Arbetslöshetsmålet
Interpellation 2017/18:88 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-30
- Överlämnad
- 2017-10-31
- Besvarad
- 2017-11-07
- Anmäld
- 2017-11-07
- Svarsdatum
- 2017-11-07
- Sista svarsdatum
- 2017-11-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Den svenska arbetslösheten ligger i dag på 6,7 procent (SCB), säsongsrensat och utjämnat, vilket kan översättas till ungefär 350 000 personer. Regeringen har samtidigt ett mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, vilket med dagens arbetslöshetssiffror i EU endast nås om Sverige till dess minskar arbetslösheten med flera procentenheter. Statsministern har mot bakgrund av det lanserat ett löfte om att arbetslösheten i Sverige ska ned under 6 procent under 2018.
När Europeiska unionens statistikorgan Eurostat publicerat siffror över arbetslösheten i unionens 28 medlemsländer framkommer det att Sverige inte ens ligger på den övre halvan. Både Tjeckien och Tyskland har en arbetslöshet under 4 procent. Sverige är i dag längre från målet än när mandatperioden började.
I det sammanhanget kan nämnas att arbetslösheten består av flera delar – dels den som påverkas av konjunkturen, dels den som påverkas av politiken. Den första delen sjunker i Sverige tack vare högkonjunktur medan den andra står nästan helt still – förutom att regeringens politik minskar arbetskraftsdeltagandet.
Ekonomistyrningsverket skrev i sin prognos i november 2016 att den samlade bedömningen är att effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan 0,5 procent, motsvarande ca 25 000 personer. Jämviktsarbetslösheten är därmed 0,5 procentenheter lägre 2019 än vad den skulle varit utan reformerna. Även medelarbetstiden och produktiviteten, och därmed bnp, blir lägre.
Den rödgröna regeringen har alltså inte påverkat arbetslösheten nämnvärt utan skördar enbart frukterna av att Sverige för närvarande befinner sig i en högkonjunktur.
Sett till regeringens aviserade reformer på området är resultaten nedslående. Regeringen har i egna budgetar slagit fast att den föreslagna ekonomiska politiken leder till att sysselsättningen dämpas. De 32 000 traineejobb som utlovades i valrörelsen resulterade i endast 300 jobb under 2016. De 5 000 beredskapsjobb som utlovades den 1 maj 2016 har bara resulterat i 300 jobb varav de flesta har uppkommit på Arbetsförmedlingen, som har ansvar för att förmedla beredskapsjobben.
Kort sagt verkar regeringens politik missa målet om lägst arbetslöshet i EU eftersom den inte påverkar arbetslösheten nämnvärt, och dessutom verkar regeringen oförmögen att komma i mål med sina egna löften om enkla jobb.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
- Hur arbetar ministern för att nå regeringens eget mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020?
- Anser ministern att det kan finnas skäl att ompröva eller omformulera det egna arbetslöshetsmålet till ett mål som är enklare att utvärdera?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:88
Webb-tv: Arbetslöshetsmålet
Dokument från debatten
- Tisdag den 7 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:26
Protokoll från debatten
Anf. 13 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Fru talman! Jan Ericson har frågat mig om hur jag och regeringen avser att vända arbetslöshetsutvecklingen där Sverige alltmer halkar efter övriga EU.
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag arbetar för att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 samt om det finns skäl att ompröva eller omformulera arbetslöshetsmålet till ett mål som är enklare att utvärdera.
Låt mig inleda med att berätta att svensk arbetsmarknad går starkt. I dag går långt fler än 200 000 fler till jobbet än när regeringen tillträdde. Vi har den högsta sysselsättningsgraden i åldrarna 20-64 år som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sedan 1992.
Arbetslösheten har minskat tydligt sedan regeringen tillträdde, och nästa år väntas arbetslösheten sjunka till under 6 procent. Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt, och 2017 är den på sin lägsta nivå på 14 år. Långtidsarbetslösheten är den tredje lägsta i EU.
Men det kvarstår stora problem och utmaningar på arbetsmarknaden. Antalet asylsökande som sökt sig till Sverige de senaste åren har varit på rekordhöga nivåer. Under 2015 var antalet asylsökande per capita i Sverige det största som någonsin registrerats i ett OECD-land. Denna utveckling medför självfallet utmaningar då det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
För att möta dessa utmaningar genomför regeringen ett stort kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Inom ramen för Kunskapslyftet föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2018 en förstärkning av antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor. Sammanlagt kommer Kunskapslyftet år 2021 att motsvara ca 93 000 utbildningsplatser.
Vidare satsar regeringen i höstbudgeten på att stärka insatserna inom arbetsmarknad och nyanländas etablering. Detta sker genom att anställningsstöden förenklas och förstärks för att öka arbetsgivares vilja att anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen reformerar systemet för de subventionerade anställningarna och slår samman en rad befintliga anställningsstöd till ett nytt enhetligt stöd - introduktionsjobb. Regeringen avser att höja lönebidraget och föreslår höjd ersättning till Samhall och möjlighet till lån för körkortsutbildning.
Vidare satsar regeringen på åtgärder för att fortsätta skapa ett hållbart mottagande och en effektiv etablering av nyanlända. Spåren till jobb förstärks bland annat genom ett nytt regelverk för Arbetsförmedlingens arbete med etablering och införandet av en utbildningsplikt.
Jobben är regeringens viktigaste fråga, och trots att det har blivit svårare att nå ligger arbetslöshetsmålet fast. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2018 presenterat jobbsatsningar på 4,3 miljarder kronor för att få fler i arbete med sikte på EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Anf. 14 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Fru talman! Arbetsmarknaden är en central fråga för varje välfärdsland. Det är starka företag och de som arbetar och betalar skatt som med sina skatter betalar all vår välfärd, vår trygghet och våra pensioner.
Sverige är ett litet exportberoende land, och ingen regering råder såklart över världskonjunkturen. Men varje regering har ett mycket stort ansvar att försöka motverka negativa effekter av en lågkonjunktur och använda en högkonjunktur för att rusta Sverige inför nästa lågkonjunktur.
Varje regering bör bedömas efter hur man lyckas med detta. Under Alliansen hade vi först högkonjunktur och därefter en extremt djup lågkonjunktur och finanskris. Under de första åren med stark konjunktur pressades arbetslösheten tillbaka ordentligt, och statsfinanserna var starka med goda överskott. Viktiga reformer mot det stora utanförskapet genomfördes, och vi stod väl rustade när finanskrisen slog till. Sverige klarade också finanskrisen bättre än de flesta andra länder, och arbetslösheten höll sig, trots allt, på hanterbara nivåer. Vi fick mycket beröm från internationella bedömare när det gäller hanteringen av krisen.
Dagens regering tillträdde i en stark global högkonjunktur som bara vuxit sig allt starkare. Arbetsmarknadsministern är väldigt bra på att i sitt svar framhäva positiva effekter av denna högkonjunktur. Men att arbetslösheten faller och sysselsättningen ökar är helt naturligt. Om det motsatta hade hänt i högkonjunktur hade det varit extremt illa.
Bilden är tyvärr inte alls så positiv som ministern ger sken av. Arbetslösheten har nämligen slutat falla, trots högkonjunktur. Arbetsförmedlingens septemberrapport visade exempelvis för femte månaden i rad samma eller till och med något högre arbetslöshet än för ett år sedan. Samma sak bekräftas av SCB i dag. Arbetslösheten ligger kvar på 6,7 procent, och det är tydligt att den har slutat att falla. Faktum är att något fler är arbetslösa än under föregående kvartal. 6,7 procents arbetslöshet mitt i brinnande högkonjunktur är faktiskt inte särskilt imponerande.
Även långtidsarbetslösheten är besvärande. I somras hade 147 000 varit långtidsarbetslösa i mer än ett år och 77 000 i mer än två år. Det var till och med en försämring mot året innan, och det är skrämmande höga siffror för att vara mitt i en högkonjunktur.
Samma sak är det med ungdomsarbetslösheten. Det låter på ministern som att den närmast har försvunnit, men så är det inte. Enligt SCB är den totala arbetslösheten 6,7 procent och ungdomsarbetslösheten mer än dubbelt så hög.
Det allvarliga är att regeringen låter högkonjunkturen dölja den egna passiviteten. I stället för att ta vara på högkonjunkturen och rusta Sverige sitter man passivt och låter högkonjunkturen hjälpligt dölja ens misslyckanden.
I min interpellation pekar jag på hur svag regeringens politik är. Sverige lyckas i denna högkonjunktur mycket sämre än omvärlden. Uppgifter från Eurostat visar att Sverige sedan 2014 har lyckats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten.
När Alliansen lämnade regeringsmakten låg vi på tolfte plats i EU när det gällde listan över lägsta arbetslöshet. Arbetslösheten låg hela 2,3 procentenheter under EU-genomsnittet. I dag har Sverige halkat ned till en femtondeplats, och vår arbetslöshet är nu inte ens 1 procentenhet lägre än EU-genomsnittet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet blir alltmer avlägset. Sanningen är att Socialdemokraternas stora valfråga har kommit i kapp dem. Arbetsmarknadsministern säger att jobben är den viktigaste frågan, men man har helt enkelt misslyckats med jobben. I en stark högkonjunktur kan man förvänta sig mycket mer än detta. Den rödgröna regeringen har underpresterat.
Jag vill fråga arbetsmarknadsministern igen: Varför lyckas dagens regering mycket sämre än omvärlden när det gäller att minska arbetslösheten under denna starka högkonjunktur?
Anf. 15 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! När denna regering tillträdde hade man två tydliga mål. Socialdemokraterna ville sätta jobben främst, och man satte upp ett mål om att arbetslösheten i Sverige skulle vara EU:s lägsta 2020. Samtidigt gav Miljöpartiet löften om utsläppsminskningar. Man sa: Under vår tid i regering ska utsläppen minska.
Det finns goda förutsättningar för att båda målen ska kunna nås. Vi ser hur länder väldigt nära oss, som vi har mycket handelsutbyte med, är på väg tillbaka efter en djup finanskris. Konjunkturen är, så att säga, fördelaktig. Lägg därtill att vår tillväxt drivs av inhemsk konsumtion, och eftersom jobbskatteavdragen blev kvar finns det möjlighet till detta. Dessutom har Sverige mer än många andra länder en industri som har en stor omställningsvilja. Att man ska kunna minska utsläppen i den intensiva industrin är alltså inte omöjligt.
Men arbetslöshetsmålet, så som det är formulerat, är svårt att nå. Vi har en arbetslöshet som ligger under 7 procent. Det är bra. Men det är, sett till hur väl ekonomin utvecklar sig och hur stark svensk ekonomi är, skrämmande att vi nu är längre ifrån målet, så som det är formulerat, än vi var när mandatperioden började.
När Eurostat publicerar siffror över arbetslösheten i unionens 28 länder är vi inte ens på den övre halvan. Vi kan titta på Tjeckien och Tyskland. De har en arbetslöshet på under 4 procent. Det blir svårare och svårare att sänka arbetslösheten ju närmare noll man kommer.
I detta sammanhang ska man också nämna, som Jan Ericson redogjorde för tidigare, att arbetslösheten består av två delar - dels den som påverkas av konjunkturen, dels den som påverkas av politiken. Den första delen sjunker i Sverige tack vare högkonjunktur. Den andra står nästan helt stilla, förutom att regeringens politik minskar arbetskraftsdeltagandet på marginalen.
Ekonomistyrningsverket, en av regeringens expertmyndigheter, skrev i sin prognos i november förra året följande: Den samlade bedömningen är att effekterna av alla reformer tar ut varandra vad gäller antalet sysselsatta under prognosperioden. Arbetskraften sänks dock med nästan en halv procent, motsvarande ca 25 000 personer. Jämviktsarbetslösheten är därmed en halv procentenhet lägre 2019 än vad den skulle varit utan reformerna. Även medelarbetstiden och produktiviteten, och därigenom bruttonationalprodukten, blir lägre.
Den rödgröna regeringen har alltså inte nämnvärt påverkat arbetslösheten utan skördar snarare frukterna av att Sverige för närvarande befinner sig i en högkonjunktur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Min fråga till Ylva Johansson blir: Vad har ministern gjort, konkret, för att varaktigt sänka arbetslösheten i Sverige?
Anf. 16 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det intressanta tycker jag är i vilken riktning vi går. Vi kan se tydligt att arbetslösheten har minskat sedan den förra borgerliga regeringen. Det som är väldigt intressant är just sysselsättningsgraden, som arbetsmarknadsministern nämnde. Det är alltså den högsta sysselsättningsgraden i Sverige sedan 1992 och den högsta någonsin som Eurostat har uppmätt i något EU-land.
Detta tycker jag är ett väldigt gott betyg. Det är inte minst ett gott betyg för jämställdheten i Sverige. En anledning är nämligen att många kvinnor är ute i arbetslivet. Vi vill såklart att fler ska komma ut. Visst, vi har ett problem när det gäller nyanlända kvinnor. Men även när det gäller den gruppen är det rätt många som är i arbetslivet jämfört med hur det är i många andra länder. Sysselsättningsgraden tycker jag egentligen är det mest intressanta måttet. Hur stor andel av den arbetsföra befolkningen arbetar? Det är alltså den största på mycket länge.
200 000 nya jobb är ett mycket gott resultat. Sedan har vi självklart många nyanlända. Det var väldigt många flyktingar som kom på en gång. Det är klart att det tar tid innan de kommer ut i arbetslivet. Det är klart att de har en etableringsperiod. Men regeringen jobbar stenhårt för att se till att etableringen ska bli så effektiv och så snabb som möjligt. Det handlar om att man så snabbt som möjligt lär sig svenska, att man så snabbt som möjligt kommer ut i arbetslivet och att man kompletterar utbildning vid behov.
Mycket av detta handlar om: Vad gör man i den situationen? Den ena diskussionen är: Vilken arbetslöshet har vi? Hur går det? Den andra är: Vad gör regeringen? Ja, regeringen har nu en historiskt stark budget. Det är en helt fantastisk budget, sett till både reformsatsningar och avbetalningar på statsskulden. Underskott från den förra regeringen har vänts till överskott. Trots den utvecklingen betalar vi nu av ännu mer på statsskulden. Vi betalar 40 miljarder till statsskulden och 40 miljarder till reformer.
Man kan titta på arbetsmarknaden. Ett problem är såklart arbetslösheten. Men ett annat stort problem är matchningen. Det handlar om alla lediga jobb som inte tillsätts på grund av att arbetsgivarna inte hittar personal med rätt kompetens. Det bästa sättet att komma åt arbetslösheten är att även lösa matchningsproblemet. Därför är satsningen på 93 000 utbildningsplatser under kommande år väldigt bra. Då kan man hjälpa arbetsgivarna att få rätt kompetens. Man kan hjälpa ungdomar att snabbt komma i jobb. Man kan hjälpa arbetslösa att komma vidare.
Jag kan bara nämna ett exempel ur utbildningssatsningarna. Det gäller yrkeshögskolan. 90 procent som går yrkeshögskolan går rätt ut i arbete. Det finns ett enormt behov av folk inom den delen. Under de kommande åren förstärks yrkeshögskolan med 45 procent. Det är ungefär 15 000 nya platser som kommer successivt. Med tanke på att 90 procent får jobb förstår man hur viktig en sådan satsning är. Yrkeshögskolan har också bett oss att satsa mer på detta eftersom det verkligen leder till jobb.
Snabbspår är någonting annat som vi vet leder till jobb. Jag har exempel från Malmö, som jag kommer från. Det gäller Hotelltalangerna. Människor som har jobbat på hotell får en intensivkurs i sfi, utbildning i svenska för invandrare, kopplat till hotellkunskap. Sedan får de praktik på lokala hotell. I princip alla får jobb väldigt snabbt. De lär sig också svenska snabbt. Vi ska satsa på det som fungerar, och det gör regeringen.
Anf. 17 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Fru talman! Man kan välja att sätta upp ett ambitiöst sysselsättningsmål, som regeringen har gjort. Det var väldigt modigt att sätta upp ett mål om den lägsta arbetslösheten i EU och om att det skulle nås genom en ökad sysselsättningsgrad och inte på något annat sätt.
Samtidigt som vi socialdemokrater satte upp det målet, som numera är regeringens mål, satte den dåvarande moderatledda regeringen upp ett annat mål. Fredrik Reinfeldt sa att hans mål var att 5 miljoner människor skulle vara i arbete till år 2020. Det målet nådde vi i våras. Då passerade vi 5 miljoner människor i arbete - säsongsrensat.
Detta var inte så ambitiöst. Det är ett val man har att göra som handlar om hur man prioriterar resurserna. Vi kan se att den förra regeringen, i ett läge när man hade 45 miljarder kronor i underskott och en stark konjunktur, valde att låna ytterligare 15 miljarder för nya skattesänkningar. De mål man sätter upp prioriterar politiken.
Denna regering prioriterar jobben. En bedömning man har kunnat göra av resultatet hittills är: Ja, vi har nytta av den starka konjunkturen, precis som den gamla regeringen hade under flera års tid. Man gör bedömningen i dag att ungefär hälften av arbetslöshetsminskningen direkt kan hänföras till regeringens ekonomiska politik och ungefär hälften till konjunkturen. Vi får också av andra bedömare stadigt omdömet att vi för rätt politik i rätt tid.
Man kan naturligtvis teoretiskt tänka sig att nå lägre arbetslöshet till exempel genom att föra en politik som inte ger människor asylrätt i vårt land eller genom att föra en extremt snål politik när det gäller att ge skydd åt människor som söker skydd. Man kan också välja att föra en politik med till exempel vårdnadsbidrag eller annat som gör att människor lämnar arbetskraften.
Vi väljer ingen av dessa vägar trots att Sverige har tagit emot fler asylsökande per capita än något annat OECD-land någonsin har gjort. Det vill säga, tillskottet av arbetskraft är i mycket stor utsträckning människor som av naturliga skäl, i början, står väldigt långt från arbetsmarknaden. En betydande del har också en mycket, mycket låg utbildningsnivå i förhållande till kraven på den svenska arbetsmarknaden.
Trots detta fortsätter vi att öka sysselsättningsgraden. Sysselsättningen ökar, och även sysselsättningsgraden ökar. Trots detta fortsätter faktiskt arbetslösheten att sjunka. Det är en mycket glädjande utveckling. Vi fick nya siffror i dag som visar att sysselsättningsgraden fortsätter uppåt.
Jag är inte nöjd. Jag ser att vi har stora utmaningar på arbetsmarknaden. Men utmaningarna är att se var problemen finns. Stora utmaningar finns hos de nyanlända, och att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden väsentligt snabbare än vad som har varit fallet tidigare är vår stora utmaning.
När det gäller ungdomarna kommer vi att klara målet att ingen ung människa ska gå arbetslös mer än max 90 dagar innan man får arbete, utbildning eller en insats som leder till arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Vi ser en glädjande utveckling i att även de äldsta på arbetsmarknaden nu ökar sin sysselsättningsgrad, och vi ser att ett av de största problemen i dag är att många arbetsgivare också har svårt att få tag i personer med rätt kompetens. Därför är investeringar i utbildning så viktiga.
Anf. 18 Jan Ericson (M)
Fru talman! Först har jag några små kommentarer till Hillevi Larsson, som säger att 200 000 fler i arbete är mycket bra presterat under den mandatperiod som snart har gått. Jag vill bara påminna om att detta är mitt under en stark högkonjunktur och kan jämföras med att vi under Alliansens år, inklusive en stor, djup, global finanskris, fick nästan 300 000 fler i arbete. Det tycker jag i så fall är mer imponerande.
Sedan måste jag rätta Hillevi Larsson i en fråga. Hon pratar om yrkeshögskolan och att 90 procent går vidare till arbete. Så är det, men nu är det ju faktiskt så att nästan alla som börjar på yrkeshögskolan redan har arbete, det vill säga man utbildar sig till ett annat yrke eller vidareutbildar sig. Det är alltså inte en arbetsmarknadsåtgärd utan i första hand en kompetensförsörjningsåtgärd. Jag jobbade med dessa frågor under den förra mandatperioden och är väl insatt i yrkeshögskolan. Det är en väldigt bra utbildningsform, men den kan inte ses som en arbetsmarknadsåtgärd.
Arbetsmarknadsministern talar om att halva minskningen av arbetslösheten skulle bero på regeringens politik. Jag tycker att det är väldigt svårt att se konkret vad det är som regeringen i så fall har gjort för att minska arbetslösheten. Om vi tittar på regeringens egna siffror i framför allt de första budgetarna var det snarare så att regeringen själv talade om att de åtgärder man vidtog i form av olika skattehöjningar och annat skulle medföra en högre arbetslöshet än den som var när man tillträdde. Det vill säga, det var en negativ jobbeffekt på de första reformerna som regeringen genomförde - eller det man kallade för reformer. Jag vill därför snarare påstå att arbetslösheten har minskat trots regeringens politik och inte tack vare den.
Dessutom hävdar arbetsmarknadsministern nu att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Men det är just precis det den inte gör. Arbetsförmedlingens siffror som kom nyligen visar att arbetslösheten har slutat att sjunka. Detta bekräftas i dag av SCB, som konstaterar att arbetslösheten det här kvartalet ligger på samma nivå som förra kvartalet. Det är till och med något fler personer som är arbetslösa nu än vad det var förra kvartalet.
Då kan man fråga sig: Vad händer med sysselsättningsgraden om konjunkturen försämras samtidigt som vi har många nyanlända som ska ut på arbetsmarknaden? Hur kommer den fina sysselsättningsgrad som vi i dag har i en stark högkonjunktur att se ut om inte Ylva Johansson agerar och vidtar kraftfulla åtgärder?
Det allvarligaste med den här debatten och det som gjorde att jag skrev min interpellation är att regeringen låter högkonjunkturen dölja den egna passiviteten. I stället för att ta vara på högkonjunkturen och rusta Sverige och göra de här stora och viktiga framtidsreformerna, så att de som står långt från arbetsmarknaden faktiskt kommer in, sitter regeringen nöjd och låter högkonjunkturen lite hjälpligt dölja de egna misslyckandena. Det blir ju alltid lite bättre på arbetsmarknaden när konjunkturen är stark.
Men detta döljer bara de underliggande problemen, och det är dem som inte regeringen vill se. I stället för viktiga framtidsreformer driver man en skattehöjarpolitik som gör det långsiktigt dyrare att driva företag, dyrare att anställa och dyrare att arbeta i form av högre skatt. Regeringen slarvar bort högkonjunkturen och bäddar för väldigt stora problem när konjunkturen vänder nedåt.
Anf. 19 Jesper Skalberg Karlsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Fru talman! Tack för inläggen från de socialdemokratiska politikerna!
Hillevi Larsson försökte i någon mening att blanda bort korten. Sysselsättning och arbetslöshet är alltså två olika saker, och det är också ett av skälen till den här interpellationen. Min fråga är: Har regeringen formulerat det här målet på rätt sätt? Målet är alltså att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, och det målet är man längre ifrån nu än när mandatperioden började.
Därför kan det finnas skäl att fundera på om man faktiskt inte var modig utan snarare dumdristig och om man därför borde omformulera det målet till ett mål som är möjligt att uppnå och att följa upp på ett bättre sätt, till exempel att skapa en halv miljon nya jobb till 2025 eller, som både ledamoten och statsrådet nämner, att minska jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda. Ett rimligt mål skulle kanske vara att halvera den jobbklyftan till 2025. Det är lättare att mäta och kanske också möjligt att nå.
Det nämns också att man tar ansvar för ekonomin. Jag skulle säga att det är en sanning med modifikation. Göran Persson, som tog över som finansminister efter Anne Wibble - som egentligen gjorde en fjärdedel av den svenska budgetsaneringen på 90-talet - gjorde två extremt bra saker som finansminister. Det ska jag vara ärlig med. Han inrättade det finanspolitiska ramverket med ett överskottsmål för statens finanser, och han återupprättade Finansdepartementets särställning i Regeringskansliet.
Det var bra, men vad har den här regeringen gjort? Ni justerar ned överskottsmålet. Ni tar inte ansvar för svensk ekonomi, vilket kommer att märkas när konjunkturen vänder, och det vet vi att den alltid gör till slut.
Sedan kan man undra vad det är som den här regeringen lägger så mycket pengar på. Vilka är de stora satsningarna? Vilka är de stora projekten under den här mandatperioden? Hillevi Larsson nämner Malmö som en föregångskommun. Jag skulle vilja säga att även det är en sanning med modifikation. Malmö är en av Sveriges största städer. Den ligger nära kontinenten och har alla möjligheter att ha en ganska god tillväxt. Ändå är det små kranskommuner till Stockholm som måste rädda Malmös ekonomi genom det kommunala utjämningssystemet.
Peter Eriksson strösslar miljoner över Malmö i investeringsstöd för att bygga nya bostäder. I förra veckan kom en nyhet om att ni har 1 000 hemlösa barn i Malmö. Jag skulle inte säga att Malmö är ett föredöme, utan det är ett exempel på hur rödgrön politik funkar på kommunnivå.
Ylva Johansson fortsätter med att nämna asylrätten och menar att Alliansen vill montera ned den. Det är ganska vågat. Socialdemokraterna, som har lagt svenskt mottagande på EU:s miniminivå, Socialdemokraterna, som kampanjar med budskap om att passkontrollanter garanterar svensk säkerhet, kommer dragande med att nu vill Alliansen nagga asylrätten i kanten. Jag skulle vilja säga att det är svårt att påstå att en socialdemokratisk asylrätt är värd så mycket om det är så att man får söka asyl vid gränsen samtidigt som det är omöjligt att ta sig dit.
Löfven säger stolt att den generösa flyktingpolitiken som man ärvde var ohållbar och att man därför var tvungen att justera den. Det kan vara sant. Både statsrådet och ledamoten nämner ju att med så många nyanlända är utmaningarna större. Det kan absolut vara sant, men var också ärliga med att den utlänningslag som ni nu har ändrat ärvde ni inte av Alliansen, utan den ärvde ni av Göran Persson. Den justerades knappt i kanten av Alliansen under åtta år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Mina frågor är fortfarande följande: Är verkligen arbetslöshetsmålet rätt formulerat? Ni talar om sysselsättning, och det kan vara riktigt, men är arbetslöshetsmålet rätt formulerat? Varför finns det inte ett separat mål för att hantera de utmaningar ni nämner om att få in nyanlända på arbetsmarknaden?
Anf. 20 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Låt mig börja med Malmö.
Jobben kommer i Malmö. Det finns många nya jobb. Problemet är att många av dem som bor i Malmö inte får jobben, utan det är människor som bor i kranskommunerna som får jobben.
Flera kranskommuner skulle över huvud taget inte överleva om inte Malmö fanns som de boende kan pendla till. Många kommuner har också sluppit undan genom att inte bygga hyreslägenheter och inte ta emot flyktingar. Malmö har tagit emot många flyktingar.
Om de som arbetar hade skattat där de arbetar i stället för där de bor skulle det se helt annorlunda ut med ekonomin. Detta måste man ta med i beräkningarna när man tittar på Malmö och andra så kallade lyckade, rika kommuner. Malmö tar ett enormt ansvar för sin befolkning och för de boende i kranskommunerna som jobbar i Malmö.
Sedan var det frågan om satsningen för att få Malmöborna i jobb. Satsningarna på nyanlända med sfi kopplad till speciell yrkeskunskap är ett exempel på vad som görs i Malmö, det vill säga att skapa fler jobb överlag och dessutom speciella satsningar. Dessa satsningar byggs nu ut, till exempel snabbspår för barnskötare. Det innebär att sfi-undervisningen är kopplad till området barnskötare, och därefter kommer man snabbt i jobb. Detta sker i sektorer där det behövs folk.
Sysselsättningsgrad och arbetslöshet är självklart två helt olika saker. Jag har aldrig sagt något annat. Vi kan se att sysselsättningsgraden, andelen av befolkningen i arbetsför ålder som arbetar, har ökat. Det är ändå positivt. Vi har också sett att arbetslösheten har sjunkit jämfört med hur det var under den borgerliga regeringen. Vi får inte glömma att arbetslösheten steg under den borgerliga regeringen. Det utlovades sänkt arbetslöshet, men arbetslösheten gick från ungefär 6 procent upp till 8 procent. Nu har det ändå vänt i rätt riktning.
Anf. 21 Patrik Björck (S)
Fru talman! Med Jesper Skalberg Karlssons formuleringar kan man verkligen undra om de moderata herrarna är modiga eller dumdristiga när de tar en debatt om arbetsmarknadspolitiken med den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Oavsett om det faller på det modiga eller dumdristiga kontot kan man konstatera att debatten för deras vidkommande är något utsiktslös. Det kan den uppmärksamme lyssnaren konstatera.
Det är alltid intressant i politiken att jämföra de olika alternativen. Låt oss då jämföra den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern med de tre föregångarna under alliansregeringens olycksamma tid vid makten. De två första avsattes av statsministern eftersom de inte lyckades leverera någonting på arbetsmarknadspolitikens område. Den tredje misslyckade moderata arbetsmarknadsministern avsattes av svenska folket. Det är viktigt att ha det i åtanke. Orsaken till att svenska folket avsatte den moderatledda regeringens arbetsmarknadsminister var ju att man inte lyckades leverera. Det är bakgrunden. Det är viktigt att komma ihåg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Orsaken till att moderater aldrig kan leverera i arbetsmarknadspolitiken är att de gör helt fel analys. Jesper Skalberg Karlsson representerar dem som tror att arbetslöshet uppstår genom att människor väljer att vara arbetslösa framför att arbeta. Om det valet är ett reellt val, som det är i Jesper Karlssons värld, då sänker man a-kasseersättningen och ser till att det blir, med ett utslitet moderat citat, "lönsamt att arbeta".
Den analysen försökte man bedriva arbetsmarknadspolitik på i åtta år. Det resulterade i två saker, nämligen förödda statsfinanser och ökad arbetslöshet. Om - Gud förbjude, fru talman - man får möjlighet att pröva den politiken igen kommer den att leda till samma resultat.
Den socialdemokratiska analysen av arbetslöshet är att den består av två delar. En är att det på grund av lågkonjunktur uppstår en brist på arbeten. Då får man arbeta med konjunkturpolitik. Den andra delen är att man behöver rusta arbetslösa att kunna ta de jobb som finns. Det är den socialdemokratiska modellen att hantera arbetsmarknadspolitik. Därför, fru talman, kommer alltid den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken att leverera ett mycket bättre resultat än den moderata. Så enkelt är det.
Frågan är om målet är modigt eller dumdristigt. Arbetsmarknadsministern var inne på den frågan. Man kan ha synpunkter på om det socialdemokratiska målet är högt ställt. Men vi socialdemokrater tar på oss att ha högt ställda mål inom arbetsmarknadspolitiken. För oss är det en hjärtefråga att se till att det finns arbete åt alla.
Det moderata målet, Alliansens mål, fru talman, är precis vad arbetsmarknadsministern sa, nämligen att det ska vara 5 miljoner sysselsatta till 2020.
Nu var arbetsmarknadsministern lite blygsam i sitt svar om att målet nåddes i våras. Kanske sett lite mer långsiktigt touchade vi målet under sommaren förra året. Då var det över 5 miljoner sysselsatta.
Vad den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson gör med vänsterhanden tycker Jesper Skalberg Karlsson är ett rimligt arbetsmarknadsmål. Det är det inte.
Anf. 22 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Det har ställts många frågor.
Jan Ericson undrar vad regeringen har gjort. Regeringen för en ekonomisk politik som har lett till en oerhört stark utveckling på arbetsmarknaden. Det gör vi med hjälp av stora satsningar på investeringar, exporten, nyindustrialisering och inte minst utbildning. Det sker också med hjälp av en ekonomisk politik som gör att de som har haft de svagaste ekonomiska förutsättningarna för efterfrågan har fått bättre förutsättningar. Det är en vinn-vinnsituation eftersom det innebär ett bättre Sverige som håller ihop.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Arbetsförmedlingens siffror är inte samma sak som arbetslöshet. Av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen klassas ungefär hälften som arbetslösa i den officiella statistiken. Man ska komma ihåg att det naturligtvis är viktigt att följa hur många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är ett viktigt mått, inte minst för mig. Det handlar om vilka resurser och så vidare som behövs för Arbetsförmedlingen. Men det måttet är inte detsamma som arbetslösheten.
Jan Ericson frågar vad som kommer att hända med sysselsättningsgraden. Ja, det är den som går allra bäst. Det är allra viktigast långsiktigt och varaktigt att det råder ett högt arbetskraftsdeltagande, som ökar i alla grupper, och att det råder en hög sysselsättningsgrad, som ökar i alla grupper. Det råder nu en högre sysselsättningsgrad än vad som någonsin fanns under de åtta åren med en moderatledd regering. Även jämfört med före finanskrisen råder i dag en högre sysselsättningsgrad, trots att sammansättningen i arbetskraften är svårare att hantera på grund av alla nyanlända som behöver tid på sig.
Nej, Jesper Skalberg Karlsson, i det här sammanhanget har jag inte tagit upp Moderaternas migrationspolitik eller asylrättsfrågor. Det var nog en missuppfattning.
Jag vill bara klargöra att i fråga om att jämföra Sverige med andra länder tänker jag inte välja en väg där man jämför sig med länder som har tagit emot extremt få flyktingar. Det är inte en väg att gå för att nå låg arbetslöshet. Inte heller att jämföra sig med länder med mycket lågt arbetskraftsdeltagande. Det är inte heller en väg att gå. Vi kommer att välja vägen med högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad för att sänka arbetslösheten.
Jesper Skalberg Karlsson berömde Göran Persson för det finanspolitiska ramverket. Jag kan berätta att det var när Göran Persson var statsminister som ramverket sjösattes av en på den tiden mig närstående finansminister som hade ansvaret för de frågorna.
Överskottsmålet sattes upp bland annat med tanke på den demografiska utvecklingen, där man såg en åldrande befolkning framför sig. Det var viktigt att spara i ladorna för att kunna klara den åldrande befolkningen. Nu kan man se att överskottsmålet inte nåddes något år, tror jag, under den borgerliga tiden. Men det fanns i alla fall där.
Nu har vi en parlamentariskt bred överenskommelse. Många partier, även Moderaterna, stöder en justering av överskottsmålet med hänvisning till att en åldrande befolkning inte ligger framför oss utan redan är här. Vi har de stora kostnaderna för att hantera en åldrande befolkning just nu och behöver resurserna till detta.
Till sist, fru talman: Man kan alltid föra en akademisk diskussion om hur det optimala arbetslöshetsmålet ska formuleras. Jag för gärna en sådan diskussion. Det finns flera sätt att formulera det. De flesta mål har både fördelar och nackdelar. Det har naturligtvis också det mål som regeringen har, så den diskussionen kan man alltid föra. Det viktigaste är dock att man har mål som styr politiken så att man säkerställa resultat, och det har den här regeringen.
Anf. 23 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Fru talman! Hillevi Larsson säger att arbetslösheten steg under Alliansen. Tacka sjutton för det! Vi hade den djupaste globala kris vi haft på kanske 70-80 år. Hört talas om finanskrisen, kanske?
Arbetslösheten i Sverige steg från kanske 6 till 8 procent under en sådan djup kris. Jag kan meddela att många länder i vår omvärld tittade avundsjukt på att vi i Sverige kunde hålla tillbaka arbetslösheten så pass väl som vi gjorde trots vårt exportberoende när hela exporten i princip upphörde på bara några månader. Allt föll samman; ändå lyckades vi hålla emot. Det är en oerhört bra prestation, och det tycker jag faktiskt att vi skulle kunna få lite kredd för i stället för att få kritik.
Patrik Björck talar om att jag och Jesper skulle vara modiga och dumdristiga för att vi kritiserar regeringen. Man behöver faktiskt inte vara vare sig det ena eller det andra - det räcker att vara läskunnig och ha en liten smula logiskt tänkande för att se att det är ganska dumt att inte ta vara på en högkonjunktur och rusta Sverige för sämre tider. Det är ganska enkelt att se att den ekvationen inte går ihop i dag.
Alliansen visade att den kunde leverera. Jag vill påminna Patrik Björck om en del av de debatter vi hade 2006-2010, där vi faktiskt talade en del om de här sakerna. Vi visade från Alliansens sida att vi lyfte fram alla dem som Socialdemokraterna gömde i olika typer av statistik. De arbetslösa syntes inte; vi synliggjorde dem, och många kom i arbete trots krisen.
Jag har fortfarande inte fått något svar från Ylva Johansson på varför dagens regering lyckas så mycket sämre än resten av EU när det gäller att minska arbetslösheten i högkonjunktur. Vi får återkomma till den frågan.
Anf. 24 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Tack för de tidigare inläggen!
Hillevi Larsson säger att arbetslösheten steg under Alliansen, men låt oss titta på ekonomin i ett lite större perspektiv. Jag skulle vilja säga att min generation, vi som är födda på 90-talet, knappt har märkt den globala finanskris som drabbade Sverige och övriga Europa 2007-2008. Vi har inte märkt en global finanskris som har brännmärkt en hel generation ute i Europa, och det har vi Anders Borg att tacka för.
När det gäller Patrik Björck vill jag göra ett medskick. Som ung ledamot får jag ofta tipset att "du som inte har levt så länge borde läsa mer historia". Det tipset vill jag ge även Patrik Björck. Jag vill fråga om ni verkligen vann valet 2014. Ni ökade inte i stöd. Jag är med på att Alliansen förlorade och lämnade över regeringsmakten, men jag har svårt att se det som er vinst att Sverigedemokraterna ökade i väljarstöd.
Patrik Björck nämner också att vi hade olika ministrar under alliansregeringen. Absolut, vi har bytt en del. Men rekordet i avgångna ministrar, det är ert.
Som arbetsmarknadsministern nämner i inlägg efter inlägg kan man ha en debatt om hur mål ska formuleras. Det försökte jag ha. Jag noterar att arbetsmarknadsministern inte svarar på frågan om man har sänkt arbetslösheten varaktigt med sina reformer, men jag noterar också att man i alla fall ser utmaningen i att många nyanlända nu ska in på arbetsmarknaden. Jag tycker att det då vore rimligt att ha ett mål att till exempel halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda, förslagsvis till 2025. Då sätter man också ljus på var den stora utmaningen finns.
Det är klart att det är välkommet att vi har stark ekonomi i Sverige - Pippi Långstrump-stark, skulle man kunna säga. Men vi har större utmaningar. Det gör oss inte unika, men det gör att vi behöver börja jobba. Det tror jag att regeringen behöver ta till sig.
Anf. 25 Patrik Björck (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Fru talman! Ja, historia är alltid spännande. Ungdomsarbetslösheten under Fredrik Reinfeldts moderatledda regering var så hög att de tyska skattebetalarna fick ta den springnota som Jesper Skalberg Karlssons partikamrater lämnade efter sig. Det är fakta, fru talman.
Nej, vi har bara en arbetsmarknadsminister i den här regeringen, och det finns ingenting som tyder på att vi skulle få fler. Den moderata regeringen hade tre, och den sista gjorde sig känd - eller ökänd - för att inte lyckas lägga fram ett enda förslag i Sveriges riksdag. Det är fakta, fru talman. Det är historia.
En sak till, för att prata historia: Fredrik Reinfeldts misslyckande under sina regeringsår är inte de första borgerliga misslyckandena, utan Fredrik Reinfeldt är den tredje som leder borgerliga regeringar som har misslyckats. Tre gånger i modern svensk historia har vi haft borgerliga regeringar, och oavsett konjunkturer och internationella händelser har man misslyckats. Man har på 70-talet haft Fälldin och Bohman, man har på 90-talet - Jesper Skalberg Karlssons generations tid - haft Carl Bildt och man har nu på 2000-talet tyvärr haft Fredrik Reinfeldt. Alla de tre borgerliga regeringarna har - alla de tre gångerna, Jesper Skalberg Karlsson - på grund av att de inte förstår sig på arbetsmarknadspolitik lämnat över förödda statsfinanser och hög arbetslöshet. Tre gånger av tre möjliga är tre gånger för mycket.
Anf. 26 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Jag ska avsluta med att hålla med Jan Ericson: Det vore väldigt dumt att inte ta vara på en högkonjunktur och rusta Sverige för framtiden.
Det är därför vi gör det. Vi gör stora investeringar som ska göra och gör Sverige starkare. Det handlar om jobb i hela landet. Det handlar om infrastruktur. Det handlar om utbildning. Det handlar också om viktiga strukturreformer för att på ett bättre sätt kunna hantera många av de stora utmaningar vi står inför, inte minst när det gäller de många nyanlända.
Det märkliga är att Moderaterna, om de nu har den insikt som Jan Ericson har, inte kommer med förslag på någonting som gör Sverige starkare för att använda högkonjunkturen till detta. Moderaternas förslag är ju nya gigantiska skattesänkningar. Gigantiska skattesänkningar i en högkonjunktur - det är väl något av det mest feltänkta man kan göra om det är för framtiden man vill satsa.
Till sist vill jag säga till Jesper Skalberg Karlsson: Ja, jag kan mycket väl tänka mig ett mål om att minska skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Jag tycker att det är viktigt. Den minskar ju nu, men den skulle behöva minska ännu mer. Vad som är viktigt då är att man säkerställer att man inte når ett minskat gap genom att sysselsättningsgraden för inrikes födda sjunker utan genom att ha en uppåtgående konvergens så att sysselsättningen ökar för både inrikes och utrikes födda men ökar snabbare för utrikes födda. Det är den utveckling vi har just nu, men den behöver förstärkas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT
Jag skulle vilja lägga till att vi också behöver mål att styra mot om att en större andel ska kunna komma i arbete eller utbildning under den tvååriga etableringsperioden. Den här regeringen har ökat den andelen, men den är fortfarande alldeles för låg. Mer behöver göras.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.