Förslag till EU:s årsbudget för 2014

Fakta-pm om EU-förslag 2012/13:FPM134 : KOM (2013) 450

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2012/13:FPM134

Förslag till EU:s årsbudget för 2014

2012/13:FPM134

Finansdepartementet

2013-07-22

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 450

Förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014

Sammanfattning

Budgeten för 2014 blir den första i den fleråriga budgetram som omfattar perioden 2014-2020. Ramarna, eller utgiftstaken, för 2014 års budget är lägre än ramarna för 2013, vilket är ett resultat av förhandlingen om nästa fleråriga budgetram (MFF). Taket för åtaganden är knappt 10 miljarder euro lägre och taket för betalningar är 8 miljarder euro lägre, jämfört med taken för åtaganden respektive betalningar i budgetramen för 2013.

Kommissionen föreslår en budgetnivå med en mycket begränsad marginal för åtaganden. Kommissionen lämnar därutöver en närmast obefintlig marginal för betalningar på 0,2 miljoner euro, vilket kan jämföras med marginalen för 2013 års beslutade budget på ca 11 miljarder euro. Åtagandeanslagen inom ram föreslås till 142 011 miljoner euro, vilket lämnar en marginal på 529 miljoner euro. Denna nivå är 8 778 miljoner euro lägre jämfört med 2013. Betalningsanslagen inom ram föreslås till 135 866 miljoner euro med endast en marginal på 0,2 miljoner euro. Denna nivå är 8 427 miljoner lägre jämfört med 2013.

Förslaget som helhet ligger inom de utgiftsramar som Europeiska rådet beslutat i februari 2013 för den fleråriga budgetramen för perioden 2014- 2020. Budgeten ska enligt kommissionen framför allt inriktas mot att stävja ungdomsarbetslöshet, stödja medlemsstaternas politik för investeringar och tillväxt samt finansiering för små och medelstora företag. Kommissionen anser att EU-budgetförslaget har en viktig uppgift att fylla för att främja jobb- och tillväxtskapande utveckling i EU.

Regeringen anser att EU:s årsbudget ska präglas av budgetrestriktivitet och att den slutligt antagna budgeten för år 2014 med god marginal ska rymmas inom den fleråriga budgetramen för åren 2014-2020. Regeringen förespråkar tillräckliga marginaler mellan utgiftstaken i budgetramen för de olika utgiftsrubrikerna och de beslutade budgeterade utgifterna i årsbudgeten. Mot bakgrund av detta och inför den kommande förhandlingen med Europaparlamentet, kommer regeringen att driva en mycket restriktiv linje under budgetförfarandet.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

EU-budgeten hanterar alla inkomster och utgifter som EU har enligt Romfördraget och fördraget om EU:s funktionssätt. EU-budgetens inriktning och utgiftsnivå bestäms framförallt av den fleråriga budgetramen, av nivån på utgifterna som fastställs i EU:s lagstiftning och av EU:s årliga budgetprocess. Huvuddelen av budgeten går till EU:s strukturfonder (rubrik 1b) och jordbrukspolitiken (rubrik 2).

Budgeten för 2014 blir en första i den kommande fleråriga budgetramen som omfattar perioden 2014-2020. Europeiska rådet träffade enhälligt en överenskommelse om nästa budgetram den 8 februari i år. Europeiska rådet och Europaparlamentet träffade den 27 juni en politisk överenskommelse om nästa fleråriga budgetram, men det återstår för de respektive institutionerna att godkänna budgetramsförordningen, i vilken bl.a. ramarna för nästa budgetperiod slås fast. Budgetramen innehåller så kallade utgiftstak för de olika utgiftsrubrikerna, utgiftstak för den totala nivån samt ett inkomsttak.

Enligt artikel 314 i fördraget om EU:s funktionssätt ska rådet och Europaparlamentet fastställa unionens årliga budget med ett särskilt budgetförfarande, som tar sin utgångspunkt i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Budgeten är uppdelad i fem utgiftsrubriker samt en rubrik för tillfälliga kompensationer med anledning av utvidgning, som tillsammans ska rymmas under den fleråriga budgetramen. Varje utgiftsrubrik är i sin tur indelad i olika politikområden. Budgeten är uppdelad i åtagande- och betalningsanslag. Åtagandeanslagen anger hur stora åtaganden som EU får ingå under året och betalningsanslagen anger betalningar från EU-budgeten under budgetåret med anledning av nya och redan gjorda åtaganden.

Årsbudgetförslaget presenteras vanligtvis i slutet av april varje år, men har i år blivit försenat på grund av den parallella förhandlingen om EU:s fleråriga budgetram. Kommissionen antog den 26 juni sitt förslag till EU:s budget för 2014. Samma dag presenterades förslaget för såväl Europaparlamentets som rådets respektive budgetkommittéer.

1.2Förslagets innehåll

Budgeten för 2014 blir den första i den fleråriga budgetram som omfattar perioden 2014-2020. Kommissionen föreslår en budgetnivå med en mycket begränsad marginal för åtaganden. Kommissionen lämnar därutöver en närmast obefintlig marginal för betalningar på 0,2 miljoner euro, vilket kan jämföras med marginalen för 2013 års beslutade budget på ca 11 miljarder euro. Höga nivåer nära de rubrikspecifika taken för åtagandeanslagen återfinns inom framförallt rubrik 1b, Sammanhållningspolitiken, rubrik 2, Jordbrukspolitiken samt rubrik 3, Säkerhet och medborgarskap.

Åtagandeanslagen inom ram föreslås till 142 011 miljoner euro, vilket lämnar en marginal på 529 miljoner euro. Denna nivå är 8 778 miljoner euro lägre jämfört med 2013, vilket är en naturlig effekt eftersom budgetramens tak för 2014 är 9 962 miljoner euro lägre än 2013. Kommissionen föreslår åtagandeanslag utanför ram på 457 miljoner euro. Sammantaget motsvarar åtagandena 1,06 procent av medlemsstaternas samlade BNI.

Betalningsanslagen inom ram föreslås till 135 866 miljoner euro med endast en marginal på 0,2 miljoner euro. Denna nivå är 8 427 miljoner lägre jämfört med 2013, vilket är en naturlig effekt eftersom budgetramens tak för betalningar för 2014 är 8 045 miljoner euro lägre än 2013. Kommissionen föreslår betalningsanslag utanför ram på 200 miljoner euro. Sammantaget motsvarar betalningsanslagen 1,01 procent av medlemsstaternas samlade BNI.

Tabell 1. Översikt över budgetförslaget för 2014

Rubrik		Budget för 2013		2014 MFF		Budgetförslaget 2014		Skillnad mot 2013 %		Skillnad mot 2013
		(inkl. ÄB 1-5) (1)
			1		2	3		(3/1)		(3-1)
(miljoner euro)		Å t aganden	B et alningar	Å t aganden	B et alningar	Å t aganden	B et alningar	Å t aganden	B et alningar	Å t aganden	B et alningar
1.	Smart och inkluderande tillväxt	70 708	69 247	63 973		63 825	62 789	-9,7%	-9,3%	-6 883	-6 458
	1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	15 750	12 897	16 560		16 264	11 695	3,3%	-9,3%	515	-1 202
	1b. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	54 958	56 350	47 413		47 561	51 094	-13,5%	-9,3%	-7 397	-5 256
	Marginal			107		148	0
2.	Hållbar tillväxt: naturresurser	59 885	57 849	59 303		59 248	56 533	-1,1%	-2,3%	-637	-1 316
	Varav marknadsutgifter och direktstöd	43 655	43 660	44 130		43 778	43 777	0,3%	0,3%	123	117
	Marginal			47		55	0
3.	Säkerhet och medborgarskap	2 362	1 894	2 179		2 140	1 668	-9,4%	-11,9%	-223	-226
	Marginal			65		40	0
4.	Europa i världen	9 341	6 811	8 335		8 176	6 251	-12,5%	-8,2%	-1 166	-560
	Marginal			143		159	0
5.	Administration	8 418	8 418	8 721		8 595	8 597	2,1%	2,1%	177	179
	Marginal					126	0
6.	Kompensationer	75	75	29		29	29	-61,9%	-61,9%	-46	-46
	Totalt inom ram	150 789	144 293	142 539	135 866	142 011	135 866	-5,8%	-5,8%	-8 778	-8 427
	Marginal					529	0,2
	Anslag utanför MFF-ram (2)					456	200
	Totalt inkl. utanför ram					142 468	136 066
	Andel (%) av BNI					1,06%	1,01%

(1)ÄB 1 är beslutad, 7,3 mdr euro ur ursprungliga 11,2 mdr euro i ÄB 2 är beslutade och övriga ÄB 3-5 är inte beslutade i dagsläget

(2)KOM föreslår åtaganden i enlighet med MFF-förordningen för Katastrofbiståndsreserven på 297 mn euro och för Globaliseringsfonden på 159 mn euro. Därtill föreslår KOM även betalningsanslag på 150 mn euro resp. 50 mn euro för de båda instrumenten utanför ram.

Förslaget som helhet ligger inom de utgiftsramar som Europeiska rådet beslutade om i februari för den fleråriga budgetramen. Icke desto mindre riskerar de otillräckliga marginalerna leda till krav på utnyttjande av olika instrument som leder till utgifter utöver budgetramen. Kommissionen föregriper även budgetmyndighetens beslut om ändringsbudgetar senare under 2013 genom att utgå från att betalningar beviljas upp till taken under 2013.

Budgeten ska enligt kommissionen framförallt inriktas mot att stävja ungdomsarbetslöshet, stödja medlemsstaternas politik för investeringar och tillväxt samt finansiering för små och medelstora företag. Kommissionen anser att EU-budgetförslaget har en viktig uppgift att fylla för att främja jobb- och tillväxtskapande utveckling i EU.

Budgetförslaget innehåller en betydande framflyttning av medel för ungdomssysselsättningsinitiativet på motsvarande 3,6 miljarder euro i åtaganden. Med anledning av denna framflyttning föreslås en uppjustering av åtagandetaket för underrubrik 1b, Sammanhållningspolitiken, med 170 miljoner euro från beslutade 47 413 miljoner euro till 47 583 miljoner euro samtidigt som taket för underrubrik 1a, Konkurrenskraft, justeras ned med motsvarande belopp under 2014. För 2015 föreslås motsvarande justering med 260 miljoner euro. Taken justeras sedan i motsatt riktning för att kompensera detta under perioden 2017-2020.

1.2.1 Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Underrubrik 1a omfattar bl.a. den gemensamma strategiska ramen för forskning och innovation, Erasmus, CEF1, de stora infrastrukturprogrammen (Galileo/EGNOS, ITER och Copernicus2), programmet för konkurrenskraft för företag (COSME) och kärnsäkerhet. Rubriken utgör ca 11,5 procent av EU:s totala budget (åtaganden 2014). Åtaganden för rubriken ökar med 34 procent under perioden 2014-2020 jämfört med innevarande period.

Kommissionen föreslår att åtagandeanslagen under rubrik 1a uppgår till 16 264 miljoner euro och betalningsanslagen till 11 694 miljoner euro. Marginalen uppgår till 126 miljoner euro. Åtaganden ökar med 3,3 procent och betalningar minskar med 9,3 procent jämfört med 2013. Ökningen av åtagandeanslagen är kopplad till de tre stora infrastrukturprojekten, Galileo, ITER och Copernicus samt CEF. Minskningen av betalningsanslagen förklaras troligtvis av att rubriken omfattas av stora program med en viss uppstartstäcka i inledningen av nästa programperiod.

1CEF är Connecting Europe Facility, Fonden för ett sammanlänkat Europa

2Galileo är ett satellitnavigeringssystem. ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) är en experimentell anläggning för forskning kring fusion. Copernicus är ett jordobservationsprogram.

I den nya budgetramen för 2014-2020 förs all finansiering av forskning och innovation inom EU samman i ett program, Horisont 2020. Horisont 2020 är det enskilt största programmet i rubrik 1a och uppgår i förslaget för 2014 till 8 826,5 miljoner euro i åtaganden och 6 077 miljoner euro i betalningar.

1.2.2 Underrubrik 1b – Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

Rubrik 1b Sammanhållningspolitiken består av Sammanhållningsfonden och de båda strukturfonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Hela Sammanhållningsfonden och stora delar av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden går till de relativt fattiga regionerna och länderna i EU. Delar av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden går till mer välmående regioner och länder som Sverige. Rubrik 1b utgör ca 33 procent av budgeten (åtaganden) i budgetförslaget för 2014.

Kommissionens förslag innebär att åtagandeanslagen uppgår till 47 561 miljoner euro och betalningsanslagen till 51 094 miljoner euro. Marginalen uppgår till 22,4 miljoner euro. Det bör noteras att kommissionen för 2013 föreslagit ändringsbudget 2/2013 på 11,2 miljarder euro, som till stor del föreslås gå till rubrik 1b. Än så länge finns endast beslut om 7,3 miljarder euro och resterande 3,9 miljarder är inte beslutade.

Åtagandeanslagen minskar med 13,5 procent jämfört med 2013, vilket återspeglar att sammanhållningspolitiken i den nya budgetramen för perioden 2014-2020 är lägre än under innevarande period. Rubriken föreslås även finansiera två nya program; ungdomsarbetslöshetsinitiativet och fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt. Betalningsanslag föreslås minska med 9,3 procent jämfört med budgeten 2013 inklusive ändringsbudget 2/2013. Den del av betalningsanslagen som avser slutbetalningar från programperioden 2000-2006 minskar kraftigt. Stora merparten av föreslagna betalningsanslag (91 procent) avser istället programperioden 2007-2013 och uppgår till 46 677 miljarder euro, vilket främst kan förklaras av att programmen under innevarande programperiod, efter en trög start, nu når en allt högre genomförandetakt.

1.2.3 Rubrik 2 – Bevarande och förvaltning av naturresurser

Rubrik 2 innehåller utgifter relaterade till den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och vissa miljöåtgärder. Verksamheten utgör ca 42 procent av EU:s totala budget 2014.

Kommissionen föreslår att åtagandeanslagen uppgår till 59 247 miljoner euro och betalningsanslag till 56 532 miljoner euro. Marginalen för hela rubriken 2014 föreslås uppgå till 55 miljoner euro, vilket kan jämföras med 2013 års marginal på 1 425 miljoner euro. Ingen marginal lämnas under det särskilda undertaket för direkt- och marknadsstöd.

Rubriken minskar med 1,1 procent i åtaganden och 2,3 procent i betalningar jämfört med 2013. Minskningen för både åtaganden och betalningar i förhållande till 2013 kan framförallt förklaras av att;

-Anslagen för landsbygdsprogrammet totalt föreslås minska med ca 800 miljoner euro (-5,6 procent) i åtaganden och 1,4 miljarder euro (- 11 procent) i betalningar jämfört med 2013.

-För direktstöden, som utgör ca 75 procent av budgeten för rubrik 2, ökar behovet av anslagna medel med 123 miljoner euro (+0,3 procent) i åtaganden och betalningar. Utgifterna för direkt- och marknadsstöden minskar visserligen med 580 miljoner euro jämfört med 2013. Samtidigt minskar de öronmärkta intäkter som används för att finansiera direkt- och marknadsstöden med drygt 700 miljoner euro, varför nettoeffekten blir ett behov av en ökning av anslagna medel.

1.2.4 Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

Rubrik 3, Säkerhet och medborgarskap, omfattar frågor som hantering av migrationsströmmar, skapandet av en gemensam asylpolitik, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, civilrätt, straffrätt, grundläggande rättigheter och integration (tidigare underrubrik 3a) samt frågor som t.ex. djur- och folkhälsa, konsumentskydd och livsmedelssäkerhet, kultur och medier, ungdoms- och medborgarskapsprogrammen samt snabbinsatser och beredskap för allvarliga olyckshändelser (tidigare underrubrik 3b). Verksamheten under rubrik 3 utgör ca 1,5 procent av budgeten.

Kommissionen föreslår att åtagandeanslagen under hela rubrik 3 ska uppgå till 2 139 miljoner euro. Betalningsanslagen föreslås i KOM:s förslag uppgå till 1 668 miljoner euro. Den föreslagna marginalen uppgår till 39,5 miljoner euro.Kommissionens förslag innebär en minskning med 9,4 procent för åtaganden och en minskning med 11,9 procent för betalningar jämfört med år 2013. Rubriken domineras av fyra stora program; Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet, Mat och livsmedel och Kreativa Europa samt en rad mindre fonder.

Kommissionen har föreslagit minskningar av såväl åtaganden som betalningar på de flesta program, med undantag för bl.a. programmen

Rättvisa, Civilskydd och Hälsa för tillväxt. Minskningarna beror till stor del på att flera av programmen är en sammanslagning av tidigare program och instrument och att genomförandet av dessa i uppstartsfasen kan förväntas vara lågt.

1.2.5 Rubrik 4 – EU i världen

Rubrik 4, EU i världen, omfattar EU:s utrikes-, utvecklings,- säkerhets- och försvarspolitik, inklusive biståndsverksamhet, grannskaps- och utvidgningspolitik och krishanteringsinsatser. Verksamheten utgör ca 6,5 procent av budgetförslaget.

Kommissionen föreslår en budgetnivå för åtagandeanslagen på 8 176 miljoner euro, vilket lämnar en marginal på 159 miljoner euro. Betalningsanslagen föreslås uppgå till 6 251 miljoner euro. Åtaganden minskar med 12 procent och betalningar med 8 procent jämfört med 2013, vilket framför allt är ett resultat av förhandlingen om nästa fleråriga budgetram. Minskningen för åtaganden beror till stor del på att genomförandet av dessa i uppstartsfasen kan förväntas vara lågt. Nedjusteringar av anslagsnivåer till följd av detta återfinns bl.a. i förmedlemskapsstödet, även hänfört till att Kroatien nu är medlem i EU, den europeiska grannskapspolitiken, stöd för utvecklingssamarbete, och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vissa instrument föreslås emellertid öka jämfört med 2013, däribland humanitärt bistånd och det nya partnerskapsinstrumentet.

Anslagsnivåerna för betalningar justeras också som helhet ner över rubrik 4, som en följd av lägre MFF-tak. Anslagen består till största del av betalningar som härrör från ingångna åtaganden från perioden 2007–2013.

1.2.6 Rubrik 5 – Administration

Åtaganden och betalningar i rubrik 5 föreslås till 8 595 miljoner euro. Marginalen upp till taket uppgår till 126 miljoner euro inklusive pensionsavgiftsinbetalningar från personalen om 86 miljoner euro. För de administrativa utgifterna är skillnaden mellan åtaganden och betalningar försumbar.

Rubriken som helhet föreslås öka med 2,1 procent. Kommissionen uppmanar alla institutioner att tillämpa en tidigareläggning av det allmänna initiativet i budgetramen om neddragningar av antalet tjänster om 1 procent som följer av reformen av tjänsteföreskrifterna.

Kommissionen föreslår en ökning om 0,8 procent för sin egen administration, att jämföra med övriga institutioner som sammantaget föreslår ökningar om totalt 1,7 procent.

1.2.7 Rubrik 6 – Kompensationer

Denna rubrik omfattar den s.k. likviditetsfacilitet på 29 miljoner euro som upprättats till stöd för Kroatien. Det är en tillfällig facilitet som fram till utgången av 2014 ska säkerställa att nettoeffekten av Kroatiens avgifter till och återflöden från unionen inte blir negativ. Motsvarande facilitet upprättades i samband med tidigare utvidgningar av unionen.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget har inga effekter på svenska regler.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

En ökning av betalningsanslagen får en direkt effekt på medlemsstaternas EU-avgifter under det aktuella budgetåret. En ökning av åtagandeanslagen innebär att avgifterna ökar när dessa åtaganden förfaller till betalningar, vilket för vissa anslag sker under budgetåret, för andra sker det efterföljande år.

Det är först när beslutet om årsbudgeten för 2014 har fattats som den svenska EU-avgiften för 2014 kan beräknas med större säkerhet. Även om en mängd faktorer kan påverka prognosen kan dock konstateras att kommissionen i och med årsbudgetförslaget beräknar att Sveriges avgift för 2014 uppgår till ca 38,4 miljarder kronor. Att avgiften ökar, trots att EU:s utgifter beräknas minska jämfört med 2013, är en följd av att de rabatter som Sverige har för perioden 2014-2020 ännu inte formaliserats för 2014. Dessa rabatter kommer att realiseras retroaktivt, troligen 2016.

2 Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, d.v.s. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2014 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt.

Regeringen förespråkar tillräckliga marginaler mellan utgiftstaken i budgetramen för de olika utgiftsrubrikerna och de beslutade budgeterade utgifterna i årsbudgeten. Regeringen anser att det är anmärkningsvärt att kommissionen vid sitt förslag till årsbudget för 2014 lägger sig så nära de begränsande budgetramstaken för 2014. Detta lämnar inga möjligheter för att omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom ram, vilket regeringen anser är problematiskt. Tillräckliga marginaler är en grundprincip för god budget-

hantering och budgetdisciplin. Respekt för den nyligen överenskomna budgetramen är helt centralt.

Åtagandeanslagen bör begränsas så att den slutligt antagna budgeten för år 2014 med god marginal ryms inom taket för den fleråriga budgetram som Europeiska rådet och Europaparlamentet enats om, så att det finns utrymme för oförutsedda utgifter under det löpande budgetåret. Åtaganden bör dessutom begränsas i ljuset av det ekonomiska läget samt för att inte ytterligare underblåsa den stora mängden utstående åtaganden (RAL) som kommer att påverka medlemsstaternas avgifter under kommande år.

Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Marginaler för oförutsedda händelser behövs även för betalningsanslagen. Betalningsanslagen måste också begränsas för att inte ytterligare undergräva medlemsstaternas konsolideringsåtgärder. Regeringen förordar därför att neddragningar genomförs på betalningsanslagen så att den totala betalningsnivån sänks. Regeringen kommer, liksom föregående år, verka för en tillräcklig betalningsmarginal, även om hänsyn också måste tas till trycket från RAL. Den svenska linjen och förhandlingstaktiken under beredningen i rådet samordnas med övriga likasinnade länder.

Med beaktande av ovan och den kommande förhandlingen med Europaparlamentet driver regeringen en mycket restriktiv linje under budgetförfarandet.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Sverige ingår i en grupp av likasinnade medlemsstater som tillsammans förespråkar en budgetrestriktiv linje i rådet.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

-

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

De grundläggande reglerna för upprättandet av EU-budgeten regleras i artiklarna 313-316 i Fördraget om EU:s funktionssätt.

Därutöver finns en budgetförordning samt ett interinstitutionellt avtal (IIA) mellan rådet, Europaparlamentet (EP) och kommissionen (KOM). Den fleråriga budgetramen regleras för innevarande budgetramsperiod som en del av IIA, men ska till följd av Lissabonfördraget och i samband med beslut om den fleråriga budgetramen 2014-2020 delvis även regleras i en förordning.

Beslut om årsbudgeten fattas av rådet och Europaparlamentet med utgångspunkt från det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet fattas beslut med kvalificerad majoritet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

-

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget behandlas osedvanligt skyndsamt i rådets budgetkommitté och i Coreper II under början av juli. Det formella beslutet fattas genom skriftligt förfarande, som avses avslutas den 2 september. Det tidigare aviserade Ekofin Budget den 25 juli kommer därmed inte att genomföras.

Under hösten fortsätter förhandlingarna med att Europaparlamentet antar sin läsning i oktober och därefter följer ett förlikningsförfarande under tre veckor under vilket rådet och Europaparlamentet ska enas om ett gemensamt förslag. Slutförhandlingen som består av ett förlikningsmöte mellan rådet och EP, vilken genomförs parallellt med Ekofin Budget-råd, äger rum den 11 november. Därefter förväntas Europarlamentet inom två veckor fastställa budgeten för 2014.

4.2Fackuttryck/termer

BNI – Bruttonationalinkomst

Åtagandeanslag – Ram för hur mycket som får intecknas under ett budgetår.

Betalningsanslag – De betalningar som måste göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av såväl en del åtaganden som görs under året som redan gjorda åtaganden.

Marginal – Skillnad mellan anslagen enligt budgetramen per år och det årliga anslagen i årsbudgeten