Informationsutbyte på asyl- och migrationsområdet

Fakta-pm om EU-förslag 2005/06:FPM47 : KOM(2005)480 slutlig

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2005/06:FPM47

Informationsutbyte på asyl- och migrationsområdet

Utrikesdepartementet

2006-02-03

Dokumentbeteckning

KOM(2005)480 slutlig

Förslag till rådets beslut om upprättande av ett system för ömsesidigt informationsutbyte om medlemsstaternas åtgärder rörande asyl och invandring.

Sammanfattning

Rådet antog den 14 april 2005 slutsatser om upprättandet av ett system för inbördes information mellan de ansvariga för asyl- och migrationspolitiken i medlemsstaterna och uppmanade kommissionen att lägga fram ett formellt lagstiftningsförslag. Kommissionen presenterade sedan förslaget den 12 oktober 2005. Målet för den planerade åtgärden är att tillhandahålla ett forum för informationsutbyte och diskussioner om nationella åtgärder i fråga om asyl och migration. Ett utökat informationsutbyte i migrationsfrågor kommer att gagna medlemsstaterna då de får bättre kunskap om de andra medlemsstaternas politik och därmed kan förbättra samordningen. Kommissionen strävar efter att förenkla och slå samman befintliga system, strukturer och nätverk på gemenskapsnivå för att inte öka den administrativa bördan på medlemsstaterna och kommissionen. Sverige anser att ett system för ömsesidigt informationsutbyte om medlemsstaternas åtgärder rörande asyl och invandring, kan bidra till en bättre samordning av medlemsstaternas politik inom området. Sverige kan dock inte stödja förslaget i dess nuvarande utformning, utan anser att det bör förtydligas och modifieras i vissa avseenden. Slutsatserna som antogs vid mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 14 april 2005 bör utgöra ramen för förslaget.

1Förslaget

1.1Innehåll

Enligt förslaget skall medlemsstaterna vara skyldiga att meddela andra medlemsstater och kommissionen vilka åtgärder de har för avsikt att vidta på asyl- och migrationsområdet, senast vid tidpunkten för offentliggörandet. Informationsplikten gäller endast åtgärder som kan tänkas påverka andra medlemsstater eller gemenskapen som helhet. Detta inbegriper även vissa rättsliga och administrativa beslut. När medlemsstaterna lämnar information av det här slaget ombeds de även att göra en sammanfattning på ett annat av gemenskapens officiella språk. Informationen skall översändas via ett webbaserat nätverk som sköts av kommissionen. Detta nätverk kommer även att användas för överföring till kommissionen i de fall medlemsstaterna är skyldiga att informera kommissionen om de bestämmelser i nationell lag som de antar på områden som omfattas av de direktiv som grundar sig på artikel 63 i fördraget. Både medlemsstaterna och kommissionen kan kräva att få ytterligare upplysningar om en viss åtgärd. En nationell åtgärd kan också bli föremål för diskussioner mellan den medlemsstat vars åtgärd diskuteras, kommissionen och alla andra medlemsstater som önskar delta. Kommissionen skall utvärdera systemet tre år efter att detta beslut trätt i kraft och med regelbundna intervaller därefter. Kommissionen skall med jämna mellanrum rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämningen av detta förslag och föreslå nödvändiga förändringar.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget innehåller inte några formella författningsförslag. Författningsåtgärder kan dock komma att krävas bl.a. för att inrätta nationella kontaktpunkter som förslaget föreskriver, t.ex. genom angivande av en ansvarig myndighet för detta. Informationen skall administreras av ett webbaserat nätverk som sköts av kommissionen. Informationen kan avse även rättsliga och administrativa beslut. Sådana beslut kan innehålla sekretessbelagda uppgifter (2 kap. 1 § och 7 kap. 14 § sekretesslagen (1980:100)). Den formella regleringen av överförandet av dessa uppgifter till ett sådant nätverk som föreslås finns i 1 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100).

1.3Budgetära konsekvenser

Den totala kostnaden för åtgärden skall belasta gemenskapsbudgeten och beräknas till 0,972 miljoner euro vilket även innefattar personal-, administrations- och därmed jämförbara kostnader. Förslaget kan för Sveriges räkning komma att ge upphov till kostnadsökningar för berörda myndigheter. Utgångspunkten är emellertid att eventuella kostnader skall rymmas inom givna ramar för den eller de myndigheter som utses som ansvariga för att göra nödvändiga analyser och leverera informationen till nätverket.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige anser att ett system för ömsesidigt informationsutbyte om medlemsstaternas åtgärder rörande asyl och invandring, kan bidra till en bättre samordning av medlemsstaternas politik inom området. Förslaget är dock alltför långtgående i dess nuvarande utformning och Sverige anser att det bör begränsas och förtydligas i vissa avseenden.

Sverige anser att slutsatserna som antogs vid mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 14 april 2005 bör utgöra ramen för förslaget. Det system som föreslås måste vara rimligt och får inte innebära onödiga praktiska eller juridiska problem för medlemsstaterna. Ett tydligt mervärde måste kunna påvisas. Sverige anser att hänsyn bör tas till övriga system för utbyte av information och statistik på asyl- och migrationsområdet. Det finns risk för att parallella strukturer upprättas, vilket Sverige motsätter sig.

Därutöver förutsätts att förslaget endast kommer att medföra marginella kostnader för medlemsstaterna, och att eventuella kostnader kan rymmas inom givna ramar för den eller de myndigheter som utses som ansvariga för att göra nödvändiga analyser och leverera informationen till nätverket.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Majoriteten av medlemsstaterna är positiva till denna form av informationsutbyte på asyl- och migrationsområdet, men har krävt ingående diskussioner på en rad punkter. Föreslagen datainsamling bör ses över och medlemsstaterna måste ges stort inflytande över genomförandet. Stora mängder onödig information och ökad arbetsbörda bör undvikas. Synpunkter på tidsramarna har framförts. Några medlemsstater har påpekat svårigheterna att inom så kort tid som angetts inrapportera på annat språk än det egna och anser att detta är något som kommissionen borde ta ansvar för. Slutligen har förslaget ansetts vara för byråkratiskt och tungrott.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europarlamentets ståndpunkt är ännu okänd.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Berörda myndigheters synpunkter är ännu okända.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget skall diskuteras vid mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 21 februari 2006. Beslut om förslaget skall tas vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 27-28 april 2006. Parallellt därmed sker behandlingen i Europaparlamentet.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Rådets beslut har sin rättsliga grund i artikel 66 i EG-fördraget. Beslut fattas i enlighet med protokollet om artikel 67 i Nice-fördraget sedan den 1 maj 2004 genom omröstning med kvalificerad majoritet i rådet och i samråd med Europaparlamentet.

3.3Fackuttryck/termer

Inga kommentarer.