AP-fondernas placeringar i oljebolag
Interpellation 2011/12:79 av Holm, Jens (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-11-01
- Anmäld
- 2011-11-07
- Sista svarsdatum
- 2011-11-22
- Besvarad
- 2011-11-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 november
Interpellation
2011/12:79 AP-fondernas placeringar i oljebolag
av Jens Holm (V)
till statsrådet Peter Norman (M)
Vänsterpartiet har bett riksdagens utredningstjänst (RUT) att granska hur våra pensionspengar i AP-fonderna placeras vad gäller placeringar i olja samt i företag som gör sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Resultatet är skrämmande och politiskt agerande krävs snarast.
Trots att Sverige förbundit sig att satsa kraftfullt på förnybar energi och minska våra utsläpp med 40 procent till 2020 går en betydande del av våra gemensamma investeringar till fossil energi. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden investerar alla mångmiljardbelopp i världens största oljebolag. I fjol uppgick fondernas investeringar i de sex så kallade Big Oil-bolagen, British Petroleum, Chevron, Conoco Phillips, Exxon, Shell och Total, till 9,5 miljarder kronor. Alla dessa storoljebolag återkommer i samtliga av de fyra svenska AP-fonderna. Även andra fossilbolag vid sidan om Big Oil har kunnat räkna med stora investeringar från de svenska AP-fonderna, däribland svenska Lundin Oil, ryska Gazprom, Occidental, Petroleo Brasileiro och Petrochina.
Fjärde AP-fonden är den fond som har placerat mest i oljeverksamhet, med drygt 2,6 miljarder kronor investerat hos Big Oil-bolagen i fjol. Mest investerade Fjärde AP-fonden i det klimatförändringsskeptiska Exxon: 940 miljoner kronor. Exxon är ett av de stora oljebolag som aktivt har motarbetat Kyotoavtalet och var sannolikt en av de viktigaste aktörerna bakom att George W Bush aldrig undertecknade klimatavtalet. Detta sker trots att AP-fonderna särskilt ska beakta ”miljö och etik” i sina investeringar. Detta sker trots utredningen Etiken, miljön och pensionerna (SOU 2008:107) om de etiska och miljömässiga konsekvenserna av AP-fondernas investeringar.
Nyligen tillsatte Finansdepartementet en ny utredning (dir. 2011:84) om AP-fondernas verksamhet. Tyvärr finns det inget uppdrag att titta särskilt på AP-fondernas verksamhet utifrån perspektiv som miljö, mänskliga rättigheter och etik.
Med anledning av detta vill jag fråga följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ändra målen för AP-fondernas verksamhet, så att hänsyn tas till investeringar i förnybar energi, respekt för mänskliga rättigheter och hållbara samhällslösningar?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut AP-fondskapital i företag där fossil energi utgör huvuddelen av verksamheten eller i verksamheter där mänskliga rättigheter kränks?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att reformera en av AP-fonderna till att bli en grön investeringsfond med ett huvudsakligt uppdrag att ställa om energisystem, investeringar i miljöteknik, gröna jobb och överlag hållbara lösningar för Sverige och omvärlden?
Avser statsrådet att vidga utredningsuppdraget så att AP-fondernas verksamhet också ska granskas utifrån perspektiv som miljö, mänskliga rättigheter och etik?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:79
Webb-tv: AP-fondernas placeringar i oljebolag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:34 Tisdagen den 22 novemberProtokoll 2011/12:34 17 § Svar på interpellation 2011/12:79 om AP-fondernas placeringar i oljebolag
Protokoll från debatten
Anf. 97 Statsrådet Peter Norman (M)
Herr talman! Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att
ändra målen för AP-fondernas verksamhet så att hänsyn tas till investeringar i förnybar energi, respekt för mänskliga rättigheter och hållbara samhällslösningar
fasa ut AP-fondernas investeringar i företag där fossil energi utgör huvuddelen av verksamheten eller i verksamheter där mänskliga rättigheter kränks
reformera en av AP-fonderna till en grön investeringsfond.
Jens Holm har även frågat om jag avser att vidga uppdraget för den pågående utredningen avseende AP-fondernas regelverk.
Jag vill börja med att välkomna debatt om etik- och miljöfrågor i AP-fonderna. Det är viktiga men också svåra frågor som kräver en ständigt pågående dialog. Eftersom AP-fonderna förvaltar allmänhetens pensionskapital är öppenhet och dialog förutsättningar för att förtroende för fondernas verksamhet ska upprätthållas. Dialogen är också bra för regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet och för att styrelserna ska landa rätt i fondernas hantering av etik- och miljöhänsyn.
AP-fondernas övergripande mål för placeringsverksamheten är långsiktigt hög avkastning i syfte att bidra till pensionssystemets finansiering. Målet är fastställt i lag. Det är till stor nytta att regelverket är långsiktigt hållbart genom fempartiöverenskommelsen om pensionssystemet och AP-fondernas förvaltning.
Av motiven till lagen om AP-fonder framgår att AP-fonderna i sin placeringsverksamhet ska ta hänsyn till miljö och etik utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Det är AP-fondernas styrelser som har ansvaret för att så sker. Regeringen har låtit en offentlig utredning utvärdera fondernas riktlinjer för miljö och etik. Dessutom utvärderar regeringen årligen fondernas arbete inom detta område.
Ansvaret för AP-fondernas förvaltning och investeringsbeslut åvilar enligt lag AP-fondernas styrelser. Som minister varken kan eller vill jag lägga mig i dessa beslut.
Jag kan från principiella utgångspunkter konstatera att det finns fler sätt att påverka än att avveckla innehav. AP-fonderna kan också genom att utnyttja sin ägarroll bidra till förbättring av företags agerande när det finns behov av det. Första-fjärde AP-fonderna arbetar i dag genom Etikrådet bland annat riktat mot etik- och miljöfrågor i gruvbolag.
Även fortsättningsvis bör AP-fondernas övergripande mål vara att bidra till pensionssystemets finansiering för dagens och framtida pensionärers bästa. Jag kommer inte att verka för att buffertkapitalet i pensionssystemet ska ges andra politiska mål.
Det betyder inte att det finns något motsatsförhållande mellan hög långsiktig avkastning och att ta hänsyn till miljö och etik i investeringarna. Den slutsatsen framgår bland annat av Etik- och miljöutredningens betänkande. För långsiktiga investerare som AP-fonderna är en integrerad analys av miljö- och etikfrågor viktigt för att uppnå högsta möjliga avkastning.
Låt mig avslutningsvis betona vikten av AP-fondernas arbete på detta område. I den årliga utvärderingen av AP-fondernas verksamhet har regeringen bland annat påtalat behovet av att avsätta resurser för arbetet med miljö och etik i fonderna. Resurserna har under senare år ökat. Den årliga uppföljningen baseras på den utredning som regeringen på uppdrag av riksdagen låtit genomföra av AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik. Utredningen bedöms fortfarande vara relevant.
En omfattande granskning har således skett, och jag ser därför inget behov av att vidga uppdraget för den nu pågående utredningen som utvärderar placeringsregler och kostnadseffektivitet i förvaltningen av buffertkapitalet.
Då Jens Holm, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Ulla Andersson i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 98 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Den utredning som nyligen har tillsatts av regeringen konstaterar att bland det viktigaste för utredningen är att se till att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Det tycker även jag, och det tror jag att de allra flesta anser.
Om man tittar på hur det ser ut kan man se att AP-fonderna har aktier för 2 miljarder i oljebolaget Chevron som är ett av de stora oljebolag som alldeles nyligen dömdes till böter på 60 miljarder för att ha förstört stora områden i Amazonas djungel i Ecuador under tre decennier. Det är en av de största miljödomarna, och 1 000 personer har troligtvis dött av utsläppen när 100 miljarder liter råolja har pumpats ut i vattendragen.
AP-fonderna har tydligt förklarat att de tänker fortsätta äga aktierna i Chevron.
Ett annat bolag där AP-fonderna har aktier för knappt 2 miljarder kronor är Lundin Oil, det vill säga det oljebolag som Carl Bildt satt i styrelsen för. De anklagas för att ha drivit 200 000 människor på flykt, och 10 000 människor har dödats. Det är grova brott mot de mänskliga rättigheterna. AP-fonderna förklarar tydligt att de inte har några avsikter att lämna bolaget.
Ett annat bolag man har aktier i är Exxon, känt för att ha motarbetat Kyotoprotokollet och en av anledningarna till att Bush inte skrev under det.
Ytterligare ett bolag är British Petroleum, BP. Alla kommer ihåg de stora utsläppen i Mexikanska golfen.
LO-tidningen har också nyligen konstaterat att AP-fonderna har investerat i 26 företag som begår brott mot de mänskliga rättigheterna och har aktier i dem för ungefär 16 miljarder.
Riksdagens utredningstjänst har tittat på AP-fondernas investeringar och kommer fram till ungefär samma sak när det gäller brott mot de mänskliga rättigheterna men också att samtliga AP-fonder har stora innehav i de så kallade Big Oil-företagen bland sina fem största investeringar för knappt 10 miljarder kronor. Men ingen av AP-fonderna har förnybar energi bland sina största innehav, inte ens bland de hundra största.
Statsrådet tycker i sitt svar tydligen inte att det här är något problem och avser inte att agera på något sätt i frågan. Vidare konstaterar han att det inte finns någon konflikt mellan långsiktigt hög avkastning och hänsyn till miljö och etik. Varför ska vi då äga aktier i företag som upprätthåller fossilsamhället, begår grova miljöbrott och brott mot mänskliga rättigheter, statsrådet?
Det är faktiskt så att forskningen visar att det egentligen inte finns någon konflikt mellan hög långsiktig avkastning och miljö och etik. Men i AP-fonderna gör det faktiskt det. Annars skulle inte regeringens egen utredning komma fram till att det finns en konflikt eller att det skulle se ut så här i verkligheten. Regeringens egen utredning konstaterar att det är uppenbart att statsmakterna tydligt definierat avkastningsmålet som det överordnade operativa målet för AP-fonderna och att AP-fonderna inte förväntas avstå från möjlig avkastning i syfte att uppnå etiska, miljömässiga eller eventuella andra mål eller i någon mening väga dessa mål mot varandra. Formuleringen "utan att avkall görs" kan inte gärna tolkas på annat sätt och det är också den tolkning som fonderna själva har gjort.
Vidare hänvisar statsrådet till att AP-fonderna granskar sig själva, och det kan väl vara bra. Men man kan också se att de lägger väldigt lite pengar på det, högst 5 miljoner kronor högt räknat, medan de tar ut 15 miljoner kronor i bonusar. Det säger också någonting om vad som är viktigt.
Hur ser då den här granskningen ut? Det är en dator som kör 6 500 bolag mot 22 000 nyhetskällor och enligt vd på det konsultbolag som Etikrådet använder har man ytterst begränsade resurser och får prioritera. Självklart är det enklare att ha kontroll på bolag i demokratier än i diktaturer.
Jag tror nog att statsrådet får .
Anf. 99 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Tack för interpellationen! Som vi hörde i den föregående interpellationsdebatten har regeringen en mycket ambitiös klimatpolitik. Det är här som jag tycker att frågor om miljö bör höra hemma. AP-fondernas grundläggande uppgifter är förstås att bidra till trygga pensioner för både nutida och framtida pensionärer. Det är inget oväsentligt mål.
Finansutskottet anger också att man inte bör lagstifta om vilka typer av bolag, branscher eller marknader som fonderna bör eller inte bör investera i.
Jag vill hävda att fonderna, om man jämför med liknande fonder i andra länder, lägger ned stora resurser på miljö- och etikarbete. När fonderna bildades en gång för drygt tio år sedan och den nya lagstiftningen kom på plats, det vill säga att man skulle ta miljö- och etikmässiga hänsyn, skedde ett stort utvecklingsarbete i fonderna, bland annat den fond jag själv var verksam i. De svenska AP-fonderna blev också ett föredöme för många andra fonder runt om i världen.
Jag delar inte beskrivningen att det är lite åtgärder som vidtas i AP-fonderna. De ska ta hänsyn till miljön och de ska ta hänsyn till etik. Detta görs också, men på olika sätt. Vissa fonder väljer att till exempel svartlista bolag, inte arbeta med dem alls. Andra fonder väljer att bibehålla innehaven i de här bolagen men i stället ägna sig åt dialog med bolagen och försöka få dem att förändra sig.
Jag tycker att det är bra med pluralism i policyerna i AP-fonderna. Jag tror också att det är så att för olika bolag är olika strategier bäst om man vill påverka dessa. För vissa är det väldigt besvärande att till exempel vara högst upp i en tidningsrubrik och för andra tror jag att det är besvärande att det kommer en aktieägare till bolagsstämman som gör sin röst hörd och därmed ställer till oro för andra aktieägare.
Jag tycker kort och gott att fonderna gör ett bra arbete. De har en svår uppgift, men de utför den på ett bra sätt och är ofta ett föredöme för andra i världen.
Anf. 100 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Om det var små bolag som kanske inte hade så stor marknadsdominans och inte hade agerat under lång tid kunde jag förstå att man kunde föra en dialog. Men det här är faktiskt multinationella bolag med väldigt oligopolistiska strukturer, och de har stora marknader under sig. Jag tror inte att de påverkas så mycket av att en av deras placerare kritiserar deras agerande. Därför tycker jag också att det är märkligt att man fortsätter att äga aktier i till exempel Chevron, Exxon, BP och så vidare när det är så tydligt att de begår brott.
Jag förstår inte heller, för statsrådet säger ju själv att det inte finns någon konflikt mellan hög avkastning och miljö och etik, varför vi ska äga aktier i de här bolagen som begår brott, grova miljöbrott och grova brott mot mänskliga rättigheter?
Visst är det så att Sjunde AP-fonden har en svart lista, men det har inte de andra AP-fonderna. Det vet också statsrådet. Man använder Etikrådet som har en konsult på heltid som ska granska alla tusentals bolag som AP-fonderna har aktier i. Som jag sade tidigare säger deras vd att det blir en väldigt ytlig granskning. Man kan inte heller säga att det blir en oberoende granskning eftersom ingen får ta del av de olika underlagen, vilket vi har försökt.
Jag har väldigt svårt att förstå det resonemang som statsrådet för. Om det nu inte finns någon konflikt mellan hög avkastning och miljö och etik borde det vara enklare att också ha riktlinjer för AP-fonderna som säger nej, ni ska inte investera i fossila bränslen. Det är inte vår framtid. Dessutom kommer det om 20 år kanske inte att finnas någon olja. Inte heller borde de investera i bolag som begår brott mot de mänskliga rättigheterna.
Jag tycker att det vore en väldigt bra och tydlig markering från AP-fondernas sida, från den svenska regeringen och de andra partierna som har gjort upp om det här systemet att säga att man inte accepterar den här ordningen. AP-fonderna är tillsammans faktiskt en av världens största placerare och skulle därmed kunna ha en väldigt stor påverkan med sina markeringar om de också hade svarta listor, som till exempel Oljefonden i Norge faktiskt har.
Jag hoppas att statsrådet kan tänka någon vända till och faktiskt fundera över det han själv säger, det vill säga att det inte finns någon konflikt. I praktiken är det tydligt att det gör det i AP-fonderna. En del av hela den här problematiken är ju att de gör många kortsiktiga placeringar och därmed också får in bolag i sina portföljer som de kanske inte hade avsett att få.
Att AP-fonderna är en del i hela det här spekulationssamhället och hela den här finanskrisen är väl en annan diskussion. Jag tycker ändå att det visar på problematiken med hela systemet. Jag hoppas att statsrådet kan förklara för mig varför man inte kan ha riktlinjer när det ändå inte finns en konflikt mellan miljö, etik och hög avkastning.
Anf. 101 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Jag tror att jag och Ulla Andersson är överens om att det inte går att vederlägga att det finns någon konflikt mellan miljöhänsyn och hög avkastning. Poängen är ju att det är upp till fonderna själva att bestämma.
Låt mig också berätta en liten historia från tiden när jag själv jobbade i en av AP-fonderna. Vi hade placeringar i den japanska banken Nomura. Jag tror att det var världens största bank vid det här tillfället. De skulle införa ett chefsutbildningsprojekt i Nomura i Tokyo där de inte ville att kvinnor skulle få ingå. Man ville bara ha män som chefer i koncernen. Det tyckte vi var orimligt. Vi tyckte att det stred mot alla diskrimineringskonventioner som fanns. Eftersom vi var ganska bekanta med den här banken, det var alltså världens största bank och Sjunde AP-fonden var en mycket liten placerare i det här sammanhanget, ringde vi Nomura och förklarade att så här kan vi inte ha det. Ändrar ni er inte väldigt snabbt kommer vi att sälja våra innehav i Nomura, och vi kommer att berätta det för hela världen också.
Det som då hände var att några grånade japaner som inte kunde engelska flögs till Stockholm. Det var bankens koncernstyrelse. När de fick klart för sig vad som var i görningen åkte de hem och ändrade det hela så att kvinnorna var välkomna att bli chefer i den här banken.
Det är en solskenshistoria, men den visar att även små tuvor kan stjälpa stora lass. Det går att diskutera med bolag av mycket stor dignitet därför att bolagen är beroende av sitt eget rykte och legitimitet. Det är viktigt för Chevron eller andra stora bolag om de kommer att få dåligt rykte eller bli uteslutna av något skäl. Jag tror att det går att påverka bolag ordentligt.
Det gäller att ha någon typ av rättssäkerhet här. Den grund som AP-fonderna har i sitt arbete är mänskliga rättigheter. Den grunden är inte speciellt svår att komma på. Det svåra är sedan att bestämma vem som ska vara domare. Vem ska hålla i svärdet när man säger att det här bolaget bryter mot mänskliga rättigheter men det där bolaget bryter inte mot mänskliga rättigheter. AP-fonderna har, på lite olika sätt, hanterat detta genom att säga att det är FN-systemet eller organisationer med tät anknytning till FN-systemet som ska vara normsättande. De ska hålla i svärdet och säga att dessa bolag bryter mot mänskliga rättigheter.
Detta sker i stor omfattning. Det är fråga om de 6 000 datorkörningarna. Det är ungefär 6 000 bolag som AP-fonderna kan arbeta i.
Låt mig ytterligare problematisera frågan. Om vi tittar på listorna på de bolag som anses vara värst i branschen och listorna på de bolag som anses vara bäst i branschen vad gäller miljö och etik, är det inte ovanligt att samma bolag finns på bägge listorna. Det kan vara både det värsta och det bästa bolaget.
Ett exempel på ett sådant bolag är Nike, skotillverkaren. Bolaget har å ena sidan haft problem med fackföreningar i vissa delar av världen, men bolaget har å andra sidan gjort ett fantastiskt miljöarbete. Olika organisationer bedömer bolagen på helt olika sätt.
Därför är det viktigt med en rättssäker process. Om en AP-fond - vilket jag tycker är bra - går ut offentligt och säger att fonden inte investerar i bolaget på grund av det och det är det viktigt att ha på fötterna. Om man får en stämning mot sig från ett sådant stort bolag gäller det att veta vad man har gjort. Då är det en poäng att ha FN-systemet som en grund att stå på. Där tycker jag att AP-fonderna gör ett bra jobb.
Anf. 102 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag önskar att Chevron brydde sig om huruvida bolaget hade ett dåligt rykte eller inte. Man begår inte miljöbrott under tre decennier, får 18 år av domar mot sig och stora miljardbelopp i böter. Då är det rätt tydligt att man är skyldig. Ändå konstaterar AP-fonderna att de tänker fortsätta att ha ett ägande. Den dialog som de har haft med bolaget är vilande. Det visar på någon form av fel i systemet.
Det är märkligt att man ska hänvisa till FN-konventioner när regeringen säger att det borde vara högre krav än så som ska ställas på AP-fonderna i andra skrivelser. Det går inte riktigt ihop.
Walmart är ett annat bolag som AP-fonderna har investeringar i. Det är tydligt att den koncernen absolut inte accepterar facklig organisering. Det har varit en stor debatt under ett antal decennier. Jag tror inte heller på så mycket dialog där.
Det knepiga med Etikrådet är att det inte finns några tydliga riktlinjer för hur länge dialogen ska pågå. Varför ska det vara en dialog med Walmart eller med Chevron under flera år för att sedan låta den bli vilande? Det finns inga tydliga riktlinjer som visar på vilka bolag man ska föra dialog med, på vilket sätt eller hur lång tid. Allt är svävande utifrån Etikrådets egna bedömningar. Det är inte att uppbära allmänhetens förtroende. Det är inte heller att uppbära allmänhetens förtroende att ha investerat 10 miljarder i fossila bränslen och nästan ingenting i förnybar energi. Vi måste tänka om. Att dessutom ha investerat 16 miljarder i företag som begår brott mot mänskliga rättigheter är inte heller en bra signal om man vill uppbära allmänhetens förtroende.
AP-fonderna har ett problem i det perspektivet. Det förtroendet förtjänar de tyvärr inte i dag.
Anf. 103 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Regeringen lägger stor vikt vid hållbarhetsfrågorna och välkomnar denna debatt. AP-fonderna investerar allas vårt pensionskapital, och förtroendet för deras verksamhet är naturligtvis essentiellt.
Etikrådet, som arbetar med Första till Fjärde AP-fonderna, har börjat publicera rapport efter rapport. Det har till exempel publicerat sina ställningstaganden på enskilda problemområden, landminor, klusterbomber, kärnvapen och tobak. Det utkommer också med en årsredovisning. Dessutom svartlistar Sjunde AP-fonden bolag och gör listan offentlig. Transparensen ökar, och det är möjligt att den kan bli bättre.
Det bästa är att AP-fonderna själva gör bedömningarna. Sedan utvärderar regeringen AP-fonderna en gång om året, och en skrivelse kommer till riksdagen. Det är naturligtvis utmärkt att debatten förs också med AP-fonderna.
Låt mig återigen gå tillbaka till frågan om rättssäkerheten. Man hamnar lätt i problem om man till exempel säger att man inte vill investera i tobaksvaror, vapenvaror eller alkoholvaror - som ofta är grunden för etiska placeringar - eller för den delen i spel och dobbel. Då kommer man snabbt fram till att svenska staten har fingrarna långt ned i syltburkarna på alla dessa områden. Om vi ska vara konsekventa skulle svenska statsobligationer vara otänkbara av miljöskäl och etiska skäl. Man hamnar ofta i återvändsgränder om man använder sig av enkla schabloner.
AP-fonderna har FN:s konvention om mänskliga rättigheter som bas. Där kan vi nog vara överens. Domaren är viktig. Ska det vara jag, regeringen, Expressen eller någon annan tyckare? Nej, det är rimligt att det är FN-systemet självt som är domare i frågorna. Det är så arbetet utförs just nu.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.