Förslag till riksdagen1987/88:8
Framställning / redogörelse 1987/88:8
Förslag till riksdagen
1987/88:8
Fullmäktiges i riksgäldskontoret hemställan om
medel på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88, m. m.
B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag av 45 019 000 kr.
Riksgäldskontoret bedriver en aktiv skuldförvaltning i syfte att sänka
kostnaderna och minska valuta- och ränteriskerna för statens utlandsskuld.
Kontorets nuvarande redovisningssystem ger inte tillräcklig hjälp när det
gäller bevakning och analys i denna verksamhet.
En utbyggnad av ADB-stödet till förvaltningen av statens utlandsskuld
måste därför komma till stånd. Arbetsinsatserna i detta sammanhang kan
delvis ske med hjälp av egen personal men utöver detta behöver riksgäldskontoret
även engagera personal på konsultbasis. De planerade insatserna
beskrivs i bilaga 1 till detta förslag.
Kostnaderna för den del av det nu aktuella systemutvecklingsarbetet som
bör genomföras med konsulthjälp har beräknats till 800 000 kr. Insatserna
kan inte finansieras genom omprioriteringar inom kontorets budget. Ytterligare
medel bör därför tillskjutas.
Den nuvarande hanteringen av bl. a. statsobligationer är förenad med
betydande risker för såväl emittenter, placerare som handlare. För att
minska dessa risker har diskuterats att inrätta en penningmarknadscentral,
som centralt skulle registrera placerares innehav av bl. a. statsobligationer.
En arbetsgrupp har på uppdrag av riksbanken, riksgäldskontoret, stadshypotekskassan,
bankerna, fondkommissionsbolagen och de större försäkringsinstituten
utarbetat ett principförslag för en ny penningmarknadscentral.
Arbetsgruppens förslag, som enhälligt accepterats av uppdragsgivarna, är för
närvarande på remiss. Efter remissen planeras en huvudstudie inledas. Först
efter det att huvudstudien genomförts kan det bli aktuellt att påbörja
genomförandefasen och bolagsbildning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har ännu inte tagit ställning till principförslaget
för en ny penningmarknadscentral, men delar uppfattningen att ett väl
fungerande PMC-system snarast bör utvecklas. Redan nu bör därför en
huvudstudie påbörjas. En sjättedel av utredningskostnaderna faller därvid
på riksgäldskontoret.
Förs.
1987/88:8
Dnr 19-871978
1 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 8
Hittillsvarande utredningskostnader har kunnat bestridas inom ramen för
tillgängliga anslag. Kostnaderna ökar emellertid kraftigt när huvudstudien
inleds. För riksgäldskontorets del kan kostnaderna under huvudstudiefasen
uppskattas till ca 400 000 kr. Dessa kostnader kan inte bestridas inom ramen
för tillgängliga medel. Ytterligare medel bör därför tillskjutas. En närmare
redogörelse för förslaget till en ny penningmarknadscentral redovisas i bilaga
2 till detta förslag.
Efter det att huvudstudien blivit klar och remissbehandlats är det aktuellt
att starta genomförandet av förslaget. Avsikten är att det tidigare bildade
bolaget PmC AB skall utnyttjas. Emellertid måste dels ägarbilden förändras,
dels ytterligare kapital tillskjutas. Riksgäldskontoret avser senare återkomma
i denna fråga.
Riksgäldskontoret har under budgetåret 1986/87 bedrivit uppdragsverksamhet
på två områden, nämligen kreditgivning till vissa affärsverk och
service på ADB-området till sparbanker och affärsbanker i samband med
vinstsparandet. Serviceverksamheten till bankerna har upphört under den
senare delen av budgetåret sedan bankerna utvecklat egna vinstdragningssystem.
Beträffande kreditgivningen till vissa affärsverk kommer en utvärdering
av verksamheten att lämnas i anslagsframställningen för budgetåret
1988/89. Utlåningsvolymen uppgick den 30 juni 1987 till 1 998,3 milj. kr.
Resultatet av uppdragsverksamheten under budgetåret 1986/87 framgår av
följande sammanställning
Intäkter
Vinstsparande
Sparbankerna
Affärsbankerna
Kreditgivning till affärsverken
Kostnader
Personal
Datorbearbetningar
Konsulter
Övrigt
Årets vinst
364 347:87
103 512:45
1 915 265:00
2 383 125:32
300 000:00
225 000:00
36 369:00
219 597:00
780 966:00
1 602 159:32
Av vinsten hänför sig 48 263:32 kr. till vinstsparandet medan 1 533 895 kr.
hänför sig till kreditgivningen till affärsverken.
Intäkter på 378 611 kr. tillkommer avseende avgifter i anslutning till
kreditgivningen under andra kvartalet.
För myndigheter i allmänhet som bedriver uppdragsverksamhet gäller att
myndigheten skall föreslå hur överskott skall disponeras resp. hur underskott
skall täckas. Det ankommer sedan på regeringen att fastställa vilka åtgärder
som skall föranledas av redovisat överskott eller underskott. För riksgäldskontorets
del beslutar riksdagen om hur vinster skall disponeras resp. hur
underskott skall täckas. Fullmäktige föreslår att vinsten i kontorets uppdragsverksamhet
under budgetåret 1986/87 skall inlevereras till statsbudgeten
(inkomsttitel 2811 Övriga inkomster i statens verksamhet).
Förs. 1987/88:8
2
Med hänvisning till vad som anförts hemställer fullmäktige
1. att riksdagen under anslaget B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar 1 200 000 kr. utöver det belopp på 45 019 000 kr. som
tidigare anvisats, dvs. ett sammanlagt anslag på 46 219 000 kr.,
2. att riksdagen godkänner vad som föreslagits om dispositionen av
riksgäldskontorets vinst i uppdragsverksamheten avseende budgetåret
1986/87.
I detta ärendes handläggning har deltagit fullmäktiges ordförande Sven
Heurgren och vice ordförande Maj-Lis Landberg samt Tage Sundkvist, Lars
Tobisson, Bo Södersten, Marianne Stålberg och Birgit Friggebo ävensom
riksgäldsdirektören Lars Kalderén.
Stockholm den 22 oktober 1987
På fullmäktiges vägnar
Sven Heurgren
Göran Carnhagen
Förs. 1987/88:8
3
Utbyggnad av ADB-stödet till förvaltningen av statens
utlandsskuld
Statens utlandsskuld uppgår för närvarande till ca 125 miljarder kronor. Från
det att den statliga utlandsupplåningen inleddes under slutet av 1970-talet har
drygt 200 lån emitterats.
Utlandsupplåningen är för närvarande inriktad på refinansiering av
förfallande och förtidsinlösta lån. Riksgäldskontoret bedriver en aktiv
skuldförvaltning i syfte att sänka kostnaderna för utlandsskulden och att
minska ränte- och valutariskerna.
En sådan skuldförvaltning innebär användning av olika finansiella tekniker
och leder till ett stort antal transaktioner. Totalt genomförs under ett år
ca 1 200 betalningar av olika slag i anslutning till statens utlandsupplåning.
Två program för kortfristig dollarupplåning drivs och medför dagliga
affärsbeslut. Under ett år görs ca 200 sådana affärer.
Ett väsentligt inslag i strävandena att minska kostnader och ränte- och
valutarisker är användningen av skuldby tesavtal. Flittills har ca 90 sådana
avtal ingåtts.
För verksamheten behövs ett väl fungerande ADB-stöd med de möjligheter
detta innebär för bevakning och analys. Kontorets nuvarande redovisningssystem
ger inte tillräcklig hjälp i det hänseendet.
y^v den anledningen har riksgäldskontoret inlett ett projekt med det
närmaste målet att skapa en databas för detta verksamhetsområde och vissa
program för att lägga in information i databasen. Därefter är avsikten att
utveckla program för betalningsbevakning (betalning av räntor, amorteringar
och olika provisioner) och för bevakning av olika typer av optioner (calis,
puts, double sinking funds m. m.).
Arbetsinsatserna inom ramen för detta projekt kan delvis ske med hjälp av
egen personal men därutöver behöver riksgäldskontoret även engagera
personal på konsultbasis. Kostnaderna för konsulthjälp för systemeringsoch
programmeringsarbete i den fas av projektet som ovan angetts har
beräknats till 800 000 kr. Insatserna kan inte finansieras genom omprioriteringar
inom anslagna medel utan bör finansieras med hjälp av vinsten från
uppdragsverksamheten. Det planerade arbetet är inledningen till en fortsatt
utveckling av utlandslånesystemet som troligen kommer att sträcka sig över
flera år.
Förs. 1987/88:8
Bilaga 1
4
Finansiering av huvudstudiefasen i PMC-projektet
Tillväxten i penning- och obligationsmarknaden i Sverige har ökat omsättningshastigheten
av värdepapper på marknaden kraftigt under senare år.
Därmed har en rad risker i handeln blivit akuta. För det första föreligger
stora risker för svinn, stöld o dyl. av fysiska värdepapper när de transporteras
mellan aktörerna på marknaden efter varje dags handel. För det andra
föreligger betydande ekonomiska risker för aktörerna till följd av att det
blivit allt svårare att knyta ihop leverans av värdepapper med betalning. För
att lösa dessa problem bildades PmC AB 1985. Staten via finansdepartementet,
riksgäldskontoret, riksbanken, stadshypotekskassan, bankerna och de
fristående fondkommissionsbolagen blev delägare i bolaget.
Utvecklingen av bolagets värdepapperssystem stötte emellertid på betydande
problem. Dessa problem gällde dels systemets tekniska konstruktion,
dels PmC AB:s förmåga att med egna medel kunna svara för eventuella
förluster. Mot denna bakgrund beslöts i september 1986 att avbryta starten
av bolagets verksamhet och i stället tillsätta en utredning, som förutsättningslöst
skulle utreda hur verksamheten lämpligen borde utformas.
Ett konsortium bestående av riksbanken, riksgäldskontoret, stadshypotekskassan,
bankerna och de fristående fondkommissionsbolagen samt
försäkringsinstituten har finansierat en förstudie över hur en ny penningmarknadscentral
skall utformas (”En ny penningmarknadscentral” Stockholm
den 6 oktober 1987). Förstudien har sänts på remiss till ett flertal
intressenter. Remissvaren planeras bli behandlade av konsortiet i november
1987.
För att snarast kunna lösa de problem som finns i den nuvarande
värdepappershandeln bör arbetet med att utveckla en säkrare hantering av
värdepapper bedrivas skyndsamt. Mot denna bakgrund har frågan om hur
huvudstudiefasen skall bedrivas blivit aktualiserad. Konsortiet har därvid
funnit det lämpligt att redan i december 1987 påbörja arbetet med
huvudstudien. Detta arbete beräknas ta ca 4 månader och kosta ca 2,5
milj. kr. Finansiering av detta avses ske via tillskott från konsortiedelägarna.
Riksgäldskontoret har en andel i konsortiet som uppgår till 1/6. Bidraget
till huvudstudien har av konsortiet beslutats bli utformat så att det står i
relation till andelen i konsortiet. För riksgäldskontoret skulle därmed krävas
ca 400 000 kr. för detta arbete.
Förs. 1987/88:8
Bilaga 2
5
• >
■