Redogörelse till riksdagen1987/88:10
Framställning / redogörelse 1987/88:10
Redogörelse till riksdagen
1987/88:10
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen
av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret ^g^r/fg-io
1986/87
Ärendet
Enligt lagen (1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen skall riksdagens
revisorer för varje avslutat räkenskapsår granska riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning. Över granskningen skall en berättelse avges
till riksdagen. Berättelsen skall innehålla uppgift angående omfattningen av
den av revisorerna verkställda granskningen och uttalande huruvida revisorerna
anser att ansvarsfrihet bör beviljas riksgäldsfullmäktige.
Liksom föregående år har Bohlins Revisionsbyrå AB haft i uppdrag att för
vår räkning utföra det egentliga granskningsarbetet.
Genomförd granskning
Vid granskningen av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret 1985/
86 (redog. 1986/87:10) påtalade riksdagens revisorer att flera år gamla
reseförskott kvarstod oredovisade vid utgången av räkenskapsåret 1985/86.
Vi förutsatte att samtliga förskott som avsåg tid före den 1 januari 1986 skulle
regleras skyndsamt.
En nödvändig uppstramning i vad gäller redovisningen av reseförskott har
skett, vilket vi kunnat konstatera vid granskningen av bokslutet för 1986/87.
I detta sammanhang kan nämnas att riksdagens revisorer, efter ett
påpekande från riksgäldsfullmäktiges ordförande, genom Bohlins Revisionsbyrå
AB låtit granska riksgäldsdirektören Lars Kalderéns utomnordiska
reseverksamhet i tjänsten. Granskningen inleddes under våren 1987, och
resultatet av densamma har vi redovisat i en skrivelse till fullmäktige i
riksgäldskontoret den 21 oktober 1987.
Bohlins uppdrag kom att utvidgas till att avse även övriga inom riksgäldskontoret
gjorda resor utom Norden för vilka riksgäldskontorets anslag
belastats med kostnader under perioden 1 juli 1985 - 31 december 1986. En
rapport över denna del av granskningen kommer att föreligga inom en nära
framtid.
De nyss nämnda särskilda granskningarna har enligt vår uppfattning
bidragit till att problemen med brister i planering, redovisning och uppföljning
av reseverksamheten numera bättre tagits om hand inom riksgäldskontoret.
I vad avser den sedvanliga granskningen av riksgäldskontorets verksamhet
under budgetåret 1986/87 har Bohlins Revisionsbyrå AB delgett riksdagens
revisorer resultatet av sin granskning i en rapport. Av denna framgår vilken
1 Riksdagen 1987188.2 samt. Nr 10
inriktning och omfattning som granskningen har haft och vissa av de
iakttagelser som gjorts (bilaga).
Enligt vår uppfattning bör ett par av de iakttagelser som redovisas i
revisionsbyråns rapport särskilt uppmärksammas.
När det gäller förskott till banker för dessas medverkan vid utbetalning av
obligationsvinster m.m. föreligger liksom tidigare år differenser mellan de
saldobelopp som ingår i riksgäldskontorets bokslutspost och de saldon som
uppgetts av bankerna vid saldoförfrågningar. Orsakerna till differenserna
framgår av bilagda granskningsrapport. Den totala differensen uppgick vid
budgetårsskiftet till över 1 miljard kronor. Trots en stor arbetsinsats av
internrevisionen och Bohlins Revisionsbyrå har en fullständig avstämning av
differensen inte kunnat göras.
Förekomsten av stora differenser och svårigheterna att stämma av dessa
har sedan flera år påtalats av Bohlins Revisionsbyrå i deras granskningsrapporter.
I förra årets redogörelse tog även vi själva upp frågan. Någon
märkbar förbättring av förhållandena har emellertid inte kommit till stånd.
Vi anser det nödvändigt att riksgäldskontoret utan dröjsmål ser över och
ändrar sina rutiner för bokföring och kontroll av bankförskotten och vidtar
de andra åtgärder som behövs för att dels bringa ned saldodifferensernas
storlek, dels underlätta avstämningsarbetet.
I fråga om infriade garantier noterar vi att de belopp som anges i
årsbokslutet, förvaltningsberättelsen och den kvartalsvisa redovisningen av
fartygskreditgarantier inte stämmer överens. Vi finner det angeläget att
berörda enheter inom riksgäldskontoret så långt det är möjligt kommer fram
till enhetliga redovisningsprinciper. Ett minimikrav bör dock, som vi ser det,
vara att läsare av riksgäldskontorets informationsinriktade dokument ges
tydliga förklaringar till differenser av nyss berört slag i de beloppsmässiga
uppgifter som anges. Sett ur ett något vidare perspektiv skulle enligt vår
mening informationsvärdet öka om riksgäldskontorets årsbokslut med
kommentarer infördes i förvaltningsberättelsen.
Slutligen har vi funnit anledning att rikta riksdagens uppmärksamhet på
underbemanningen vid riksgäldskontorets revisionsenhet. För närvarande är
tre av enhetens fem tjänster vakanta, chefstjänsten sedan den 1 februari
1987. Förhållandena har naturligtvis påverkat omfattningen av enhetens
granskningsinsatser, vilka under budgetåret 1986/87 legat och fortfarande
ligger på en alltför låg nivå. Vi inser att rekryteringen försvåras genom den
osäkerhet om enhetens framtid som råder till följd av den förändring av
huvudmannaskapet för riksgäldskontoret varom riksdagen som vilande
antagit ett förslag. Vi vill dock inte underlåta att understryka angelägenheten
av att revisionsenheten snarast tillförs ytterligare personal, så att en
tillräckligt omfattande granskningsinsats kan genomföras innevarande budgetår
och framöver.
I övrigt har granskningen inte gett oss anledning att göra några särskilda
uttalanden.
Redog. 1987/88:10
2
Förslag
Redog. 1987/88:10
Under hänvisning till det anförda får vi såsom externrevisorer avseende
riksgäldskontorets verksamhet tillstyrka att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet
för riksgäldskontorets förvaltning under budgetåret 1986/87.
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Wiggo Komstedt (m), Börje Stensson (fp), Kjell Nilsson (s),
Bertil Jonasson (c), Birgitta Rydle (m), Torsten Karlsson (s), Hans Lindblad
(fp), Olle Aulin (m), Bengt Silfverstrand (s), Rune Jonsson (s), Sören
Lekberg (s) och Ulla-Britt Åbark (s).
Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh och revisionsdirektören Britt-Marie Holmgren (föredragande).
Stockholm den 10 december 1987
På riksdagens revisorers vägnar
Wiggo Komstedt
Britt-Marie Holmgren
3
BOHLINS AUKTORISERADE REVISORER
Till Riksdagens revisorer
Granskningsrapport för riksgäldskontoret budgetåret 1986/87
Riksdagens revisorer har utsett Bohlins Revisionsbyrå AB att såsom
utomstående sakkunnig på externrevisionens område biträda vid granskningen
av riksdagsförvaltningen i enlighet med bankoutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 63 år 1967.
Vi får härmed avge följande rapport över vår granskning av riksgäldskontorets
räkenskaper och förvaltning för budgetåret 1986/87.
Vi har tagit del av riksgäldsfullmäktiges protokoll och riksgäldskontorets
årsbokslut för budgetåret 1986/87. Vi har vidare tagit del av revisionsavdelningens
granskningsrapporter samt i övrigt bildat oss en uppfattning om de av
internrevisionen vidtagna granskningsåtgärderna avseende löpande redovisning
och bokslut.
I anslutning till granskningen har vissa noteringar gjorts, vilka i sin helhet
delgivits riksgäldskontoret. I separat rapport har redovisats de av dessa
noteringar, vilka vi anser bör tillställas riksdagens revisorer.
Den av oss utförda granskningen har icke givit anledning till anmärkning.
Stockholm den 30 november 1987
BOHLINS REVISIONSBYRÅ AB
Per Melin
Auktoriserad revisor
Redog. 1987/88:10
Bilaga
4
Redog. 1987/88:10
Underbilaga
1 Protokoll
Fullmäktiges protokoll samt fullmäktiges ”särskilda protokoll” för budgetåret
1986-07-01--1987-06-30 har genomlästs.
2 Balansräkning
Granskning har utförts av att balansräkningens poster överensstämmer med
bokföringen och i tillämpliga fall med reskontrabokföring.
3 Uppställningen över inkomster och utgifter
Uppställningen har stämts av mot bokföringen.
4 Kortfristiga lån 3 185,2 Mkr (2 699,8)
Rörliga krediter:
- Exportkreditnämnden 1 813,5
- Övriga 381,7
Löpande krediter:
- Statensjärnvägar 990,0
3 185,2
4.1 Rörliga krediter
Rörliga krediter har stämts av mot utsända saldoförfrågningar till respektive
motpart.
De differenser som noterats kan förklaras av att olika redovisningsprinciper
använts av de inblandade parterna. Detta är ej tillfredsställande.
4.2 Löpande krediter
Löpande krediter, som avser Statens Järnvägar, har stämts av mot saldoförfrågan
utan anmärkning.
BOHLINS AUKTORISERADE REVISORER
Rapport över utförd granskning av riksgäldskontoret
budgetåret 1986-07-01-1987-06-30
5
5 Övriga fordringar 4 084,6 Mkr (295,6)
Redog. 1987/88:10
Underbilaga
Uppköpta obligationer
Diverse oredovisade medel
Oredovisade premieobligationer
Särskilda utgifter för 1986:1
Oreglerade investeringsmedel
4 089,2
13,1
6,9
1,1
0,5
4 084,6
5.1 Uppköpta obligationer
Posten borde ha styrkts med inventeringsprotokoll per balansdagen.
Vid avstämningar utförda av riksgäldskontorets internrevisionsavdelning
noterades en differens på 0,3 Mkr, där huvudbokens saldo var större än
avstämt belopp. Differensen är utredd och åtgärdad av riksgäldskontoret
under budgetåret 1987/88.
5.2 Diverse oredovisade medel
Beloppet utgör saldot av outredda felbetalningar från 1984 och framåt. Till
huvudsaklig del avser beloppet transaktioner som berör allemansspar. På
detta konto har bokförts 34,6 Mkr i debet och 47,7 i kredit, saldo 13,1 Mkr.
Merparten av bokförda belopp avser Sparbankernas Bank. Utredning pågår
hos riksgäldskontoret.
5.3 Särskilda utgifter för 1986:1
Beloppet avser kostnader i samband med förfalskade obligationer.
5.4 O regie rade in vesteringsmedel
Beloppet avser en fordran på Televerket för oreglerade investeringsmedel
enligt äldre regler för investeringsbemyndigande. Enligt uppgift har Televerket,
trots upprepade påstötningar från riksgäldskontoret, ej reglerat posten.
6 Förskott 2 885,3 Mkr (2 013,2)
Bankförskott 1 413,3
Sparobligationsmedel 1 471,9
Övriga förskott 0,1
2 885,3
6
6.1 Bankförskott
Bankförskott har kontrollerats genom saldoförfrågningar till respektive
bank.
I likhet med föregående år föreligger differenser, mellan saldon enligt
huvudbok och saldon enligt besvarade saldoförfrågningar. Den sammanlagda
differensen för inkomna svar uppgår till drygt 1 300 Mkr, där huvudbokens
saldo är större än svar enligt saldoförfrågan.
Internrevisionen har utrett differenser större än 10 Mkr. Vid utredningen
har följande orsaker till föreliggande differenser noterats:
- Riksgäldskontoret tillämpar ej kassamässig princip vid bokföring av
redovisade bankförskott. Redovisning sker först efter det att insänt
material kontrollerats av riksgäldskontoret.
- Bankernas redovisningsperiod löper från den 15:e till den 14:e månaden
efter. Denna tidsperiod sammanfaller ej med bokslutsdatum hos riksgäldskontoret.
- Riksgäldskontoret avvisar vissa redovisningsunderlag bl. a. på grund av
felhantering och felbetalningar hos banker.
- Det föreligger eftersläpningar i riksgäldskontorets kontroller av insända
redovisningar på upp till ca två månader.
- Banker rekvirerar och erhåller nya förskott i takt med att man redovisat
tidigare erhållet förskott. Dessa dras direkt på riksgäldskontorets checkräkning
och bokförs enligt kassamässig princip.
Sammantaget leder ovanstående till att ett stort antal förskott förblir
oredovisade i riksgäldskontorets bokföring dels på grund av tidsmässiga
eftersläpningar i kontrollen, dels därför att redovisningarna ej bokförs enligt
kassamässig princip.
Vid internrevisionens utredning har differenserna till stor del kunnat
förklaras, men för flertalet poster kan en slutlig avstämning ned till noll ej
utföras.
Vi finner det ej tillfredsställande att belopp i storleksordningen 1 400 Mkr
inte är avstämt i samband med bokslutet. Föreliggande avstämningsproblem
har påpekats i föregående års revisionsrapport. Vi rekommenderar att
rutinerna i samband med redovisning av bankförskott blir föremål för
skyndsam översyn hos riksgäldskontoret.
6.2 Sparobligationsmedel
Förskott för sparobligationsmedel har kontrollerats genom saldoförfrågningar
till respektive bank. Den sammanlagda differensen mellan riksgäldskontorets
fordran och fordran enligt inkomna svar uppgår till ca 1 200 Mkr.
Differenserna har utretts av internrevisionen med ett i stort sett jämförbart
resultat med utredningsresultatet avseende bankförskott. Eftersläpningen av
kontrollen har uppgått till ca fyra månader.
Fr. o. m. 1 oktober 1987 har riksgäldskontoret infört en ny rutin för
sparobligationer. Bankerna skall enligt denna erhålla betalning för utlägg
genom direktredovisning till bankgirocentralen, vilket förbättrar riksgälds
-
Redog. 1987/88:10
Underbilaga
7
Redog. 1987/88:10
Underbilaga
6.3 Övriga noteringar
I det slutligt fastställda årsbokslutet har riksgäldskontoret beräknat de
beloppsmässiga konsekvenserna av tillämpade redovisningsprinciper, vilket
redovisas genom ett tillägg till not 6.
Enligt noten har bankerna redovisat 2 444,6 Mkr av utestående förskott
före budgetårsskiftet. Vid tillämpning av kassamässig princip reduceras den i
bokslutet redovisade fordran i motsvarande grad.
7 Infriade garantier 3,5 Mkr (3,5)
Infriade garantier har stämts av mot uppgifter från ”Redovisning av
fartygskreditgarantier per 1987-06-30” för budgetåret 1986/87 upprättad av
riksgäldskontorets garanti- och rättsenhet.
Vid granskningen har differenser noterats. Dessa, som är under utredning
hos internrevisionen, synes bero på att olika redovisningsprinciper tillämpats.
Viss granskning återstår.
Vi rekommenderar att redovisningsprinciperna blir föremål för utredning
hos riksgäldskontoret. Syftet bör vara att uppnå samordning av redovisningen.
8 Valutakurser
Riksgäldskontorets bokslut upprättas på grundval av de valutakurser som
gäller vid transaktionstillfället.
Stockholm den 30 november 1987
Per Melin Nils-Erik Hagsten
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
kontorets kontrollmöjligheter av gjorda utbetalningar. Detta påverkar dock
ej avstämningsmöjlighetema.
Vi finner det ej tillfredsställande att avstämning av utestående förskott ej
skett i samband med bokslutet. Föreliggande avstämningsproblem har
påpekats i föregående års revisionsrapport. Vi rekommenderar att rutinerna
i samband med hantering av sparobligationsmedel blir föremål för fortsatt
översyn hos riksgäldskontoret.
gotab Stockholm 1987 14033
8