Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ankomsthandel

Interpellation 2006/07:278 av Gille, Agneta (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-31
Anmäld
2007-02-01
Besvarad
2007-02-16
Sista svarsdatum
2007-02-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 januari

Interpellation

2006/07:278 Ankomsthandel

av Agneta Gille (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Handeln i samband med flygresor är betydande och växande. Det uppstår i dag ett onödigt och miljöbelastande transportarbete när en vara som kan köpas vid hemkomsten måste köpas på avreseorten. De volymer som säljs inom charterindustrin packas dessutom i Sverige före avresan och flyger Sverige–destinationsorten tur och retur. Detta är varken rimligt eller bra ur klimatsynpunkt. Det borde finnas möjligheter att handla alla förekommande varor såväl vid ankomst som vid avresa. Det skulle gynna svensk flygplatshandel och de svenska exportbutikerna konkurrerar främst med export- och taxfreebutiker på andra flygplatser och med ombordförsäljningen. Det gynnar alltså svensk näringsverksamhet. Mina frågor till statsrådet är därför:

Kommer finansministern att vidta några åtgärder när det gäller de svenska reglerna i förhållande till vad som gäller i övriga Norden och i övriga EU-länder?

Kommer finansministern att agera för möjligheten att handla på våra flygplatser vid såväl ankomst som avresa?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:278, Ankomsthandel

Interpellationsdebatt 2006/07:278

Webb-tv: Ankomsthandel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Borg (M)
Anf. 48 Anders Borg (M)
Herr talman! Agneta Gille har ställt två frågor till mig om försäljning av varor i exportbutiker: dels om jag kommer att vidta några åtgärder när det gäller de svenska reglerna i förhållande till vad som gäller i övriga Norden och i övriga EU-länder, dels om jag kommer att agera för möjligheten att handla på våra flygplatser såväl vid ankomst som vid avresa. Enligt gemenskapsrätten är det möjligt att beskattat sälja alla förekommande varor vid både avresa och ankomst för resande inom EU. I de svenska exportbutikerna kan resenärer beskattat köpa samtliga varor utom alkohol. För tredjelandsresenärer är det möjligt att i svenska exportbutiker köpa alkohol och tobak skattefritt vid avresan. Gemenskapsrätten medger dock inte att medlemsstaterna undantar varor vid ankomstförsäljning från punkt- och mervärdesskatt. Jag kan instämma i att det sker ett onödigt och miljöbelastande transportarbete när alkoholvaror flygs fram och tillbaka för att åstadkomma en befrielse från svensk punkt- och mervärdesskatt. I nuläget ser jag dock inget skäl att vidta åtgärder för att ytterligare vidga möjligheterna att handla i flygplatsernas exportbutiker.
Agneta Gille (S)
Anf. 49 Agneta Gille (S)
Herr talman! Jag tackar finansminister Anders Borg för svaret även om jag inte tycker att det innehåller något direkt konkret. I svaret kan jag klart se att finansministern inte tänker vidta några åtgärder. Jag tycker att man som politiker ändå ibland måste använda sig av sunt förnuft och se sitt ansvar att göra saker och ting så bra som möjligt. Här har vi en fråga som debatteras mycket ute i hemmen, på möten och på arbetsplatser. Varför är det så att man fraktar - främst alkoholen - kors och tvärs över jorden för att vi inte har möjlighet att köpa den när vi kommer hem? Det här är miljöbelastande. Det är fullständigt onödigt att frakta dessa alkoholhaltiga drycker kors och tvärs. Ändå, om vi använder det sunda förnuftet, säger finansministern att han inte ämnar ändra på det eller verka för det här. I svaret använder Finansdepartementet, finansministern, gemenskapsrätten som en punkt där man säger att man inte kommer åt frågan, för vi har inom EU beslutat att detta är reglerna. Vad jag förstår av finansministern kommer han inte heller att anstränga sig för att försöka verka för att det ska förändras. Jag tror att det är väldigt många människor som sitter vid sina köksbord och säger: Det här är hål i huvudet. Varför gör man ingenting? Varför verkar man inte från Sveriges sida för att förändra det här? Ni har från regeringens sida beträffande den miljöbelastande trafiken lovat att verka för att hitta åtgärder, hitta små saker som kan förändra läget. Men där uteblir en åtgärd från den moderatledda regeringens sida. Då har vi frågan om gemenskapsrätten. Jag måste ärligen erkänna att jag inte är så bevandrad i alla EU-lagar. Men jag har läst skatteutskottets syn på frågan. Skatteutskottet använder argumentet att det är fråga om förändringar i cirkulationsdirektivet. Är gemenskapsrätten och cirkulationsdirektivet fråga om samma direktiv, finansminister Anders Borg, eller är det två olika direktiv som ger de regler vi styrs av? Är det inte möjligt - eller är det fråga om att inte vilja, som Anders Borg säger - att ändra detta?
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 50 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! När man engagerar sig politiskt är det oftast därför att man vill att det ska bli bättre i världen. När vi skapade EU en gång i tiden gjorde vi också det med utgångspunkt i att förbättra situationen. På många områden är det så. Det blir faktiskt bättre. Man hittar lösningar på problem som man tycker att det är rimligt att engagera sig i - och förbättra för människor i Europa och i övriga världen. Det går inte att påstå att flyget har blivit bättre de senaste åren. Tvärtom blir det bara sämre och sämre. Vi kan konstatera att tåget med stor framgång kan konkurrera med flyget när det gäller tidsaspekterna. Skälet till det är att vi har infört en mängd regelsystem omkring flyget. Det är regelsystem som egentligen är till för att förbättra för människor, inte minst att göra det säkrare. Det är därför att det exempelvis finns en hotbild. Det goda i detta blir egentligen ett hinder för att få det bättre. Jag tar exemplet med att köpa taxfree. Nu har det införts en ytterligare regel som säger att man inte får föra med sig mer än 100 milliliter flytande ämnen när man reser. En flaska inköpt i ett land ska aldrig bäras i handen. Då blir man av med den i tullen - innan man har lämnat landet man har köpt flaskan i. Det verkar inte riktigt klokt om nu handel ska innebära ett större utbyte mellan länderna. Men så är regelsystemet - av trygghetsskäl. Om jag däremot köper flaskan inne på flygplatsen kan jag få den inplastad och klar, och jag får ta med den på transporten. Jag kan även inom EU-länder åka mellan olika flygplatser om jag bär med mig påsen med den inplastade flaskan och har med mig kvitto - ett nytt regelsystem. Det ska göra att jag kan ta mig förbi regeln om 100 milliliter. Varför finns systemet över huvud taget? Varför görs det inte i stället möjligt för alla, oavsett vilket EU-land vi befinner oss i, att handla vid ankomst? Då skulle man inte behöva vidta alla dessa åtgärder i säkerhetssystemen som gör att det blir både sämre och dyrare att flyga. Därför borde det ligga i allas vårt intresse att se till att sådana hinder som vi själva har byggt upp tas bort. Ett sådant hinder skulle kunna vara att ändra regelsystemet inom EU i dag så att ett enskilt land kan införa regler så att det blir möjligt att köpa alkohol vid ankomst. Det borde inte vara ett stort problem, och det borde ligga i alla politikers intresse. Jag lovar att alla flygpassagerare skulle tycka att det vore en stor framgång.
Anders Borg (M)
Anf. 51 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill tacka Agneta Gille och Krister Örnfjäder för kloka inlägg. Man engagerar sig naturligtvis i politiken för att underlätta människors vardag. En utgångspunkt i diskussionen är flygets villkor relativt tåget. Den regering jag företräder och den hållning Sverige har i dessa frågor har också en annan utgångspunkt, nämligen alkoholpolitiken. Jag ska villigt säga att det är en fråga där jag personligen tycker att den svenska hållningen är klok. Alkohol är bekymmersamt för människors hälsa. Det finns väl dokumenterat att överkonsumtion av alkohol skapar hälsoproblem för människor. I de länder där konsumtionen är högre blir det större hälsoproblem. Det är också uppenbart - inte minst har det framgått under de senaste tio åren i Sverige - att alkoholproblem är en viktig orsak till utanförskap. Det är dels i termer av att människor blir sjukskrivna på grund av alkoholproblem, dels därför att människor i utanförskap ofta får djupare sociala problem där alkoholism är en viktig faktor. Vi är överens om att det föranleder samhället stora kostnader och ett oerhört socialt lidande. Det finns en koppling till våld i samhället, inte minst bruk av alkohol och våld mot kvinnor. Det är inte sant för alla länder men det förefaller vara sant för Sverige och Norden. Detta innebär att utgångspunkten för den här regeringen och för den förra regeringen i hanteringen av frågorna är att vi måste driva en konsekvent EU-linje som börjar i att vi ser folkhälsofrågorna som centrala för alkoholpolitiken. Det har återspeglats i hur vi driver skattefrågorna. Vi tycker att det är bra med minimiregler för skatter i EU, och vi vill gärna att de höjs. Det innebär att vi vill försvara ett detaljhandelsmonopol i Sverige eftersom det innebär viktiga folkhälsoaspekter. Vi är övertygade om att en försäljning som sker från Systembolaget minskar riskerna för att få mer omfattande alkoholproblem. Med de utgångspunkterna tycker jag att det blir besvärligt för Sverige att å ena sidan driva frågan om att ändra direktiv så att det blir större möjligheter att bedriva handel med alkohol, och att å andra sidan driva i alla andra avseenden att EU, Sverige och Norden bör stå för en restriktiv alkoholpolitik. Utifrån min utgångspunkt är folkhälsoaspekterna och de sociala problem som alkoholen skapar så viktiga att vi inte får ta risker med att få en diskussion om att vi upprätthåller detaljhandelsmonopol av andra orsaker än folkhälsoskäl eller att vi undergräver legitimiteten för den svenska folkhälsopolitiken. Jag har stor respekt för Agneta Gilles och Krister Örnfjäders utgångspunkter. Naturligtvis sker det vid arbetsplatser och köksbord en diskussion om att man uppfattar detta som orimligt, krångligt och besvärligt i vägen för ett normalt och trevligt vardagsliv, det vill säga att åka utomlands och köper någon flaska vin. Det har jag stor respekt för. Men i avvägningen mellan det krånglet och vad jag uppfattar som en oerhört central del av svensk folkhälsopolitik och alkoholpolitik är det rimligt att landa i att upprätthålla den i grunden svenska restriktiva hållningen i alkoholfrågor.
Agneta Gille (S)
Anf. 52 Agneta Gille (S)
Herr talman! Tack så hjärtligt. Det är en bra diskussion och debatt. Jag välkomnar den. Vi är överens om en sak, nämligen alkoholpolitiken. Vi ska ha en restriktiv alkoholpolitik. Men den här frågan har inte riktigt med det att göra. Samma mängd alkohol som skulle ha kunnat köpas i Sverige fraktas runt hela världen. Vi vill höra vad regeringen anser om detta. Du svarade aldrig på frågan om de två delarna i direktiven. Det kanske kommer i nästa inlägg. Du har flera minuter på dig. Att detta blir extra aktuellt beror på att när vi reser inom Norden kan vi se att ankomsthandel förekommer i de nordiska länderna. Island och Norge, som står utanför Europeiska unionen, har infört detta. Men trots det behåller de den restriktiva alkoholpolitiken. De behåller sina monopol för deras systembolag, men vid terminaler med utrikeshandel är det möjligt att handla vid ankomst. Jag undrar om finansminister Anders Borg kan tänka sig att släppa lite på reglerna när det gäller ankomsthandel för människor från medlemsstaterna inom den europeiska unionen. Jag stod i kö i butiken på Arlanda för att köpa kosmetika. Och mannen före mig i kön hade tänkt köpa ett väldigt fint vin. Vi är kända i Sverige för att ha bra kvalitet och bra priser på de viner som säljs här. Och denna man hade hittat ett vin som han verkligen ville ha. Dessvärre kom han från ett EU-land, vilket gjorde att han inte fick köpa detta vin. Kassörskan sade att han inte kunde handla eftersom han befann sig i ett EU-land. Han vädjade och sade att han kunde betala vilken skatt som helst om han bara kunde få köpa detta vin eftersom han verkligen ville ha det med sig hem. Men där var det absolut stopp. Då blir min fråga till finansminister Anders Borg om han kan tänka sig att ändra något på Systembolagets detaljhandelsmonopol vad gäller handel inom EU men just bara inom de terminaler där man har passerat en passkontroll för att där kunna sälja beskattad alkohol. Är det en möjlig väg för finansministern att driva den frågan?
Krister Örnfjäder (S)
Anf. 53 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag tycker att finansministern i sin argumentation silar mygg och sväljer kameler. Om vi är ute efter att lösa alkoholproblematiken är det andra åtgärder som vi ska vidta. Då tycker jag inte att det handlar om huruvida man får köpa en flaska sprit vid ankomst i stället för vid avgång eftersom det handlar om samma mängd. Det är de svenska tullreglerna som avgör hur mycket jag får bära med mig genom tullfiltret. Det är där som man gör denna kontroll. Vad jag vill åstadkomma är en situation där vi gör hanteringen så praktisk som möjlig så att vi på det sättet undviker en massa olika situationer som vi måste ha olika säkerhetssystem för i onödan. Dessa situationer hade vi undvikit om vi inte hade krånglat till det från början. Det är min utgångspunkt. Vi kan lösa detta på ett ganska enkelt sätt, och det påverkar inte den mängd alkohol som förtärs. Det påverkar egentligen inte heller balansen mellan de olika EU-länderna, om man skulle misstänka någonting sådant, utan det handlar hela tiden om samma mängder om alla får samma möjligheter. Jag tycker inte att vi ska gömma oss, som jag anser att vi gör, bakom ett regelsystem utan i stället ändra på regelsystemet så att det anpassas till dagens situation och med det som utgångspunkt söka lösningen. Jag vädjar till finansministern att ta till sig dessa argument och i diskussionerna som förs i finansministervärlden och på andra ställen ta upp detta till diskussion för att hitta en praktisk lösning.
Anders Borg (M)
Anf. 54 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag har stor respekt för både Agneta Gilles och Krister Örnfjäders utgångspunkter i denna diskussion. Vi vill alla att det ska finnas en vardagsbegriplighet i de lagar och regler som vi har. Samtidigt ska jag också säga att i de diskussioner som vi har haft i finansministrarnas råd, det så kallade Ekofinrådet, har Sverige tidigare och i dag varit mycket aktivt i diskussionerna om alkoholpolitiken därför att den är en viktig del i det som vi har att hantera i diskussionerna. Det handlar om införselregler, skatteregler och minimisatser. Den förra regeringen och den nuvarande regeringen har drivit en traditionell svensk hållning i dessa frågor, och det är att alkoholproblematiken är central. Det är ett allvarligt folkhälsoproblem som har vida implikationer socialt och inte minst för den frihet och trygghet som vi tycker att människor ska ha genom att slippa våld och brott i sin vardag. Det tycker jag inte är någon oviktig eller liten fråga eller något som inte är värt en del vardagskrångel. Det är klart att hela den svenska alkoholpolitiken ställer till vardagskrångel för människor i meningen att det skulle bli färre transporter om man kunde köpa alkohol i den närmaste butiken. Det kan också handla om lägre skatter eller vad man nu tar som utgångspunkt. Men vi har valt att ha en restriktiv alkoholpolitik i Sverige som den här regeringen och den förra regeringen har ställt sig bakom därför att vi ser de andra aspekterna av alkoholproblematiken. En del av den alkoholpolitik som vi har i Sverige är att vi har ett detaljhandelsmonopol. Det innebär att det är bara Systembolaget som får sälja alkohol i Sverige. Det betyder bland annat att vi begränsar tillgängligheten vad gäller öppettider, vem som får köpa, åldersgränser och en hel del annat. Detta detaljhandelsmonopol uppfattar vi som en central del av vår alkoholpolitik. Att börja föra diskussioner om att flytta gränserna för det är en annan sak. Jag har stor respekt för att man vill ta upp vardagsproblematiken. Men jag tror att det finns risker med detta, inte minst när det gäller hur man från EU:s sida skulle tolka inriktningen på svensk alkoholpolitik och om vi menar allvar med det som vi säger när vi argumenterar om alkoholproblematiken som en viktig folkhälsofråga och om vi menar allvar när vi säger att vi har ett detaljhandelsmonopol, inte för att gynna den svenska statskassan eller för att gynna någon viss typ av alkohol utan för att begränsa försäljningen och tillgängligheten. Jag förstår att det finns ett vardagsproblem här. Men den nuvarande regeringen och den förra regeringen har nog landat i slutsatsen att folkhälsoaspekten i alkoholpolitiken är av sådan vikt och sådan betydelse att man måste vara försiktig med hanteringen i detta sammanhang. Låt oss gärna fördjupa diskussionen. Jag vill absolut inte säga till Agneta Gille att jag är expert på gemenskapsrätt och kan avgöra om det är cirkulationsdirektivet eller något annat EU-direktiv som förhindrar oss att göra detta. Det undandrar sig min kompetens att svara på den frågan. Men låt oss gärna fördjupa diskussionerna om detta, men låt oss också göra det utifrån den komplicerade avvägningen mellan människors naturliga önskan att ha en enkel vardag och vårt starka gemensamma svenska engagemang för att ha en alkoholpolitik som gör att vi begränsar alkoholskador och andra sociala problem som följer med missbruk.
Agneta Gille (S)
Anf. 55 Agneta Gille (S)
Herr talman! Visst är det intressant att vi i många frågor skyller på EU på ett eller annat sätt. Men när det gäller de olika direktiven vet vi egentligen inte vad de står för. Det var därför som jag ville veta om finansminister Anders Borg har mer information än jag har. I det ena papperet talas det om denna gemenskapsrätt, och i det andra talas det om cirkulationsdirektivet. Och vad är vad, och vad gäller? Men det lär vi väl ta reda på så småningom. Gäller verkligen monopolet på flygplatser, om man har passerat tullen och befinner sig på internationellt område? Borde man inte kunna fundera på att ändra monopolet så att det kan finnas beskattade varor också på detta begränsade internationella område, alltså när tullen har passerats? Jag tycker också att frågan om konkurrens är intressant, konkurrens mellan flygplatser och konkurrens mellan butiker på de olika flygplatserna. Det handlar om att få in så mycket intäkter som möjligt för att hålla nere kostnaderna för flygtrafiken i övrigt. Där har vi inte samma konkurrensfördel som övriga länder. Det är en fråga som verkligen är viktig för vår stora internationella flygplats Arlanda. För Arlandas del är det oerhört viktigt att ha en exporthandel med varor som gör att trafikavgifterna kan hållas nere. I övriga frågor ger regeringen och finansminister Anders Borg väldigt mycket för denna konkurrens och konkurrensfördelar och pressar priser och så vidare. Och detta är en sådan fråga. Jag kan skriva under på väldigt mycket av det som finansministern talar om i fråga om folkhälsan och annat, men jag skulle vilja ha svar på frågorna om konkurrensfördelen och monopolet.
Anders Borg (M)
Anf. 56 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag tycker att det är utomordentligt bra att vi får denna diskussion. Jag återkommer gärna i till exempel ett skriftligt frågesvar om exakt vilket direktiv som vi har att hantera här. Men utgångspunkten för mig är inte om vi kan ta oss förbi ett EU-direktiv och om det är möjligt att tänja på gränserna och hantera detta utan om vi vill det. Jag har ändå uppfattat att det är ett starkt svenskt intresse att vi upprätthåller en alkoholpolitik som är inriktad på folkhälsoproblematiken. Det är socialt, ekonomiskt och mänskligt väldigt viktigt att vi inte för en politik som av andra skäl kanske kan vara rimlig men som leder till att vi förvärrar de problem som alkoholen för med sig för det svenska samhället. Vi vill alla ha väl fungerande flygplatser i hela Sverige. Det är av stor vikt, inte minst i tillväxthänseende och regionalt. Men det blir lite bakvänt att använda argumentet att det är en konkurrensnackdel att inte få sälja alkohol. Vi är många som bor i delar av Sverige där vi gärna skulle vilja ha fler Ica- och Konsumbutiker, men vi vill för den skull inte att Ica eller Konsum ska få sälja alkohol. Det skulle bli fler butiker om de fick göra det. Jag vet inte hur Konsum ser på detta, men jag tror att Ica skulle vara angelägna om att få sälja både vin och öl. Den här regeringen och den förra regeringen har och har haft uppfattningen att de inte bör göra det, just därför att de andra frågorna är överordnade. Jag kan bara säga att jag ansluter mig till den hållningen. Jag tycker att det är viktigt att Sverige bedriver en i grunden restriktiv alkoholpolitik, därför att det är ett så allvarligt samhällsproblem som följer av missbruksproblematiken. Jag vill tacka för den här mycket viktiga och intressanta debatten.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.