Till innehåll på sidan

EU:s program för finansiell information och revision 2014-2020

Fakta-pm om EU-förslag 2012/13:FPM64 : KOM (2012) 782

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.

PDF

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2012/13:FPM64

EU:s program för finansiell information 2012/13:FPM64 och revision 2014–2020

Justitiedepartementet 2013-02-27

KOM (2012) 782

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020

Sammanfattning

Kommissionens förslag ska bidra till genomförandet av unionens politik inom finansiell rapportering och revision. Det omfattar framför allt bidrag till utveckling, tillämpning, utvärdering eller övervakning av standarder eller tillsyn över standardiseringsförfarandena. Förslaget innebär att ett unionsprogram inrättas som möjliggör direkta bidrag till vissa stödmottagare inom ramen för unionens budget. Kommissionen föreslår att programmet uppgår till 58 miljoner euro under perioden 2014–2020.

Regeringen är positiv till förslaget men kan ännu inte ta slutlig ställning till det.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Eftersom kapitalmarknaderna är globala anses det vara av avgörande betydelse att bestämmelserna om finansiell rapportering och revision harmoniseras på global nivå. Det bidrar till kapitalmarknadernas funktion och till att en integrerad marknad för finansiella tjänster kan förverkligas inom EU.

I sektorn för finansiella tjänster och på området för finansiell rapportering och revision finns ett antal internationella kommittéer och organisationer

1

som har fått erkännande från EU. Organen har en viktig roll för 2012/13:FPM64
konkurrensen på den inre marknaden och för den inre marknadens funktion.  
Europaparlamentet och rådet inrättade därför år 2009 ett gemenskaps-  
program till stöd för särskild verksamhet inom området för finansiella  
tjänster, finansiell rapportering och revision. Programmet kommer att  
avslutas den 31 december 2013. Syftet med kommissionens förslag till  
förordning är att förnya det programmet för nästa budgetram och därigenom  
göra det möjligt att delfinansiera programmets stödmottagare under perioden  
2014–2020.  
På området finansiell rapportering och revision var de ursprungliga  
stödmottagarna International Accounting Standards Committee Foundation  
(IASCF) och European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) på  
redovisningsområdet och Public Interest Oversight Board (PIOB) på  
revisionsområdet. Beslutet innebar också stöd till vissa europeiska  
tillsynskommittéer såsom CESR (Committee of European Securities  
Regulators).  
Under år 2010 inrättades de europeiska tillsynsmyndigheter som tog över de  
uppgifter som de tidigare tillsynskommittéerna haft. Kommissionens förslag  
till förordning syftar till att förlänga unionens samfinansiering för de  
återstående stödmottagarna, dvs. IFRS Foundation (rättslig efterträdare till  
IASCF), EFRAG och PIOB.  
Kommissionen presenterade sitt förslag den 19 december 2012.  

1.2 Förslagets innehåll

Kommissionens förslag syftar till att genomföra unionens politik inom finansiell rapportering och revision. Det omfattar framför allt bidrag till utveckling, tillämpning, utvärdering eller övervakning av standarder eller tillsyn över standardiseringsförfarandena. Förslaget innebär att ett program inrättas som möjliggör direkta bidrag till finansieringen av vissa privaträttsliga organisationer inom ramen för unionens budget. Kommissionen föreslår att programmet uppgår till 58 miljoner euro under perioden 2014–2020.

På området finansiell rapportering anges två stödmottagare, IFRS Foundation och EFRAG.

IFRS Foundation är en privaträttslig paraplyorganisation inom vilken bl.a. IASB (International Accounting Standards Board) ingår. IASB utvecklar internationella redovisningsstandarder som används i ett stort antal länder. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder införlivas dessa standarder i EU-rätten. Standarderna tillämpas av företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU.

2

EFRAG är en privaträttslig organisation som har bildats för att ge 2012/13:FPM64
kommissionen teknisk sakkunskap inom området finansiell rapportering.  
EFRAG har efterhand tagit på sig rollen att verka för europeiska intressen i  
IASB:s normgivningsarbete.          
På området revision anges PIOB som stödmottagare. PIOB är en  
privaträttslig organisation som har till uppgift att garantera korrekta  
förfaranden, övervakning och öppenhet när internationella  

revisionsstandarder tas fram av det internationella revisorssamfundet Ifac.

Förslaget ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att välja nya stödmottagare för programmet.

Till skydd för gemenskapens intressen finns ett antal bestämmelser om revision, kontroller och inspektioner hos stödmottagarna.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Det finns inte några svenska regler på det område som behandlas i förslaget.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget om ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 utgör en av delarna i kommissionens förslag till flerårig budgetram för samma period. Budgetramen lägger fast utgiftstaken för EU:s årsbudgeten under denna period. EU:s budget belastar medlemsstaternas statsbudget genom avgifter från medlemsstaterna.

Budgeten för unionsprogrammet till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision föreslås uppgå till 58 miljoner euro i löpande priser för hela budgetperioden.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Svensk övergripande målsättning i förhandlingen om den fleråriga budgetramen är dels en modernisering av utgiftsstrukturen, som uppnås genom en minskad utgiftsnivå och omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift.

Regeringen delar kommissionens bedömning att de aktuella organisationerna bidrar till kapitalmarknadernas funktion och att en integrerad marknad för finansiella tjänster kan förverkligas inom EU.

Regeringen är positiv till förslaget men kan ännu inte ta slutlig ställning till det.

3

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter 2012/13:FPM64

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Som rättslig grund anges artikel 114 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som handlar om tillnärmning av lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget anses överensstämma med subsidiaritetsprincipen eftersom målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och att de därför – på grund av ärendets omfattning och verkningar – bättre uppnås på unionsnivå.

I fråga om proportionalitetsprincipen anses förslaget inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Den finansiering som föreslås anses väl definierad och begränsad till de viktigaste organen på området för finansiella tjänster. Finansieringslösningarna säkerställer en stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering så att de unionsrelaterade uppdragen eller uppdragen i unionens allmänna intresse kan ske på ett oberoende och effektivt sätt.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Tidsplanen för ärendets behandling är inte känd.

4.2Fackuttryck/termer

--

4

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.