Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) - förslag om inledande drift

Fakta-pm om EU-förslag 2008/09:FPM134 : KOM (2009) 223

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM134

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) - förslag om inledande drift

Näringsdepartementet

2009-07-02

Dokumentbeteckning

KOM (2009) 223

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011-2013)

Sammanfattning

Förslaget syftar till att anta en rättslig grund för GMES-programmet och gemenskapens finansiering av GMES inledande drift (2011–2013). Programmet ska tillhandahålla operativa GMES-tjänster under perioden i större skala genom att man bygger vidare på och kompletterar den utvecklingsverksamhet som finansierats inom rymdtemat i sjunde ramprogrammet och mellanstatliga och nationella insatser. Gemenskapens insatser kommer att inriktas på hela tjänstekedjan när det gäller katastrofhantering och landövervakning, dataförsörjning och infrastruktur. Ett fullt utbyggt GMES-program förväntas införas i samband med nästa fleråriga budgetram (från och med 2014).

Förslaget avser att göra det möjligt att tillhandahålla katastrofhanteringstjänster på dygnet-runt-basis till olika aktörer inom katastrofhantering på europeisk och nationell nivå samt relevanta FN-organ, så att de kan sätta in mer effektiva och verkningsfulla åtgärder vid till exempel humanitära katastrofer. Förslaget ska också göra det möjligt att tillhandahålla landövervakningstjänster såsom europeiska marktäckekarteringar, stadskartor med hög upplösning, jordmånskartor och tematiska kartor till bland annat offentliga miljömyndigheter, för politiska åtgärder, miljöövervakning och tillsyn. Förslaget ska även bidra till att miljöinformation tas fram och görs tillgänglig för allmänheten, vilket är i linje med principerna för Århuskonventionen, INSPIRE-direktivet och det gemensamma miljöinformationssystemet (SEIS). Genom sänkta kostnader för informationsåtkomst ska tillväxten stimuleras av tjänstemarknaden som använder sådan data med ökad sysselsättning, innovation och internationell konkurrenskraft som följd. Slutligen avser förslaget att lösa finansieringen av driften av GMES rymdkomponent, för t ex datamottagning och styrning av satelliterna.

Ramen för gemenskapens finansiering av GMES inledande drift föreslås bli 107 miljoner euro inom nuvarande budgetram. Mera detaljerad information om varifrån dessa medel ska hämtas inom budgetramen saknas dock för närvarande. Till detta belopp kommer 43 miljoner euro genom finansiering genom rymdtemat i sjunde ramprogrammet, totalt 150 miljoner euro.

Regeringen välkomnar förslaget och anser att det är angeläget att det ges goda förutsättningar för ett uthålligt genomförande av GMES. De osäkerheter som råder kring finansieringen av förslaget gör dock att regeringen avvaktar med ett mera preciserat ställningstagande.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Förslaget har sin utgångspunkt i bl.a. resolutionen om en europeisk rymdpolitik som antogs av rådet den 21-22 maj 2007. I resolutionen betonas behovet av att kommissionen föreslår en ordning för finansiering, en operationell infrastruktur och en effektiv styrning av GMES. I resolutionen Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken som antogs av rådet den 25-26 september 2008 bekräftar rådet den fortsatta prioriteringen att skyndsamt genomföra GMES och behovet av att utarbeta en handlingsplan som leder till upprättande av ett EU-program för GMES. Vid rådets möte den 29 maj 2009 antogs en resolution som upprepade vikten av ett snabbt genomförande av GMES-tjänsterna med början 2011 och underströk behovet av att prioritera finansieringen av driften av GMES rymdkomponent.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget handlar om former och finansiering för att sätta i drift ett program för jordobservation, genom rymdbaserad och markbaserad infrastruktur, som kan övervaka hot mot jordens miljö och säkerhet och bidra med ändamålsenlig, aktuell och pålitlig information. Det är mot den bakgrunden som genom GMES utvecklas en egen oberoende operationell kapacitet för informationsförsörjning.

GMES är uppbyggt kring tre delar:

Den första delen omfattar satellitdata och handlar om observationer från den rymdbaserade infrastrukturen. Denna infrastruktur utgörs i allt väsentligt av nuvarande och planerade fjärranalyssatelliter, inom ramen för samordnade nationella och europeiska rymdprogram.

Den andra delen omfattar In-situ1 som kommer att vara beroende av kapaciteter och tjänster både inom och utanför EU. Denna infrastruktur bidrar med data om bl.a. hav och atmosfären.

Den tredje delen avser tjänsteutveckling. Ett tjänsteområde avser den marina miljön och atmosfären. Dessa tjänster bidrar med information för att övervaka och bättre förstå klimatförändringarna. Ett annat tjänsteområde omfattar land, krisberedskap och säkerhet. Denna del innehåller geo-information för miljöövervakning av land, krisberedskap och säkerhetstillämpningar, t ex för ökad säkerhet inom sjöfarten.

Det särskilda syftet med förslaget är att anta en rättslig grund för GMES-programmet och gemenskapens finansiering av GMES inledande drift. Driften för perioden (2011–2013) kommer att skötas av kommissionen inom ramen för EU:s övergripande GMES-verksamhet, som även omfattar EU:s forskningsinsatser och GMES-partnernas insatser.

I förslaget till förordning fastställs inledningsvis syftet med förordningen, och det övergripande innehållet i GMES-programmet. Vidare beskrivs omfattningen av GMES inledande drift som kommer att omfatta insatser på följande områden:

a)Katastrofhanteringstjänster.

b)Landövervakningstjänster.

c)Stöd till användarnas utnyttjande av tjänsterna.

d)Dataförsörjning.

e)GMES rymdkomponent.

Urvalet av de första tjänsterna har gjorts på grundval av vissa kriterier såsom tillräckligt mogen teknik, kontinuitet med andra pågående insatser utanför ramprogrammen för forskning, t.ex. för marktäckedata och bevisad utvecklingspotential för tjänster i senare led. Man har också tagit hänsyn till att tjänsteleverantörerna är aktörer i näringslivet som skulle upphöra med sin verksamhet utan kompletterande insatser från EU:s sida. Tjänster som rör havsövervakning och atmosfärsövervakning tillhandahålls däremot främst av offentliga institutioner som bedöms kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet under perioden före 2013 även utan gemenskapsstöd. När det gäller katastrofhanteringstjänster vill man helst att katastrofhanteringskartor kan göras tillgängliga på operativ basis för myndigheter för räddningstjänst och civilskydd redan under 2011 så att de inte behöver vänta till 2014. Efter 2013 avser EU att se till att alla GMES-tjänster, inklusive havs- och atmosfärsövervakningstjänster tillhandhålls på operativ basis.

Förslaget beskriver också hur GMES inledande drift ska organiseras. Kommissionen ska ansvara inte bara för sitt eget bidrag till GMES utan även för den övergripande samordningen. ESA anförtros uppgiften att ansvara för det tekniska genomförandet av GMES rymdkomponent. Det sägs också att kommissionen ska se till att GMES-programmet överensstämmer med kommissionens övriga politik.

Förslaget anger vidare att gemenskapsfinansieringen ska få ske genom bidragsavtal och offentliga upphandlingar. Det finns också bestämmelser om tredjeländers deltagande i GMES-programmet. Med tanke på GMES globala karaktär är det ytterst viktigt att tredjeländer kan delta när avtal och förfaranden tillåter det.

Den övergripande ramen för gemenskapens finansiering av GMES inledande drift föreslås bli 107 miljoner euro. Mera detaljerad information om varifrån dessa medel ska hämtas inom budgetramen saknas dock för närvarande. Till detta belopp kommer 43 miljoner euro genom finansiering genom rymdtemat i sjunde ramprogrammet som kompletterande inledande åtgärder. Totalt 150 miljoner euro föreslås därmed bli tillgängligt för GMES programmets inledande drift. Anslag ska beviljas årligen.

I förslaget slås syftet fast att skapa fullständig och öppen tillgång till information, dock med förbehåll för eventuella begränsningar för EU:s säkerhetsintressen. Åtgärderna kommer regelbundet att övervakas i linje med tillämpliga gemenskapsbestämmelserna. Förslaget innehåller också bestämmelser om genomförandet. Årliga arbetsprogram kommer att beslutas av en särskild kommitté som kommer att biträda kommissionen med genomförandet av GMES inledande drift. Arbetsprogrammen kommer att innehålla en mer detaljerad beskrivning av verksamheten i linje med prioriteringarna för GMES. I vanlig ordning kommer också lämpliga åtgärder att vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget till förordning blir direkt bindande för medlemsstaterna och behöver inte särskilt regleras i nationella författningar. Däremot kan förslaget få konsekvenser för befintliga svenska regler inom området.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Regeringen delar åsikten i förslagets konsekvensanalys om behovet av ett gemensamt system. Regeringen anser vidare att gemenskapsfinansiering är det mest kostnadseffektiva medlet och att målen inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna eftersom data från de olika medlemsstaterna måste aggregeras på europeisk nivå. Bristande samordning av jordobservationstjänster gör det också svårt att utöva tillsynen över EU:s miljölagstiftning.

Regeringen är positiv till att genomförandet respekterar nuvarande budgetram och inte föregriper nästa fleråriga budgetram. Dock saknas närmare redovisning av hur delar av lagförslaget ska finansieras framöver. Budgeten för den inledande driften, enligt förslaget, behöver dock brytas ner och specificeras för att närmare kunna bedöma finansieringsbehov för programmets olika delar. Den föreslagna allokeringen kan också behöva ställas mot andra behov i den fortsatta behandlingen av förslaget.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att förslaget som innebär en snabb uppstart av GMES-programmet har presenterats. Jordens miljöproblem och klimatutmaningar har alltmer övergått till att vara gränsöverskridande och storskaliga. Det ökar behovet av mångfasetterade analysverktyg såsom GMES som är viktigt för att stödja europeiskt miljöarbete och bidra till det globala samarbetet på området.

Regeringen ser ett värde i att påbörja driften av flera tjänster inom GMES redan 2011. Förslaget ger också god grund till ett mer långsiktigt, uthålligt genomförande av GMES.

Regeringen är i princip positiv till principerna om en öppen datapolicy och fri tillgänglighet till data och information från GMES. Det är nödvändigt för att få stor spridning och främja användningen och är en viktig grund för det fortsatta arbetet med programmet. Det är dock viktigt att beakta bl.a. sekretess-, säkerhets- samt sårbarhetsaspekter när denna typ av information och tjänster övervägs bli öppet tillgängliga. Det bör även beaktas att viss information som kan komma att ingå som In-situ är avgiftsfinansierad.

Det är viktigt att GMES knyts till användarna via strukturer som är nära användarsamfundet för att GMES ska vara användardrivet. På sikt bör även användarna stå för kostnaderna för de tjänster som de använder sig av. Ett starkt fokus på användarna är en nyckel till framgång för GMES och är en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

Regeringens utgångspunkt är att tillhandahållandet av de satellitdata och tjänster som GMES genererar ska integreras i den infrastruktur som nu byggs upp på europanivå och nationellt till följd av direktivet 2007/2/EG Inspire

De osäkerheter som råder kring delar av finansieringen av förslaget gör att regeringen dock avvaktar med ett mera preciserat ställningstagande kring lagförslagets helhet.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Det finns sedan tidigare en bred enighet kring betydelsen av GMES. Detta har manifesterats inom ramen för de resolutioner om den europeiska rymdpolitiken som antagits av rådet. Förslaget välkomnades av medlemsstaterna när det presenterades vid rådets möte den 29 maj 2009.

2.3Institutionernas ståndpunkter

-

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 157.3 i EG-fördraget. Medbeslutande med Europaparlamentet. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet. Ekonomiska och sociala kommittén ska höras.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Betydelsen av att respektera subsidiaritet och proportionalitet betonas av kommissionen i anslutning till styrningen av GMES. Det framhålls i samband med partnerskapen att dessa ska tillförsäkra att beslutsfattande grundat på en tydlig fördelning av roller och ansvar och fullt ut respektera subsidiaritet.

Förslaget följer proportionalitetsprincipen eftersom de operativa GMES-tjänsterna inom landövervakning och katastrofhantering inte ersätter befintliga tjänster utan kompletterar dem. Dessutom tillhandahålls tjänster centraliserade på gemenskapsnivå bara när det är absolut nödvändigt.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Föreliggande förslag om ett GMES-program är resultatet av att kommissionen i de rådsslutsatser som antogs av rådet den 2 december 2008, uppmanades genomföra en handlingsplan för det fortsatta genomförandet av GMES, och i det sammanhanget, inom ramen för nuvarande budgetramar, ange EU:s finansiering fram till 2013. Resolutionen anger också att handlingsplanen bl.a. ska omfatta den övergripande ledningen och en hållbar finansiering av GMES.

Förslaget har tillställts europaparlamentet och rådet för behandling och inrättandet av en förordning som är direkt bindande i alla medlemsstater. Förslaget kommer att beredas i berörd kommitté och rådsarbetsgrupp med målet att en förordning ska kunna träda i kraft i god tid före utgången av år 2010.

4.2Fackuttryck / termer

Direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) trädde i kraft den 15 maj 2007. Bakgrunden till direktivet är behovet av bättre tillgång till sådan rumslig information (geografisk) som kan ha betydelse för människors hälsa och miljön, för att utforma EU:s miljöpolitik. Direktivet innebär bland annat att medlemsstaterna ska skapa och driva egna sammanhängande elektroniska system (infrastrukturer) av enkelt användbara elektroniska tjänster (informationshanteringstjänster) som gör den rumsliga informationen tillgänglig via Internet för såväl allmänheten inom EU som för myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter inom EU i deras arbete som rör miljön.

I Europeiska kommissionens meddelande Mot ett gemensamt miljöinformationssystem (SEIS), KOM (2008) 46 final, fastställs en strategi för att modernisera och förenkla insamlingen, utbytet och användningen av de data och den information som krävs för utformningen och genomförandet av miljöpolitiken. Strategin innebär att dagens, i huvudsak centraliserade, system för rapportering successivt ska ersättas av system som bygger på åtkomst, gemensam tillgång och kompatibilitet. Det övergripande syftet är att bibehålla och förbättra kvaliteten på och tillgången till den information som krävs för miljöpolitiken. Tanken är att skapa bättre lagstiftning och minimera det administrativa arbetet.

[1]

avser data som samlas in av i) alla nät av sensorer som installerats på land, i hav och vatten, och i atmosfären med syfte att mäta och ge en fullständig beskrivning av jordens olika system, t.ex. klimatet, ii) alla observationer som syftar till att samla in socioekonomiska data, data om marktäcke och markanvändning, geologi, markförhållanden, information om biologisk mångfald och andra geografiska data (till exempel höjdskillnader, administrativa gränser, transportnät och nät för allmännyttiga tjänster etc.).