vara svårt att över huvud taget få ett jobb. Då kan man hamna i permanent utanförskap. Det vill vi förhindra.

Därför har vi i stället lanserat första-jobbet-avdraget. Det är viktigt att öka incitamenten att gå till jobb från bidrag. Tyvärr har vi väldigt höga skattekilar här i Sverige. Vi anser att det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att gå från bidrag till jobb. Om jag säger "gå till jobbet", så säger Socialdemokraterna "gå på bidrag".


Anf. 93 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Erik Andersson säger att Moderaterna är ett parti som omprövar sin politik. Det är väldigt lustigt med ett parti som efter att ha genomfört jobbskatteavdrag 1, jobbskatteavdrag 2, jobbskatteavdrag 3, jobbskatteavdrag 4, jobbskatteavdrag 5 som sin stora reform i sin budgetmotion för fram jobbskatteavdrag 6. Sedan har man döpt om det och kallar det för första-jobbet-avdraget. Men sanningen är ju att jag som finansminister skulle få betydligt mer av första-jobbet-avdraget än den som har börjat sitt första jobb.

Tittar man på profilen på det som ni kallar första-jobbet-avdrag, ja, då är det ett sjätte jobbskatteavdrag. Det har i princip exakt samma profil som de tidigare jobbskatteavdragen.

Det är lite svårt att läsa Moderaternas budgetmotion, så jag frågar Erik Andersson: Ger ni några extra bidrag till kommunerna på grund av den höjning av ungdomsarbetsgivaravgifterna som ni föreslår i er motion? Det skulle vara intressant att få svar på den frågan, eftersom det är svårt att utläsa det i motionen.


Anf. 94 Erik Andersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ju mer jag står i talarstolen inser jag att det bara finns ett arbetarparti i Sveriges riksdag, och det är Moderaterna.

Det är väl inte så konstigt att man ständigt omprövar sin politik, men den ideologiska grunden måste stå stadigt. Det är inget märkligt med det.

Anser finansministern att det har varit fel att barnmorskan, att sjuksköterskan och att lärare, som gör ett fantastiskt jobb i våra skolor, har fått mer pengar i plånboken?

När det gäller första-jobbet-avdraget är effekten tre till fyra gånger högre för dem som har lägre inkomster. Är det fel? Jag tycker att det är rätt prioriterat. Vi måste ju leva i ett land där det lönar sig att tjäna pengar på arbete och inte bara tjäna pengar på ägande eller om man vinner på Lotto. Vi måste öka incitamenten för att det ska löna sig att arbeta.

Regeringens politik går ju i helt motsatt riktning. Med ert budgetförslag riskeras 37 000 jobb. Det är helt enkelt sorgligt.


Anf. 95 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det råder tydligen fortsatt oklarhet om i vilken utsträckning Moderaterna ger kommunerna extra stöd på grund av de höjda arbetsgivaravgifterna som Moderaterna föreslår. Jag är också intresserad av att höra vad Moderaterna gör för bedömning av hur många färre ungdomar som får jobb med Moderaternas förslag till höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar. Jag har hört många moderater från talarstolen hävdat att vårt förslag skulle ge färre jobb till ungdomar, och nu har ju Moderaterna exakt samma förslag som regeringen. Det gäller 21-åringar, 22-åringar, 23-åringar, 24-åringar och 25-åringar.

Jag hoppas på ytterligare interpellationsdebatter med Erik Andersson där han kan klargöra Moderaternas politik i dessa frågor.

Sedan säger Erik Andersson att sänkta skatter är ett viktigt incitament för att arbeta. Det var ju tyvärr inte alls det som Moderaterna sa i valrörelsen. Då sa de att det var skattesänkarstopp som skulle gälla. Ett år senare hade man svikit det löftet, och nu är man tillbaka i den gammalmoderata agendan. Det är klart att som socialdemokrat känns det väldigt tryggt att känna igen de gamla Moderaterna.

Nu är erbjudandet som man känner igen kvar till vanliga svenskar från de pärlhalsbandsbeklädda moderaterna. Det är sämre anställningstrygghet, lägre löner och högre hyror. Man känner igen de gamla Moderaterna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.