Till innehåll på sidan

Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet 2016

Fakta-pm om EU-förslag 2015/16:FPM19 : KOM(2015) 559

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.

PDF
DOC

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2015/16:FPM19

Förordning om fiskemöjligheter i 2015/16:FPM19
Västerhavet 2016  
Näringsdepartementet  

2015-12-07

Dokumentbeteckning

KOM(2015) 559

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Västerhavet

Sammanfattning

Förslagen täcker dels de bestånd i Atlanten och Nordsjön, för vilka unionen autonomt fattar beslut om utnyttjandenivån, och dels fiskemöjligheter som härrör från regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller som förhandlas fram i samråd med tredjeländer.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Svarta havet, för djuphavsarter (vartannat år) och för Västerhavet. Vid jordbruks- och fiskerådet i december beslutas som regel TAC- och kvoter för nästkommande år för bestånden i Västerhavet. Förslagen täcker dels de bestånd i Atlanten och Nordsjön, för vilka unionen autonomt fattar beslut om utnyttjandenivån, och dels fiskemöjligheter som härrör från regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller som förhandlas fram i samråd med Norge eller andra tredjeländer. Förslaget presenterades i rådsarbetsgruppen den 12 november 2015.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionen definierade i sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år, de grundläggande principer som kommissionen avser utgå ifrån när de presenterar förslag om fastställande av maximal tillåten fångst (TAC)- och kvoter för 2016. Meddelandet diskuterades vid Jordbruks- och fiskerådet i juni 2015. Följande principer har presenterats för olika kategorier av bestånd:

-För bestånd med analytisk vetenskaplig rådgivning från internationella havsforskningsrådet (ICES) ska TAC fastställas enligt fångstnivåer som motsvarar maximalt hållbar avkastning (MSY) 2016. Om det finns särskilda socioekonomiska konsekvenser för berörda flottor kan kommissionen acceptera en gradvis anpassning till MSY senast år 2020. I de fall fleråriga förvaltningsplaner finns ska dessa följas endast om de är förenliga med MSY-målen i den gemensamma fiskeripolitiken. För bestånd som delas med tredje länder ska kommissionen sträva efter att följa MSY-målen.

-För bestånd där det inte finns analytiska råd om MSY men där det finns förhållandevis god data avser kommissionen föreslå nivåer enligt samma förfarande som för bestånd med analytisk rådgivning.

-För bestånd som saknar data men som bedöms vara stabila har rådet och kommissionen enats om att behålla fångstnivåer oförändrade så länge det inte finns vetenskapliga råd som talar för en anpassning. I allmänhet gäller detta bifångster och arter med låga fångstnivåer eller lågt ekonomiskt värde.

-I avsaknad av biologisk rådgivning förordar kommissionen att försiktighetsansatsen ska tillämpas.

-För fiskemöjligheter som omfattas av landningsskyldigheten ska TAC anpassas till fångster snarare än landningar utifrån en fall, till fall bedömning. Behovet av denna anpassning kommer att bedömas utifrån ICES råd om fångster och på vilka övriga åtgärder som införts i utkastplanerna. Vid behov kommer ICES och STECF uppmanas inkomma med kompletterande rådgivning bl.a. om det finns brist på data avseende utkastnivåer. TAC:er som delas med tredje länder blir föremål för förhandlingar om TAC-anpassningar. Samtliga anpassningar måste dock vara förenliga med MSY-målen i den gemensamma fiskeripolitiken och ska ej bidra till en ökad fiskedödlighet.

Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av ett omfattande förhandlingsarbete med olika tredjeländer, bl.a. Norge, Färöarna, Island, Grönland och Ryssland. Unionen har också fiskemöjligheter genom partnerskapsavtal i olika tredje länder samt på internationellt vatten genom olika regionala organisationer. Resultaten från dessa förhandlingar förs i regel in i kommissionens förslag till förordning som beslutas i december.

Förslaget innehåller än så länge få konkreta förslag till TAC-nivåer eftersom internationella förhandlingar pågår och kommissionen utelämnat förslag för de arter som omfattas av landningsskyldigheten 2016.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (GFP) är ett fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget har inga budgetära konsekvenser för svenska staten. Förslaget bedöms inte heller påverka Europeiska unionens budget.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har hittills endast lämnat preliminära generella synpunkter på förslaget i rådet.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionerna har inte yttrat sig.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte skickats på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Unionen har tilldelats exklusiv befogenhet för bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken varför subsidiaritetsprincipen inte är tillämplig.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förordningen förväntas antas genom en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet i december. De fiskemöjligheter som förhandlas fram i samråd med Norge och vissa andra tredjeländer som Färöarna, Island och Grönland kommer att införas i förordningsförslaget när resultaten från dessa förhandlingar blivit klara. Förslagen på fiskemöjligheter som omfattas av landningsskyldigheten kommer att presenteras i rådsarbetsgruppen efter gransking från den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittéen för fiske (STECF).

4.2Fackuttryck/termer

TAC: Total Allowable Catch; maximal tillåten fångst

MSY: Maximum Sustainable Yield; Maximal hållbar avkastning

ICES: Internationella havsforskningsrådet

STECF: Den vetenskapliga, ekonomiska och tekniska kommittén för fiske

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.