Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

alkoholreklam i tidningar

Interpellation 2002/03:177 av Söderqvist, Nils-Erik (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-10
Anmäld
2003-02-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-02-13
Sista svarsdatum
2003-03-03
Besvarad
2003-03-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 februari

Interpellation 2002/03:177

 av Nils-Erik Söderqvist (s) till statsrådet Morgan Johansson om alkoholreklam i tidningar

År 1997 drog Konsumentombudsmannen tidskriften Gourmet inför Stockholms tingsrätt för brott mot förbudet mot alkoholreklam. Tingsrätten lät EU-domstolen uttala sig. EU-domstolen konstaterade i sitt förhandsbesked att EG-rätten inte utgör ett hinder mot förbud om alkoholreklam. Men bara under förutsättning att folkhälsan inte kan skyddas mot alkoholens verkningar genom åtgärder som i mindre utsträckning påverkar handeln inom gemenskapen. Stockholms tingsrätt ansåg i sin dom att folkhälsan kan skyddas på andra sätt och att förbudet mot alkoholreklam därför måste upphävas. Domen överklagades till Marknadsdomstolen, som nu har avgjort frågan. Marknadsdomstolen finner i sin dom att det nuvarande förbudet är alltför långtgående i förhållande till dess betydelse som handelshinder. Marknadsdomstolen har inte tagit ställning till om ett mer begränsat förbud mot alkoholreklam än det nuvarande skulle vara förenlig med EG-rätten, men utesluter inte den möjligheten.

Marknadsdomstolens utslag är ett allvarligt bakslag för den svenska alkoholpolitiken. Den innebär att det blir fritt fram för alkoholreklam i tidningar och tidskrifter. Statistiken visar att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. Om det nu också blir tillåtet med alkoholreklam försvåras möjligheterna ytterligare att begränsa alkoholkonsumtionen, vilket kommer att få negativa effekter på folkhälsan.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av den uppkomna situationen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:177, alkoholreklam i tidningar

Interpellationsdebatt 2002/03:177

Webb-tv: alkoholreklam i tidningar

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 61 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Claes Västerteg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att det civila meritvär- det inom värnpliktstjänstgöringen ska öka samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för värn- pliktiga att genomföra komvuxstudier utanför hem- orten. Jag vill inleda med att säga att arbetet med att ci- vilt meritvärdera värnpliktstjänstgöringen inte är något som enbart berör Försvarsdepartementet och mig som försvarsminister. Det handlar om samhällets syn på värnplikten och är ett arbete som berör hela samhället. Vi måste se det som en merit i sig att ha fullgjort en värnpliktsutbildning. Det är viktigt att inte glömma bort syftet med värnpliktsutbildningen. Om- fattningen av arbetet med civilt meritvärde får inte medföra att de militära utbildningsmålen eftersätts. Jag kan inte hålla med Claes Västerteg när han säger att arbetet med det civila meritvärdet fallit mellan stolarna och att det enda konkreta resultat som kommit ut av detta är fria högskoleprov. Det har visat sig att frågorna är mer komplexa än man kunde tro när arbetet inleddes. På Försvarsdepartementet har vid årsskiftet en ar- betsgrupp tillsatts med representanter från departe- mentet, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten och Totalförsvarets pliktverk. Arbetsgruppen har till uppgift att ta fram ett underlag för regeringens samla- de syn på civilt meritvärde. Arbetet innebär att grup- pen ska definiera vad som menas med civilt meritvär- de samt presentera riktlinjer för det fortsatta arbetet. Resultatet från arbetsgruppens arbete har jag för av- sikt att under hösten 2003 presentera för riksdagen. Utöver detta vidtar Försvarsmakten åtgärder för att de som fullgör värnpliktstjänstgöring ska kunna tillgodoräkna sig delar av sin utbildning i det civila livet efter avslutad tjänstgöring. Detta arbete kommer ständigt att pågå eftersom både samhället och de militära utbildningarna kommer att utvecklas. Exem- pel på delar av värnpliktsutbildningen som i dag ger civilt meritvärde är bland annat sjukvårdsutbildning och NBC-utbildning som vardera ger tio högskolepo- äng. Som certifierade utbildningar kan exempelvis nämnas dykarutbildning som resulterar i yrkesdykar- certifikat samt terrängskoterutbildning som resulterar i förarbevis. För andra militära utbildningar kan det vara svåra- re, men inriktningen för Försvarsmaktens fortsatta arbete är att de civilt meriterande utbildningar som enskilda förband genomför nu också ska genomföras inom hela Försvarsmakten där så är möjligt utan att de militära utbildningsmålen eftersätts. Liksom Claes Västerteg har jag noterat att det är ett problem för vissa värnpliktiga att få sin hemkom- mun att betala för deras komvuxstudier på förbands- orten. Inte heller detta är en fråga som enbart är en försvarsfråga. Hittills har det dock rört sig om ett begränsat antal värnpliktiga vars hemkommuner inte beviljat förbandsorten ersättning för deras utbild- ningskostnader. Den arbetsgrupp jag tillsatt kommer i sitt arbete att behandla även denna fråga. Inriktningen är självklart att underlätta för de värnpliktiga att delta i komvuxstudier på förbandsorten där så kan ske utan att det hindrar den militära utbildningen.
Nils-Erik Söderqvist (S)
Anf. 62 Nils-Erik Söderqvist (S)
Fru talman! Till att börja med vill jag tacka för svaret på interpellationen. I dag tas runt 37 % av de mönstrade ut till plikttjänstgöring. Detta är en stor skillnad mot hur det var för ett antal år sedan, då det var naturligt och ett naturligt steg att göra värnplikten. Utvecklingen un- der senare tid har gått mot motsatt håll. I dag är det många som söker sig från att göra en plikttjänstgö- ring. Utvecklingen under senare tid har också gjort att det ställs högre krav på dem som gör totalför- svarsplikt, och det med rätta. Men utvecklingen av både försvaret, som sagt, och samhället har lett till att Försvarsmakten i mångt och mycket konkurrerar med exempelvis högskolor och universitet om gunsten och intresset från Sveriges unga killar och tjejer. Vi är alla överens om att vi vill ha ett försvar med en hög kvalitet och en hög kompetens både bland dem som är fast anställda och bland dem som gör sin värnpliktstjänstgöring. Men för att denna kvalitet och kompetens ska fortsätta att utvecklas krävs ett antal åtgärder. En av dessa är att se till att utbildningen under plikttjänstgöringen ges ett reellt civilt meritvär- de. Detta kan också bidra till att öka intresset för att göra en plikttjänstgöring. Därför blir jag lite besviken när nu försvarsmi- nistern har tillsatt ytterligare en arbetsgrupp gällande det civila meritvärdet. Det är inte fler arbetsgrupper, utredningar och långbänkar som behövs, utan det som behövs är skarpa förslag. Utredningar som har tagit upp hur man ska hantera och utveckla det civila me- ritvärdet har det varit gott om under de senaste 20 åren. Och det är ett antal förslag som har lagts fram - förslag som det slutligen, tyvärr, inte har blivit myck- et av. Försvarsministern säger vidare i sitt svar att ar- betsgruppen ska definiera vad som menas med civilt meritvärde. En sådan definition har gjorts på olika håll. Så sent som 1998 gjorde Pliktutredningen också en definition av civilt meritvärde. Deras definition av civilt meritvärde var som följer: att tjänstgöringen av både arbetsgivare och den enskilde som genomgått utbildning anses vara något som ger fortsatt nytta i det fortsatta livet. Även de båda pliktråd som vi har i Sverige, Ci- vilpliktsrådet och Värnpliktsrådet, har definitioner på civilt meritvärde som är ungefär likalydande. Själva definitionen råder det alltså ganska stor enighet om. Den torde därför inte behöva utredas ännu en gång. För ett par veckor sedan fick vi i försvarsutskottet en föredragning om ytterligare en utredning som behandlat civilt meritvärde. Denna gång var utredaren placerad inom Försvarsdepartementet. Den bild jag fick av utredningen var att den har tagit ett ganska bra helhetsgrepp och innehåller en mängd intressanta förslag omkring hur detta med det civila meritvärdet kan förbättras. Jag skulle därför tycka att det vore intressant att veta om försvarsministern kommer att överväga några av de här förslagen eller bara vänta på arbetsgruppens utredning. Jag håller med försvarsministern om att arbetet med att förbättra den civila meritvärderingen inte enbart är en fråga för Försvarsdepartementet utan att det är en mycket bredare fråga än så. Det här spänner över ett flertal olika politikområden och berör ett flertal olika departement. Jag blir lite besviken, avslutningsvis, över att mi- nistern sopar undan min andra fråga, om de värnplik- tiga som i dag hindras från att delta i komvuxstudier. Hon sopar undan detta med att de är så få. Det är möjligt att det är ett problem som berör få individer. Dock ska inte frågan gömmas undan för det. Jag undrar därför om försvarsministern har för avsikt att ta upp detta problem med exempelvis utbildningsmi- nistern, eftersom frågan berör flera departement.
Morgan Johansson (S)
Anf. 63 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Allra först hoppas jag att Claes Väs- terteg och jag är överens om att även om nu inte alla ungdomar ingår bland dem som tas ut till värnplikt- stjänstgöring är det utomordentligt betydelsefullt att samhället som helhet har respekt för en genomgången värnpliktsutbildning, värderar den som en allmän kompetenshöjning och inser att den har ett civilt me- ritvärde. Det är riktigt att det har skett flera utredningar. Men nu är ju avsikten i den beredning som sker i departementet att alla tidigare utredningars och ar- betsgruppers förslag ska kunna användas. Bakgrun- den är naturligtvis att man har kommit olika långt på olika håll. Det har varit svårigheter att få uppslutning kring det här. En del av förslagen, som har blivit för gamla, har kanske inte riktigt samma relevans i dag men kan ändå ha ett visst intresse. Därför skulle jag vilja att vi nu ger den här arbetsgruppen en chans innan vi avfärdar den. Det betyder att mycket av det arbete som tidigare har lagts ned inte är bortkastat utan är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet. Förutsättningarna för att man ska lyckas är ju goda om man har en bra grund att stå på. Sedan vill jag säga att jag inte sopar det här pro- blemet med dem som inte går i komvux under mattan. Det är en fråga som ska vara med i själva berednings- arbetet. Visar det sig då att andra departement och andra ministrar i regeringen behöver vidta åtgärder kommer jag att ta upp den frågan också i den fortsatta beredningen av ärendet. I likhet med Claes Västerteg tycker jag att det här är en utomordentligt betydelsefull sak som har stor vikt. Det är därför ingen obetydlig fråga som Claes Västerteg ställer.
Nils-Erik Söderqvist (S)
Anf. 64 Nils-Erik Söderqvist (S)
Fru talman! Jag delar försvarsministerns syn på att värnpliktstjänstgöring och civilpliktstjänstgöring är oerhört viktigt för samhället. Jag tror att vi på många olika arenor och många olika plan måste arbeta för att nå ut med hur pass bra utbildning det bedrivs inom de här områdena. Det behöver Försvarsmakten göra. Det behöver andra myndigheter inom totalförsvaret göra. Det behöver Försvarsdepartementet göra, och det behöver också vi göra som är aktiva på försvarspoli- tikens område. Jag ska inte säga att den här utredningen, eller den här arbetsgruppen, inte kommer att leda till något gott. Det hoppas jag att den gör. Men jag blir lite rädd när försvarsministern säger att det handlar om rikt- linjer för det ytterligare arbetet. Då ställer jag mig frågan: Hur mycket ytterligare tid kommer det att ta innan vi uppnår en civil meritvärdering som är myck- et bättre än den i dag? Det bedrivs en bra utbildning ute på många av de förband som vi har, och mycket av det värderas civilt. Sedan finns det också en del frågor som man kan ställa sig om hur man bedriver utbildningen och om varför den inte redan i dag är civilt meritvärderad. Jag ska ta ett exempel, som inte försvarsministern själv kan påverka men som gör att man funderar. Man kan få ett förarbevis inom Försvarsmakten för att köra en lastbil på 80-90 ton. Men samma utbildning leder inte till att man automatiskt får ett körkort. Då är frågan: Är det utbildningen som inte är tillräcklig eller är det någon annanstans det brister? Det gör en lite orolig på flera olika plan. Än en gång vill jag säga något om det här med komvuxstudier. Det här är inte heller direkt någon ny fråga - liksom den civila meritvärderingen inte är någon ny fråga. Eksjö garnison har under ett antal år bedrivit ett gediget arbete för att försöka påverka politiker och politiska beslut för att vi ska kunna lösa det här på ett enkelt sätt, vilket borde vara möjligt. Jag skulle kunna tänka mig en modell där man hade en interkommunal ersättning vad gäller komvuxstudierna så att de som har en värnplikt- stjänstgöring på annan ort ska kunna få bedriva studi- er på kvällstid utan att det påverkar den övriga ut- bildningen. Det är en modell som jag skulle kunna tänka mig. Jag hoppas att den delen av den civila meritvärderingen skulle kunna snabbas på lite och inte bara hamna under riktlinjerna för den här arbets- gruppen som ska komma till hösten.
Morgan Johansson (S)
Anf. 65 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det är ju så att man också inom För- svarsmakten lägger ned rätt mycket arbete på att komma fram när det gäller den civila meritvärdering- en och att stimulera möjligheterna till andra studier. Mycket av det arbete som Försvarsmakten själv läg- ger ned kommer också att kunna användas i departe- mentets arbetsgrupp eftersom det finns företrädare med. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att Försvarsmakten har avsatt 25 miljoner kronor för att de civilt meriterande utbildningar som enskilda för- band nu genomför ska kunna genomföras inom hela Försvarsmakten. Då kan man titta på om pengarna används på rätt sätt. Fungerar det bra? Det är en av de uppgifter som också den här centrala arbetsgruppen ska ha. Jag har också blivit nådd av Värnpliktsrådets erfa- renheter av att det brister när det gäller civil meritvär- dering och möjligheterna att få komplettera så att man kan få förarbevis och annat. Det är just därför de här resurserna finns och också därför arbetsgruppen som helhet är med. Men det finns ändå drag som är positiva. Jag tycker att man ska komma ihåg det. Amf 1 i Vaxholm har nu på allvar tagit tag i situationen. Bland annat får bevakningssoldaterna numera en civil väktarutbild- ning. De har också sett över möjligheterna att ge värnpliktiga ett civilt datakörkort. Det är Värnplikts- rådets egen uppgift. Värnpliktsrådet säger också att Sydkustens marin- bas har för avsikt att ge sina bevakningssoldater en civil väktarutbildning. Marinbasen ger båtcheferna på det som heter Ekipaget en civilt meriterande skeppar- utbildning och möjligheter att läsa in en civilt gång- bar maskinutbildning. På samma sätt ges maskinis- terna en civil meritering. Första helikopterskvadronen i Boden ger de värn- pliktiga som kör drivmedel en möjlighet att ta CE- körkort och lära sig om hantering av farligt gods. Räddningsmännen får ta C-kökort. Det finns en lång rad erfarenheter av detta, och det är precis alla de erfarenheterna som ska tas till vara. Vi ska se om de resurser som är avsatta faktiskt används så effektivt som de skulle kunna göras eller om det finns något annat sätt att stimulera så att de kommer fler till godo. För det är inte bra i dag, det är vi överens om.
Nils-Erik Söderqvist (S)
Anf. 66 Nils-Erik Söderqvist (S)
Fru talman! Jag har aldrig tvekat om att vi är överens om att det inte är bra i dag, men vi ska också se hur vi kan göra det bättre. Precis som försvarsmi- nistern nämnde i sitt inledningsanförande är inte Försvarsdepartementet själva ansvariga för detta. Det kanske är det som är problemet. Acceptansen av och förståelsen för frågan kanske inte är så stor inom andra politikområden. Jag är rädd för det. Om man tittar närmare på ett antal utredningar och propo- sitioner som har lagts fram om livslångt lärande ser man att värnpliktstjänstgöringen och civilpliktstjänst- göringen inte lyfts fram som en del av det. Jag hoppas att vi på sikt kan få det att bli tydligare. Jag håller med försvarsministern om att det är mycket som görs bra i dag ute på förbanden. Jag gjorde själv min militärtjänst för lite drygt tio år se- dan, och det var inte mycket till civil meritvärdering som fanns då. Så det har blivit väldigt mycket bättre bara på tio år. Men vi är som sagt många som hoppas på vad ar- betsgruppen ska nå fram till. Jag hoppas som sagt att det inte bara blir riktlinjer utan att det också blir kon- kreta förslag. Det är många förslag som har lagts fram om detta och många av de förslagen har legat och mognat till sig. Förhoppningsvis är de som ett bra vin, de blir ännu bättre ju längre de får ligga och mogna till sig men att vi snart får korka upp den här flaskan så att vi får en bättre civil meritvärdering.
Morgan Johansson (S)
Anf. 67 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Ja, Claes Västerteg, jag som hörde det tidigare interpellationssvaret törs inte fortsätta den metaforen utan jag kan bara säga att jag tycker att det är bra att det har blivit bättre på tio år. Jag är fortfa- rande inte nöjd. Precis som Claes Västerteg säger handlar hela ut- vecklingen i samhället om att utbildning är någonting som ständigt återkommer. Det är då naturligt att vi under perioden för plikttjänstgöring ser efter om vi kan använda den militära utbildningen som civil grund eller om vi på annat sätt kan stödja att de som genomgår värnpliktstjänstgöring också kan få annan typ av kompletterande utbildning för sin fortsatta yrkesverksamhet. Det är ett ansvar vi har för pliktut- bildningen. Sedan får vi tillsammans se till att allmän värnplikt också ges ett allmänt civilt meritvärde.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.