Förslag till riksdagen
Framställning / redogörelse 1986/87:9
Förslag till riksdagen
1986/87:9
Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till anvisning
1986/87:9
av medel på tilläggsbudget för kostnader för FörS -
jubileumsskrift
1. Inledning
Riksgäldskontoret grundades 1789 och står nu inför att fira 200-årsjubileum. Dnr 19-861865
1 samband med jubileet avser riksgäldskontoret att ta fram en jubileumsskrift
som skall spegla kontorets medverkan i Sveriges ekonomiska och finansiella
utveckling under de gångna 200 åren.
Ett sådant projekt ryms inte inom riksgäldskontorets ordinarie förvaltningskostnadsanslag.
Särskilda medel måste därför anvisas på tilläggsbudget.
Eftersom projektet kommer att löpa över tre budgetår, 1986/87—1988/
89, bör medlen anvisas på ett särskilt reservationsanslag.
2. Jubileumsskriftens innehåll
Under den senaste tioårsperioden har utlandsupplåningen genom riksgäldskontoret
varit central för den samhällsekonomiska utvecklingen. Men även
tidigare i Sveriges ekonomiska historia har upplåning utomlands varit
betydelsefull. Orsakerna har varierat. Utlandsupplåningen har dock inverkat
bl. a. på realkapitalbildningen, medfört institutionella förändringar och
bidragit till kapitalmarknadens utveckling. Den svenska utlandsupplåningen
har dock inte varit enbart statlig utan näringslivets upplåning på de
internationella kapitalmarknaderna har också varit omfattande under vissa
perioder.
Riksgäldskontorets jubileumsskrift skall fokusera på de viktiga perioder
då den svenska utlandsupplåningen varit av stor betydelse för den ekonomiska
utvecklingen. Genom denna uppläggning kommer riksgäldskontorets
verksamhet att behandlas ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.
Därigenom blir det också möjligt att sätta in kontorets verksamhet i sitt
historiska sammanhang samt att diskutera dess samhällsekonomiska betydelse.
Den första period som närmare skall behandlas i jubileumsskriften är
1800-talets första hälft. Under detta skede omvandlades det svenska
jordbruket bl. a. genom att skiftesreformerna fullbordades. Jordbrukets
kapitalbehov var stort och eftersom de hypoteksföreningar som bildades för
att tillgodose detta behov inte kunde få medel via statsbudgeten, genom
sedelutgivning eller genom inlåning, skaffades kapital genom emissioner av
obligationslån på den internationella kapitalmarknaden. Hypoteksföreningar
bidrog inte endast till den agrara sektorns kapitalförsörjning, utan de
1 Riksdagen 1986187.2 sami. Nr 9
framväxande industrierna erhöll också kapital därifrån.
Riksgäldskontoret lånade betydande belopp utomlands under de två första
decennierna för att finansiera svenska krigsäventyr. På 1810-talet gick
verksamheten in i ett nytt skede. Utlandslånen återbetalades successivt och
verksamheten inriktades i stället på en omfattande utlåning till olika sektorer
i den svenska ekonomin. I och med att statens intäkter fr. o. m. år 1840 kom
att överstiga statsutgifterna spelade kontoret en viktig roll på den institutionella
kreditmarknaden och därmed för Sveriges industrialisering.
Riksgäldskontorets sedelutgivning under första halvan av 1800-talet är en
intressant verksamhet som bör behandlas närmare, framför allt dess effekter
på kreditmarknadens utveckling. Under denna period deltog riksgäldskontoret
i finansieringen av kanalbyggandet. Framväxten av de inre vattenvägarna
bidrog till att sänka transportkostnaderna och knyta samman regioner med
varandra och utlandet. Kanalerna hade en stor betydelse för att Sverige
under andra hälften av 1800-talet kunde etablera sig som en viktig råvaruexportör.
Riksgäldskontoret tog fr. o. m. 1850-talet upp stora lån utomlands för att
finansiera järnvägsbyggandet. Denna utlandsupplåning har många forskare
pekat på som en mycket strategisk faktor bakom Sveriges industrialisering.
Effekterna uppkom via flera mekanismer. Genom att utnyttja den utländska
kapitalmarknaden för finansiering av järnvägsnätet minskade konkurrensen
om det inhemska sparandet. Utlandsupplåningen bidrog också till monetiseringen
av den svenska ekonomin och därmed också till bankväsendets
framväxt och etablerandet av en inhemsk kapitalmarknad. Avsikten med
detta avsnitt är att belysa riksgäldskontorets verksamhet och utlandsupplåningens
betydelse ur ett mer makroekonomiskt perspektiv.
Under slutet av 1800-talet ackumulerade staten en stor utlandsskuld. Men
redan på 1920-talet var den mycket liten. Under en turbulensartad period
runt första världskriget blir Sverige ett kapitalexporterande land efter att ha
importerat kapital under flera decennier. Svenska värdepapper återköptes i
betydande omfattning till Sverige. Den statliga utlandsskulden blev i stället
inhemsk. Återköpen av värdepapper var en pådrivande faktor för uppkomsten
av en reell obligationsmarknad i Sverige.
Den sista perioden som skall behandlas är utlandsupplåningen sedan
mitten av 1970-talet. Sverige har under ett tiotal år i en turbulent internationell
miljö lånat betydande belopp utomlands. Utlandsupplåningen har haft
en avgörande betydelse för uppläggningen av den ekonomiska politiken.
Dess stabiliseringspolitiska roll liksom dess inverkan på sparandet och
investeringsutvecklingen bör närmare utvecklas i ett separat avsnitt.
Det finns många intressanta paralleller mellan de olika perioder som skall
behandlas i jubileumsskriften. Avsikten är att jubileumsskriften skall
utmynna i en analys av utlandsupplåningens betydelse för den ekonomiska
utvecklingen sett över en lång period.
3. Uppläggning av projektet och dess finansiering
Jubileumsskriften kommer att tas fram i nära samarbete med professor Erik
Dahmén vid Institutet för ekonomisk-historisk forskning (EHF) vid Han
-
Förs. 1986/87:9
2
delshögskolan i Stockholm. De olika avsnitten skall skrivas av forskare som
är väl förtrogna med resp. period. Följande personer är preliminärt
engagerade för skriften: docent Göran Ahlström, Lunds universitet; fil. dr
Christer Franzén, Stockholms universitet; docent Ingemar Nygren, Göteborgs
universitet; fil. dr Lars Petterson, Lunds universitet; docent Lennart
Schön, Lunds universitet.
Riksgäldskontoret kommer att upprätta ett avtal med EHF som sedan i sin
tur gör upp med resp. forskare.Genom denna uppläggning tar EHF ansvar
för att tidsplanen hålls samt att uppsatserna håller en hög vetenskaplig
kvalitet. Boken beräknas vara färdig i början av 1989.
Författarkostnaderna inkl. lönebikostnad och omkostnader beräknas till
440 000 kr. Tryckkostnader för en upplaga på ca 4 000 exemplar beräknas till
1 060 000 kr. Genom den breda uppläggningen av jubileumsskriften bör
marknaden för den vara relativt stor. Försäljning av en del av upplagan
uppskattas kunna ge intäkter på ca 500 000 kr. Nettokostnaden stannar
således vid 1 000 000 kr.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer fullmäktige
att riksdagen beslutar anvisa ett nytt reservationsanslag benämnt
Riksgäldskontoret: Kostnader för framtagande av jubileumsskrift och
till detta anslag anvisa 1 000 000 kr. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87.
I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande Sven
Heurgren och vice ordförande Maj-Lis Landberg samt Tage Sundkvist,
Marianne Stålberg, Iris Mårtensson, Erik Hovhammar och Karin Ahrland
ävensom riksgäldsdirektören Lars Kalderén.
Stockholm den 4 december 1986
På fullmäktiges vägnar:
Sven Heurgren
Lars Kalderén
Förs. 1986/87:9
3
-
12377