ACTA
Interpellation 2010/11:8 av Holm, Jens (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-10-11
- Anmäld
- 2010-10-12
- Besvarad
- 2010-10-21
- Sista svarsdatum
- 2010-10-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 oktober
Interpellation
2010/11:8 ACTA
av Jens Holm (V)
till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)
Det påstås att ACTA-avtalet i huvudsak ska vara färdigt efter överenskommelsen i Tokyo. Det är ett avtal som drivits fram av regeringarna i de rika länderna och som utformats helt utanför institutioner som FN eller WTO. Det är mycket tydligt att ett av avtalets huvudsyften är att tvinga fattigare länder som Kina och Brasilien att förändra sin immaterialrätt på ett sätt som gynnar stora företag i väst.
Hittills har företag som Sony och Google haft större insyn i förhandlingarna än folkvalda politiker i de länder där avtalet kommer att gälla. Processen har medvetet utformats för att hålla kritiska röster ute, vare sig det handlar om nätentusiaster, konsumentorganisationer eller regeringar i fattiga länder.
Därför är det ett djupt kontroversiellt avtal. Indien har till exempel mycket tydligt markerat att man ser processen som illegitim, bland annat för att avtalet hotar deras läkemedelsproduktion. Den 5 oktober förkastade en enig mexikansk senat det framförhandlade ACTA-avtalet. Kritik har höjts även från många andra länder. Oberoende av vad avtalet faktiskt innehåller – det är trots allt fortfarande hemligt – kommer hanterandet av ACTA att betyda mycket för demokratins styrka framöver. Skulle vi godkänna avtalet i efterhand, skickar vi en tydlig signal om att det här är en framkomlig väg för dem som till varje pris vill undvika demokratiska processer.
ACTA-avtalet handlar om att slå fast gamla regler hårdare, i en tid då vi tvärtom behöver tänka nytt och stort. Stora delar av avtalet handlar om hur bolagen ska kunna behålla sitt informationsövertag, i en teknisk verklighet som demokratiserat spelreglerna. Det vi behöver är något helt annat: en öppen diskussion om hur vi bygger en värld där mänsklighetens samlade kunskap kan användas mycket friare än i dag.
1. Avser närings- och energiministern att vidta några åtgärder för att EU inte ska skriva under ACTA-avtalet?
2. När kommer, enligt närings- och energiministerns avsikter, ACTA att behandlas i riksdagen?
3. Kommer, enligt närings- och energiministerns avsikter, ACTA att påverka svensk lagstiftning, till exempel genom ändring av befintliga lagar och regler eller antagande av nya?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:8
Webb-tv: ACTA
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:6 Torsdagen den 21 oktoberProtokoll 2010/11:6 8 § Svar på interpellation 2010/11:8 om ACTA
Protokoll från debatten
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jens Holm har frågat näringsministern om hon avser att vidta några åtgärder för att EU inte ska skriva under ACTA-avtalet, när ACTA kommer att behandlas i riksdagen och om ACTA kommer att påverka svensk lagstiftning.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Piratkopiering och varumärkesförfalskning är en form av illojal konkurrens som undergräver seriösa företags konkurrenskraft. I vissa fall kan spridningen av sådana produkter också äventyra konsumenternas hälsa och säkerhet. Det är därför angeläget att göra något åt detta problem. I det sammanhanget är internationellt samarbete och informationsutbyte minst lika viktigt som lagstiftning.
Alla länder inom FN och WTO har inte varit intresserade av att diskutera dessa frågor. Alternativen var därför att föra dessa diskussioner bland en mindre grupp intresserade länder eller att inte göra något alls. Det var mot den bakgrunden som det dåvarande slovenska ordförandeskapet i EU och kommissionen fick i uppdrag att inleda förhandlingar med andra intresserade länder om ett nytt handelsavtal, ACTA.
Sveriges utgångspunkt i förhandlingarna har varit att den rättsliga regleringen inte ska gå längre än vad som redan gäller i Sverige. Riksdagens näringsutskott har överlagt om och uttryckt sitt stöd för regeringens förslag till ståndpunkt i dessa förhandlingar. Samtidigt har näringsutskottet givit regeringen visst utrymme att acceptera bestämmelser som skulle kräva mindre justeringar av svensk rätt.
Från regeringens sida hade vi som bekant föredragit betydligt större öppenhet kring dessa förhandlingar, men vissa andra ACTA-parter har tyvärr haft en annan uppfattning. Det har dock åstadkommits större öppenhet under förhandlingarnas gång. Exempelvis offentliggjordes den konsoliderade avtalstexten i april 2010, så att var och en kunde ta del av de förslag som låg på bordet. Dessutom offentliggjordes avtalstexten efter det senaste mötet i Tokyo, innan förhandlingarna var helt klara. Jag vill också understryka att ledamöterna i riksdagens näringsutskott har haft insyn i förhandlingarna. De har löpande informerats om hur förhandlingarna fortskrider och bland annat kunnat ta del av förhandlingstexter.
Vi arbetar för närvarande med att analysera texterna. Vår preliminära bedömning är att ACTA endast skulle kräva en mindre justering i svensk rätt, närmare bestämt i varumärkeslagen. Den justeringen förankrades i näringsutskottet i september 2009 och handlar om polis och åklagares möjligheter att ingripa mot varumärkesintrång utan angivelse från målsäganden. Utvecklingen i EU kommer att avgöra den fortsatta hanteringen av ACTA.
Mot denna bakgrund ser jag i dagsläget ingen anledning för Sverige att vidta några åtgärder för att EU inte ska kunna underteckna avtalet.
Anf. 2 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tackar för svaret. ACTA är ett avtal mellan världens rika länder och gäller överträdelser av immaterialrätten. Avtalet kommer att påverka oss människor på en mängd olika sätt, alltifrån friheten på Internet till patent och produktion av läkemedel. Överträdelser ska bestraffas, bland annat ska straffrättsliga åtgärder vidtas. Eftersom ACTA syftar till att stärka immaterialrätten kan det påverka fattiga länders möjligheter att producera generiska mediciner, det vill säga lagliga mediciner som är utan patent.
ACTA är ett avtal som ytterligare stärker de rika ländernas informationsövertag på en mängd områden. Storföretag som Sony och Google har genom så kallade expertgrupper i ACTA-förhandlingarna haft större insyn i ACTA-processen än folkvalda politiker. Det är ett av skälen till att utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien ställt sig utanför ACTA-processen. Den 5 oktober röstade en enig mexikansk senat mot ACTA-avtalet. Man protesterade mot hemlighetsmakeriet och den totala avsaknaden av demokratisk förankring i ACTA-processen.
Hemlighetsmakeriet har jag själv stångat mig blodig mot. Som tidigare EU-parlamentariker krävde jag våren 2009 att den svenska regeringen skulle lämna ut relevanta handlingar om ACTA. Jag ville som folkvald kunna granska inte bara EU:s förhandlingsmandat utan hela processen kring ACTA. Resultatet av min begäran blev den bunt papper som jag här visar upp för kammarens ledamöter. Det jag alltså fick från regeringen var ett par hundra sidor med kanske intressant text; jag vet inte det eftersom ungefär 80 procent av texten var svartmarkerad, det vill säga hemligstämplad.
Kan detta kallas en demokratisk process? Nej, självklart inte.
Jag vill återkomma till varför jag tycker att detta är så viktigt. För mig är det viktigaste utvecklingsländernas möjlighet att sälja generiska läkemedel. När utvecklingsländer försöker exportera dessa läkemedel beslagtas de ofta i tullen i europeiska hamnar eller på flygplatser. Det skedde till exempel i Holland 2008 då Indien försökte exportera väldigt viktiga läkemedel till Brasilien. Varför har då detta med läkemedel med ACTA att göra? Jo, eftersom ACTA rör frågor som handlar om immaterialrätt och patent skulle man kunna hoppas att ACTA löser detta med att utvecklingsländer ska kunna producera läkemedel vars patent har gått ut, men jag ser inget om detta i det här ACTA-materialet, och jag har inte sett något sådant från den svenska regeringen.
Därför vill jag fråga Beatrice Ask: På vilket sätt kan du säga att ACTA kommer att underlätta för utvecklingsländer att sälja generiska läkemedel? Kan vi med ACTA se till att utvecklingsländers export av läkemedel inte kommer att stoppas på patentgrund i framtiden?
Beatrice Ask medger att ACTA kommer att innebära förändring av svensk lag. Det är bra att vi nu får detta svart på vitt. Då vill jag veta: När lägger regeringen fram en proposition om de här förändringarna? Jag vill också veta när den samlade riksdagen ska få ta ställning till hela ACTA-avtalet. När tänker ni översätta ACTA-avtalet till svenska, så att vanligt folk kan läsa det? Jag som lagstiftare har extremt svårt att förstå de juridiska termerna på engelska.
Anf. 3 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Jag vill också tacka ministern för svaret.
Precis som Jens Holm vill jag beröra frågan om generiska läkemedel. Vi har haft en lång strid i olika underorgan till Världshandelsorganisationen, WTO, om rätten för utvecklingsländer att tillverka generiska läkemedel för att bekämpa de avgörande folksjukdomarna i syd, däribland hiv/aids. Det råder i dag inget tvivel om att de framgångar som har skett på det här området i att kunna producera och exportera dessa läkemedel räddar hundratusentals människoliv runt om i världen.
Det har i kritiken mot ACTA anförts att detta skulle försvåra exporten såtillvida att den då inte kan ske via de länder som har signerat avtalet. Nyss hörde vi exemplet med Nederländerna, som hindrade en sådan export av generiska läkemedel.
Jag skulle vilja fråga ministern om det har skett någon analys av den här frågan i beredningen av ACTA-avtalet och om riksdagen i så fall kommer att få ta del av den. Jag skulle också vilja fråga om ministern räknar med att det blir några följder för Sverige som nation i form av förpliktelser som en direkt följd av ACTA-avtalet.
Anf. 4 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Vi ska konstatera att ACTA-avtalet rör väldigt många komplicerade frågor, men vi håller oss till dem som har tagits upp här. Det finns goda skäl för det som finns i ACTA-avtalets diskussioner i många avseenden.
Låt oss ta upp frågan om detta försvårar för fattiga länder att ta fram generiska läkemedel - en nog så angelägen fråga. Det kan finnas svårigheter i detta, naturligtvis, men reglerna kommer också att innebära mer säkerhet för konsumenterna. Ett problem med den varumärkesförfalskning och piratkopiering som finns när det gäller läkemedel är ju att människor riskerar att få tag i läkemedel som är helt oanvändbara eller till och med farliga. Det är ett bekymmer. Det finns två sidor av varje mynt. Det är viktigt också för de fattigaste länderna att ha denna typ av säkerhet. Helt okomplicerat är det alltså inte.
När det gäller den demokratiska processen är jag helt överens med Jens Holm och säkert också Jonas Sjöstedt om att vi hade velat ha en annan ordning för öppenheten. Det har ju varit den svenska stridsfrågan under hela resans gång. Nu är emellertid en hel del internationella förhandlingar av det här slaget stängda. Det gör att vi är låsta: Är vi med i förhandlingen kan vi inte ensidigt lämna ut material själva.
Däremot är det, precis som Jens Holm påpekar, en del företag som har haft mer insyn, delvis beroende på att man i exempelvis USA har regler som innebär att man under sekretess kan lämna ut avtalstexter till företag under resans gång. Det finns då straffbestämmelser om man skulle bryta mot sekretessen och så vidare. Vi har inte sådana regler i Sverige. Detta gör att en del större företag har haft mer insyn i förhandlingarna än andra. Det kan säkert också på andra håll finnas regelverk som gör detta möjligt.
Detta är ingen bra ordning - rak öppenhet är alltid mycket bättre, och det måste vi arbeta för. Jag tycker dock att det har varit en framgång att vi under resans gång har fått mer av öppenhet och att man har lagt ut texter, och att vi har haft en kommunikation med riksdagens näringsutskott har varit viktigt här hemma. Vi har försökt delge utskottet vad som händer och så mycket vi vet.
När kommer då ACTA-avtalet till riksdagen? Det beror först och främst på när det blir färdigt och i vilken utsträckning vi kommer att behöva fatta beslut i Sveriges riksdag. Det är lite oklart, delvis för att en del beslut kan fattas på EU-nivå. Nu finns det ingen sådan intention - att EU skulle driva igenom detta på det viset - men vi kanske ser att vi måste göra någon förändring. Det vi då kan behöva göra är en förändring i varumärkeslagen. Det handlar om möjligheten för polis och åklagare att agera även utan målsägare. Det är egentligen inte så dumt, för om man inte har den möjligheten kan man tänka sig situationer där en enskild blir hotad eller utsatt för påtryckningar som man inte kan stå emot för att ta itu med en allvarlig kriminalitet. Då är det viktigt att polis och åklagare kan agera.
Om vi ska göra lagändringar är det självklart att de kommer till riksdagen, men innan det hela är färdigt kommer det inte att finnas helt färdiga översättningar - EU-förslag kommer ju annars i sinom tid - och innan vi vet var allt slutligen hamnar är det också svårt att säga när vi återkommer till riksdagen med eventuella förslag.
Anf. 5 Jens Holm (V)
Fru talman! Först vill jag ta upp frågan om generiska läkemedel. Det handlar om läkemedel som kan rädda livet på hundratusentals människor i fattiga länder. De beslag som har gjorts har inte skett på grund av folkhälsa utan med direkt referens till immaterialrätt och patent. Som jag förstår det kommer ACTA-avtalet att ytterligare stärka befogenheterna för polis, tull och andra delar av statsmakten att göra sådana beslag. Jag ser inte ens orden "folkhälsa" eller "hälsa" i ACTA-avtalet.
Jag skulle också vilja fråga justitieministern om en annan dimension av ACTA nämligen friheten på Internet. Vi har ju här i Sverige tyvärr antagit Ipredlagen, som ställer krav på operatörer att lämna ut användarinformation. På första sidan av ACTA talar man om att man ska ha ett samarbete med rättighetshavare och just Internetoperatörer. Som jag tolkar det är detta precis vad Ipred handlar om.
Nu säger justitieministern kanske att vi inte behöver göra några förändringar i svensk lag eftersom vi har Ipred. Men om vi antar att en ny majoritet i riksdagen, förhoppningsvis om fyra år, kommer att vilja riva upp Ipred, kommer den borgerliga regeringen redan att i ACTA-avtalet ha klubbat igenom sådana åtgärder att den svenska riksdagen inte kan upphäva det. Med ACTA får vi alltså Ipred bakvägen, och det blir överstatligt.
Jag är också oroad av den ACTA-kommitté som man talar om i artikel 5. Denna kommitté ska, som jag förstår det, ha möjligheter att göra förändringar i avtalet eller åtminstone i dess implementering. I ACTA-kommittén ska tredje part rörande immaterialrättsöverträdelser kunna ingå eller åtminstone samarbeta.
Jag skulle gärna vilja få veta av justitieministern vilka tredje parter det är som man ska kunna samarbeta med i denna kommitté. Är det de stora mjukvaruföretagen? Är det film- och musikbolagen? Vilka är det egentligen som man ska samarbeta med?
Anf. 6 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Jag vill än en gång tacka ministern för svaren. Jag delar hennes syn på öppenheten och att det är ett fundamentalt demokratiproblem när internationella avtal med långtgående konsekvenser inte kan behandlas i ett tidigt skede på normalt sätt i nationella parlament.
Det liknar det som alltmer blir en praxis på området inom Europeiska unionen. Först är det för tidigt, och då får vi inte veta något. Därefter är det för tidigt, och då får vi inte veta något. Sedan är det för sent, eftersom det då är färdigförhandlat. Det är inte en acceptabel grundmodell för förhandlingarna.
Det vore intressant att veta om regeringen har för avsikt att i Europeiska unionen ta initiativ till att stärka den parlamentariska kontrollen över Världshandelsorganisationen och dess underorgan och de förhandlingar som sker där för att kunna åtgärda demokratiproblemen.
Jag vill än en gång återvända till frågan om generiska läkemedel och om det i regeringen har skett någon särskild analys av om detta kommer att förändra rättsläget på något sätt. Kommer det till exempel beroende på avtalets formulering att innebära skyldigheter för svenska myndigheter att ingripa om sådana läkemedel förs i transit via Sverige?
Anf. 7 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag vill delta i den debatt som Jens Holm initierat om ACTA-förhandlingarna. Jag är en av de ledamöter som suttit i näringsutskottet och som varit aktiv och tagit del av den information som getts till utskottet.
I svaret från Beatrice Ask sägs angående den konsoliderade avtalstexten i april att var och en kunde ta del av de förslag som låg på bordet. Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande. Det krävs, precis som Jens Holm har redovisat här, engelskkunskaper och dessutom avancerad engelska.
Den här texten är inte ens enkel att begripa på svenska. Det hade varit önskvärt att man hade översatt texten. Vi har haft en tidigare diskussion om att man inte får ta del av texten på svenska från regeringens sida.
I svaret sägs: "Dessutom offentliggjordes avtalstexten efter det senaste mötet i Tokyo, innan förhandlingarna var helt klara." Jag känner inte till att de texterna har delats tidigare i näringsutskottet. Min fråga är: Är det en fråga som regeringen överväger att återkomma till i näringsutskottet för att ge den fortsatta informationen?
För mig har det varit viktigt att hela tiden i debatten diskutera öppenheten i frågorna, eftersom det är vad som har engagerat många medborgare i Sverige. Det är viktigt att regeringen tar med sig synpunkten från riksdagen om hur man fortsättningsvis ska kunna verka för ökad öppenhet redan i inledningen av förhandlingar och redan där ställa de kraven.
Om man ska ingå överenskommelser är det viktigt att det med önskvärd tydlighet framgår i vilken situation man sätter parlamentet. Om det är som Jens Holm beskriver att man kommer att teckna ett avtal som gör att det inte är möjligt att riva upp vissa delar av lagstiftningen i Sverige är det viktigt att parlamentet känner till det redan från början.
Jag vill veta hur det är med översättningen av informationen. Jens Holm ställde också frågan om regeringen överväger att översätta de texterna till svenska.
Anf. 8 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Vi kan börja med avtalstexter. Översättningar är alltid angelägna, men de görs inte alltid. Det är ett bekymmer, men likväl har texterna funnits och man har kunnat ta del av dem.
När det gäller den senaste texten jag nämnde finns den på Internet. Man diskuterar just nu när mötet ska vara i näringsutskottet för att ledamöterna ska kunna ta del av den och få en föredragning av innehållet. Men den har funnits på Internet sedan tidigare, och många går in den vägen och tar del av den. Många som är aktiva i debatten är väldigt engagerade i att använda den möjligheten.
Det finns naturligtvis mer att göra i den delen. Generellt gäller för översättningar att det kommer att översättas av EU innan signering och annat. Det är så det brukar gå till. Det är en omfattande procedur med översättningar. Det vet vi att det alltid är. Det är ett bekymmer. Vi kämpar på med det, men det finns praktiska skäl till att det inte hinns med eller görs i varje ärende utan att man tvingas jobba med engelska texter.
Jag ska försöka att gå tillbaka till de övriga frågorna. Kommer vi att ta något initiativ för att stärka den parlamentariska kontrollen över olika typer av förhandlingar? Den svenska regeringen gör vad den kan för att se till att vi har möjligheter att få en diskussion. Det är inte nödvändigtvis så att det alltid är i EU-parlamentet, utan det kan vara de nationella parlamenten som behöver ha möjligheter att diskutera ingångsvärdena inför förhandlingar. Det jobbar vi naturligtvis med.
Vi har också i det här fallet förankrat grundinställningen från svensk sida i riksdagen. När det gäller EU och det arbete som bedrivs av kommissionen och annat har Sverige ett ganska omfattande arbete i gång hela tiden för att förbättra öppenheten. Jag tror att Jonas Sjöstedt känner till att det sitter lite trångt mellan varven när det gäller offentliga handlingar och annat och att man gärna vill begränsa. Där tror jag ändå att vi tillhör de mest energiska. Vi lyckas ibland med viss framgång, och ibland med hjälp av parlamentet, åstadkomma en och annan förbättring. Men här finns en hel del att göra.
Jag går över till ACTA-avtalet. Vad kan man säga om kommittén? Jag tror att den kommer att vara bra. Det behövs ett forum där man kan diskutera frågor som rör tillämpningen av avtal och frågor som dyker upp. Vad gäller tredje part är det rent allmänt alla berörda. Det kan variera lite grann. Jag har inte exakt kunskap om hur man organiserar det. Tanken är att man ska kunna ta in intressenter som är relevanta i sammanhanget. Det kan vara en ganska bred grupp som man ser det. Så har i varje fall jag förstått det.
När det gäller friheten på Internet bedömer vi inte att det behövs några förändringar delvis därför att vi har Ipred. Det är en lagstiftning som vi är skyldiga att ha på grund av medlemskapet i EU och inte på grund av ACTA. Det ligger där i dag, och så är det. ACTA ändrar inte Ipred. Det finns ingen konsekvens som vi har bedömt det.
Den förändring som vi bedömer att man behöver göra med anledning av avtalet som det ser ut i dag är den jag tidigare har nämnt, nämligen att vi kommer att behöva gå in i varumärkeslagen och ge en möjlighet för polis och åklagare att agera utan att det finns en målsägande. Det är den förändring som vi ser som nödvändig i dag. Jag tror inte heller att det kommer att bli några andra förändringar.
Anf. 9 Jens Holm (V)
Fru talman! Tack för svaren, justitieminister Beatrice Ask! Jonas Sjöstedt ställde en fråga om en konsekvensanalys av utvecklingsländers möjlighet att sälja generiska läkemedel. Du får gärna svara på det i ditt sista anförande. Det var det som hela min fråga väldigt mycket handlade om.
Det är bra att Sverige har drivit på för ökad öppenhet. Men jag konstaterar också att man till exempel har krävt när man haft överläggningar med näringsutskottet att de överläggningarna ska behandlas med sekretess.
Hela förfarandet med ACTA är ett exempel på vad som händer när man lyfter upp viktiga frågor till den överstatliga nivån. Vanliga människor har inte en chans att komma in i processen. Det är också väldigt svårt för oss folkvalda att göra det.
Jag blir inte helt lugn när justitieministern talar om tredje part i ACTA-kommittén som ska se till hur implementeringen av ACTA ska ske. Erfarenheterna av förhandlingar om ACTA visar att inte minst amerikanska storföretag inom upplevelseindustrin har haft ett väldigt stort inflytande. Jag är rädd för att det är precis de som kommer att styra ACTA-kommittén. Det vore välkommet om den svenska regeringen skulle kunna driva på för att så inte blir fallet.
Jag är också djupt oroad över friheten på Internet. Nu får vi Ipred även via ACTA. Ifall vi rödgröna skulle vinna valet och kanske vilja förändra eller riva upp Ipred skulle det vara extremt mycket svårare ifall den borgerliga regeringen klubbar igenom ACTA. Det är ett mycket stort problem.
Anf. 10 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag tycker inte att jag fick något riktigt bra svar från justitieministern angående översättningsfrågan och informationen. Jag tycker att det är en viktig princip att den information som skulle tillgängliggöras för medborgarna också översätts till svenska. Detta tillgängliggjordes på nätet i april. Man har haft tid på sig - den tid som behövs för att översätta även om det är en komplicerad text.
När man tog upp detta med information till utskottet tycker jag att det är viktigt att det säkerställs att även näringsutskottet fortsättningsvis hålls löpande informerat om frågorna om ACTA. Det är viktigt för mig att det kommer att finnas en konsumentorganisation som har tillträde till den organisation och den grupp som nu ska tillsättas när det gäller ACTA. Det har diskuterats utifrån det faktum att konsumentorganisationer deltog i samband med den stora immaterialrättskonferens som hölls i samband med EU-ordförandeskapet i december. Då riktade en stor konsumentorganisation just kritik mot både lagstiftning och ACTA-förhandlingar på immaterialrättsområdet. Denna organisation, som jag inte kommer ihåg namnet på just nu, borde vare en grupp som skulle kunna företräda de europeiska konsumenterna i detta samtal.
Om vi som parlamentariker varken i EU eller här i Sveriges riksdag får tillgång till information på ett tidigt stadium måste i alla fall medborgarna kunna vara företrädare och delta i diskussionen. Jag tycker att det är önskvärt att även parlamentariker får delta, men jag inser att det finns vissa hinder i vägen.
Fru talman! Jag hoppas kunna få svar från justitieministern på frågorna.
Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag är lite ringrostig i debatten när det är många meddebattörer. Jag tänkte inte alls hoppa över konsekvenserna för de fattiga länderna och handeln med läkemedel som Jonas Sjöstedt tog upp, utan det var mer så att jag inte hann med det och inte hade det riktigt sorterat.
Avsikten med ACTA-avtalet har aldrig varit att försvåra den globala handeln med läkemedel. Det har betonats vid flera tillfällen. Däremot finns det ett starkt intresse av att ingripa mot handeln med förfalskade läkemedel, bland annat till skydd för konsumenterna. Jag tror att det är viktigt att försöka hålla sig till dessa grundprinciper och se till att det är så det blir.
Ingen, vare sig rik eller fattig, är betjänt av att det runt om i världen säljs och används en massa läkemedel som inte är fungerande. Det är viktigt också för de fattiga länderna att man kan ingripa mot den typen av företeelse. Men det är inte meningen att man ska försvåra möjligheterna att få tillgång till billiga läkemedel i de fattiga länderna. Det finns säkert anledning att jobba mycket med dessa frågor också framöver.
Min inställning är att internationella avtal är bra. Det sades här i diskussionen att vanligt folk inte har en susning om vad som händer, hur man ska kontrollera det hela och så vidare. Genom de internationella avtalen får vi i alla fall viss ordning och reda i viktiga handelsverksamheter vilket gör att vi kan rensa ut en del företeelser som är problematiska.
Det tråkiga i det här fallet är att diskussionen inte har varit tillräckligt öppen. Alla har inte känt sig inkluderade. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att parlamenten får information. Vi har svårigheter med översättningar och annat, men vi gör vad vi kan.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.