Alingsås tingsrätt

Interpellation 2003/04:464 av Qarlsson, Annika (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-05-03
Anmäld: 2004-05-03
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2004-05-17
Svar fördröjt anmält: 2004-05-19
Besvarad: 2004-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 april
Interpellation 2003/04:464
av Annika Qarlsson (c) till justitieminister Thomas Bodström om Alingsås tingsrätt

Även om avvecklingsplanerna har varit kända länge så har många hoppats att Domstolsverket skulle ta sitt förnuft till fånga och inse betydelsen av att hålla ting på många orter. Men i likhet med mycket av polisverksamheten håller även domstolsväsendet på att centraliseras. På gigantiska domstolar på utvalda centralorter tror Domstolsverket att man ska kunna prestera bättre verksamhet. Det man missat att ta hänsyn till är att tingsrätternas lokala förankring har stor betydelse för rättskipningens anseende och genomslagskraften bland medborgarna. Ett lokalt förankrat rättsväsende har också stor betydelse för tillgängligheten och ger kortare handläggningstider. Längre avstånd innebär erfarenhetsmässigt att fler uteblir från tingsrättsförhandlingar som därmed innebär fler hämtningsbeslut och merarbete för polisen.

Nedläggningen av tingsrätterna i Alingsås, Mölndal, Stenungsund och Varberg riskerar att ersättas av en osmidig betongkoloss på samma sätt som Stockholms tingsrätt redan är. Det ger också konstiga signaler när man lägger ned de tingsrätter som har låga kostnader och satsar på den som ligger bland de dyraste i landet.

Länsstyrelsen har dessutom i sitt remissyttrande påtalat lämpligheten i att utreda tingsrättsorganisationen för hela Västra Götaland samlat, för att vi ska kunna ta ställning till helheten. Från Alingsås tingsrätts remissyttrande går man på punkt efter punkt igenom argumenten för en ny domstolsorganisation och visar på styrkan och möjligheterna att nå en god måluppfyllelse genom att vidareutveckla befintlig och välfungerande tingsrätt i Alingsås i stället för att slå igen. De visar att de problem som Domstolsverket identifierat och löser med en koloss i Göteborg, har Alingsås tingsrätt alla förutsättningar att lösa på ett mycket konkret och kompetent sätt.

Vad som påpekas i flera remissyttranden och som vi från Centerpartiet också kritiserat är att man missar medborgarperspektivet i denna stora centralisering inom rättsväsendet som pågår. Medborgarna har rätt till att domstolsväsendet är organiserat så att det kan avgöra mål och ärenden rättsenligt, med hög och effektiv kvalitet. Denna framtidsutsikt borde vara den primära och yttersta utgångspunkten för alla reformer av domstolsorganisationen.

1.Avser justitieministern att se till att hela tingsrättsorganisationen i Västra Götaland ses över samtidigt?

2.Hur har justitieministern tagit till sig synpunkterna från berörda parter i den fortsatta beredningen av Domstolsverkets förslag?

3.Ämnar justitieministern ta någon hänsyn till berörda tingsrätters bevisade goda måluppfyllelse och goda ekonomiska resultat?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2003/04:464

Webb-tv: Alingsås tingsrätt

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2003/04:127 Måndagen den 14 juniProtokoll 2003/04:127 28 § Svar på interpellation 2003/04:464 om Alingsås tingsrätt

Protokoll från debatten

Thomas Bodström (S)

Anf. 165 Thomas Bodström (S)

Herr talman! Annika Qarlsson har frågat om jag avser att se till att tingsrättsorganisationen i hela Västra Götalands län ses över samtidigt. Hon har även frågat hur jag har tagit till mig de synpunkter på utredningen som berörda parter har framfört. Slutligen har hon frågat om jag kommer att ta någon hänsyn till hur de tingsrätter som berörs av de föreslagna organisationsförändringarna uppfyller sina verksamhetsmål. Domstolarna ska tillhandahålla medborgarna rättskipning av hög kvalitet. För att domstolarna även i framtiden ska ha de bästa möjligheterna att göra det bedriver regeringen sedan flera år tillbaka ett omfattande arbete med att reformera domstolsväsendet. Arbetet kan delas upp i fyra huvudområden: förändringar av den yttre organisationen, förändringar av den inre organisationen, renodling av verksamheten och förbättringar av det processuella regelverket. För att kunna möta de krav på rättssäkerhet och effektivitet som samhället ställer på domstolarna är det nödvändigt att skapa mindre sårbara domstolar. Vidare måste domstolarna ges bättre förutsättningar att införa nya beredningsorganisationer, rekrytera personal, ha återkommande kompetensutveckling och öka möjligheterna till specialisering. Det är också viktigt att den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter förbättras samtidigt som domstolarnas tillgänglighet bibehålls. Reformeringen av tingsrättsorganisationen sker, med riksdagens stöd, stegvis region för region. Det innebär att varje region utreds utifrån sina speciella förutsättningar, samtidigt som en helhetssyn kan anläggas utifrån de principiella utgångspunkterna för reformarbetet. Dessutom kan erfarenheter från tidigare genomförda sammanläggningar tas till vara. I och med att syftet är att skapa en långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation är det vid reformarbetet i många fall av mindre betydelse vilka domstolar som vid en viss tidpunkt bäst uppfyller de verksamhetsmål som har ställts upp. Arbetet bedrivs normalt på så sätt att Domstolsverket utreder tingsrättsorganisationen i en viss region. Därefter remitterar Domstolsverket utredningen till berörda myndigheter och organisationer. När remissbehandlingen avslutats ges utredningen, remissyttrandena och verkets förslag in till Justitiedepartementet. Remissyttrandena är alltså en del av det underlag som regeringen har att ta ställning till. Regeringen kommer inom kort att presentera en skrivelse om reformeringen av tingsrättsorganisationen för riksdagen. I skrivelsen kommer förändringar av tingsrättsorganisationen i bland annat delar av Västra Götalands län att presenteras. Jag vill inte föregripa innehållet i skrivelsen men kan redan nu säga att Alingsås tingsrätt inte kommer att beröras av förändringarna.

Annika Qarlsson (C)

Anf. 166 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Nu skulle egentligen debatten inte vara nödvändig, men jag måste ju ändå passa på tillfället! Jag får tacka så mycket för svaret, och tacka så väldigt mycket för ett så positivt besked. Jag har ju redan läst det här beskedet i Alingsåstidningen, där man slog upp det stort och självklart var otroligt glad och tacksam. Det man måste fundera på är ju att det där hade gått så långt att man hade börjat inleda MBL-förhandlingar och liknande. Någonstans kan man också fundera på den arbetssituation som folk utsätts för när man gör den här översynen. Jag har också ytterligare några saker som jag skulle vilja fundera på här i det svar som justitieministern har lämnat till mig. Det handlar om att han säger att man stegvis, region för region, går igenom och gör den här reformeringen. En region för mig hade varit ett betydligt större område än det lilla område som man tar nu. Det var inte länge sedan man var inne och rörde i Trollhättan och Vänersborg, och det har också varit andra delar. Det skulle ha varit ett större område för att jag ska tycka att det handlar om att göra detta region för region. Den känsla man får nu är att det gäller en här och en där, och i viss mån använder man sig av principen "enade vi stå, söndrade vi falla": tar man lite här och lite där så klarar man av att förändra betydligt mer. Jag skulle hellre i stället ha sett att det hade varit ett bättre tillvägagångssätt att ta ett större grepp - kanske hade det då varit ett tuffare grepp - så att man ser helheten på ett annat sätt. Justitieministern poängterar också att man inte tar någon hänsyn till måluppfyllelse och liknande på enskilda domstolar. Jag måste ändå skicka med en liten fundering. Det verkar lite underligt att man inte tar någon som helst hänsyn till de goda exemplen, där domstolen har ett bra sätt att arbeta och strukturera verksamheten för att få en god måluppfyllelse och få dem som är ställda till tinget att komma dit och så vidare, både effektivt i tid och i pengar. Men som sagt var, det är ett otroligt positivt besked. Det är många som har ringt och hälsat och tackat. Vi lämnade in interpellationen strax innan det kom i tidningen. Jag tror inte att det var interpellationen i sig som gjorde det hela, utan det var lite större saker. Det skulle vara roligt att höra bakgrunden hur justitieministern kom fram till att ändra Domstolsverkets rekommendation.

Lars-Ivar Ericson (C)

Anf. 167 Lars-Ivar Ericson (C)

Fru talman! Det är tredje gången som jag ska diskutera tingsrätter med justitieministern. De andra gångerna har vi varit fler deltagare. Det är en viktig fråga också nu. Jag ville vara med här i dag eftersom ministern i sitt svar till Annika Qarlsson berör skrivelsen om reformeringen av tingsrättsorganisationen. Han vill inte föregripa innehållet i skrivelsen men ger ändå beskedet att Alingsås tingsrätt inte kommer att beröras av förändringarna. Tillsammans med många människor i Hässleholmstrakten är jag intresserad av hur det går med Hässleholms tingsrätt i Skåne. Blir det samma positiva besked där? Eller ska en redan hårt drabbad ort förlora till centraliseringsspöket? Vi väntar ännu på de utlovade ersättningsjobben för den nedlagda garnisonen. Vi vet hur viktigt det är att tingsrätterna har lokal förankring. Vi vet att ett decentraliserat rättsväsende ger kortare handläggningstider. Vi vet att advokaterna, nämndemännen, personalen vid tingsrätten i Hässleholm, polisen och till och med några av tingsrättens kunder har protesterat mot en förmodad nedläggning. Vi vet också att det skulle bli stora kostnader för nya lokaler i Kristianstad. Kan då inte Hässleholm få samma positiva besked som Alingsås?

Anita Brodén (Fp)

Anf. 168 Anita Brodén (Fp)

Fru talman! I februari ställde jag senast en fråga till justitieministern om tingsrättsnedläggningar och sammanslagningar i allmänhet och Alingsås tingsrätt i synnerhet. Jag pekade då på den goda uppfyllelse av verksamhetsmålen som Alingsås tingsrätt presterade. Jag påpekade vikten av konsekvensanalyser, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Jag känner i dag både glädje och tacksamhet när jag nu konstaterar att justitieministern tagit till sig av goda argument som inkommit från många håll. Inte minst den politiska ledningen i kommunen har agerat kraftfullt och började redan i fjol våras att påpeka vikten av ett bevarande av tingsrätten i Alingsås, inte minst för att stärka utvecklingen i hela området. Länsstyrelsen har också gett sitt fulla stöd tillsammans med företrädare för flera oppositionspartier. Det är viktigt att ha en god regional strategi där inte alla myndighetsverksamheter koncentreras till storstäderna. Jag är därför glad att Alingsås tingsrätt nu får möjlighet att vara kvar. Tack för detta.

Thomas Bodström (S)

Anf. 169 Thomas Bodström (S)

Fru talman! Debatten har blivit lite inaktuell med tanke på att vi har tagit ställning efter att interpellationen ställdes. Jag kan bara säga en sak, så att det inte blir några missförstånd: Det är naturligtvis positivt med en bra verksamhet. Det beror dock ofta på enskilda domare, hur verksamheten vid domstolen bedrivs just då. Hur domstolarna ska placeras mera långsiktigt är inte beroende av vilka enskilda domare som kan finnas där. Självklart är det positivt med en bra verksamhet. Det är inte så ovanligt att vi kommer fram till en annan bedömning än vad Domstolsverket har gjort. Det betyder inte att Domstolsverket har gjort en dålig utredning. Vi har fått synpunkter från alla möjliga olika håll och gjort en samlad bedömning. Då kan vi komma fram till olika uppfattningar därför att vi har fått ett annat underlag än Domstolsverket. Det har vi gjort i det här fallet. Vi har gjort det när det gäller Stockholms län och också i andra sammanhang. Det börjar med en utredning från Domstolsverket och sedan fylls det på med synpunkter. Då kommer det naturligtvis fram saker som är av vikt för oss vid den slutliga bedömningen. Den görs alltid så att det ska finnas stöd i riksdagen. Det är viktigt. Vi har haft flera debatter om det här. Det kan innebära att många vill föregå beslutet och kanske påbörjar ett arbete eller en inställning till frågan. Men vi är måna om att behålla den demokratiska processen. Bara kort: Skåne kommer inte att bedömas här över huvud taget. Jag har inget mera att säga om Skåne i dag. Den frågan kommer inte att på något sätt beröras av skrivelsen till riksdagen.

Annika Qarlsson (C)

Anf. 170 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Det kanske är omöjligt för justitieministern att ange mer konkret vilka skäl som har legat till grund för helhetsbedömningen. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till storleken när justitieministern pratar om region för region. Det är små områden för att benämnas som regioner. Jag tackar också för beskedet om att goda exempel självklart är positiva. Jag trodde väl inte annat.

Intressenter

Frågeställare

Annika QarlssonCenterpartiet

Besvarad av

Thomas BodströmSocialdemokraterna