Användning av tidigare överskott i kommunerna
Interpellation 2008/09:427 av Andersson, Ulla (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-03-24
- Anmäld
- 2009-03-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-04-08
- Sista svarsdatum
- 2009-04-14
- Besvarad
- 2009-04-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 mars
Interpellation
2008/09:427 Användning av tidigare överskott i kommunerna
av Ulla Andersson (v)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Lagstiftningen ”God ekonomisk hushållning för kommuner och landsting” bidrar nu till att förvärra lågkonjunkturen och fördjupa krisen. Allt fler ifrågasätter den gällande lagstiftningen och menar att den snabbt behöver ändras för att möta den rådande situationen. De krav som ställs gäller möjligheten att ta med sig tidigare överskott för att kunna använda nu i lågkonjunkturen, i likhet med vad staten kan göra. Då skulle många kommuners och landstings situation förbättras. Jag menar att det är nu som eventuella tidigare överskott måste kunna användas på kommunal nivå för att så långt som möjligt motverka varsel och sparpaket som kan komma att slå hårt mot kärnverksamheterna vård, skola och omsorg, det vill säga alla de som är beroende av dessa verksamheter men också personalen som får en tuffare och hårdare arbetsmiljö.
Regeringen agerade snabbt för att ta fram såväl pengar som regelverk för att möta problemen i banksektorn, även om den ännu ej lyckats införa systemet. Det borde vara fullt möjligt att lika snabbt lätta på det så kallade balanskravet för kommunsektorn.
Min fråga till statsrådet blir därför följande:
Avser statsrådet att ta initiativ till en ändring i lagstiftningen för att möjliggöra för kommunsektorn att använda tidigare överskott nu i lågkonjunkturen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:427
Webb-tv: Användning av tidigare överskott i kommunerna
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:103 Tisdagen den 21 aprilProtokoll 2008/09:103 8 § Svar på interpellation 2008/09:427 om användning av tidigare överskott i kommunerna
Protokoll från debatten
Anf. 47 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en ändring i lagstiftningen för att möjliggöra för kommunsektorn att använda tidigare överskott nu i lågkonjunkturen.
Låt mig klargöra att den lagstiftning som avses är kommunallagens balanskrav som innebär att kommuner och landsting årligen ska upprätta budgeten så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta balanskrav är dock underordnat kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Kravet om god ekonomisk hushållning är den nivå som krävs för att konsolidera ekonomin. Balanskravet är den minsta godtagbara nivån.
I kommunallagens 8 kap. 1 § anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. God ekonomisk hushållning är den resultatnivå som realt konsoliderar ekonomin och innebär att ingen generation ska behöva betala vad en annan generation förbrukar, att resultatet ska täcka reinvesteringsbehov, pensioner med mera samt att utvecklingen blir långsiktigt hållbar så att kommunsektorn klarar svängningar i ekonomin bättre på egen hand. Det är därför viktigt att kommuner och landsting sätter mål och riktlinjer så att de klarar svängningar i konjunktur såväl som demografiska förändringar.
Balanskravet infördes till följd av den försämrade samhällsekonomiska utvecklingen under början av 1990-talet. Utvecklingen var mycket kännbar för kommuner och landsting och ställde krav på besparingar och omstruktureringar. Vissa kommuner och landsting hade svårigheter att anpassa sina verksamheter till de ekonomiska förutsättningarna. I kommunallagen infördes därför en bestämmelse att senast från och med år 2000 skulle kommuner och landsting varje år upprätta sina budgetar så att intäkterna överstiger kostnaderna.
Jag vill påpeka att det inom ramen för gällande lagstiftning finns möjlighet, om det finns synnerliga skäl, för kommuner och landsting att upprätta en budget som inte är i balans. I förarbetena nämns exempelvis att om en kommun har en stark finansiell ställning eller får kostnader till följd av vidtagna omstruktureringsåtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning är detta exempel på åtgärder som kan utgöra synnerliga skäl för att underbalansera budgeten. Detta innebär att undantag från balanskravet kan göras under restriktionen om god ekonomisk hushållning.
Om negativt resultat uppstår för ett enskilt räkenskapsår ska detta regleras senast tredje året efter det år underskottet uppkom. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att en reglering av underskottet inte ska göras, till exempel om underskottet uppstått till följd av budgetbeslut, orealiserade förluster på värdepapper eller annat synnerligt skäl.
Regeringen är medveten om hur dagens krav på balans i budgeten påverkar kommunsektorn. Regeringen avser därför att inom kort se över om förändringar i balanskravet och andra aktuella redovisningsfrågor bör göras. Regeringen vill bland annat pröva om det går att ge drivkrafter för ekonomiskt sunda och välskötta kommuner eller landsting att spara pengar i goda år för att i viss utsträckning kunna användas under dåliga år. Detta ska dock göras utan att ge avkall på kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.
Anf. 48 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag är mycket glad över att regeringen nu öppnar för en ändring i lagstiftningen. Det är bra att regeringen har ändrat uppfattning i frågan. Det var inte så länge sedan som statsrådets statssekreterare Dan Ericsson i en utfrågning i finansutskottet meddelade att regeringen inte var så intresserad av den här frågan. Det var inte läge för strukturella lösningar eller enkla lösningar, som han uttryckte det. Det här var inte svaret på den ekonomiska situation som kommunerna nu befinner sig i. Jag tror att vi är överens om det, men däremot skulle det kunna vara ett väldigt bra sätt för att underlätta för kommunerna att hantera den här situationen. Finansutskottets ordförande Stefan Attefall var inte heller öppen för att ändra i lagstiftning i en radiodebatt som vi hade lite senare.
Däremot är samtliga partier överens i Sveriges Kommuner och Landsting om att den här lagstiftningen behöver ändras. Det är troligtvis en av anledningarna till att regeringen nu har öppnat för en ändring i lagstiftningen.
Fru talman! Det finns en rad problem med dagens lagstiftning. Jag skulle vilja ta upp några av dem. Dagens lagstiftning inskränker det kommunala självstyret. Kommunerna får inte själva bestämma hur pengarna ska användas trots att man har kommunal beskattningsrätt. Kommunerna får inte budgetera för underskott, trots att man tidigare har gått med överskott, på samma sätt som staten får. Kommunerna får inte heller bestämma hur de pengar man fått i överskott i goda tider ska användas i svårare tider, om man vill lägga fram en budget som är underbalanserad eller ta en större ekonomisk smäll för att möta behoven i välfärden och inte öka arbetslösheten. Man behandlar inte heller kommunerna olika trots att kommunerna är väldigt olika. Man har alltså samma krav på kommunerna att återställa det egna kapitalet oavsett om det är en kommun som har väldigt god ekonomi, kan finansiera alla sina egna investeringar genom eget kapital och avskrivningar eller om det är en kommun som kanske inte alls har så god ekonomi. Det är också konstigt.
Det är en del av anledningarna till att jag har lyft upp den här frågan. Är det någon gång vi har behov av att använda de tidigare överskotten i kommunsektorn är det just nu eftersom stora sparpaket läggs fram runt om i vårt land. Det är sparpaket som slår väldigt hårt mot barn, unga, gamla och mot de anställda i de kommunala verksamheterna.
Statsrådet Odell har svarat att man är öppen för att se över lagstiftningen. Då har jag några följdfrågor. Om man nu är öppen för att se över lagstiftningen, kommer det då att ske på samma skyndsamma sätt som man hanterade bankpaketet? Det gick väldigt fort, och vi i riksdagen ställde också upp på en sådan snabb hantering och gjorde allt vad vi kunde för att svara upp till de behoven.
På vilket sätt avser statsrådet att ändra i lagstiftningen? När kommer ett sådant förslag till ändring? Kommer det att vara ett preliminärt ställningstagande först för att man sedan ska se över lagstiftningen på ett mer ordentligt sätt för ett mer långsiktigt ställningstagande?
Anf. 49 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Vi har inte bara sagt detta i publika sammanhang, utan det står faktiskt också i vårpropositionen att vi nu är beredda att se över om det behövs några sådana här förändringar. Jag konstaterar att de krav som nu finns infördes av den förra, socialdemokratiska regeringen när också Vänsterpartiet deltog i regeringsarbetet, även om jag vet att Vänsterpartiet har haft den uppfattningen att den här typen av regelverk skulle kunna luckras upp.
Jag tror att det är klokt att hålla fast vid regelverk. Kommuner behöver kunna låna pengar. En sak som gör att kommuner ofta har en stark trovärdighet som låntagare är beskattningskravet, och det gäller också balanskravet. Man vet på förhand att kommuner och landsting har det här kravet. Det stärker deras möjligheter att hålla ordning på sina finanser och att kunna vara låntagare.
Jag kan inte svara på frågan om hur den här beredningen exakt ska gå till, men det är alldeles uppenbart att vi kommer att se över förutsättningarna och se om det finns motiv att göra förändringar. Jag vill påminna om att det finns möjligheter i dag, vilket jag också säger i mitt svar, för kommuner som har en stark ekonomisk ställning att kunna utnyttja de resurserna om det finns synnerliga skäl för detta för att till och med underbalansera en budget. Man har sedan tre år på sig för att återställa detta.
Anf. 50 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag skulle vilja ta upp ett problem i statsrådets svar. Statsrådet svarar mig att resultatet ska täcka reinvesteringsbehov, pensioner med mera samt att utvecklingen blir långsiktigt hållbar så att kommunsektorn klarar svängningar i ekonomin bättre på egen hand. Det är kanske det som är kärnan i den diskussion vi just nu för. Om kommunerna ska klara svängningar i ekonomin bättre på egen hand behövs det en öppning i den här lagstiftningen. 90 procent av kommunerna och landstingen har haft god ekonomi under högkonjunkturen. Då är det också realistiskt att möjliggöra för dessa kommuner och landsting att använda de överskott man haft under den här tiden. Redan i fjol gick hälften av landstingen och 25 procent av kommunerna med underskott. Då har vi inte riktigt fått se de stora effekterna av den här lågkonjunkturen ännu.
Trots att regeringen har lagt till 7 miljarder fattas det ungefär 5 miljarder för att upprätthålla dagens kvalitet i välfärden enligt Konjunkturinstitutet. Om det finns något uns av sanning när regeringen säger sig värna kärnan i välfärden borde det här vara det minsta man skulle kunna göra för att underlätta för kommunerna så att de slipper vidta så stora besparingar som man just nu måste göra. Man kommer att få vidta besparingar ändå eller höja kommunalskatten eller både-och. På något sätt borde man kunna agera snabbt även för att rädda kommunsektorns ekonomi i större utsträckning än vad regeringen hittills har gjort.
Jag blir lite besviken när statsrådet nu säger att vi får se och att man öppnar för möjligheten att se över lagstiftningen men att han inte kan ge något tydligare besked om det pågår ett riktigt arbete som innebär att vi kommer att få ett konkret resultat att ta ställning till här i kammaren ganska snart. Det är kris även i kommunsektorn just nu. Allting som kan göras för att underlätta den situationen borde göras. Det ansvaret borde regeringen ta.
Jag hoppas att Mats Odell har funderat ett tag när han har suttit där på stolen och nu kommer att säga: Jovisst, det pågår ett arbete för fullt och vi kommer att snabba upp den processen så att riksdagen kommer att kunna ta ställning rätt snart, till och med före första maj kanske. Det är en vacker och fin dag.
Anf. 51 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Ulla Andersson representerar ett parti som brukar vara aktivt på första maj. Jag vet det. Men Vänsterpartiets aktivitet har också inriktats på att luckra upp den här typen av regelverk. Det handlar till exempel om budgettak. Hela den här processen som har gjort att vi i Sverige faktiskt har sunda och välvårdade offentliga finanser har ju länge varit ett projekt som Vänsterpartiet har velat rasera på olika sätt. Så det här är naturligtvis, i kombination med de kraftfulla skattehöjningar och utgiftsökningar som Vänsterpartiet vill göra, långsiktigt ett väldigt hot inte bara mot den kommunala ekonomin utan också mot statens finanser och naturligtvis också för den privata delen av näringslivet som ändå är ryggraden.
Jag tror nog ändå att Ulla Andersson ska vara nöjd med att regeringen inte bara rusar åstad för att ha saker och ting klara till första maj. Vi kommer att bereda detta på ett noggrant sätt. Det är oerhört viktigt att fundamenten för offentliga finanser är stabila.
Anf. 52 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag kan lugna statsrådet Odell med att Vänsterpartiet värnar de offentliga finanserna mycket väl. Vi har faktiskt städat upp efter en borgerlig regering, vilket var väldigt jobbigt och väldigt ansträngande för alla dem som drabbats av de besparingarna.
Samtliga partier i Sveriges Kommuner och Landsting - även ditt eget parti - har föreslagit en uppluckring av den här lagstiftningen, så jag tycker inte att statsrådet ska ta så stora ord i sin mun här.
Vänsterpartiet har prioriterat välfärden före stora skattesänkningar. Ni har valt att sänka inkomstskatterna för ungefär 85 miljarder varav två tredjedelar har gått till den rikaste tredjedelen. Vi har prioriterat välfärden i kommuner och landsting och föreslår att man inte ska behöva säga upp folk i den här krisen. Det blir dyrare samhällsekonomiskt och det slår väldigt hårt mot barn, sjuka och gamla, mot dem som behöver barnomsorg, de som behöver undervisning i skolan och de som behöver vård. För vad är det annars man ska prioritera bort? Är det patienten i sjukvården, är det lärarna i klassrummet eller är det förskollärarna eller barnskötarna i förskolan? Ska barngrupperna bli större? Det här är en prioritering vi har gjort, och det är en mycket medveten prioritering som är samhällsekonomiskt mycket effektiv.
Riksdagens utredningstjänst har visat att det kostar ungefär 200 000 kronor att rädda eller skapa ett jobb i välfärden. Regeringen har lagt fram förslag där jobbsatsningarna ni har gjort genom skattesänkningar kostar mellan 1 och 2 miljoner kronor per jobb. Så vem är det som tar samhällsekonomiskt ansvar här, Mats Odell? Jag tror faktiskt att det är Vänsterpartiet, eller jag till och med vet det. Jag skulle kunna visa belägg för det också, inte enbart från Vänsterpartiet utan även från andra källor. Men det ska jag göra vid ett annat tillfälle, så det ska du säkert få ta del av!
Jag hoppas att du kommer att ta fram ett underlag till förändring av lagstiftningen. Jag tror att samtliga dina partikamrater i Sveriges Kommuner och Landsting förväntar sig det, och jag hoppas att ni åtminstone tänker ta det ansvaret för välfärden.
Anf. 53 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag vill gärna hjälpa Ulla Andersson med att informera åhörarna här på läktaren och kammarens ledamöter lite grann om Vänsterpartiets generositet.
När man tittar i ert senaste budgetförslag ser man att ni vill öka statens utgifter med 244,8 miljarder. Ni har också drakoniska skattehöjningar för att klara det här, men det räcker inte. Ni höjer inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare med 32 miljarder netto. Hur påverkar det?
Ni vill återinföra förmögenhetsskatten mitt under en finanskris med ytterligare en straffskatt på kapital som är just det som företagarna efterfrågar för att kunna hålla i gång sin verksamhet. Ni säger nej till sänkta arbetsgivaravgifter för både äldre och ungdomar. Ni höjer bensinskatten med 2 miljarder och vill ha skatt på inrikesflyg med 1 ½ miljard och så vidare. Allt detta bidrar till att ytterligare försämra förutsättningarna för Sverige att återhämta sig.
Jag tror, fru talman, att det är klokt att hushålla med våra gemensamma resurser. Det är klokt att vara försiktig när man träffar på politiker som har väldigt mycket pengar. Man ska se lite grann på varifrån de kommer och vilka effekter det får när man samlar in dem.
Vi ska nu se över förutsättningarna och om det behövs ytterligare förändringar av regelverket för att kommuner som har stabil ekonomi ska kunna använda dem också när ekonomin ser lite sämre ut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.