Äldreutredningen
Interpellation 2020/21:278 av Acko Ankarberg Johansson (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-22
- Överlämnad
- 2020-12-22
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-21
- Besvarad
- 2021-01-21
- Sista svarsdatum
- 2021-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Coronakommissionen lämnade sitt första delbetänkande den 15 december 2020 där den övergripande slutsatsen var att den allmänna smittspridningen i samhället sannolikt var den enskilt viktigaste faktorn bakom den stora smittspridningen och de höga dödstalen i äldreomsorgen. Kommissionen konstaterade vidare: ”Det som, utöver den allmänna smittspridningen i samhället, har haft störst inverkan på antalet sjuka och avlidna i svensk äldreomsorg är sedan länge välkända strukturella brister. Dessa brister gjorde att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad att hantera en pandemi.”
Coronakommissionens första rapport visar med all tydlighet det vi kristdemokrater under lång tid hävdat, nämligen att äldreomsorgen är resursmässigt eftersatt och att yrkeskåren är undervärderad. Det medicinska innehållet behöver stärkas och personalförbättrande åtgärder genomföras uthålligt. Ansvarsgränserna mellan regioner och kommuner för också med sig betydande strukturella problem.
Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) tillsatte 2014 en äldreutredning (S 2014:02), med uppdraget att föreslå åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Utredningens direktiv adresserade tydligt de betydande utmaningar som svensk vård och omsorg står inför de närmsta decennierna. Utredarnas preliminära slutsatser om de problem som behövde åtgärdas låg i mycket hög grad helt i linje med de problem som Coronakommissionen tydligt pekat på.
För sex år sedan lade den nuvarande regeringen ned utredningen, och arbetet avbröts.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Varför lades utredningen (S 2014:02) ned, och vilken analys låg till grund för regeringens beslut?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:278
Webb-tv: Äldreutredningen
Dokument från debatten
- Torsdag den 21 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:68
- Protokoll 2020/21:68 Torsdagen den 21 januariProtokoll 2020/21:68 Svar på interpellation 2020/21:278 om Äldreutredningen
Protokoll från debatten
Anf. 8 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Acko Ankarberg Johansson har frågat mig varför utredningen S 2014:02 lades ned och vilken analys som låg till grund för regeringens beslut.
Regeringen tillträdde i oktober 2014. En grundläggande uppgift för alla nytillträdda regeringar är att överväga vilka utredningsbehov som finns. I det ingår att pröva om redan tillsatta utredningar motsvarar den politik som den tillträdande regeringen vill bedriva och de behov som finns. Bedömningen påverkas också av hur länge utredningen arbetat och när den ska slutredovisa.
När regeringen tillträdde var en viktig prioritering att byta fokus från skattesänkningar och privatiseringar till att öka kommunernas resurser och att bygga en starkare välfärd.
Den ändrade politiska inriktningen gäller även äldreomsorgen. Det är därför som regeringen genomför den största nationella satsningen på äldreomsorgen någonsin. Det är därför som regeringen genomför det så kallade Äldreomsorgslyftet, i vilket över 10 000 personer ges möjlighet att med en fast anställning utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid. Och det är därför som regeringen undersöker möjligheterna att införa en fast omsorgskontakt i hemtjänsten, skydda yrkestiteln undersköterska, stärka den medicinska kompetensen och ta fram en ny äldreomsorgslag.
Att regeringen valde att lägga ned Äldreutredningen ska ses som en del i den ändrade politiska inriktningen. Jag ser därför fram emot att i dag berätta mer om regeringens arbete framåt.
Anf. 9 Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Coronakommissionens slutsats var att vi har misslyckats med att särskilt skydda de äldre, och vidare att det finns strukturella brister i äldreomsorgen.
Det är en viktig slutsats att det handlar om fel i organisation, uppbyggnad, struktur och system i stället för om enskildas eventuella misstag just då. Kommissionen pekar på att vi har en fragmenterad organisation och att vi har behov av högre bemanning, ökad kompetens och rimliga arbetsförhållanden.
Slutligen anser kommissionen att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till och att det bottnar i strukturella brister som varit kända långt före virusutbrottet. För dessa brister bär den sittande regeringen - liksom de tidigare regeringar som har haft denna kunskap - det yttersta ansvaret, skriver man.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag delar kommissionens uppfattning och vet att vi borde gjort mer. Vi satsade under allianstiden exempelvis mer än 4 miljarder kronor på de mest sjuka äldre. Vi satsade på bättre mat och fler läkemedelsgenomgångar, omsorgslyft och mycket mer. Men det räckte inte utifrån de utmaningar som vi såg och utifrån det glädjande faktum att vi lever längre men därmed också kommer att behöva mer äldreomsorg.
Vi tyckte inte att det räckte. Därför tillsatte vi en bred utredning som skulle titta på äldreomsorgen. Direktiven löd: Svensk vård och omsorg står inför betydande utmaningar under de närmaste decennierna. Kommuner och landsting behöver utveckla vård- och omsorgsinsatserna på ett sätt som ger den enskilde mer inflytande, trygghet och självbestämmande över den egna tillvaron. Åtgärder behöver vidtas för att utveckla förutsättningarna för kommunernas och landstingens förebyggande insatser så att detta arbete kan bli en integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre.
I den debattartikel som utredarna skrev i Dagens Nyheter på DN Debatt före jul framgår det att de i sitt arbete identifierade system- och strukturbrister, precis det som Coronakommissionen pekar på. Jag kan inte bortse från det faktum att vi kanske hade kunnat åtgärda några av bristerna om utredningen hade fått fullföljas och sedan blivit föremål för beslut av riksdag och regering. I stället fick vi sex år utan åtgärder. Det är den situation som vi har i dag.
Nu säger socialministern att regeringen valde att lägga ned utredningen för att man ville byta inriktning på äldreomsorgen. Jag ställer mig väldigt frågande till om regeringen verkligen menar det.
I det slut-pm som utredningen gjorde - det finns i Regeringskansliet, och vi har begärt ut det därifrån - när den skulle läggas ned skrev man: För vården och omsorgen om de mest sjuka äldre gäller att insatserna oavsett utförare måste vara integrerade. Över huvud taget måste glappen mellan kommunal och landstingsdriven vård och omsorg överlappas när det gäller svårt sjuka äldre.
Vidare skriver man: Det måste också finnas en samordnad organisation med kommuners äldreomsorg som möjliggör att hälso- och sjukvård vid behov kan tillhandahållas dygnet runt.
Lite längre fram skriver man: Många anhöriga får i dag ta ett stort ansvar för att hjälpa den svårt sjuka äldre att orientera sig i vårdapparaten. De anhöriga måste få ett bättre stöd än vad som sker i dag. De mest sjuka äldre behöver kontinuitet i vård och omsorg.
Jag noterar också en viktig sak lite längre fram: Ansvariga huvudmän bör vara uppmärksamma på hur ersättningssystemen påverkar förutsättningarna för ett mer personcentrerat arbetssätt.
Är inte detta en äldreomsorg som regeringen vill arbeta vidare med? Är inte detta en äldreomsorg vi hade behövt utveckla och förbättra de senaste sex åren?
Anf. 10 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Det finns förstås många bottnar i detta, både i den här interpellationsdebatten och - det ska vi väl vara ärliga och säga - när det gäller utredningen. Det finns förstås delar av hur den tidigare regeringen arbetade när det gällde äldreomsorgen som vi har tagit vidare. Vi har inte rullat tillbaka alla de reformer som har gjorts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror kanske inte att Acko Ankarberg Johansson riktigt menar att ingenting har hänt med äldreomsorgen på sex år, men låt mig i så fall påminna om många av de saker vi har gjort under sex års tid.
Vi är nu väldigt nära att kunna skydda yrkestiteln undersköterska, vilket är en utredning som det har varit väldigt viktigt att arbeta med. Jag tror att det betyder mycket för statusen i yrket, för att fler ska söka sig dit och för att vi ska få en i grunden högre kompetensnivå. Det gäller inte minst kopplat till de slutsatser som Coronakommissionen kom fram med.
Vi har möjliggjort förenklad biståndsbedömning, vilket jag tror att vi är överens om.
Vi har skapat nya boendeformer för äldre.
Vi har tagit emot en utredning som vi nu bereder och som handlar om att alla äldre som har hemtjänst ska få en fast omsorgskontakt.
Vi har säkrat rätten till arbetskläder.
Det byggs vidare på utbildning på betald arbetstid.
Låt mig dock lägga ut orden lite grann när det handlar om den tidigare politiken. Jag tror nämligen att Acko Ankarberg Johansson håller med om att vi inte alltid tycker precis likadant och att det är en regerings uppdrag att se till att ha de verktyg den behöver för att förverkliga den politik den går till val på.
Det var ju ändå så att det 2007, strax efter att den tidigare alliansregeringen tillträdde, påbörjades ett arbete med Fritt val-utredningen - som ju interpellanten själv ledde tillsammans med huvudsekreteraren Ellen Hausel Heldahl. Den presenterade ett förslag om lagen om valfrihetssystem. Strax före valrörelsen 2014 kom det även förslag om att LOV skulle bli obligatoriskt i äldreomsorgen i landets samtliga kommuner.
Parallellt infördes rutavdrag för att man skulle kunna se till att de äldre som vill kan köpa tjänster vid sidan av omsorgen - eller tillsammans med de privata hemtjänstföretag som också verkar. Det var alltså mycket arbete som var inriktat på att fler aktörer skulle in. Det var ett nationellt systemskifte när det gällde vård och omsorg, där det i högre grad skulle möjliggöras för olika aktörer att gå in och erbjuda vård, omsorg och service.
Beskrivningen av den utredning som lades ned som att den tittade specifikt på tillsvidareanställningar och rätten till heltider samt hanterade specifikt de medicinska frågorna stämmer inte med uppfattningen hos dem som då gjorde den bedömningen. Det är inte heller en bedömning jag tycker att det finns anledning att dra för stora växlar på.
Vi gjorde ett skifte för att också möjliggöra nya utredningar och helt enkelt få en annan inriktning. Det handlar delvis om resurser till äldreomsorgen, men det handlar också om alla de delar jag precis beskrev - inte minst det som har kommit närmast i tid, om att skapa en äldreomsorgslagstiftning för att öka likvärdigheten över landet. Det handlar om att se till att vi faktiskt ser över frågan om bemanning, anställningsformer och kompetensnivåer. Jag tror också att den andra delen av det stora uppdrag som handlar om den medicinska tillgången på våra särskilda boenden är väldigt avgörande och betydelsefull.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är det vi driver just nu, och min uppfattning är inte att vi hade haft alla dessa svar på bordet. Det fanns förstås delar i detta som vi tog vidare, men den övergripande inriktningen hade inte svarat mot allt det som Acko Ankarberg Johansson beskriver.
Anf. 11 Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Det låter ju nu - och det kanske är det ärliga svaret - som att den nytillträdda socialdemokratiska regeringen tyckte så illa om alliansreformer som att äldre fick möjlighet att bestämma själva och rutavdrag att man valde att ta bort allting annat, bara för att det kom från alliansregeringen. Jag tycker att det var en dålig strategi.
Det där behöver ju alla regeringar, både nu och framåt, fundera på. Att byta namn eller lägga ned utredningar bara för att man är nytillträdd riskerar ju faktiskt att förstöra en verksamhet genom att vi tappar fart. Den här utredningen är ett sådant exempel. Regeringen borde ha tagit till vara precis det den arbetade på. Jag läste ju i deras slut-pm om det de arbetade med och som regeringen valde att inte ens använda sig av framåt. Man skickade det i stället till arkivet.
Vi hade behövt sätta igång med de här förändringarna av äldreomsorgen tidigare. Jag instämmer i det kommissionen säger om att vi är många som bär ansvaret för det. Det har gått många år sedan dess, och merparten av det som socialministern har räknat upp är förslag som ännu inte är beslutade i riksdagen. Jag ser fram emot beslutet att skydda yrkestiteln för undersköterskor. Däremot har vi fått förändringar när det gäller bistånd, vilket jag tycker är alldeles utmärkt, och när det gäller trygghetsboende. Inte minst kom det en åtgärd i somras, till följd av pandemin, som ger fler chansen att få en fast anställning och även vidareutbilda sig till undersköterskor. Det är en utmärkt satsning som vi instämmer till fullo i och som vi lyfte tidigare.
Det är alltså inte där problemen finns, det vill säga i det som har gjorts nu och i den äldreutredning som kommer nu. Problemen finns i de sex år då det faktiskt inte hände tillräckligt. Man kan säga att det inte hände då men att det händer nu och att man är ganska nöjd, men jag tycker inte att vi borde vara nöjda. Om vi möter Coronakommissionens utredning med att säga "Vi gör allting rätt; det har inte gjorts något fel" tycker jag att vi sviker de äldre. Vi behöver nämligen tillstå att vi inte har gjort tillräckligt. Vi behöver tillstå att det krävs förändringar.
Mitt parti har drivit på för mer hälso- och sjukvårdsinsatser i äldreomsorgen, för förbättrade personalvillkor, för att ta bort delade turer och för att förbättra andra delar. Det är klart att jag känner att jag borde ha drivit det ännu hårdare, för att få stöd i kammaren och faktiskt få igenom våra förslag - och ännu mer för att få väljarnas stöd och kunna bilda regering, så att vi kan genomföra detta. Men jag tror inte att det fungerar att som socialministern stå och säga: Nej, vi har gjort allt rätt. Vi har gjort precis allt man kan.
Är det inte så att man hade behövt använda den tidigare Äldreutredningen till att göra någonting på en gång? Jag förstår svårigheterna och att en nuvarande socialminister självklart inte kan uttala sig om en tidigare social- eller äldreminister. Jag förstår den problematiken. Men inse att vi har sex bortslösade år då vi borde ha tagit itu med äldreomsorgen! Det är vad jag ser framför mig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser fram emot den kommande äldreutredningen men hoppas att regeringen då inser behovet av långsiktighet, det vill säga att vi oavsett regering ska vara överens om de stora delarna i detta. Ändå tillsätter regeringen en ensamutredare. Det kanske hade behövt vara en parlamentarisk utredning för att säkra det långsiktiga när vi ska se till att åtgärda det som är strukturella brister och som gör att äldreomsorgen är fragmentiserad. Trots alla goda önskemål från både denna och tidigare regeringar har vi inte lyckats. Det är väl där Coronakommissionen kommer in, och det är också där jag hittar så mycket i den tidigare Äldreutredningen - som regeringen valde att bara skicka undan och inte ens ta del av.
Jag skulle ändå vilja fråga socialministern: Anser socialministern att man har gjort tillräckligt under de senaste sex åren och inte ens hade behövt Äldreutredningen?
Anf. 12 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Först säger Acko Ankarberg Johansson att jag har sagt att allt har gjorts och att jag är nöjd med allt. Sedan ställs frågan om jag tycker att allt har gjorts. Jag tackar för frågan, för jag har aldrig sagt att allt har gjorts och att jag är nöjd med allt. Jag tycker dock att väldigt mycket har gjorts.
Jag tycker också att Acko Ankarberg överskattar den utredning som alliansregeringen tillsatte ett halvår före valet och där utredaren faktiskt var arkitekten bakom LOV-lagstiftningen. Det kan ju tänkas att en socialdemokratiskt ledd regering har vissa synpunkter på hur en alliansregering har utformat direktiven, på hur utredningen arbetar och på vilken typ av förslag som faktiskt levereras. Om jag får citera någonting ur direktiven kan jag ta upp följande:
"Genom skapandet av RUT-tjänsterna, valfrihetsreformerna och den ökade mångfalden inom både vård och omsorg har valfriheten ökat på många håll i Sverige. Fler alternativ för dem som önskar förändra sitt boende och ett vidgat utbud av service, tjänster och varor som äldre personer efterfrågar ökar ytterligare möjligheterna för äldre personer att bestämma själva. Det är viktigt att äldre personer som behöver stöd för att kunna utöva sitt självbestämmande får information och annat stöd för att kunna välja. Målet är att äldre personers självbestämmande ska medföra att de samlade resurserna för vård och omsorg används på ett sätt som är mer anpassat till den enskilda individens behov och önskemål."
Jag förstår att man tycker detta, men när vi talar om vad som är relaterat till Coronakommissionen och talar som att det här skulle ha varit svaren på det inte bara Coronakommissionen utan hela samhället har sett, nämligen att vi behöver en äldreomsorg som står rustad och där personalen strukturellt faktiskt har en större vårdkompetens för att arbeta i äldreomsorgen, handlar det om att både mota fragmentiseringen och öka kompetensen hos undersköterskor. Det är därför vi har arbetat med att skydda den yrkestiteln. Vi har inte förlorat sex år, utan de här åren har ju använts just för att förbereda en hel förändring, som man kan säga att det faktiskt innebär. Vad blir det för övergångstider, vad ska krävas och hur får man tillgodoräkna sig tidigare erfarenheter och så vidare?
En väldigt central del är att införa förenklad biståndsbedömning, att ha fler boendeformer och att förbättra och stärka resurserna inte bara genom generella statsbidrag, äldreomsorgslyft eller särskilda äldrepengar utan också genom en omfördelning i skatteutjämningssystemet där det i större utsträckning tas hänsyn till de regioner som har en demografiskt tuffare situation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller inte med Acko Ankarberg Johansson om att denna utredning skulle ha varit svaret på frågorna. Delar av dem arbetade vi vidare med, kanske i annan form. Jag delar inte uppfattningen att det skulle vara sex förlorade år, utan tvärtom har väldigt mycket hänt när det gäller äldreomsorgen.
Det handlar om att skapa en lagstiftning för ökad likvärdighet där vi tar ett grepp om bemanningsfrågor, kompetensfrågor och andra delar som jag inte förutser nu men som jag utgår från att utredaren kommer att titta på - inte alldeles ensam utan tillsammans med experter och andra företrädare. Jag utgår från att riksdagens partier på ett eller annat sätt kommer att vara involverade i detta arbete.
Jag vill säga att väldigt mycket har gjorts. Mycket mer kommer att behöva göras, men att säga att svaren går att söka i den utredning som alliansregeringen tillsatte tycker jag är att beskriva både den utredningen och historien fel. Jag har försökt att utveckla detta så gott jag kan - sex år senare och med tre egna år på den här posten.
Anf. 13 Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag tror att det kom fram precis nu. Det handlade om att den särskilda utredaren - en opolitisk tjänsteman, tidigare på Finansdepartementet, Näringsdepartementet och Socialdepartementet - var fel person. Det var detta som det handlade om. Jag tror inte att det är ett bra sätt att arbeta på om man är regering. Man måste titta på vad och vilka förslag man vill åstadkomma och inte minst använda underlagen för en utredning; vi vet att dessa är mycket nyttiga när vi ska ta fram andra förslag. Just för att kunna komma med de åtgärder och reformer vi vill komma med behöver vi underlag.
Här valde regeringen aktivt att lägga underlag åt sidan. Det var goda förslag som handlade om att få en samordnad personcentrerad vård. Det handlade väldigt mycket om samordningen mellan huvudmännen. Detta valde regeringen att lägga ned och skicka iväg utan att ens ta till vara de underlag som fanns. Det måste ha inneburit att man tappade fart och tid och att man behövde starta om igen.
Vi behöver nu framöver se till att vi inte har en politik som präglas av sådan kortsiktighet. Om vi menar allvar med att rätta till bristerna måste vi se till att det finns förutsättningar som innebär att detta håller under lång tid framöver. Vi måste på riktigt se till att vi får bort fragmentiseringen och att vi vågar göra de förändringar som är nödvändiga. Kanske kan den kommande äldreomsorgsutredningen hjälpa oss med det.
Det finns också viktiga tankar i den utredningen om huruvida det kommer att räcka med det som ska lagregleras och om hur vi får till möjligheten att lokalt jobba med någonting. Det framgår också av pm:et från utredningen hur viktigt det är att man lokalt - inte minst personalen på arbetsplatsen - får möjlighet att utforma verksamheten.
Jag lyfte fram att man påpekat att ersättningssystemen ofta motverkar precis detta. Det är väl en fråga som vi borde titta på gemensamt med kommuner och regioner - hur får vi ersättningar och lagsystem som stöder den vård vi vill ha?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningen hade mycket att bidra med. Vi har tappat fart - så är det.
Anf. 14 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Den här regeringen har ju inte rullat tillbaka alla reformer; jag vill understryka det. Vi har dock velat leda utvecklingen i en annan riktning, vilket jag inte tror är överraskande för någon. Vi har lite olika uppfattningar.
Det arbete som alliansregeringen gjorde och den inriktning som man hade handlade ju inte sällan om valfrihet, om privata aktörer och om hur ruttjänster skulle utvecklas. Vi ville ha en annan inriktning på äldreomsorgspolitiken.
Jag tycker att det är fel beskrivet att det är sex förlorade år. Väldigt mycket har hänt under dessa sex år, och de har gått i den riktning som den här regeringen har velat arbeta i.
Jag tror att vi i flera delar är rätt så överens om detta. Det handlar om att vi är väldigt långt fram när det gäller skyddad yrkestitel för undersköterskor. Det handlar också om förenklad biståndsbedömning, som ju var en del i utredningen som vi tog vidare därför att det var en del som vi såg som väldigt positiv.
När man kommer till frågor som handlar om det som kopplar an till Coronakommissionens kritik - och, återigen, till hela den kritik som vi ser och som vi alla nu riktar - är det viktigt att vi gemensamt, Acko Ankarberg Johansson, håller i äldreomsorgsfrågorna framöver. Det kommer nämligen inte att gå vare sig på ett år eller på tre år att se till att personalen där får fasta tjänster, får heltid, slipper delade turer, får en högre status och faktiskt får möjlighet att utbilda sig till undersköterska samt möjlighet att lära sig det svenska språket om det finns brister där.
Det finns mycket som inte handlar om ett klubbslag i denna kammare utan som handlar om attityder och om att olika nivåer faktiskt behöver hjälpas åt i detta. Jag tror framför allt att det handlar om att äldreomsorgen måste fortsätta att vara väldigt högt på agendan. Jag tycker mig märka hur omedelbart äldreomsorgen tappar i uppmärksamhet - det räcker några veckor, och sedan står i alla fall Acko Ankarberg Johansson och jag här, som ordförande i socialutskottet respektive socialminister. Låt oss hoppas att detta bådar gott för äldreomsorgen framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.