Förslag till riksdagen

Framställning / redogörelse 1987/88:24

PDF

Förslag till riksdagen(pdf, 188 KB)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Fullmäktiges i riksbanken förslag angående
10 000-kronorssedeln

Förs.

1987/88:24

Dnr 88-078-002

1 Sammanfattning

1 denna skrivelse framlägger fullmäktige i riksbanken förslag till lagstiftning
varigenom gällande 10 000-kronorssedel förklaras upphöra vara lagligt
betalningsmedel den 31 december 1991. Det huvudsakliga skälet till förslaget
är sedelns brister ur säkerhetssynpunkt.

2 Gällande ordning

Enligt 8 § riksbankslagen (1934:437) är riksbanken skyldig att ge ut sedlar på
100 kr. och 1 000 kr. (första stycket) medan riksbanken får, om fullmäktige
finner det lämpligt, ge ut sedlar på 5, 10, 50, 500 och 10 000 kr. (andra
stycket). Fullmäktige har sålunda givits befogenhet att efter en lämplighetsbedömning
avgöra huruvida sedlar på 10 000 kr. skall ges ut. I förslaget till ny
riksbankslag (prop. 1986/87:143) föreslås denna befogenhet utvidgas att gälla
alla valörer (6 §).

Sedlar i 10 000-kronorsvalör har endast tryckts vid två tillfällen, åren 1939
och 1958. Den första typen upphörde att vara lagligt betalningsmedel vid
1987 års utgång [lagen (1982:1161) om vissa äldre sedlar]. Den senare typen
trycktes vid introduktionen av sedeln i en mycket stor upplaga. Nytryck har
ej skett och när under 1985 behov härav uppkom, beslöt fullmäktige den 22
december 1985 att inte göra någon ytterligare beställning av sedeln. Avsikten
var att utgivningen av sedeln skulle upphöra när inneliggande lager tar slut.
Fullmäktiges beslut har medfört att sedan något år sedeln inte kan lämnas ut i
det antal som postverket och bankerna rekvirerar den.

3 Skyddet mot förfalskningar

Den 30 år gamla 10 000-kronorssedeln har inte samma säkerhetselement som
moderna sedlar, och den är därmed lättare att förfalska än dessa.

Under våren 1988 har uppmärksammats att förfalskade 10 000-kronorssedlar
förekommer. Förfalskningarna är välgjorda och på grund av påtalade
säkerhetsbrister svåra att upptäcka. Frågan bör därmed ställas om 10 000-kronorssedeln bör dras in.

1 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 24

4 Överväganden

Förs. 1987/88:24

När möjligheten att ge ut sedlar på 10 000 kr. infördes genom lagen
(1938:308) om ändring i riksbankslagen skedde detta väsentligen för att
underlätta för affärsbankerna att utföra vissa större betalningar sig emellan.
För bankernas del finns inte längre några sådana önskemål. Större betalningar
dem emellan utförs nu med andra tekniker. Inte heller allmänheten
bedömes ha några praktiska beaktansvärda behov av sedlar i denna valör. Då
fullmäktige 1985 bestämde sig för att ej låta nytrycka 10 000-kronorssedeln,
var därför avsikten att låta denna valör försvinna allteftersom dessa sedlar tas
ur cirkulation. I detta sammanhang skall också framhållas att en högsta
sedelvalör om 1 000 kr. snarare ligger över än under genomsnittet vid en
jämförelse med övriga nordiska länder, länderna inom EG, Schweiz och
USA (bilaga 1). Tveksamheten till högre sedelvalörer hänger också samman
med att rent kriminella transaktioner underlättas om dessa valörer finns
tillgängliga.

Att 10 000-kronorssedeln skulle försvinna som valör har sålunda sedan
länge varit avsikten. Däremot var tanken att de sedlar som var i omlopp
alltjämt skulle gälla som betalningsmedel liksom att riksbanken, när
10 000-kronorssedlar återströmmade till banken, skulle ge ut dem igen. De
inträffade förfalskningarna talar emellertid för att 10 000-kronorssedeln
snarast bör försvinna ur omlopp. Även om det är en extraordinär åtgärd att
genom särskild lagstiftning beta en enskild sedel dess karaktär av betalningsmedel,
bör därför enligt fullmäktiges mening så ske i detta fall. Med hänsyn
till sedelns begränsade användning är ej heller några beaktansvärda olägenheter
att förvänta på grund härav.

Hur lång inlösningstid som bör väljas är en avvägningsfråga. För de sedlar
som demonetariserades genom 1982 års lag om vissa äldre sedlar gällde en
preskriptionstid om fem år. Risken för förfalskningar talar emellertid för en
kortare preskriptionstid beträffande 10 000-kronorssedeln, lämpligen tre år.
Visserligen kan befaras, att en del 10 000-kronorssedlar ligger i värdegömmor
och kanske kommer fram vid dödsboutredningar eller andra inventeringar
först efter utgången av en så pass kort preskriptionstid. Rättsförluster
på grund härav bör emellertid kunna undvikas genom att fullmäktige
tillämpar en generös praxis vid utövning av den fullmäktige medgivna rätten
att lösa in sedlar som upphört att vara lagligt betalningsmedel (2 § 2 mom.
andra stycket bankoreglementet och 8 § andra stycket förslaget till ny
riksbankslag). Fullmäktige förordar därför en preskriptionstid om tre år.

5 Hemställan

Förs. 1987/88:24

Fullmäktige i riksbanken föreslår riksdagen att anta ett inom riksbanken
upprättat förslag till lag om äldre sedlar på tiotusen kronor (bilaga 2).

Stockholm den 26 maj 1988

På Fullmäktiges vägnar:

Erik Åsbrink

Hanna Ericson

Sveriges Riksbank

Förs. 1987/88:24

Utdrag ur fullmäktiges protokoll den 26 maj 1988

Närvarande: Erik Åsbrink ordförande, Olle Göransson vice ordförande,
Bengt Dennis, Jan Bergqvist, Ingemar Eliasson, Karl Boo och Johan
Gernandt

§ 2. 10 000-kronorssedeln

På förslag av Åke Gustafsson beslöt fullmäktige att till riksdagen avge
skrivelse med förslag om att riksbankssedlar å tio tusen kronor skall upphöra
att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1991.

Skrivelsens lydelse framgår av registraturet.

Ur protokollet:

Ann-Kristin Johnsson

Förs. 1987/88:24
Bilaga 1

De två högsta valörerna av cirkulerande sedlar i följande linders valutor

Motvärde Motvärde

Belgien	Francs	1 000	SEK	170	Francs	5 000	SEK 850
Danmark	Kroner	500	SEK	465	Kroner	1 000	SEK 930
Eire	Pounds	20	SEK	190	Pounds	50	SEK 475
Finland	Markka	500	SEK	735	Markka	1 000	SEK 1 470
Frankrike	Francs	200	SEK	210	Francs	500	SEK 525
Grekland	Drachmai	1 000	SEK	45	Drachmai	5 000	SEK 225
Italien	Lire	50 000	SEK	240	Lire	100 000	SEK 480
Luxemburg	Francs	100	SEK	17	Francs	1 000	SEK 170
Nederländerna	Gulden	250	SEK	791	Gulden	1 000	SEK 3 164
Norge	Kroner	500	SEK	470	Kroner	1 000	SEK 940
Portugal	Escudos	1 000	SEK	44	Escudos	5 000	SEK 220
Schweiz	Francs	500	SEK 2 143	Francs	1 000	SEK 4 286
Spanien	Pesetas	5 000	SEK	265	Pesetas	10 000	SEK 530
Storbritannien	Pounds	20	SEK	214	Pounds	50	SEK 535
USA	Dollars	50	SEK	300	Dollars	100	SEK 600
Västtyskland	D.Mark	500	SEK 1 775	D.Mark	1 000	SEK 3 550

Kurs per 1988-03-07.

Förslag till
Lag om äldre sedlar på tiotusen kronor

Förs. 1987/88:24
Bilaga 2

utfärdad den

1988.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.

Av Sveriges riksbank utgivna sedlar på 10 000 kronor enligt kungörelsen
(1958:582) om utgivande av nya riksbankssedlar å tio tusen kronor skall
upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1991.

Om inlösen av sedlar som upphört att vara lagligt betalningsmedel finns
bestämmelser i lagen (1988:0000) om Sveriges riksbank.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.