Handlingsplan för företagande, stärka företagarandan i EU

Fakta-pm om EU-förslag 2012/13:FPM60 : KOM (2012) 795

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2012/13:FPM60

Handlingsplan för företagande, stärka 2012/13:FPM60 företagarandan i EU

Näringsdepartementet

2013-02-12

Dokumentbeteckning

KOM (2012) 795

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén, Handlingsplan för företagande 2020, stärka företagarandan i EU

Sammanfattning

Kommissionen har presenterat ett meddelande med förslag till åtgärder som ska stimulera små och medelstora företag. I meddelandet lyfter kommissionen fram tre pelare inom vilka de planerar ett antal åtgärder för att stärka entreprenörskapet och företagarandan i EU.

-Utbildning i företagande för att stödja tillväxt och nya företag

-Skapa en miljö som tillåter företagare att utvecklas och växa

-Användning av förebilder och inriktning på specifika grupper

Åtgärderna som kommissionen föreslår spänner från mer konkreta förslag som regleringsändringar till olika informationsinsatser och attitydstärkande åtgärder.

Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar arbetet med att stärka företagandet och entreprenörskap.Samtidigt påminner regeringen om att medlemsstaternas befogenheter på exempelvis skatteområdet och utbildningsområdet ska respekteras.

1

1

Förslaget

2012/13:FPM60

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionen aviserade i sitt meddelande om industripolitiken hösten 2012 (KOM(2012) 582) att de skulle återkomma med ett helhetsinitiativ om företagande och entreprenörskap. Många av de åtgärder som kommissionen nu samlat aviserar har sitt ursprung i arbetet med småföretagsakten (KOM(2008) 394) och andra meddelanden på olika politikområden. Detta är dock första gången som kommissionen presenterar ett meddelande som fokuserar på just entreprenörskap och företagande.

1.2Förslagets innehåll

Bakgrund

Kommissionen skriver att mot bakgrund av den aktuella ekonomiska krisen och den nya ekonomiska styrningsmekanismen, utvecklas och betonas i detta meddelande åtgärder på de områden där kommissionen i sin översyn av småföretagsakten konstaterat att kontinuerliga förbättringar behövs i medlemsstaterna och på EU-nivå.

Alla små och medelstora företag är olika: de varierar i storlek och i fråga om verksamhetsområde och juridisk form, vilket förutsätter ett korrekt anpassat politiskt beslutsfattande. Denna princip gäller såväl fria yrken som enskilda företagare, som också bidrar avsevärt till EU:s ekonomi. Principen om att ”tänka småskaligt först” måste bli utgångspunkten för EU:s och medlemsstaternas politik. Vi måste arbeta för att se till att företagande är en attraktiv möjlighet för EU-medborgarna. Det omfattar även företagare inom social verksamhet, vars potential ofta underskattas. Dessa företagare skapar hållbara arbetstillfällen och har visat sig vara mer motståndskraftiga mot krisen än den övriga ekonomin. Sociala företagare är innovatörer, utvecklar det sociala införlivandet och bidrar till att nå målen i Europa 2020-strategin.

Kommissionen anser att handlingsplanen utgör en grund för beslutsamma gemensamma insatser för att frigöra EU:s företagarpotential, undanröja de befintliga hindren och revolutionera företagarkulturen i EU. Den syftar till att underlätta skapandet av nya företag och till att skapa ett klimat som tillåter befintliga företagare att utvecklas och växa. I handlingsplanen föreslås tre områden där åtgärder omedelbart bör vidtas:

1.Utbildning i företagande för att stödja tillväxt och nya företag.

2.Förbättrade ramvillkor för företagande genom undanröjande av strukturella hinder och genom stöd i avgörande faser av företagens livscykel.

3.En mer dynamisk företagarkultur i EU: stöd för en ny generation av företagare.

i)Åtgärdspelare 1 Utbildning i företagande för att stödja tillväxt och nya företag

2

- Nya grundförutsättningar: utökad och bättre utbildning i företagande

2012/13:FPM60

Företagande är en nyckelkompetens inom det europeiska ramverket, och motsvaras av en åtgärd i kommissionens aktuella meddelande om en ny syn på utbildning. Företagande som ett verktyg för att öka anställbarhetsnivån betonas också i den årliga tillväxtöversikten 2013. Ett antal medlemsstater har framgångsrikt infört nationella strategier för utbildning i företagande och införlivat sådan utbildning som en obligatorisk del i läroplanen, men det är inte tillräckligt. Utbildningen bör göras mer verklighetsförankrad genom praktiska och empiriska inlärningsmodeller och erfarenhet från verkliga företagare. Fastställda lärandemål för företagande krävs för alla utbildningsinstanser, i syfte att införa effektiva inlärningsmetoder för företagande i undervisningen. Praktiska erfarenheter av företagande kan också komplettera utbildningen. Ungdomar bör uppmuntras att utveckla entreprenörskompetens genom informell och icke-formell utbildning, som exempelvis ideellt arbete. Dessa erfarenheter bör också valideras och erkännas, i enlighet med kommissionens rekommendation på detta område.

- …och nya gränser: högre utbildning i företagande

Betydelsen av högre utbildning i företagande sträcker sig långt bortom spridningen av kunskap och omfattar även deltagande i ekosystem, partnerskap och industriallianser. I och med att högteknologiska företag med hög tillväxt allt mer är i fokus för den offentliga näringslivspolitiken, utgör högskolor och universitet en aktiv del av medlemsstaternas och EU:s innovationspolitik. Kommissionen tycker att universiteten bör bli mer näringslivsinriktade. Därför har kommissionen i samarbete med OECD redan utarbetat en ram för näringslivsinriktade universitet. Denna ram syftar till att hjälpa intresserade universitet att utvärdera sin egen verksamhet och öka sin kompetens med hjälp av skräddarsydda inlärningsmodeller.

ii) Åtgärdspelare 2 – Skapa en miljö som tillåter företagare att utvecklas och växa

-Bättre tillgång till finansiering

Ett viktigt inslag i ett framgångsrikt företagsekosystem är

att det finns en rad investerare i ett tidigt skede (riskkapitalinvesterare och företagsänglar) som tillhandahåller såddfinansiering och riskkapital under första finansieringsrundan. Dessa investerare har stöd av ett omfattande nätverk med branschkollegor och tillhandahåller

värdefull kunskap och värdefullt stöd i fråga om marknaden och utvecklingen av det ”smarta riskkapitalet”. Sådana investeringar kan också främjas genom skatteincitament.

- Stöd för nya företag i de kritiska faserna av företagens livscykel och för att hjälpa dem att växa

3

Omkring 50 % av alla nya företag går i konkurs under de fem första åren.	2012/13:FPM60
Om EU:s företagare ska lyckas skapa den tillväxt som vi förväntar oss av
dem, måste vi avsätta större resurser för att hjälpa dem att ta sig igenom
denna period. Företagen saknar ofta ett lämpligt ekosystem som gör det
möjligt för dem att växa. Viktiga livlinor kan tillhandahållas av stödtjänster
med goda kunskaper om marknaderna, vilket skulle öka nya företags
framgångar avsevärt. Helhetsprogram med viktiga inslag som exempelvis
ledarskapsutbildning, handledning inom forskning och utveckling samt
nätverkande med andra företag, potentiella leverantörer och kunder skulle
utgöra ett effektivt stöd. Företagare behöver allt oftare råd och stöd för att
hantera resursknapphet och osäkra försörjningskedjor genom strategiska
investeringar och produktutveckling. Många småföretag står också under
ökat tryck från sina kundföretag att uppfylla nya standarder och
konstruktionskrav som rör ökad resurseffektivitet och återvinnbarhet. Att
undanröja hindren för den inre marknaden och därigenom skapa lika
konkurrensvillkor kommer att hjälpa företagen att utveckla sin
gränsöverskridande verksamhet. Detta omfattar att ta itu med
dubbelbeskattning och att avskaffa oförenliga skatteregler och andra
skatteåtgärder som utgör gränsöverskridande hinder på den inre marknaden
och för utländska investeringar i EU.
- Frigöra nya affärsmöjligheter i den digitala åldern
En bättre användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan
avsevärt bidra till nya företags utveckling. IKT är en viktig tillväxtkälla för
de nationella ekonomierna och europeiska små och medelstora företag som
tillämpar IKT växer två till tre gånger snabbare. Som kommissionen anger i
sitt meddelande om industripolitiken måste ”företagarna […] också till fullo
ta vara på den digitala inre marknaden som förväntas växa
med 10 % om året fram till 2016.” Med utgångspunkt i den digitala agendan
och flaggskeppsinitiativen inom industripolitiken kommer kommissionen att
hjälpa företagare och små och medelstora företag att fullt ut utnyttja
potentialen hos IKT, såväl när det gäller utbudet av nya digitala produkter
och tjänster som efterfrågan och en smart användning av denna teknik.
- Underlätta företagsöverlåtelse
Varje år överlåts omkring 450 000 företag med 2 miljoner anställda inom
EU. Ändå kan det vara så komplicerat att överlåta ett företag att
uppskattningsvis 150 000 företag med 600 000 arbetstillfällen kan försvinna
årligen. Detta beror främst på lagstiftnings- eller skattebördor, bristande
kunskaper om de nödvändiga förberedelserna och bristen på
transparenta marknader för sådana överlåtelser, samt de långa tidsperioder
som krävs för att uppfylla formkrav. Vidare gör även faktorer som företagens
associationsform (enskild firma) och ålder (särskilt för företag som är funnits
i mindre än tre år) dem sårbara. Därför är misslyckade överlåtelser vanligast
för de minsta företagen. Dessa företag bedriver kontinuerlig verksamhet med
etablerade produkter, marknader och kunder och har därför större chans att
	4

överleva än nya företag. Potentiella företagare bör känna till att förvärvet av	2012/13:FPM60
ett företag med kontinuerlig verksamhet kan vara ett attraktivt alternativ till
att starta ett nytt företag. Överlåtelser bör underlättas för såväl företagare
som vill överlåta sitt företag som förvärvaren.
- Omvandla misslyckanden till framgångar: en andra chans för företagare vid
hederliga konkurser
Forskningen att företag som drivs av personer med tidigare erfarenhet av att
driva företag är mer framgångsrika och överlever längre än andra nystartade
företag samt har fler anställda. Företagsmisslyckanden bör därför inte leda
till ett ”livstidsstraff” med förbud för all ny företagsverksamhet utan bör
betraktas som en möjlighet till lärdomar och förbättringar – en synpunkt som
vi i dag redan fullt ut har accepterat som grunden för framgångar inom
vetenskaplig forskning. Alla försök att främja en ny generation med
företagare bör följaktligen omfatta en försäkran om att de inte för evigt
kommer att förbjudas från att starta fler företag om de misslyckas vid första
försöket. Konkurrenslagstiftningen måste alltså tillåta snabba och effektiva
sätt att inge fordringar och få ersättning för fordringsägande företag, medan
snabbare och mindre kostsamma förfaranden för avveckling av företag och
ackordsförfaranden efter konkurs bör införas.
- Regelbördan: tydligare och enklare regler
Att minska den onödiga eller alltför betungande regelbördan är fortfarande
en av kommissionens politiska prioriteringar. I det syftet inleddes, utöver
konferenser i medlemsstaterna, ett offentligt samråd den 1 oktober 2012 för
att identifiera de tio mest betungande EU-rättsakterna. Resultatet av detta
samråd kommer tillsammans med en mer specifik analys att beaktas vid
bedömningen av behovet av en översyn av EU-lagstiftningen på specifika
områden. De regleringsskyldigheter som påförs företagen bör vara tydliga
och enkla. Utöver att skydda folkhälsan, arbetsmiljön och miljön bör tydliga
regelverk garantera lika konkurrensvillkor, rättvis och fri konkurrens,
affärssäkerhet och marknadsförutsägbarhet.
Smart lagstiftning kan också främja innovation och placera europeiska
företag i ledningen för viktig teknik och viktiga tjänster. Överlappande eller
ej samordnad licensiering bör emellertid avskaffas. Betungande formaliteter
som exempelvis kravet på att kunna styrka att offentliga handlingar är
autentiska (t.ex. företagsregister) bör även avskaffas för företagsverksamhet
på den inre marknaden.

iii) Åtgärdspelare 3 – Användning av förebilder och inriktning på specifika grupper

- Ett nytt synsätt: företagare som förebilder.

5

Inom EU finns ett begränsat antal välkända företagsframgångssagor. Det	2012/13:FPM60
beror på att företagande inte har framhållits som ett karriäralternativ. Inom
EU betraktas ”företagare” sällan som ett eftertraktat yrke. Trots att företagare
skapar sysselsättning och driver ekonomin
framåt, framhålls framgångsrika företagare inte som förebilder i media. Detta
gör företagande till ett mindre attraktivt yrke för unga människor, och
avskräcker människor från att vilja bli företagare.
En viktig åtgärd för att ändra företagarkulturen är därmed att ändra synen på
företagare genom praktisk och positiv kommunikation om företagares
bedrifter, om deras värde för samhället och om möjligheterna att skapa nya
företag eller förvärva företag som en karriär. För att lyckas med detta måste
företagarnas roll som förebilder stärkas, med beaktande av mångfalden av
olika typer av företagare och framgångsmodeller.
- Nya möjligheter: att nå ut till kvinnor, äldre, invandrare, arbetslösa och
unga.
Demografiska grupper som är underrepresenterade inom företagarvärlden i
EU som helhet och särskilt när det gäller nystartade företag är unga
människor, kvinnor, funktionshindrade och invandrare. EU måste ge dessa
grupper en möjlighet att ta sig in i företagarvärlden i syfte att skapa
arbetstillfällen, stärka dessa gruppers ekonomiska ställning och sociala
inflytande och lyfta fram deras kreativa och innovativa kapacitet.
- Kvinnor
Kvinnor utgör en stor grupp med företagarpotential i EU. Kvinnor som
startar och driver företag möter enligt kommissionen fler svårigheter än män,
särskilt när det gäller tillgången till finansiering, utbildning, nätverkande och
med att förena företagandet med familjelivet. Potentiella kvinnliga företagare
bör informeras om programmen för företagsstöd och möjligheterna till
finansiering.
Under 2009 inrättade kommissionen Europeiska nätverket med
ambassadörer för kvinnligt företagande, som fungerar som inspiration för
kvinnor som är potentiella företagare. Detta initiativ följdes upp 2011 av
Europeiska nätverket av mentorer för företagande kvinnor , som ger ideell
rådgivning till kvinnor som startar och driver nya företag.
- Äldre
Eftersom människor lever längre och blir friskare håller de traditionella
modellerna och valen när det gäller pensionering på att förändras. Äldre
personer som vill starta sitt första företag bör kunna använda samtliga
befintliga stödtjänster. Äldre företagare kan också vara en värdefull resurs
för andra företagare. Pensionerade företagare besitter värdefulla kunskaper
	6

och värdefull erfarenhet som kan göra det lättare för en oerfaren	2012/13:FPM60
företagsgrundare att starta och driva ett företag. Dessa kunskaper utgör ett
värdefullt europeiskt intellektuellt kapital som bör utnyttjas på bästa sätt.
- Invandrarföretagare
Invandrare utgör en viktig grupp med potentiella företagare i Europa. De
företag som drivs av invandrare i EU i dag är dock ofta små- och
mikroföretag med få eller mycket få anställda. De är också små i jämförelse
med inhemska företag med avseende på omsättning och vinst. Kvalificerade
invandrargrupper möter ofta juridiska problem, begränsade arbetsmarknader
och karriärmöjligheter, vilket gör att de väljer att bli egenföretagare. Det bör
också noteras att vissa tredjeländer för en särskilt attraktiv invandringspolitik
för att underlätta ankomsten av företagare. De mer sårbara grupperna med
mindre kvalificerade invandrare bör också beaktas. Förutom att invandrare
startar fler företag än övriga befolkningen misslyckas de oftare på grund av
bristen på information, kunskaper och språkkunskaper.
- Arbetslösa, särskilt ungdomar
Allt affärsutvecklingsstöd bör omfatta vägledande information och vara
kopplat till stödtjänster, rådgivning, företagscoachning och mentorskap.
Detta stöd kan också omfatta tillhandahållande av särskild kompetens
(exempelvis förmåga att se affärsmöjligheter, affärsplanering, ekonomisk
förvaltning, försäljning och marknadsföring), antingen via
informella kanaler (t.ex. inom ramen för ett mentorskapsprogram) eller mer
formellt genom deltagande i en kurs. Stödet bör inriktas på de grupper som
har störst potential (exempelvis arbetslösa arbetstagare med yrkeskunskaper,
kvinnor eller unga), och bör utgå från ett nära samarbete mellan
arbetsförmedlingar och tillhandahållare av företagsstöd och finansiering.
Målet är att bidra till en smidig övergång för arbetslösa till egenföretagande,
att göra deras företag mer hållbara samt skräddarsy stöd för grupper i behov
av ytterligare resurser, som exempelvis unga personer eller personer som
kanske inte bäst nås genom traditionella kanaler för företagsstöd.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Inte aktuellt

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Eventuella budgetära konsekvenser får beräknas för respektive förslag då de realiseras. Förslag som innebär att medel från EU-budgeten används kan komma att kräva nationell medfinansiering, det behöver dock inte vara offentliga medel. Eventuella medel från statsbudgeten ska tas inom ram.

7

2012/13:FPM60

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar arbetet med att stärka företagandet och entreprenörskap.Samtidigt påminner regeringen att medlemsstaternas befogenheter på exempelvis skatteområdet och utbildningsområdet måste respekteras.

Regeringen är vidare positiva till tillämpningen av principen tänk- småskaligt-först vid regelgivning och ställer sig bakom kommissionens arbete med smart lagstiftning för att förenkla för företagen. Däremot anser regeringen att det är olämligt att generellt undanta små företag från ny lagstiftning och att undantag eller lättnader för små företag alltid måste bedömas och analyseras från fall till fall.. Regeringen är positivt inställd till förslagen att arbeta med olika målgrupper även om kommissionen tydligare kunde redovisat att åtgärderna ska göras utifrån behovet av långsiktig hållbar tillväxt

Även inriktningen mot att stärka utbildningsystemet för att förbereda elever för arbetsmarknaden och eventuellt rollen som entreprenör är positiv. Dock vill regeringen understryka medlemsstaternas befogenheter inom utbildningsområdet och ställer sig tveksamt till detaljreglering av utbildningarnas innehåll. Universiteten och högskolorna ska samverka med det omgivande samhället men vara självbestämmande över sin verksamhet och utbildningarnas innehåll.

Det är också viktigt att arbeta med att ta bort de hinder som finns kvar för att stärka funktionen hos den inre marknaden och det hade varit välkommet om kommissionen i meddelandet hade berört de möjligheter som uppstår i samband med omställningen till en grön ekonomi..

Det är vidare viktigt att de åtgärder som kommissionen vidtar görs i samverkan med och kompletterar medlemsstaterna egna insatser. I det perspektivet vill regeringen också påminna om att både kommissionen och medlemstaterna har ett ansvar för arbetet med att stärka tillgången till kapital för små och medelstora företag. Regeringen är också, med hänsyn till medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet, tveksam till kommissionens uppmaningar på skatteområdet. De är i många fall alltför långtgående och detaljerade avseende utformningen av medlemsstaternas skattesystem.

8

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

2012/13:FPM60

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu ej kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu ej kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter är ännu ej kända.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Ej aktuellt

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Regeringen bedömer att meddelandet är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet kommer att behandlas vid rådets möte (Konkurrenskraft) den 19 februari 2013 genom en riktlinjedebatt.

4.2Fackuttryck/termer

-

9