Förslag till riksdagen1985/86:9

Framställning / redogörelse 1985/86:9

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förslag till riksdagen
1985/86:9

Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till anvisning
av medel på tilläggsbudget för kostnader för
framtagande av kontrolluppgifter m. m.

1. Inledning

Riksdagen beslutade under våren 1985 om förenklad självdeklaration (prop. Dnr 20-852107

1984/85:180, SkU 1984/85:60). Beslutet innebär bl. a. att kreditinstitut

(däribland riksgäldskontoret) skall lämna kontrolluppgifter på räntor som

gottskrivits eller utbetalats till fysiska personer samt till vissa juridiska

personer. Kontrolluppgifterna skall lämnas både till skattemyndigheterna

och kontohavarna. Det nya förfarandet skall tillämpas första gången vid 1987

års taxering (avseende 1986 års räntor).

I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 har riksgäldskontoret
konstaterat att kostnaderna för detta ändamål kommer att bli av en sådan
storlek att de inte ryms inom ordinarie förvaltningskostnadsanslag. Särskilda
medel måste därför anvisas på tilläggsbudget.

Eftersom arbetet med kontrolluppgifter fram t. o. m. det första utskicket
måste inledas snarast och därmed kommer att pågå under två budgetår
(1985/86 och 1986/87) bör medlen anvisas på ett särskilt reservationsanslag.

Medel för lämnande av kontrolluppgifter i januari 1988 kommer att beräknas
under riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag i anslagsframställningen
för budgetåret 1987/88.

2. Riksgäldskontorets uppgiftsskyldighet

För riksgäldskontorets del innebär uppgiftsskyldigheten att kontrolluppgifter
första gången skall lämnas i januari 1987 för

- gottgjord ränta under 1986 samt behållning 1986-12-31 för utelöpande
sparobligationer (ca 2,6 milj. obligationer tillhörande uppskattningsvis
1,2-1,5 milj. personer)

- utbetald ränta på de sparobligationer som under 1986 lösts in i riksgäldskontorets
kassa (ca 20 000 obligationer)

- utbetald ränta under 1986 samt behållning 1986-12-31 för i statsskuldboken
inskrivna riks- och ränteobligationer tillhörande fysiska samt vissa juridiska
personer (ca 3 000 deponenter)

- utbetald ränta för de räntekuponger som under 1986 lösts in i riksgäldskontorets
kassa av fysiska samt vissa juridiska personer (ca 100 räntekuponger) -

Förs.

1985/86:9

1 Riksdagen 1985186.2 sami. Nr 9

Vad gäller de sparobligationer och räntekuponger som lösts in i bankerna är
det resp. bank som enligt riksdagsbeslutet har skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

3. Riksgäldskontorets arbete med och kostnader för
kontrolluppgifterna

Sparobligationer finns av två slag. De lån som emitteras fr. o. m. 1979 består
av s. k. enhetsobligationer och registren är datoriserade. Lånen före 1979
består av olika littera. Varje innehavare kan ha flera obligationer i varje lån.
Registren förs helt manuellt.

För de äldre lånen måste nu teckningsanmälningarna registreras på
magnetband för att man på så sätt skall få fram ett register över emitterade
obligationer. Vidare måste de inlösta sparobligationerna registreras på
magnetband. Genom samköming av dessa bägge register kan ett register
över utelöpande sparobligationer framställas.

Totalt måste ca 870 000 teckningsanmälningar och närmare 1 miljon
inlösta sparobligationer registreras till en beräknad kostnad av ca 1,8 mkr.
Arbetet måste påbörjas under hösten 1985 och utföras på servicebyrå.

I samband med registreringen kommer felaktigheter avseende bl. a.
personnumren att upptäckas. Felen måste utredas och rättas. Även de nyare
redan datorregistrerade lånen måste maskinellt kontrolleras vad gäller
personnumrens riktighet.

För att underlätta de fortsatta bearbetningarna och för att kunna hålla
sparobligationsregistret aktuellt krävs att de bägge registren över äldre resp.
nyare sparlån sammanförs i en gemensam databas.

Skapandet av en ny databas medför att övriga program i sparobligationssystemet
måste ses över. Vidare måste nya program skrivas för samkörningar,
beräkningar, utskrifter m. m. både för utelöpande och inlösta sparobligationer,
för riks- och ränteobligationer som är inskrivna i statsskuldboken
samt för räntekuponger som lösts in i riksgäldskontoret.

Systemarbete och programmering bör påbörjas under hösten 1985 för att
till stor del kunna vara färdiga under första hälften av 1986. De totala
programmeringskostnaderna uppskattas till ca 2,2 mkr.

För att man skall kunna lagra den nya gemensamma sparobligationsdatabasen
krävs en utökad och omorganiserad skivminnespark till en inköpskostnad
av 1 547 tkr och en årlig underhållskostnad av 38 tkr.

De bearbetningar som skall utföras i datorn är att söka upp och
ränteberäkna 2,6 milj. sparobligationer, att sammanföra dem för resp. ägare
(ca 1,2-1,5 milj. personer) samt att producera underlag för utskrift av
kontrolluppgifter på magnetband till skattemyndigheterna samt på papper
till kontoinnehavarna. Samtidigt skall motsvarande beräkningar göras i
statsskuldbokssystemet för ränte- och riksobligationer.

Riksgäldskontorets nuvarande datorer, två st Norsk Data ND-100, har
inte kapacitet att under en månad (januari) varje år genomföra dessa
bearbetningar samtidigt som ordinarie datorbearbetningar, bl. a. vinstdragningar,
skall utföras.

Förs. 1985/86:9

2

Datorkapacitet motsvarande en Norsk Data ND-500 måste därför tillföras
kontoret. Detta kan ske antingen genom att en ND-100 uppgraderas till en
ND-500 eller att en ny ND-500 anskaffas.

Att uppgradera en ND-100 kostar 1 568 tkr i anskaffning medan ett
nyinköp av en ND-500 kostar 2 109 tkr (i bägge fallen inkl. systemprogramvara).
Uppgraderingsalternativet innebär emellertid att de program som nu
används i ND-100 måste anpassas till ND-500 för att nedbringa driftstiden för
dessa program och för att göra drift av såväl nuvarande som tillkommande
bearbetningar möjlig. Dessa programändringar beräknas kosta ca 650 tkr.
Uppgraderingsalternativet blir därmed ca 100 tkr dyrare än ett nyinköp. De
årliga underhållskostnaderna uppgår till 90 tkr resp. 142 tkr för de bägge
alternativen.

Alternativet med en anskaffning av en ny ND-500 ger en sådan utökning av
datorkapaciteten att det bör bli möjligt att på egen dator utföra de
kontrollbearbetningar avseende allemanssparandet som nu görs vid DAFA.
Detta kan genomföras tidigast 1987-04-01 och kommer då att medföra att
utgifterna för externa datorbearbetningar, som redovisas under riksgäldskontorets
förvaltningskostnadsanslag, minskar med ca 300 tkr årligen.

För utskrifter av bl. a. fel- och rättelserapporter ur den nya databasen
behövs en ny lineprinter (kostnad 161 tkr, årligt underhåll 12 tkr) utöver den
som kontoret redan har och som används i den ordinarie produktionen.
Vidare måste datorhallen utvidgas och en särskild printerhall inrättas. Denna
ombyggnad beräknas kosta ca 265 tkr.

Både anskaffning av ny datorutrustning och ombyggnad bör ske i början av
1986 så att de första utskrifterna ur registren kan ske redan våren 1986 (se
nedan). Dessförinnan måste program- och systemtest göras i den nya
maskinen.

Registeruppgifterna, framför allt personnumren, kommer att till en viss
del visa sig vara ofullständiga eller felaktiga, särskilt för de äldre ej
datoriserade sparlånen. För att undvika att inför deklarationen 1987 skicka
ut felaktiga kontrolluppgifter med de konsekvenser detta för med sig torde
det bli nödvändigt att skicka ut prel. uppgifter om sparobligationsägarnas
innehav redan under 1986. Därigenom kan registren hinna rättas innan
kontrolluppgifterna skall ut.

Ett utskick under 1986 till ca 1,5 milj. innehavare beräknas kosta ca 1,4
mkr. inkl. svarskort som bör bifogas för ändringar samt utskick av
bekräftelser på rättningar. I beloppet ingår framtagning av aktuella adresser
via DAFA-SPAR.

För rättningsarbete både i samband med dessa prel. utskick och vid den
tidigare registreringen av de icke datoriserade lånen behövs extra personal.
Omfattningen av rättelsearbetet är svår att bedöma men f. n. uppskattas
arbetet kräva ca 12 helårspersoner till en kostnad av 1,5 mkr.

En del av rättelsearbetet avseende personnumren bör kunna ske maskinellt
via samkörningar med DAFA-SPAR eller terminalanslutning dit.
Under antagandet att 10-20 % av personuppgifterna är fel kostar denna typ
av rättelser 100-300 tkr.

För rättelsearbetet behövs dessutom minst två terminaler med hard-copyskrivare
till en kostnad av 60 tkr. Därtill kommer ökade telefonkostnader på

Förs. 1985/86:9

3

100-200 tkr för kontakter med kontohavarna.

Utsändningen av 1,5 milj. kontrolluppgifter i jan. 1987 beräknas kosta ca
1,1 mkr (inkl. kostnader för att få aktuella adresser från DAFA-SPAR på ca
110 tkr).

Därtill kommer kostnader för porto som inte belastar riksgäldskontorets
anslag utan i stället anslaget Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser. Dubbla utskick av 1,5 milj. försändelser kostar 4,8 mkr
(ekonomibrevstaxa).

4. Sammanfattning

För att riksgäldskontoret skall kunna fullgöra den skyldighet att lämna
kontrolluppgifter i januari 1987 som följer av riksdagens beslut om förenklad
självdeklaration krävs följande:

- registrering av äldre sparlån	1 800 tkr
- systemutveckling och programmering	2 200 tkr
- utökad skivminnespark:
inköp	1 547 tkr
underhåll (1,5 år)	57 tkr
- anskaffning av ny dator ND-500:
inköp	2 109 tkr
underhåll (1,5 år)	213 tkr
- lineprinter: inköp	161 tkr
underhåll (1,5 år)	18 tkr
- ombyggnad av dator- och printerhall	265 tkr
- utskick av prel. registeruppgifter	1 400 tkr
- extra personal för rättelsearbete	1 500 tkr
- övriga kostnader för rättelsearbete	560 tkr
- utskick av kontrolluppgifter	1 100 tkr
Summa	12 930tkr

Riksgäldskontorets kostnader beräknas således avrundat uppgå till 13 mkr.
Därtill kommer portokostnader på 4,8 mkr som belastar annat anslag inom
statsbudgeten.

De totala utgifterna för att skicka ca 1,5 milj. kontrolluppgifter i januari
1987 uppgår därmed till ca 17,8 mkr eller närmare 12 kr./kontrolluppgift.

De årliga utgifterna för kommande års kontrolluppgifter kan beräknas till
ca 3,8 mkr, varav 1,4 mkr på riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag
(underhåll 192 tkr, utskick 1 100 tkr, rättelser ca 100 tkr) samt 2,4 mkr i
portokostnader.

Som nämnts tidigare bör en nyanskaffning av en ND-500 göra det möjligt
att utföra kontrollbearbetningarna för allemanssparande! på egen dator från
våren 1987. Detta medför en årlig besparing på 300 tkr under riksgäldskontorets
förvaltningskostnader.

I detta ärende har förhandling enligt 11 och 38 §§ MBL förts med de lokala
arbetstagarorganisationerna.

Förs. 1985/86:9

4

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer fullmäktige

att riksdagen beslutar anvisa ett nytt reservationsanslag benämnt
Riksgäldskontoret:

Kostnader för framtagande av kontrolluppgifter m. m. och till detta
anslag anvisa 13 mkr på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86.

./. Protokollsutdrag, utvisande ärendets behandling i fullmäktige, bifogas.

Stockholm den 7 november 1985

På fullmäktiges vägnar:

Sven Heurgren

Göran Carnhagen

Förs. 1985/86:9

5

Riksgäldskontoret

Förs. 1985/86:9

Utdrag ur protokoll vid fullmäktiges i riksgäldskontoret sammanträde
1985-11-07

Närvarande: Sven Heurgren, ordförande, Maj-Lis Landberg, vice ordförande,
Tage Sundkvist, Lars Tobisson, Bo Södersten, Marianne Stålberg, Birgit
Friggebo, Britta Hammarbacken, suppleant, Hans-Olov Westberg, suppleant,
Lars Kalderén, riksgäldsdirektör, Göran Carnhagen, vice riksgäldsdirektör,
Ingmar Jansson, riksgäldssekreterare, Lars Andrén, byråchef,
Tomas Magnusson, avdelningsdirektör och Håkan Tiderman, avdelningsdirektör.

10 § Förslag till riksdagen ang. anvisning av medel på tilläggsbudget för
kostnader för framtagande av kontrolluppgifter m. m.

Föredrogs och godkändes uppsatt förslag till riksdagen i rubr. ärende.

Tage Sundkvist och Lars Tobisson avgav följande särskilda yttrande.

”Vid riksdagsbehandlingen motsatte sig Moderata Samlingspartiet och
Centerpartiet den uppgiftsskyldighet om räntor och kapitalbehållning för
bl. a. riksgäldskontoret som nu föranleder begäran om tilläggsanslag. Den
stora merkostnad som nu uppkommer förstärker enligt vår mening kravet på
en omprövning av riksdagens beslut.”

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Vid protokollet

Ingmar Jansson
Enligt protokollet

I. Berger

6

T