Äldres och funktionshindrades boendekostnader
Interpellation 2006/07:211 av Johansson, Lars (s)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2007-01-10
- Anmäld:
- 2007-01-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2007-01-26
- Sista svarsdatum:
- 2007-01-29
- Besvarad:
- 2007-03-02
Interpellationen
Interpellation
2006/07:211 Äldres och funktionshindrades boendekostnader
av Lars Johansson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Riksdagens majoritet har på regeringens förslag beslutat att avveckla räntebidragen till bostäder. Till skillnad mot kommersiella fastighetsägare, som får en sänkt fastighetsskatt med 0,1 %, blir effekten för kommuner som bygger och förvaltar äldreboenden och gruppbostäder för funktionshindrade i kommunal förvaltning en kraftig kostnadsökning. Funktionshindrade och äldre riskerar därför att få kraftiga hyreshöjningar om inte kommunen kompenserar för räntebidragsbortfallet. Bara i Göteborg rör det sig om 11 miljoner kronor.
Enligt finansieringsprincipen ska staten inte heller lasta över nya kostnader på kommunerna utan att föra över motsvarande pengar.
Min fråga blir därför hur statsrådet avser att agera i syfte att förhindra dessa boenderelaterade kostnadsökningar för äldre och funktionshindrade.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:211
Webb-tv: Äldres och funktionshindrades boendekostnader
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Lars Johansson har frågat Maria Larsson hur hon avser att agera i syfte att förhindra boenderelaterade kostnadsökningar för äldre och funktionshindrade till följd av att räntebidraget tas bort. Interpellationen har överlämnats till mig.
Regeringens politiska inriktning innebär att långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder ska etableras. Detta innebär bland annat att snedvridande subventioner och detaljregleringar avskaffas. Denna inriktning förbättrar möjligheterna för bostadsbyggande, oavsett upplåtelseform och ägarkategori. Statligt stöd i form av allmänna produktionsstöd, däribland räntebidragen, kan vara kostnadsdrivande för produktionen av bostäder. Det är oklart hur stor del av subventionen som verkligen tillfaller de boende i form av lägre boendekostnader. En avveckling av sådana stöd främjar utvecklingen mot en sundare konkurrens inom byggsektorn.
På sikt gynnas all bostadsproduktion, även av äldreboenden och gruppbostäder för funktionshindrade, av att beroendet av statliga bidrag upphör och ersätts med normala marknadsförutsättningar. Även den förra socialdemokratiska regeringen avsåg att avveckla räntebidraget.
Finansieringsprincipen mellan staten och kommunsektorn innebär att kommuner ska kompenseras för statligt beslutade åtgärder som
direkt
tar sikte på den kommunala verksamheten. Avvecklingen av räntebidraget, som är ett stöd för att allmänt främja bostadsbyggandet, omfattas inte av finansieringsprincipen.
Regeringen kommer att fortsätta att följa utvecklingen av boendekostnaderna för konsumenten. Det bör också uppmärksammas att regeringen avser att införa ett särskilt investeringsstöd för nyproduktion av äldrebostäder om 500 miljoner kronor per år. Detta särskilda stöd avser att främja tillkomsten av nya äldrebostäder. Stödet har anmälts till EU-kommissionen i enlighet med statsstödsreglerna. Kommissionens beslut väntas under våren.
Anf. 2 Lars Johansson (S)
Fru talman! Det tog tid innan vi fick den här interpellationsdebatten. Jag får gratulera till att Mats Odell är frisk i dag så att vi kan genomföra den.
Frågan som jag har ställt handlar faktiskt om att kommunerna i det här fallet inte blir kompenserade. Jag ska förklara varför.
När regeringen tar bort räntebidrag och investeringsstöd hänvisar man till att man också sänker fastighetsskatten och att man på det viset kompenserar fastighetsägare för borttagandet av räntebidrag och investeringsstöd. Den logiken kan jag till viss del hålla med om fungerar när det gäller kommersiella fastigheter och privata fastighetsägare. Men det som jag i interpellationen har lyft fram är det förhållandet att väldigt många kommuner själva i kommunal förvaltning driver äldrebostäder eller gruppbostäder för funktionshindrade.
Jag har tagit exemplet Göteborg, där det handlar om 11 miljoner kronor som kommunen förlorar på grund av att man tar bort räntebidraget, och kommunen får ingen kompensation. Göteborg är ungefär 5 procent av Sverige. Det innebär att kommunsektorn tappar ungefär 200 miljoner kronor som regeringen inte, enligt Mats Odells redogörelse här, har för avsikt att kompensera kommunsektorn för.
Jag tycker att det är viktigt att notera att det är på det sättet regeringen agerar. Man kompenserar privata fastighetsägare men man kompenserar inte kommunerna, som har ett stort ansvar för att vi ska kunna ha bra äldrebostäder och bra bostäder för funktionshindrade också i framtiden.
Det resulterar ju i att det blir högre hyreskostnader. Vi har, som alla vet, särskilda tak för vad man kan få i form av bostadstillägg. Det innebär alltså att kommunen får gå in och kompensera för de kostnaderna. På det viset slipper man en hyreshöjning. Alternativt kommer man att få en hyreshöjning, och då kommer de människorna att få en högre kostnad. En del kommer förmodligen att klara det genom bostadstillägg, men inte alla. Ungefär 20 procent av de äldre som bor i våra olika äldrebostäder har inte bostadstillägg. De har alltså en högre inkomst. De drabbas av en hyreshöjning på grund av den politik som regeringen företräder. Det tycker jag är olyckligt.
Jag tycker fortfarande att den här frågan borde kunna hanteras på ett annat sätt och att kommunerna då också kompenseras på samma sätt som man har sagt att man kompenserar de privata fastighetsägarna.
Anf. 3 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag har full förståelse för de synpunkter som Lars Johansson för fram. Men det är ändå så att inte bara vår regering utan även den förra regeringen var helt inne på att avveckla räntebidraget och de direkta produktionsstöden.
Det är också så, som jag redovisar i svaret, att finansieringsprincipen mellan staten och kommunsektorn innebär att kommuner ska kompenseras för statligt beslutade åtgärder som tar direkt sikte på den kommunala verksamheten. Räntebidraget är ett mer allmänt stöd.
Jag tror att det just nu ändå är så att vi kan glädja oss åt att kommunsektorn har en mycket god ekonomi. Det gäller inte alla kommuner, men generellt sett är det mycket stora överskott för närvarande inom kommunsektorn. Jag tror att man kan räkna med att kommunerna kommer att klara av situationen på ett bra sätt.
Jag vill gärna redovisa några andra saker som pågår just nu. Regeringen gav ju ett tilläggsdirektiv till Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer så sent som den 21 december förra året. Där utökar vi uppdraget för delegationen. Vi ger ett uppdrag att redovisa alternativa bedömningar och förslag på hur flera äldre ska få tillgång till bostad i så kallade mellanboendeformer eller trygghetsboende. Då kan naturligtvis Lars Johansson säga att det inte hör hemma i det här sammanhanget. Jag tror dock att allt som nu görs, inklusive det särskilda investeringsstödet, kommer att göra att flera äldre som har väntat länge på ett särskilt boende kan se fram emot att det ska bli möjligt.
Anf. 4 Lars Johansson (S)
Fru talman! Det är allt gott. Samtidigt innebär det inte att det är 500 nya miljoner. Det är väl 200, möjligen 250, nya miljoner som avses jämfört med vad den tidigare regeringen hade avsatt. Som jag sade tidigare dras ett par hundra miljoner bort. Det blir ungefär plus minus noll - ingen förstärkning i det avseendet.
Det handlar om att ha en politik som går ut på att marknaden i större utsträckning ska styra. Även om kommunsektorn har en förbättrad ekonomi, vilket är glädjande, har faktiskt också staten en förbättrad ekonomi. I det fallet tycker jag att man ska vara korrekt och att man ska kompensera kommunerna för en ökad kostnad när man aktivt fattar ett beslut som innebär ökade kostnader för kommunsektorn. Det är min utgångspunkt.
Den mer principiella frågan berör det här området lika mycket som den berör andra områden inom bostadssektorn. Det gäller hur man generellt sett ska se på frågorna om kostnader för att bygga nya bostäder. Det krävs att man har kontroll på hur kostnadsökningen är inom bostadssektorn vid nyproduktion. Men det är ett faktum att nya bostäder alltid är dyrare än gamla bostäder. Det är alltid dyrare att nyproducera, och det är framför allt alltid dyrare för hyresgästen att få en ny bostad jämfört med att hyra en bostad som kanske är fem eller tio år gammal.
Vi måste se till att få fram nya hyresbostäder för både äldre och andra. De som träder in i en ny bostad ska inte behöva träda in i en dyr bostad. Det ska vara ett solidariskt synsätt som innebär att de äldre bostäderna är med och finansierar de nya bostäderna. I vissa fall kan det klaras inom till exempel kommunala bolag. Men staten har också ett ansvar. Det är därför som räntebidragen har en så stor betydelse att just kompensera för de nya bostäderna genom att man därigenom får en lägre bostadskostnad. Det är poängen. Det är det ni undandrar med den politiken. Ni skyller på att det inte är säkert att det blir lägre bostadskostnader bara för att det finns räntebidrag.
Jag har följt branschen under många år, och jag kan konstatera att det trots allt blir lägre kostnader. Men man måste självklart ha en kostnadsuppföljning. Men om räntebidragen tas bort innebär det att det blir en högre kostnad.
Det är också viktigt att komma ihåg att den tidigare socialdemokratiska regeringen diskuterade hur vi skulle göra med räntebidragen, om de skulle vara kvar eller inte. Men det fanns inget beslut om att avveckla dem. Vi tycker att man ska fortsätta att se över systemet, men man ska inte avveckla det innan det finns något annat system att sätta in. Men nu avvecklas systemet, och det får negativa konsekvenser även för äldrebostäder och bostäder för funktionshindrade - vilket jag beklagar.
Anf. 5 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag måste tyvärr börja med att korrigera Lars Johansson på en punkt, nämligen att den förra socialdemokratiska regeringen i den senaste vårpropositionen aviserade att räntebidragen skulle börja avvecklas 2008 och framåt. Man hade ändå samlat sig till ett beslut som man redovisade på ett rakryggat sätt före valet.
Bekymret är det som Lars Johansson indirekt var inne på, nämligen att det har byggts alldeles för lite i Sverige av alla typer av bostäder. Vi har ungefär halva bostadsbyggandet jämfört med vad våra grannländer har haft under en lång tid. Det är en bostadspolitik som har varit uppbyggd runt tillfälliga subventioner snarare än långsiktigt goda spelregler.
Jag besökte Helsingfors i förra veckan. I Stockholms innerstad får man vänta på en hyresrätt, oberoende av om man är ung eller gammal, i ca 14 år. Det står 190 000 personer i kö före den unga eller äldre person som skulle vilja ha tag på en hyresrätt. Jag vet inte om Lars Johansson vet hur lång väntetiden är i Helsingfors för motsvarande hyresrätt. Den är en vecka! Det är ungefär den tid det tar att skriva ut handlingarna. Där bjuder hyresvärdarna under varandra för att få uthyrt. De har byggt mycket mer eftersom de har ett helt annat system för bostadspolitik som har gett ett mycket gott resultat.
När det gäller särskilda boenden för äldre har vi bevittnat en trist utveckling under de senaste fyra åren. Trots löften och goda intentioner om att det skulle tillkomma 10 000 nya särskilda boenden för äldre försvann över 18 000 särskilda boenden för äldre. Det var inte någon illvilja från den förra regeringen utan det var fråga om de krav som nu ställs på att det ska finnas kök och motsvarande i sådana lägenheter för att de ska vara accepterade som fullvärdiga bostäder. Det har gjort att man har byggt om bostäder, och antalet har minskat med 18 000.
Precis som Lars Johansson säger anslog den förra regeringen pengar för detta. Vi anslår lite mer pengar för det. Jag tror att vi tillsammans ändå har samma ambition att försöka åstadkomma flera bostäder för alla äldre som väntar på ett särskilt boende och att det ska ske på ett sätt så att det blir minsta möjliga kostnader.
Anf. 6 Lars Johansson (S)
Fru talman! Det är intressant att notera att det i Helsingfors tydligen kan gå fortare att få fram en hyreslägenhet. Det är glädjande. Mats Odell borde då tala med de borgerliga ledarna i Stockholms stad som gör allt vad de kan för att sälja ut hyresrättslägenheter och skapa ytterligare spekulation på bostadsmarknaden.
Spekulation är ett av de stora problemen just nu, även om den här debatten egentligen inte handlar om det. Men inom bostadssektorn är det mycket av spekulationsekonomi. Vi ser framför allt att de privata fastighetsägarna i första hand är intresserade av att bygga bostadsrätter där man snabbt kan få tillbaka sina pengar när man säljer husen och därmed lägenheterna.
Problemet är att få fram hyresrättslägenheter, att få fram fastighetsägare som är intresserade av ett långsiktigt ägande och ett långsiktigt förhållande till sina hyresgäster, vilket är oerhört viktigt för framtiden.
Jag konstaterar i diskussionen att det blir ingen kompensation för kommunerna för att man tar bort räntebidragen till äldrebostäder och för funktionshindrade, vilket jag beklagar. Det är synd att man ser på frågan på det sättet. Jag noterar samtidigt att jag har fått två besked från Mats Odell när det gäller frågan om hur man ska se på bostadsfinansieringen. Ena stunden talar man om att ta bort räntebidragen, och i nästa stund ska man nog ändå ge ett stöd till äldrebostäder. Det tyder ändå på att det i regeringen finns en delad uppfattning om att man både ska ta bort räntebidrag och samtidigt ge stöd. Frågan är egentligen vilken stol Mats Odell sitter på. Jag noterar, glädjande ändå, att Mats Odell tycker att det finns en marknad som inte fungerar fullt ut, att man måste gå in med räntebidrag även för de äldre och att man ska få fram äldrebostäder och bostäder för funktionshindrade. Det är glädjande.
Anf. 7 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag vet inte om jag grumlar Lars Johanssons glädje om jag säger att det inte är fråga om räntebidrag. Det är fråga om ett investeringsstöd, inte för vilka bostäder som helst utan särskilda boenden för äldre där det finns personal dygnet runt. Där måste vi vara eniga om att det inte är något som tillgodoses på marknaden utan att det är en genuin samhällelig uppgift att se till att våra äldre får bostäder där det också finns service dygnet runt. Det är då inte fråga om ett räntebidrag, utan det är utformat så att det för den boendes egen yta är ett investeringsstöd på 2 600 kronor per kvadratmeter och 2 200 kronor per kvadratmeter vid ombyggnad för att åstadkomma fullgoda bostäder som särskilda boenden.
Låt oss ändå konstatera, fru talman, att Lars Johansson och jag säkert har samma goda ambitioner och att den förra och den nuvarande regeringen i mångt och mycket har samma verktyg, både att minska räntebidragen och att ge stöd åt det som är genuint samhälleliga uppgifter.
Vi kommer att följa den här frågan och om det behövs satsa ytterligare resurser på detta för att se till att äldre ska få bra och trygga förhållanden när de inte klarar sig själva på egen hand.
