90-dagarsgarantin
Interpellation 2015/16:155 av Jenny Petersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-06
- Överlämnad
- 2015-11-06
- Anmäld
- 2015-11-10
- Svarsdatum
- 2015-11-20
- Besvarad
- 2015-11-20
- Sista svarsdatum
- 2015-11-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Att ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden är ett av våra största samhällsproblem. Det är de flesta överens om, även om vi har olika politiska lösningar att möta utmaningen med. För Socialdemokraternas del var det 90-dagarsgarantin för unga som lyftes fram som det viktigaste förslaget och detta skulle bli det första regeringsbeslutet lovade Stefan Löfven före valet. Ett drygt år senare tycks dock inte mycket ha hänt. Nyligen rapporterade SVT om att endast en av de 32 000 utlovade traineetjänsterna tillsatts.
Med anledning av ovanstående är mina frågor till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
- Anser arbetsmarknadsministern att 90-dagarsgarantin för unga alltjämt är regeringens viktigaste insats för att bekämpa ungdomsarbetslösheten?
- Hur många jobb kommer enligt arbetsmarknadsministern 90-dagarsgarantin att generera?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:155
Webb-tv: 90-dagarsgarantin
Dokument från debatten
- Fredag den 20 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:31
- Protokoll 2015/16:31 Fredagen den 20 novemberProtokoll 2015/16:31 Svar på interpellation 2015/16:155 om 90-dagarsgarantin
Protokoll från debatten
Anf. 34 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jenny Petersson har frågat mig om jag anser att 90-dagarsgarantin för unga alltjämt är regeringens viktigaste insats för att bekämpa ungdomsarbetslösheten samt hur många jobb 90-dagarsgarantin kommer att generera.
När regeringen tillträdde förra året ärvde vi ett bekymmersamt läge med en arbetslöshet som bitit sig fast på en hög nivå. Arbetslösheten bland unga (15-24 år) ökade kraftigt under den förra regeringen. År 2014 uppgick ungdomsarbetslösheten till 23 procent. Det är dock viktigt att känna till att arbetslösheten bland unga nu äntligen har börjat sjunka.
Senaste Arbetskraftsundersökningen från Statistiska centralbyrån för tredje kvartalet 2015 visar att ungdomsarbetslösheten minskade med 2,1 procentenheter jämfört med tredje kvartalet 2014 och uppgick till 16,0 procent av arbetskraften, vilket motsvarar 110 000 personer. Av dessa var 35 000 heltidsstuderande. Minskningen är tydligast bland kvinnor.
När regeringen tillträdde aviserade den ett stegvis införande av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. 90-dagarsgarantin syftar till att sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna gräns ska successivt kortas till 90 dagar.
För att möjliggöra 90-dagarsgarantin görs flera olika satsningar inom arbetsmarknadspolitiken. Utbildningskontrakt och traineejobb genomförs. Möjligheten till det högre studiebidraget inom studiemedlen för unga i åldern 20-24 år som återgår till studier har utvidgats, och möjligheterna till studiemotiverande kurs på folkhögskola har permanentas. Dessutom har Delegationen för unga till arbete (Dua) inrättats i december 2014 med uppdraget att bland annat främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten. 90-dagarsgarantin är dock inte ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program utan ska betraktas som ett sätt att på aggregerad nivå korta ungdomars arbetslöshetstider så att de på sikt uppgår till högst 90 dagar.
Regeringens reformer inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet möjliggör att fler arbetslösa kommer i utbildning. Genom att höja individens kompetens och kunskaper stärks jobbchanserna bland personer som annars skulle haft svårt att få arbete. Därför har regeringen valt att bland annat satsa på ett nytt kunskapslyft. Kunskapslyftet ska ge människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet eller för personlig utveckling.
Regeringen redogör i budgetpropositioner och vårpropositioner för den samlade bedömningen av hur regeringens reformer påverkar sysselsättningen och arbetslösheten. När det gäller effekten av olika reformförslag är det dock viktigt att påpeka att det råder stor osäkerhet om i vilken utsträckning och i vilken takt olika åtgärder påverkar sysselsättning och arbetslöshet. Regeringens reformer bedöms gradvis få genomslag på sysselsättning och arbetslöshet under prognosperioden. Sammantaget bedöms de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen bidra till en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättning de närmaste åren.
Samtidigt förändras verkligheten just nu snabbt inför våra ögon. Att så många människor tar sin tillflykt till Sverige undan krig och förtryck förändrar förutsättningarna radikalt. Att Sveriges befolkning kommer att växa snabbt som en följd av det stora antalet asylsökande får påverkan både på arbetskraften och på arbetslösheten. På kort sikt innebär det utmaningar för Sverige, men på längre sikt innebär det möjligheter för Sverige.
Anf. 35 Jenny Petersson (M)
Herr talman! Ni som följer debatten via läktare, tv eller webben! Detta är den andra debatt som jag och arbetsmarknadsministern har i kammaren i dag. I den tidigare debatten avslutade arbetsmarknadsministern med att säga att det inte är via riksdagen med reformer eller lagar som hon arbetar, utan via Arbetsförmedlingen.
Därför är det träffande med denna debatt, för min fråga var: Hur många jobb kommer det att bli enligt arbetsmarknadsministern när det gäller 90-dagarsgarantin? Hur många jobb kommer garantin att generera? Eftersom arbetsmarknadsministern jobbar just via Arbetsförmedlingen och eftersom detta ligger under Arbetsförmedlingen hoppas jag verkligen få ett svar på frågan.
Det är 90-dagarsgarantin för unga med utbildningskontrakt och traineetjänster samt extratjänsterna för långtidsarbetslösa som har framförts som de reformer och den politik som är det bärande i regeringens arbete med att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, som vi talade om. Det är för den delen det bärande i regeringens politik på hela området. Därför tycker jag att det vore passande att få ett svar på detta i den här debatten.
Arbetsmarknadsministern gläds även i denna debatt åt att ungdomsarbetslösheten sjunker. Det gör jag också. Det finns inget skäl att vara emot att arbetslösheten sjunker. Däremot gäller min kritik och min oro de jobbförslag eller icke-jobbförslag som finns på området.
Jag kan ställa en fråga till: Vilka av arbetsmarknadsministerns jobbförslag är det som bidrar till denna utveckling?
Det var två frågor, herr talman.
Anf. 36 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jag vet inte hur Jenny Petersson tror att jobb skapas. Men jobb skapas av ekonomisk tillväxt - att det finns offentliga och privata arbetsgivare som har behov av utökad arbetskraft och som därför behöver anställa. Förhoppningsvis kan de då hitta arbetskraft som stämmer med de behov som arbetsgivarna har, inte minst kompetensmässigt.
Arbetsmarknadspolitikens roll är att rusta människor för att kunna ta de lediga jobben och för att hjälpa arbetsgivarna att hitta rätt person till de lediga jobben. När arbetsmarknadspolitiken fungerar väl får man en väl fungerande arbetsmarknad där lediga jobb kan tillsättas med relativt kort vakanstid.
När det gäller ungdomarna är det inte minst viktigt att rusta dem för att kunna ta de lediga jobben. Men det är också viktigt att jobba närmare arbetsgivarna för att de också ska få upp ögonen och hitta rätt personer, och kanske ibland hitta en person som inte passar in i boxen men som passar in på arbetsplatsen.
Utbildningskontrakt och traineejobb är nya åtgärder som regeringen har föreslagit just för att rusta ungdomar. När det gäller utbildningskontrakten gäller det framför allt de ungdomar som inte har gymnasiekompetens för att nå detta. När det gäller traineejobben handlar det om utbilda ungdomar inom de många bristyrken som finns på arbetsmarknaden. Regeringen gör också stora utbildningssatsningar. Därutöver finns förstås många andra verktyg i den redan befintliga verktygslådan hos Arbetsförmedlingen.
Regeringens insatser för att uppnå och säkerställa en sjunkande arbetslöshet handlar dels om de nya verktygen, dels - och det skulle jag säga är det viktigaste - om en flexiblare användning av arbetsmarknadspolitiken generellt. Det ska bli en större tilltro till de professionella arbetsförmedlingarna, mindre regelstyrning och mer möjlighet för arbetsförmedlarna att göra rätt bedömning och sätta in rätt åtgärder i mötet med den arbetslöse och i mötet med arbetsgivaren.
Vi har ställt om Arbetsförmedlingens arbetssätt till att jobba på ett helt annat sätt nära arbetsgivarna och för att svara mot arbetsgivarnas behov. Vi har inlett ett mycket omfattande och djupt samarbete med Sveriges kommuner eftersom de har en mycket viktig roll särskilt för de ungdomar som saknar gymnasiekompetens. Det är glädjande att så gott som alla Sveriges kommuner - 286 av de 290 - har valt att gå in i detta samarbete och att över 100 av dem har kommit in i förtid med sina överenskommelser. Man har gått igenom hur kommunerna och Arbetsförmedlingen ska säkerställa att allt blir gjort men att det inte blir dubbelarbetat. Man har sökt upp och kartlagt alla ungdomar mellan 16 och 24 år som är arbetslösa eller som inte studerar.
Dessa förändringar har regeringen genomfört, och de börjar nu komma på plats. Det är klart att de får effekt. Det underlättar därmed för ungdomar att ta de lediga jobb som nu växer fram.
Anf. 37 Jenny Petersson (M)
Herr talman! Ni som följer debatten kan notera att jag inte fick något svar på mina två frågor. Men jag kan svara arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när det gäller jobben. Det finns en tydlig skiljelinje mellan Moderaterna och Socialdemokraterna när det gäller var man anser att jobben skapas. Det är därför vi skiljer oss åt när det gäller näringspolitik och skattepolitik. Vi hade en debatt här tidigare om RUT och ROT. Det är därför det är så tydliga skiljelinjer. Socialdemokraterna och vänsterregeringen gör det tydligt för företag att det ska vara svårt att starta och vara etablerade i Sverige. Det ska vara svårt för entreprenörer att förverkliga sina drömmar och mål.
Låt oss återgå till den här debatten. Min fråga var: Hur många jobb kommer enligt arbetsmarknadsministern 90-dagarsgarantin att generera? Jag fick inget svar, men jag kan ge lite svar eller några fakta på området.
Nyligen rapporterade SVT att endast en av de 32 000 utlovade traineetjänsterna har tillsatts. Vad händer där?
I ena stunden slutar Ylva Johansson med att säga att hon gläds åt att ungdomsarbetslösheten sjunker. Sedan tippar hon över och säger att det är illa med Alliansens politik. Ja, Ylva Johansson, mycket av Alliansens politik gäller fortfarande. Er budget går igenom senare i höst eftersom ni har majoritet för den.
Arbetsmarknadsministern säger att Arbetsförmedlingens arbetssätt börjar komma på plats. Men då är det ännu viktigare att jag får svar på vilka av arbetsmarknadsministerns jobbförslag som bidrar till utvecklingen, det vill säga att ungdomsarbetslösheten sjunker.
Anf. 38 Patrik Björck (S)
Herr talman! Jenny Petersson upprepar vid ett antal tillfällen att hon inte tycker sig ha fått svar på sina frågor. Jag tycker att Jenny Petersson har fått svar på sina frågor, och jag tycker också att arbetsmarknadsministern är värd en eloge för det pedagogiska och tålmodiga sätt som hon har försökt att svara på Jenny Peterssons frågor. Som man frågar får man svar. Det var väl det arbetsmarknadsministern försökte göra.
Jag funderar över hur Jenny Petersson tänkte när hon ställde frågan om hur många jobb 90-dagarsgarantin kommer att generera. Vad förväntade hon sig att få för svar på frågan? Det kan vara intressant. Jag kan ju möjligen skruva till lite grann för att försöka förstå Jenny Peterssons tankegångar. Jag kan inte kan svara på hur många jobb 90-dagarsgarantin kommer att generera, men jag tycker ändå att arbetsmarknadsministern på ett bra sätt har gjort klart hur arbetsmarknaden fungerar.
Om vi med en ny socialdemokratisk politik får arbetsmarknadens funktionssätt att bli bättre kommer det, herr talman, att skapa jobb. Jobb skapar jobb. Det är en välkänd uppfattning.
När den gamla regeringens politik inte fungerade blev det precis tvärtom. Det var en politik där antalet arbetslösa ökade samtidigt som antalet lediga jobb ökade. Det var kanske 70 000-80 000 riktiga jobb i riktiga företag som varje år inte blev tillsatta av det skälet att folk inte var utbildade eller hade den erfarenhet som arbetsgivarna behövde. Arbeten blev inte tillsatta, och de 70 000-80 000 jobben gick till spillo med den gamla moderata politiken.
Men ytterligare jobb gick till spillo med den gamla moderata politiken därför att varje jobb i sig kräver insatsvaror, transporttjänster och så vidare. Om det går att upprätthålla ett arbete skapas nya jobb. På det sättet, herr talman, går det att besvara Jenny Peterssons fråga att det med hjälp av en ny socialdemokratisk politik går att rusta ungdomarna att ta de jobb som finns. Inte bara de lediga jobben kommer att besättas utan de jobben kommer i sin tur att skapa nya jobb. Exakt hur många de kommer att bli får vi se i framtiden, men när arbetsmarknadens funktionssätt blir bättre med hjälp av den här politiken, när matchningen blir bättre, när arbetsgivarna får möjlighet att tillsätta de arbeten de har med utbildade personer, kommer det att skapa mer jobb.
Jag har ansträngt mig att förstå vad Jenny Petersson vill ha svar på, och det här kan möjligen tillfredsställa Jenny Peterssons frågor utöver det mycket tålmodiga och pedagogiska svar som Jenny Petersson fick av arbetsmarknadsministern.
Anf. 39 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jag svarade Jenny Petersson i mitt första anförande om en viss arbetsmarknadspolitik skapar jobb eller inte. Jag har också svarat på frågan på vilket sätt regeringens politik påverkar arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken inte minst för ungdomar. Jag har redan svarat på frågan. Den som vill kan läsa svaret en gång till i protokollet.
Jag ska också svara på frågan om traineejobb. Traineejobb är ingen ny sorts jobb utan en utbildningssatsning. Det handlar om att utbilda människor, i det här fallet ungdomar, till de yrken där det råder brist. Det handlar om undersköterskor, kranförare, fordonsmekaniker och flera andra yrken. Det är de områden där arbetsgivare i dag inte får tag i utbildad personal.
I ett läge där det finns många arbetslösa ungdomar är det en klok politik att ge ungdomarna den utbildning som gör att de inte bara får jobb utan också varaktigt blir kvar på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivarna kan lösa sina problem.
Traineejobbens viktigaste avtal mellan SKL och Kommunal blev klart förra veckan. Det är jag glad för. Det betyder att det nu finns förutsättningar till utbildning inom ett stort område där det råder stor brist, nämligen undersköterskor. Jag ser framför mig att det kommer att växa fram flera utbildningssatsningar när det gäller bristyrkena.
Jag vill gärna påpeka att det som har hänt under det senaste året är att ungdomsarbetslösheten sjunker snabbt. Det gäller särskilt de ungdomar som har gymnasiekompetens, som traineejobbsatsningen riktar sig till. Det är naturligtvis glädjande att många ungdomar får jobb även utan arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt finns stora utmaningar med nya grupper som vi har sett inte minst den här hösten. Det gäller människor som har flytt till Sverige och som kommer att få uppehållstillstånd i Sverige. Säkert är många av dem i behov av yrkesutbildningar som leder till jobb inom de yrken där det råder brist. Det kan finnas anledning för regeringen att återkomma till hur traineejobben ska vikas till nya grupper.
Anf. 40 Jenny Petersson (M)
Herr talman! Oavsett om jag vill det eller inte är faktum att det har varit val och regeringen är rödgrön. Det är regeringen och arbetsmarknadsministern som har ansvar för frågorna. Jag i opposition måste förhålla mig till det och granska.
Innan arbetsmarknadsministern blev arbetsmarknadsminister sa hon att hon skulle fixa jobben. Därför tycker jag att frågan är mycket relevant, särskilt när 90-dagarsgarantin för unga - som byggs upp med utbildningskontrakt och traineetjänster samt extratjänster för arbetslösa - förs fram som de bärande delarna i arbetet med att nå lägst arbetslöshet i EU 2020. Då är frågan relevant: Hur många jobb kommer 90-dagarsgarantin enligt arbetsmarknadsministern att generera?
Tidigare uttalanden har varit att garantin ska vara bärande. Men detta kan också ses som att jobben kommer att föras bort från statistiken och att jobben inte blir fler. Det kan vara en väg att gå. Därför kommer jag att fortsätta att ställa frågor och granska regeringen och ministern på området och vidare de förslag som läggs fram eller inte läggs fram.
Anf. 41 Patrik Björck (S)
Herr talman! Jenny Petersson har som sagt fått svar på sina frågor. Man kan möjligen fundera på om man skulle kunna skruva frågan ett varv till. Det kan möjligen bli föremål för en ny debatt vid något senare tillfälle, för nu har väl inte Jenny Petersson några möjligheter att svara på det.
Det jag skulle tycka vore intressant att titta på är hur många jobb man i förlängningen förlorade när den gamla moderata regeringen förhindrade att unga fick insatser de första 90 dagarna. Det tycker jag är en väldigt relevant och spännande fråga. Det är klart att det var väldigt många ungdomar som drabbades av den gamla politiken.
Nu har vi en regering som ser till att inte bara sätta in insatser för unga med en gång utan också garantera att de ska få dem inom 90 dagar. Förut fick ungdomarna garanterat inga insatser i början av sin arbetslöshet. Hur många jobb, herr talman, förlorade man på det?
Det är klart att det skulle vara intressant att fråga IFAU eller någon annan om det finns någon möjlighet att hitta en metod för att göra någon sorts bedömning av hur många jobb Sverige tappade under den tiden.
Däremot vet vi ju ungefär hur många ungdomar som man svek - 100 000 arbetslösa ungdomar. Det har vi siffror på, herr talman, så den matematiken är lite enklare. Men det kanske skulle vara intressant att försöka reda ut hur många jobb som den gamla regeringens gamla politik ledde till att Sverige gick miste om. Ca 100 000 ungdomar i arbetslöshet - den siffran känner vi till, och den är skrämmande.
Anf. 42 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Herr talman! Självklart ska oppositionen granska regeringen och interpellera ministrarna. Det är oppositionens uppgift.
Jag svarar på frågan en gång till. Regeringen har fokus på jobben i allt den gör. Arbetsmarknadspolitiken skapar inte jobb, men arbetsmarknadspolitiken kan se till att lediga jobb tillsätts och att människor rustas för att kunna ta de lediga jobben. Det är så det fungerar.
I dag har vi rekordmånga lediga jobb i Sverige. Vi har aldrig haft så många lediga jobb som vi har just nu. Men många arbetsgivare har svårt att hitta personer med rätt kompetens för att ta dem. Vakanstalen är höga. Jobben står lediga under relativt lång tid innan de tillsätts. Eventuellt tillsätts de inte alls.
Detta kostar i sig nya jobb, för när ett företag vill rekrytera en nyckelperson - säg att man behöver en fordonsmekaniker - och inte får tag i den personen betyder det att företaget kanske måste tacka nej till en order som i sin tur hade kunnat generera nya jobb.
En dåligt fungerade arbetsmarknad kostar jobb. En välfungerande arbetsmarknad skapar jobb. Arbetsmarknadspolitiken kan skapa jobb genom att se till att arbetsmarknaden fungerar bättre, tillsammans med utbildningspolitiken som har precis samma roll - inte att skapa jobb men att ge förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Det är så regeringen arbetar.
Herr talman! Jenny Petersson sa att det är tydliga skiljelinjer i jobbpolitiken, och det är det. Det är också tydliga skiljelinjer i arbetsmarknadspolitiken. Man skulle kort kunna beskriva dem så här: Ska vi sänka priset på arbete, eller ska vi höja värdet på människor?
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.