Översyn av förordning om återhämtning av torskbestånden i Nordsjön

Fakta-pm om EU-förslag 2007/08:FPM106 : KOM (2008) 162

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM106

Översyn av förordning om återhämtning av torskbestånden i Nordsjön

Jordbruksdepartementet

2008-05-19

Dokumentbeteckning

KOM (2008) 162

Förslag till rådets förordning om en översyn av förordning (EG) nr 423/2004 vad gäller återhämtning av torskbestånd och ändring av förordning (EG) nr 284/93

Sammanfattning

Kommissionen har lagt fram ett förordningsförslag om en revidering av torskåterhämtningsplanen för Nordsjön från 2004. Skälet är att den långsamma återhämtningen har gjort det nödvändigt att se över villkoren i nuvarande återhämtningsplan. Ett antal nya åtgärder föreslås för att effektivisera återhämtningen bl.a. att se över återhämtningsplanens målsättning, förenkla förvaltningen av fiskeansträngningen, anpassa planen till olika nivåer av återhämtning, införa mekanismer för fångstbegränsningar vid otydlig vetenskaplig rådgivning, minska utkast av torsk samt inkorporera Keltiska havets torskbestånd i planen. Regeringen stödjer kommissionens ambitioner att förbättra nuvarande torskåterhämtningsplan.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Den nuvarande torskåterhämtningsplanen som faller inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken har som målsättning att säkra en återhämtning av torkbestånden i Nordsjön till säkra nivåer, i enlighet med biologisk rådgivning, inom fem till tio år. STECF (kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté) har dock konstaterat att resultatet från minskningar av TAC:er, tekniska åtgärder och kompletterande fiskeansträngningsförvaltning har varit långt ifrån tillräckligt för att minska fiskedödligheten till nivåer som tillåter en återhämtning av torskbestånden inom angivna tidsramar. Den långsamma återhämtningen har gjort det nödvändigt att se över villkoren i nuvarande återhämtningsplan och i samråd med intressenter har kommissionen identifierat ett antal förslag till åtgärder för att effektivisera återhämtningsplanen. Sverige stödjer förslaget medan ett flertal medlemsstater motsätter sig förslaget framförallt vad gäller fiskekvoter och hur man ska förvalta det Keltiska havets torskbestånd.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget listar ett antal nya åtgärder som grundar sig på ett antal definierade behov för en översyn.

- Behovet av att se över återhämtningsplanens målsättning.

I stället för att inrikta sig på en specifik nivå för biomassan som är svår att uppnå eftersom det är ett mått som är svårt att kvantifiera och eftersom uppskattningarna ofta är föremål för ifrågasättande bör återhämtningsplanen fokusera på det mest hållbara uttaget av torsk som ska garantera torskens återhämtning. Enligt förslaget ska man koncentrera sig på fiskedödlighet som mått för att få upp biomassan och fiskedödligheten ska ligga så nära 0.4 som möjligt oavsett biomassenivå vilket man också kommit överens om med Norge.

- Behovet av att förenkla effortförvaltningssystemet

Effortförvaltningssystemet som regleras genom en bilaga till TAC- och kvotförordningen har visat sig vara komplicerat att tillämpa på grund av allt för många undantag, inte minst från övervaknings- och kontrollsynpunkt. Ett nytt system där medlemsstaterna tilldelas en pott med fiskeansträngning med olika ansträngningstak per område och redskapskategori som ska förvaltas av medlemsstaterna föreslås.

- Behovet av att anpassa återhämtningsplanen till olika nivåer av återhämtning.

Återhämtningsplanen bör kunna anpassas till situationer där återhämtningen förbättras genom en mer gradvis tillämpning.

I korthet föreslås att fiskeansträngningen ska minskas med 10-15 % om beståndsnivån ligger inom säkra biologiska gränser och minskas med 25 % om beståndet befinner sig utanför.

- Behovet av att införa regler för uttag av torsk vid situationer där kvaliteten på datauppgifter är undermålig.

Enligt kommissionen har den vetenskapliga rådgivningen ofta misslyckats med att tillhandahålla råd som är anpassade till återhämtningsplanen beroende på undermåliga datauppgifter. Detta har lett till ad-hoc beslut av rådet beträffande olika bestånd. I syfte att ta fram tydliga regler för fall där den vetenskapliga rådgivningen inte kan tillhandahålla exakta beståndsuppskattningar föreslås en minskning av den totalt tillåtna fångsten (TAC) med 25 % där internationella havsforskningsrådet (ICES) föreslår en 0-TAC och ingen minskning av TAC när ICES bedömer att beståndet befinner sig inom säkra biologiska gränser. I alla övriga fall ska TAC minskas med 15 %.

- Behovet av att minska utkast av torsk

Nya mekanismer bör introduceras för att uppmuntra fiskare att engagera sig i så kallade cod-avoidance program, att själva finna lösningar t.ex. genom användandet av selektiva redskap för att minska utkastet av torsk.

- Behovet av att inkorporera Keltiska havets torskbestånd i återhämtningsplanen.

Beståndet var inte med i återhämtningsplanen från 2004 eftersom det bedömdes vara i bättre skick än övriga bestånd. Nya beståndsuppskattningar har dock pekat på att beståndet är lika överexploaterat som övriga torskbestånd inom gemenskapen.

På ett övergripande plan måste också kontrollen anpassas till den nya strukturen och de nya åtgärderna.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

EU:s gemensamma fiskeripolitik är ett fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget innebär inga ökade kostnader för Sverige eller EU

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer kommissionens ambitioner att förbättra nuvarande torskåterhämtningsplan. Regeringen är mycket positiv till att systemet med begränsning av fiskeansträngning revideras och förenklas i syfte att skapa en mer verksam effortreglering som ger medlemsstaterna större möjligheter till prioriteringar och flexibilitet i syfte att återuppbygga bestånden. Regeringen är positiv till att fiskeansträngningen nu fördelas per område och fiskekategori i stället för på fartygsnivå som i nuvarande system.

Begreppet fiskedödlighet som är ett relativt begrepp och inte direkt kopplat till mängden fisk har av forskarna bedömts vara ett mer användbart mått än biomassa för att reglera fisket. Den föreslagna nivån för fiskedödlighet på 0,4 är en bra utgångspunkt, men fiskeridödligheten bör dock på sikt relateras till beståndens sammansättning, t.ex. genom mått på populationsstruktur eller förekomsten av andra indirekt hotade arter eller bestånd. Förslaget förutser vidare att kvoterna ska sänkas med 25 % när beståndet befinner sig under säkra biologiska gränser. Regeringen anser att kvoterna ska följa vetenskaplig rådgivning och utgå från försiktighetsprincipen. Om så behövs för att undvika beslut om alltför omfattande fiske när bestånden befinner sin under biologiskt säkra gränser kan regeringen vid förhandlingarna inom EU acceptera kvoter som innebär en sänkning med minst 25 % per år.

När det gäller behovet att minska utkast av torsk anser Regeringen att kategorierna för maskstorlekar i Skagerrak och Kattegatt ska anpassas till Nordsjön och för fiskfisket bedrivas med 120 mm maska i bottentrål. Vidare bör man så långt som möjligt försöka frikoppla det riktade torskfisket från fiske där torsk förekommer som bifångst samt för fisken helt utan torsk (räk- och kräftrist). Detta bör göras genom incitament för att styra över fisket mot skonsammare redskap.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

En första allmän genomgång av förslaget har ägt rum i rådsarbetsgruppen för fiskefrågor. Sverige är en av få medlemsstater som i huvudsak stödjer kommissionens förslag. Flertalet medlemsstater anser att det nya förslaget är alltför långtgående framförallt beträffande de föreslagna procentsatserna för begränsningar av TAC:er samt rörande inkluderandet av Keltiska havets torskbestånd.

2.3Institutionernas ståndpunkter

EU:s institutioner har ej yttrat sig.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Ärendet är ännu inte remissbehandlat.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 37 i EG fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget faller inom gemenskapens exklusiva kompetens och subsidiaritetsprincipen gäller således inte. Förslaget förutser dock en viss decentralisering till medlemsstaterna beträffande förvaltningen av fiskeansträngning för den egna flottan.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget bör avslutas under det franska ordförandeskapet för att kunna träda i kraft fr.o.m. 1 januari år 2009.

4.2Fackuttryck / termer

Fiskeansträngning/Fiskeeffort = båtens storlek gånger fisketiden

Utkast = oönskad fångst som kastas överbord

Kräft-/räkrist = galler i trålen som sorterar bort oönskad fisk

Fiskfiske = Till skillnad från t.ex. skaldjursfiske

ICES = Internationella havsforskningsrådet

STECF = Kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté

TAC = Total Allowable Catch; maximal tillåten fångst