Till innehåll på sidan

Konkurrenspolitiken anpassad för nya utmaningar

Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM24 : COM (2021) 713

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.

PDF
DOC

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2021/22:FPM24

Konkurrenspolitiken anpassad för nya 2021/22:FPM24 utmaningar

Näringsdepartementet 2021-12-21

Dokumentbeteckning

COM (2021) 713

Meddelande från EU-kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén

Sammanfattning

Den 18 november presenterade EU-kommissionen meddelandet Konkurrenspolitiken – anpassad för nya utmaningar. Syftet med meddelandet är att ange vägen för utfasning av krisåtgärder inom ramen för det tillfälliga regelverket respektive utfasning av statligt stöd och åtgärder för att få fart på privata investeringar i återhämtningsfasen. Syftet är vidare att ange det bidrag som konkurrensregelverket och konkurrenstillsynen utgör för den gröna och digitala omställningen och stärkandet av en motståndskraftig inre marknad.

Regeringen välkomnar meddelandet som betonar att den europeiska konkurrenspolitiken även fortsättningsvis kommer att baseras på de grundläggande principerna om att konkurrens skapar drivkrafter för företag att vara innovativa och investera i syfte att lyckas på en marknad. Samtidigt drar konsumenter nytta av konkurrensen genom lägre priser samt fler produkter och tjänster med högre kvalitet. Konkurrens bidrar även till globalt konkurrenskraftiga företag och stärkandet av en motståndskraftig inre marknad.

En uppmjukning av konkurrenspolitiken är enligt regeringen inte rätt sätt att ta itu med de utmaningar som EU står inför. Det kan leda till negativa effekter för konkurrens, innovation, investeringar, konsumenter och tillväxt på den inre marknaden samt till en skadlig statsstödskapplöpning som gynnar några få men skadar övriga. Enligt regeringen är en uppmjukning inte rätt

1

väg att gå för att stärka de europeiska företagens globala konkurrenskraft och 2021/22:FPM24
den likvärdiga spelplan som den inre marknaden utgör.  

Regeringen välkomnar att meddelandet fokuserar på återhämtningen, den gröna och digitala omställningen och på stärkandet av en motståndskraftig inre marknad och delar EU-kommissionens linje att ett regelverk och en tillämpning byggda på de grundläggande principerna utgör ett viktigt bidrag till dessa omställningar och till att skapa ett näringsliv med konkurrenskraftiga företag.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Meddelandet föranleds av de utmaningar som EU står inför i form av återhämtning av ekonomin efter covid-19-pandemin, en hållbar och digital omställning samt stärkandet av en motståndskraftig inre marknad. EU- kommissionen presenterade meddelandet den 18 november 2021.

1.2 Förslagets innehåll

Sedan EU inrättades har konkurrenspolitiken spelat en central roll för att stimulera tillväxt, skapa arbetstillfällen och investeringar i morgondagens teknik, bidra till att unionens industri blir starkare och globalt konkurrenskraftig samt se till att EU-medborgarna kan göra val på marknader och dra nytta av innovativa produkter och tjänster till överkomliga priser. Regelbaserad konkurrenslagstiftning skapar rättssäkerhet och förutsägbarhet för alla företag som strävar efter att verka på EU:s inre marknad. Konkurrenspolitikens framgång beror dels på stabiliteten i de grundläggande principer som ligger till grund för denna, dels på dess flexibilitet, genom tillämpning i enskilda fall tillsammans med regelbundna översyner av lagstiftningen.

EU-kommissionen konstaterar att EU:s ekonomi står inför ett vägskäl och flera utmaningar. Covid-19-pandemin har å ena sidan visat på den europeiska ekonomins motståndskraft och innovativa förmåga i fråga om att snabbt ta fram t.ex. vaccin, skyddsutrustning och munskydd. Det finns dock ett starkt behov av ekonomisk återhämtning från den djupa krisen till följd av pandemin, vilken har kännetecknats av stora variationer i såväl tillgång som efterfrågan inom och utanför Europa. Det finns ett behov av djupgående förändringar i affärsmetoder och affärsmodeller samt av kraftfulla långsiktiga investeringar för att säkra den gröna och digitala omställningen. I ett globalt perspektiv är det viktigt att säkra företagens framtida konkurrenskraft och EU:s öppna strategiska autonomi.

2

2021/22:FPM24

EU:s långtidsbudget för 2021–2027 och Next Generation EU, särskilt genom Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och paketet om återhämtningsstöd till sammanhållning och Europas territorier (React-EU), utgör enligt EU-kommissionen en unik möjlighet att investera i en framtidssäker ekonomi. Enbart offentliga stöd kan dock inte säkra tillräcklig förändring. Företagen måste också känna drivkrafter till att vara innovativa, ta fram nya och mer effektiva lösningar samt att göra storskaliga investeringar. Konkurrens bidrar enligt EU-kommissionen till sådana drivkrafter och stimulerar företag att förnya sig och investera för att nå framgång på en marknad samtidigt som EU:s konsumenter och kunder kan fortsätta att dra nytta av lägre priser samt nya produkter och tjänster med högre kvalitet.

I meddelandet anger EU-kommissionen:

-vägen till en gradvis utfasning av krisåtgärder inom ramen för det tillfälliga ramverket för statligt stöd, åtföljd av åtgärder för att få fart på privata investeringar i återhämtningsfasen och

-det bidrag som den pågående översynen av konkurrenspolitiken utgör för att EU ska kunna leverera i relation till de gröna och digitala omställningarna på en motståndskraftig inre marknad.

1.2.1Statligt stöd

Meddelandet tydliggör statsstödsreglernas roll i konkurrenspolitiken:

För att kunna stödja den ekonomiska återhämtningen i Europa har EU- kommissionen antagit en förlängd justering av det tillfälliga ramverket för statsstöd till slutet av juni 2022. I samband med detta har EU-kommissionen dock också konstaterat att man är vaksam på effekterna av de extraordinära stödmöjligheterna med tanke på de betydande skillnaderna i medlemsstaternas nationella budgetar och därmed också medlemsstaternas olika förmåga att kunna reagera på pandemin och motverka dess effekter på företagen. Meddelandet fastställer att krisåtgärderna ska fasas ut. Utfasningen måste dock ske gradvis i linje med den aktuella ekonomiska situationen för att undvika att återhämtningen sker asymmetriskt mellan EU:s medlemsstater och riskerar en större lågkonjunktur på den inre marknaden.

För att bidra till den gröna omställningen syftar de kommande riktlinjerna för klimat-, miljöskydd och energistöd till att stödja företagens ansträngningar att minska koldioxidutsläppen, anta cirkulära affärsmodeller, säkerställa biologisk mångfald, utsläppsfria transporter och mer energieffektiva byggnader. För att bidra till den digitala omställningen syftar de kommande riktlinjerna för statligt bredbandsstöd till att främja utbyggnaden och

3

användningen av bredbandsinfrastruktur vilket svarar mot snabbt framväxande användarbehov.

EU-kommissionen kommer fortsätta att stödja medlemsstaternas pågående ansträngningar för att utforma paneuropeiska viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) som övervinner marknadsmisslyckanden. Detta

genom att möjliggöra banbrytande innovationer och infrastrukturinvesteringar inom prioriterade gröna och digitala områden såsom vätgas, molntjänster, hälsa och mikroelektronik. I ett efterföljande meddelandet om statligt stöd till IPCEI-projekt avser man ytterligare öka transparensen i IPCEI, underlätta små och medelstora företags deltagande i projekten och förtydliga kriterierna för att kumulera nationella medel och EU-medel.

När det gäller halvledare konstaterar EU-kommissionen att den exceptionella bristsituationen, deras relevans i värdekedjor samt beroendet av ett begränsat antal leverantörer i ett utmanande geopolitiskt sammanhang är problematiskt. EU-kommissionen anför därför att man kan tänka sig godkänna stöd för att fylla potentiella finansieringsluckor för ett europeiskt halvledarekosystem, särskilt etablering av anläggningar som är de första av sitt slag i Europa. Sådant stöd, baserat på artikel 107.3 i EUF-fördraget, skulle enligt EU- kommissionen föregås av en rigorös prövning i varje enskilt fall för att säkerställa att det är nödvändigt, ändamålsenligt, proportionerligt och inte innebär otillbörliga konkurrenssnedvridningar samt att nyttan delas brett och utan diskriminering i den europeiska ekonomin.

1.2.2Konkurrensregler och konkurrenstillsyn

Meddelandet tar sikte på konkurrenspolitikens bidrag till att möta utmaningarna med den gröna och digitala omställningen och stärkandet av en motståndskraftig inre marknad. Det anger även på vilket sätt den pågående översynen av konkurrensregelverket och konkurrenstillsynen kan komplettera EU:s strategier och nya regelverk inom dessa områden. Enligt EU-kommissionen utgörs dessa av bland annat Den europeiska gröna given, och ”Fit for 55” inom området för den gröna omställningen, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet; inom området för den digitala omställningen och Krishanteringsmekanismen för inre marknaden inom området för att skapa en motståndskraftig inre marknad.

Enligt EU-kommissionen kommer den pågående översynen av konkurrensregelverket att möjliggöra för den europeiska industrin att leda den gröna och digitala utvecklingen och stärka den inre marknadens motståndskraft samtidigt som den kommer att göra det möjligt för konsumenterna att ta del av fördelarna av en effektiv konkurrens.

2021/22:FPM24

4

1.2.2.1Konkurrenspolitikens bidrag till den gröna omställningen

Enligt EU-kommissionen kan konkurrenspolitiken bidra till att förverkliga den gröna omställningen. Konkurrenspolitiken kan komplettera regelverket inom detta område genom att säkerställa starka och konkurrenskraftiga marknader som sänder rätt prissignaler för att investeringarna ska kunna strömma in i den nödvändiga tekniken för omställningen, samtidigt som kostnaderna hålls nere för skattebetalarna. Härigenom kan det skapas rätt incitament för företag att använda resurser effektivt och förnya sina produktionsprocesser mot större hållbarhet.

Under 2020 inledde EU-kommissionen en konsultationsprocess om konkurrenspolitikens roll i den gröna omställningen. Enligt EU- kommissionen är det nödvändigt med ett effektivt samspel mellan regelverken inom detta område och konkurrenspolitiken för att uppnå målen för den gröna omställningen. Målen kan främjas genom en kraftfull tillsyn av konkurrensförbuden och koncentrationsreglerna och genom att göra det möjligt för företag att samarbeta för att gemensamt genomföra gröna initiativ samtidigt som s.k. "greenwashing" förhindras, vilket skulle kunna skada konsumenterna. Konsumenternas preferenser för hållbara produkter, tjänster

och teknik bör enligt EU-kommissionen kunna beaktasvid konkurrensbedömningen, när så bedöms lämpligt. Avtal som begränsar konkurrensen skulle enligt EU-kommissionen potentiellt kunna undantas från förbudet mot artikel 101.1 i EUF-fördraget om de fördelar som de skapar för kunder kompenserar den skada som de orsakar dem. Dessa fördelar kan till exempel omfatta att ersätta en icke-hållbar produkt med en hållbar produkt och därmed förbättra dess livslängd eller andra egenskaper, vilket ökar det värde som konsumenterna tillskriver den produkten.

Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken föreskriver ett nytt undantag från konkurrensreglerna när det gäller hållbarhetsavtal för jordbruket. EU-kommissionen kommer att utarbeta riktlinjer för att hjälpa berörda parter att genomföra det nya undantaget.

Det pågår även en process om villkoren för samarbete mellan konkurrenter kan bidra till mer hållbara produkter eller produktionsprocesser i den

pågående översynen av EU-kommissionens horisontella gruppundantagsförordningar och riktlinjer.

1.2.2.2Konkurrenspolitikens bidrag till den digitala omställningen

Meddelandet lyfter fram den digitala ekonomins växande betydelse och vikten av att konkurrens och likvärdiga villkor på den digitala inre marknaden bibehålls. Det är enligt EU-kommissionen ett centralt mål att de digitala marknaderna är konkurrenskraftiga. Det är av största vikt att säkerställa öppenhet, rättvisa och konkurrens när det gäller digitala

2021/22:FPM24

5

plattformarna. För att få ut mesta möjliga värde från plattforms- och 2021/22:FPM24
dataekonomin menar EU-kommissionen att konkurrensreglerna behöver  
fortsätta att tillämpas samtidigt som verktygslådan kompletteras och  
färdigställs. EU-kommissionens erfarenhet i konkurrensärenden har bidragit  
till förslaget till förordning om öppna och rättvisa marknader inom den  
digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) som fastställer regler för  
stora digitala plattformar som fungerar som grindvakter på digitala  
plattformsmarknader.              
Det finns enligt EU-kommissionen ett fortsatt stort behov av investeringar i  
digital infrastruktur och behoven av bl. a. bättre uppkoppling ökar ständigt.  
Huvuddelen av investeringarna i telekominfrastruktur kommer från privata  
investerare. För att öka kostnadseffektiviteten i utbyggnaden av näten  
uppmuntrar EU-kommissionen privata aktörer att samarbeta i så kallad  
"nätdelning" samtidigt som det i varje enskilt fall måste säkerställas att detta  
görs utan att otillbörligt minska konkurrensen. I framtiden skulle ytterligare  
vägledning om nätdelning kunna bli aktuella inom ramen för översynen av  
EU-kommissionens horisontella riktlinjer. EU-kommissionen menar att  
statsstöd har en viktig möjliggörande funktion när det gäller att överbrygga  
digitala klyftor och möta målen för det digitala årtiondet.      
Meddelandet lyfter fram att under beaktande av att data utgör en viktig faktor  
för företagens innovationspotential behöver tillämpningen av  
konkurrensregler komplettera policyåtgärder kring datadelning och  
utjämningen av villkor mellan grindvakter och mindre företag. I den nya  
affärsverkligheten behöver företag veta när och vilken typ av data de kan  
dela med konkurrenter, leverantörer eller kunder. Förutsägbarheten vad  
gäller konkurrensreglernas efterlevnad kommer att vara av största vikt för att  
möjliggöra ökat datautbyte. Den pågående översynen av EU-kommissionens  
horisontella riktlinjer kommer enligt EU-kommissionen att ge uppdaterad  
vägledning kring datadelning, för att säkerställa företagens möjligheter att  
inhämta mesta möjliga data utan att undergräva konkurrensen samt för att  
möjliggöra effektiviteten av andra pågående lagstiftningsinitiativ-  
Europaparlamentets och rådets förordning om dataförvaltning  

(dataförvaltningsakten) och ”Data Act”- inom dataområdet.

Meddelandet hänvisar till rapportutkastet från EU-kommissionens sektorsundersökning inom området Internet of Things från i juni 2021, i vilken potentiella problem identifierades såsom avtal om exklusivitet eller bindande förbehåll, interoperabilitetsproblem och dataackumulering.

För att stärka förmågan att hantera potentiellt konkurrensbegränsande förvärv har EU-kommissionen utfärdat riktlinjer för tillämpningen av artikel

6

22 i koncentrationsförordningen för att uppmuntra medlemsstaterna att 2021/22:FPM24
hänskjuta potentiellt problematiska transaktioner till EU-kommissionen, även  
om de inte uppfyller de nationella tröskelvärdena. Detta skulle även kunna  
vara fallet för vissa förvärv av innovativa digitala företag vars potential ur ett  
konkurrensperspektiv går utöver vad deras omsättning skulle tyda på.  
Företag kan behöva samarbeta för att få ut innovativa och mer effektiva  
lösningar som bidrar till den digitala omställningen på marknaden. Med  
tanke på de digitala marknadernas snabbrörliga karaktär och särdrag är EU-  
kommissionen redo att ge vägledning för att underlätta konkurrensfrämjande  
avtal. Som exempel kan nämnas EU-kommissionens brev till Gaia-X med  
återkoppling av hur medlemskap och arbetsmetoder i organisationen kan  
följa konkurrensregelverk.  
Digitala plattformars genomslagskraft har ökat flexibiliteten och  
tillgängligheten på arbetsmarknaden, men i vissa fall också fört med sig  
bristande arbetsvillkor. EU-kommissionen har initierat ett initiativ för att  
klargöra under vilka omständigheter konkurrensregler inte står i vägen för  
kollektivavtal för ensamföretagare i en svag position i syfte att förbättra  
deras arbetsvillkor.  
1.2.2.3 Konkurrenspolitikens bidrag till att öka motståndskraften  

på den inre marknaden

För att säkerställa bättre beredskap vid framtida kriser har EU-kommissionen meddelat sin avsikt att tillhandahålla en strukturell lösning för att skydda den inre marknadens motståndskraft, en likvärdig spelplan och en väl fungerande inre marknad i samband med eventuella framtida kriser. Konkurrenspolitiken kompletterar enligt EU-kommissionen dessa mål, eftersom den säkerställer att marknaderna förblir öppna och dynamiska. Den fastställer förutsägbara marknadsvillkor särskilt med avseende på små och medelstora företag, möjliggör starka och diversifierade leveranskedjor och åtgärdar beteenden som leder till fragmentering av den inre marknaden.

Enligt EU-kommissionen kan företag under kriser vilja ingå gemensamma produktionsavtal där samarbetet gör det möjligt för dem att kombinera sin kapacitet för att lansera en ny produkt eller tjänst. Dessutom kan företag ingå FoU-avtal, till exempel när de kombinerar kompletterande färdigheter och tillgångar, vilket kan leda till att förbättrade eller nya produkter och ny teknik utvecklas och marknadsförs snabbare än vad som annars skulle vara fallet, vilket kan säkerställa EU-ekonomins motståndskraft. Den pågående översynen av EU-kommissionens förordningar och riktlinjer för horisontella och vertikala gruppundantag kommer att uppdatera konkurrensreglerna för att stödja konkurrensfrämjande avtal i detta syfte.

7

Europeisk motståndskraft är enligt meddelandet inte möjlig utan väl 2021/22:FPM24
fungerande multilaterala och bilaterala handelssystem. Den inre marknadens  
öppenhet för handel och investeringar är en styrka och källa till tillväxt och  
motståndskraft för unionen som en stor importör och exportör. Det finns  
enligt EU-kommissionen en risk för att den spelplan som den inre marknaden  
erbjuder inte säkrar de europeiska företagens konkurrenskraft om inte rättvis  
konkurrens också garanteras på den globala arenan. Öppenhet kräver enligt  
EU-kommissionen rättvisa villkor såväl på hemmamarknaden som utanför  
denna. Den 5 maj 2021 föreslog EU-kommissionen en ny förordning för att  
ta itu med snedvridande effekter av utländska subventioner på den inre  
marknaden.  

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandet i sig har ingen påverkan på svenska regler.

Ändringarna av de regelverk som anges i konkurrensavsnittet kan dock föranleda effekter på svensk lagstiftning. De avser exempelvis hänvisningen till rättsakten om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) och arbetet med att revidera EU- kommissionens gruppundantagsförordningar för vertikala respektive horisontella avtal. I Sverige återfinns motsvarande regler i lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal, lagen

(2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling. Eftersom Sveriges inriktning hittills har varit att anpassa de svenska gruppundantagsförordningarna till EU-kommissionens ser regeringen framför sig att ändringar kommer att behöva göras i svensk lagstiftning även i dessa fall.

Ändringarna av statsstödsregelverket regleras särskilt i separata processer. Statsstödsreglerna styr vilka möjligheter Sverige och övriga medlemsstater har att stödja sina företag. De enskilda förslagen kommer därför att föranleda behov av motsvarande justering i svenska stödordningar.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Meddelandet bedöms inte i sig medföra några budgetära konsekvenser på statsbudgeten eller på EU:s budget. De föreslagna ändringarna av statsstödsregelverket kan dock komma att påverka både statsbudgeten och EU:s budget. Respektive regeländring omhändertas dock i separata processer.

8

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen ställer sig bakom den övergripande inriktningen för EU:s konkurrenspolitik som meddelandet ger uttryck för. Vidare välkomnar regeringen att EU-kommissionen betonar vikten av en europeisk konkurrenspolitik som även fortsättningsvis baseras på de grundläggande principerna om att konkurrens skapar drivkrafter för företag att vara innovativa och investera i syfte att lyckas på marknaden. Samtidigt drar konsumenter nytta av konkurrensen genom lägre priser samt fler varor och tjänster med högre kvalitet. Regeringen delar EU-kommissionens bild av att konkurrens även bidrar till globalt konkurrenskraftiga företag. En konkurrenspolitik med dessa principer som grund, en oberoende tillsyn och där anpassning av regelverk till nya marknadsförutsättningar görs kommer enligt regeringen att bidra till en stark inre marknad med välstånd för EU:s medborgare som följd.

Regeringen delar EU-kommissionens hållning att regelverk och tillämpning byggd på de grundläggande principerna utgör ett viktigt bidrag till ekonomisk återhämtning, den gröna och digitala omställningen, en fördjupad och motståndskraftig inre marknad samt till att skapa ett näringsliv med konkurrenskraftiga företag.

En uppmjukning av konkurrenspolitiken skulle enligt regeringen vara fel sätt att ta itu med de utmaningar som EU står inför. Det kan leda till negativa effekter på marknader och till bristande konkurrens med lägre grad av innovation och investeringar från företagen som följd. Det kan även påverka konsumenternas möjligheter att dra nytta av fördelarna med konkurrens. I förlängningen kan även den ekonomiska tillväxten påverkas. Enligt regeringen är en fortsatt stark konkurrenspolitik rätt väg att gå för att stärka de europeiska företagens globala konkurrenskraft och den likvärdiga spelplan och grund för välstånd som den inre marknaden utgör. Det bör också utgöra utgångspunkten för genomförandet av EU:s uppdaterade industristrategi.

I arbetet med ändringen av statsstödsregelverket kommer regeringen att vidhålla en restriktiv hållning till regelverkets utformning. Skälet till detta är statsstödsreglernas långsiktiga påverkan på svensk och europeisk konkurrenskraft. En uppluckring av de gemensamma spelreglerna på den inre marknaden riskerar att medföra en negativ spiral där de medlemsstater som har störst ekonomiska resurser gynnas på andra medlemsstaters bekostnad. Svenska företag och svenska arbetstillfällen väntas i en sådan situation påverkas negativt. En sådan uppluckring av regelverket skulle vara skadligt för både nationella budgetar och EU-budgeten. Den skulle också

2021/22:FPM24

9

riskera motverka den nödvändiga omställningen av ekonomin genom att 2021/22:FPM24
permanenta gamla affärsmodeller och strukturer och innebära att svenska och  
europeiska företag – inklusive de som mottagit stöd – i längden blir mindre  
konkurrenskraftiga på en växande global marknad. I ekonomiska termer  
skulle den svenska och europeiska ekonomin långsiktigt drabbas av en  
omfattande välfärdsförlust.  
Denna generella inställning står dock inte i motsatsförhållande till behovet av  
att justera statsstödsreglernas utformning så att de möjliggör  
samhällsekonomiskt motiverade stöd för att underlätta den nödvändiga gröna  
och digitala omställningen av ekonomin, inte minst genom stöd till  
innovation och underlättandet av privat medfinansiering. Statsstödsreglerna  
kan också behöva skärpas på andra områden så att stöd till verksamhet som  
skadar klimatet avskaffas.  

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har hittills inte öppet deklarerat sin inställning till meddelandet.

I maj 2020 gjorde dock Frankrike och Tyskland ett politiskt uttalande1 med krav på EU-kommissionen att se över sin industristrategi, särskilt med avseende på att modernisera konkurrenspolitiken. Enligt uttalandet borde konkurrenspolitiken fokusera mer på att skapa och försvara så kallade ”europeiska champions” i likhet med USA, Sydkorea, Japan och Kina. Om EU vill bli tekniskt självbestämmande borde konkurrenspolitiken, enligt uttalandet, vara mer inriktad på detta och mindre på en tillämpning som koncentrerar sig på konkurrensen inom EU och på konsumenterna.

Den 11 november 2021 ställde sig Sverige och fem andra medlemsstater bakom ett uttalande2 om vikten av att upprätthålla en stark konkurrenspolitik baserad på nuvarande ekonomiska principer för att möta utmaningarna i omvärlden. En rättvis och öppen konkurrens på EU:s inre marknad med hundratals miljoner konsumenter skapar möjligheter för stora och små företag att växa både inom och utanför EU:s gränser. Den likvärdiga spelplan som EU:s inre marknad utgör är grunden för EU:s välstånd. Lösningen för att skapa konkurrenskraftiga företag och hållbar omställning är inte att lätta på

1Politico 18 maj 2020, “Macron and Merkel defy Brussels with push for industrial champions”, by Barbara Moens and Paola Tamma,

2Politico, 11 november 2021. “Countries push back against weakened merger rules”, https://www.politico.eu/wp-content/uploads/2021/11/11/Article-Why-strong-EU- competition-and-state-aid-rules-matter_version-final.pdf

10

konkurrensregelverken och tillämpningen av dessa utan att anpassa dessa 2021/22:FPM24
med de nuvarande principerna som grund.  

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet, Ekonomiska och Sociala kommittén och regionkommittén har inte uttalat sig i frågan.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte skickats ut på remiss. Den 3 november fick dock regeringen information om att Svenskt näringsliv tillsammans med näringslivsorganisationer från ett antal andra medlemsstater skickat ett öppet brev till EU-kommissionen.

I brevet understryks bland annat att evidensbaserade och effektiva konkurrensregler och faktabaserad tillämpning av reglerna är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad inom EU. Företagen har i dag tillgång till en stor marknad där alla kan konkurrera på lika villkor på sina egna meriter. Det stimulerar effektivitet och innovation och ger en miljö för framgångsrika företag att växa och bli globala ledare. Europeiska företag ligger i framkant i många av de områden som är relevanta för hållbar och digital omställning. Optimala villkor för företagen kräver högre grad av, snarare än mindre, konkurrens. En stark konkurrenspolitik och ett starkt genomförande bidrar till att göra ekonomin mer flexibel och motståndskraftig genom att säkerställa en dynamisk ekonomi där det är mindre sannolikt att koncentrerad marknadskoncentration uppkommer.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

11

4.2 Fackuttryck/termer 2021/22:FPM24

12

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.