Torsdagen den 5 juli 2012

EU-nämndens uppteckningar 2011/12:43

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Statsrådet Peter Norman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 22 juni 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 10 juli 2012

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och hälsar Peter Norman med medarbetare välkomna.

Vi börjar med återrapporten. Det var ett möte den 22 juni. Det är väl naturligt att vi tar återrapporten i samband med att vi går igenom de olika punkterna på dagordningen.

Anf.  2  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Återrapporteringen är utskickad till EU-nämnden i skriftlig form. Så jag står till förfogande för frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna och går över till punkt 3 om ekonomisk styrning – tvåpacken. Det är väl en informationspunkt?

Anf.  4  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det är något slags hybrid. Jag återkommer till det.

Ekofinrådet ska diskutera två förslag till förordningar om stärkt ekonomisk styrning i euroländerna som en förstärkning av budgetövervakningen i euroområdet och stärkt övervakning av euroländer som har eller hotas av allvarliga problem med sin finansiella stabilitet.

Vi har tidigare haft överläggningar och samråd om detta i nämnden, så jag går inte in på substansen i förslagen, men jag kan berätta om processen.

Den 22 februari nådde Ekofinrådet en överenskommelse om en allmän inriktning. Europaparlamentet har nu avslutat sin behandling av förslaget och förhandlingar mellan rådet och parlamentet ska nu inledas. Det finns ännu inget kompromissförslag utan en mer allmän diskussion väntas vid rådets möte.

Från svensk sida har vi verkat för att den nationella suveräniteten med avseende på de nationella budgetprocesserna och den nationella kompetensen för finanspolitiken ska respekteras. Det ska också noteras att Sverige har haft möjlighet att delta vid förhandlingarna. Vi har ingen rösträtt när det gäller förslagen eftersom de endast rör euroländerna.

Vi har ett bemyndigande från nämnden och önskar ett fortsatt bemyndigande i diskussionerna.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade önskan om ett mandat i enlighet med vad Peter Norman just har sagt.

Vi går vidare till punkt 4 om reviderade kapitaltäckningsregler.

Anf.  6  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Vid det kommande Ekofinmötet den 10 juli har ordförandeskapet satt upp CRD IV som en möjlig informationspunkt. I maj antog rådet en allmän inriktning och Europaparlamentet antog sin version. Därefter har det inletts trilogförhandlingar för att jämka samman de två versionerna. Trilogförhandlingarna gick under maj och juni mycket långsammare än vad det danska ordförandeskapet hade tänkt sig. Följaktligen är förhandlingarna långt ifrån klara. Parterna har gått igenom direktivet och påbörjat förhandlingarna om förordningen. Parlamentet avser att rösta i plenum i oktober. Om man avser att rösta i plenum i oktober kommer det att bli väldigt svårt att hinna implementera dem i Sverige från den 1 januari 2013. Målsättningen är att göra det så tidigt som möjligt någon gång under 2013, men vår bedömning är att det kommer att bli omöjligt att implementera dem från den 1 januari, vilket var vår ambition tidigare.

Vi välkomnar naturligtvis en ökad harmonisering inom EU på finansmarknadsområdet, när det gäller både regler och definitioner och stöder därför ambitionen bakom en Single Road Book.

Sverige har haft en rad tydliga ståndpunkter som inte var tillgodosedda i kommissionens förslag som presenterades i juli 2011. I rådsförhandlingarna har vi haft flera framgångar och regeringen stödde tillsammans med övriga medlemsstater den allmänna inriktningen som antogs på Ekofinmötet den 15 maj.

Kapitaltäckningsdossiern är en av de viktigaste rättsakterna på många år inom finansmarknadsområdet. Mot den bakgrunden är det viktigt med en bred överenskommelse som innebär ett tydligt stöd i både rådet och parlamentet för den slutliga texten. Regeringens ståndpunkt hittills i rådet och trilogförhandlingarna har därför styrts av en önskan om en bred överenskommelse om Sveriges positioner och vägletts av kompromissvillighet och flexibilitet.

Det är naturligtvis av största vikt för regeringen att värna de framgångar som Sverige har haft i rådsförhandlingarna. Det gäller inte minst möjligheterna att lägga på striktare kapitaltäckning på systemviktiga institut.

Den här punkten har informationskaraktär.

Anf.  7  TOMMY WAIDELICH (S):

Vi har ju stött den här positionen, och framgången när det gäller inriktningen har varit väldigt positiv. Det vore intressant att höra om det finns några signaler från trilogförhandlingarna som kan vara oroväckande, det vill säga om parlamentet har möjlighet att tillsammans med kommissionen vattna ur förslaget.

Anf.  8  JOHNNY SKALIN (SD):

När det gäller kapitaltäckningskraven tycker vi att det hade varit bättre om regeringen hade försökt förhandla fram ett minimidirektiv där vi hade haft möjlighet att justera upp kapitaltäckningskraven i högre grad än nu.

Jag vill bara beklaga – jag vet inte om jag har möjlighet att anmäla avvikande mening om det här är en informationspunkt.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Det är en informationspunkt, men det finns tillfälle att återkomma.

Anf.  10  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Vi har än så länge inte hört några oroväckande tendenser från trilogförhandlingarna. Det oroväckande är att det drar ut på tiden. Vi hade verkligen hoppats kunna rösta före uppehållet. Nu blir det inte så, utan det blir i oktober. Sedan ska det översättas och så vidare.

Vi har påbörjat en utredning redan innan omröstningen är klar för att göra så mycket som möjligt i förväg och kunna implementera detta så snabbt som möjligt. Men en tärning har bara sex sidor – det svårt att göra det fortare.

Anf.  11  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Tommy Waidelichs fråga berörde risken att vattna ur. Jag har inte så stora farhågor om det. Europaparlamentet har valt en egen version av systemriskbufferten som i viss utsträckning går längre än det som rådet lyckades enas om. De hade ett högre påslag som skulle godkännas av kommissionen. Det har bekymrat oss från svensk sida eftersom vi vet att kommissionen inte är så positiv till att medlemsstater går längre när det gäller kapitaltäckningen. Jag ser goda möjligheter att behålla en systemriskbuffert som ju har varit en av de viktigaste frågorna för oss.

När det gäller bostadsrätterna, som Tommy Waidelich har frågat om tidigare, finns det också med i Europaparlamentets förslag att de svenska bostadsrätterna ska värnas. Även där ser jag goda möjligheter.

Anf.  12  Statsrådet PETER NORMAN (M):

När det gäller Johnny Skalins fråga kan jag säga att vi i praktiken har fått en minimiharmonisering med möjlighet för länder att gå längre. Den stora knäckfrågan i förhandlingarna var om man skulle tillåta folk att gå längre eller inte. Det handlar om hur man ser på den så kallade level playing field-frågan: Är den till för bankerna eller för skattebetalarna? Vi tycker att det är rimligt att den är till för skattebetalarna. De skattebetalare som har en hög finansiell risk – i EU-området är det i första hand Storbritannien, Nederländerna och Sverige – ska få lite högre säkerhet i form av buffertar på banker. I praktiken är det en minimiharmonisering för övriga länder.

Anf.  13  JOHNNY SKALIN (SD):

Det är ju fortfarande ett tak. Jag tycker att det är lite sorgligt att vi inte kan sätta taket själva i en situation där vi kanske måste stärka kapitaltäckningskraven ytterligare med tanke på vårt utsatta läge.

Anf.  14  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Vi kan titta på vad som har beslutats. Det är en möjlighet till ett påslag med 3 procentenheter från den 1 januari 2013 och ett påslag med 5 procentenheter från den 1 januari 2015. Till detta kommer en kontracyklisk buffert som kan gå upp 2,5 procentenheter. Till detta kommer ytterligare påslag i pelare 2 som Finansinspektionen kan göra. Om man adderar ihop detta kommer man i bästa, eller värsta, fall upp i kapitaltäckningsgrader som ligger långt över 20 procent.

Jag ser inte några praktiska problem med det förslag vi har. Vi kommer att ha möjlighet att tillsammans med Finansinspektionen driva upp bankernas kapitaltäckning väldigt högt, långt över det vi ser i dag.

Anf.  15  JOHNNY SKALIN (SD):

Det är alltså den svenska finansinspektionen, så det är under förutsättning att vi behåller den.

Anf.  16  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Alla de här åtgärderna görs ju inte av Finansinspektionen. De görs även av regering och riksdag. I någon mening har Johnny Skalin rätt, men inte fullt ut.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 4. Vi går vidare till punkt 5 om rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut. Det är en informationspunkt.

Anf.  18  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Den här punkten ströks från dagordningen på Ekofinmötet den 22 juni och kommer därför att tas upp på detta möte.

Kommissionen presenterade den 6 juni ett direktiv om ett EU-ramverk för hantering av banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag i kris. Vid mötet kommer kommissionen att informera om detta. Finansministern har redogjort för förslaget i EU-nämnden inför Ekofinmötet den 22 juni. Därför finns det inte skäl att nu redogöra i detalj, men jag är naturligtvis tillgänglig för frågor.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen under punkt 5 som är en upprepning av det som Anders Borg föredrog vid ett tidigare sammanträde.

Punkt 6 är av formkaraktär, så jag föreslår att vi gör förbi den, och går vidare till punkt 8 om det cypriotiska ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  20  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Det cypriotiska ordförandeskapet ska presentera sina prioriteringar för sitt ordförandeskap i Ekofinrådet det kommande halvåret. Jag ska inte gå igenom hela programmet Jag förutsätter inte någon längre diskussion i Ekofin, men kan nämna några huvudpunkter.

I fokus står den fortsatta krishanteringen och tillväxtfrämjande åtgärder. Mot bakgrund av det ekonomiska läget är det en prioritering som vi naturligtvis välkomnar. Centralt i krishanteringen är ett effektivt genomförande av den förstärkta ekonomiska styrningen, i synnerhet för euroländerna. Det är positivt att ordförandeskapet lyfter fram vikten av detta.

När det gäller en harmonisering av regelverket på finansmarknadsområdet är programmet mycket ambitiöst, vilket är positivt. Sedan får vi se var det landar.

Cypern försöker slutföra förhandlingarna om kapitaltäckningen CRD IV, vilket vi naturligtvis välkomnar. En annan viktig fråga som kommer att behandlas är hanteringen av krishanteringsramverket, speciellt viktig med tanker på oron i eurozonen.

Det är med stor tillfredsställelse som jag noterar att det cypriotiska ordförandeskapet avser att prioritera ett fortsatt arbete med förslag om en översyn av direktiven om sparande och energibeskattning. Man kan notera att Cypern, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< inte har rykte om sig att vara motståndare till klimatarbetet. Jag hoppas att vi kan driva på i de frågorna. Regeringen är beredd att mana på ordförandeskapet i den riktningen.

Ordförandeskapet har också att hantera EU:s årsbudget för 2013. Jag och regeringen välkomnar ordförandeskapets ansats. Det finns ingen motsättning mellan konsolidering av de offentliga finanserna och tillväxt. Tvärtom är sunda och uthålliga offentliga finanser en nödvändig förutsättning för att realisera EU:s långsiktiga tillväxtpotential. EU-budgeten måste bidra till de betydande pågående ansträngningarna att konsolidera de offentliga finanserna i medlemsstaterna.

Ordförandeskapet har också som mål att slutföra förhandlingarna om ett nytt statistiskt femårsprogram och ett reviderat nationalräkenskapssystem samt fortsätta förhandlingarna om kommissionens förslag att stärka statistikens trovärdighet, vilket inte är minst viktigt med tanke på vad som har hänt framför allt i Grekland. Det är ett arbete som regeringen välkomnar.

Anf.  21  MARIE GRANLUND (S):

Herr ordförande! Jag har mer en kunskapsfråga. Bland de specifika rubrikerna finns inte MFF – långtidsbudgeten – med, men jag vet att den är med i alla fall. Ska man se det som att den inte är speciellt prioriterad, att man inte tänker sig att nå fram under det kommande halvåret? Hur ska man tyda det?

Anf.  22  LARS OHLY (V):

Herr ordförande! Vi har haft budgeten uppe många gånger och den kommer upp många gånger till, men jag vill återigen påpeka att det är viktigt att vi försöker hålla nere de utgiftsökningar som framför allt kommissionen men ibland även Europaparlamentet står för. Det bör påpekas så fort man diskuterar budget att det inte är acceptabelt med de höjningar som föreslås, helst inte några höjningar alls såklart, och att vi är väldigt noga på den punkten i hela Sveriges riksdag samt att regeringen känner stöd från alla partier.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Frågorna från min sida när det gäller just den ekonomiska utvecklingen i Cypern är: Finns det i dag indikationer på att Cypern kommer att begära extraordinära åtgärder, stödinsatser? Har regeringen någon kännedom om några försök från den cypriotiska regeringen att bli ytterligare ett stödland?

Anf.  23  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan börja med den första frågan. MFF hanteras av allmänna rådet, därför finns det inte med i programmet för Ekofinrådet. Det är nog en mer formalistisk fråga.

När det gäller Cypern tänkte jag fråga om någon av mina medarbetare kan tänka sig att svara.

Anf.  24  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA:

Cypern har nyligen lämnat in en begäran om stöd. De har ännu inte sagt någonting om storleken på de behov de har, men jag kan konstatera att trojkan är på Cypern just nu och går igenom möjliga behov för det landet.

Anf.  25  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill kommentera några punkter i arbetsprogrammet. Den ekonomiska styrningen Europa 2020 och tillväxtpakten skulle jag önska att vi inte välkomnar. I så fall får det gälla enbart EU-17-länderna.

EU:s egna medel hoppas jag att vi diskuterar utifrån utgångspunkten att vi inte ska ge EU mer egna medel, om det är så att Cypern vill ta upp det som ett diskussionsämne i Europa. Detsamma gäller skatter. Vi ska inte lägga på EU fler skatter och inte heller göra om det skattesystem vi har så att det på något vis utvecklas mot att vi måste betala ännu mer skatt. Jag tänker främst på energiskatten, där vi också ska lägga in en koldioxidbeskattning. Det som i alla fall jag befarar är att det kan leda till att vi utökar skattebasen till Europa eller i alla fall harmoniseringen.

Vad gäller budgeten tycker jag att om man inte vill gå så långt som att kräva att vi ska sänka avgiften till EU ska vi åtminstone behålla den i nominella termer och inte realanpassa budgetanslagen.

Anf.  26  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan säga att jag inte uppfattar att det finns någon oenighet vad gäller vår inställning till EU:s budget. Jag uppfattar heller inte att det är någon oenighet vad gäller hur vi ska driva på miljöarbetet inom EU under det här ordförandeskapet. Det jag redogjorde för var egentligen en slags sammanfattning av vad ordförandeskapet har för ambitioner.

Jag har inga problem med att på mötet exempelvis framhålla att vi tycker att det är viktigt att man prioriterar klimatåtgärderna. Det gjorde vi för ett år sedan. Det gör vi gärna en gång till. I övrigt är det här bara en slags redogörelse för hur cyprioterna har tänkt genomföra sitt halvår vid ordförandeklubban.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Min sammanfattning är att jag uppfattar det här som en informationspunkt, och vi tackar för statsrådets information under punkt 8.

Vi går till punkt 9, Uppföljning av Europeiska rådet den 28–29 juni 2012. Det är en lite knepig punkt eftersom det var väldigt stora och komplicerade frågor som behandlades där, och vi har haft statsministern här sedan dess. Jag antar att man inte riktigt har hunnit göra så väldigt mycket på den fronten.

Anf.  28  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan kommentera helt kort att Ekofin förstås ska följa upp de beslut som rådet tog den 28–29 juni. Som ordföranden säger var statsministern här och återrapporterade från det mötet. Det är i dagsläget inte känt vilka beslut som kommer att diskuteras på Ekofinmötet. Jag kan nämna frågor som kan komma upp.

Vid rådet fick ordföranden Van Rompuy i uppdrag att tillsammans med ordförandena för kommissionen, ECB och eurogruppen utveckla den rapport som dessa fyra hade lagt fram till mötet och som beskriver beståndsdelar för att utveckla den framtida ekonomiska och monetära unionen. Vid rådets möte underströk Sverige vikten av att fortsatt arbete förankras och görs i nära samarbete med alla medlemsstaterna. Det är något vi fortsätter att driva.

Vidare fattade eurozonens ledare beslut om ett antal kortsiktiga åtgärder för att lätta på marknadspressen för framför allt Spanien och Italien. Eurozonens finansministrar lär fortsätta diskutera dessa åtgärder vid sitt möte kvällen före Ekofinmötet.

Anf.  29  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tycker att vi ska börja med att titta på hur regeringen ser på saken. Regeringen ser rekommendationen som ett instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som sätts upp. Sedan kan man läsa hur EU ser på saken i rådsslutsatserna.

Vi godkände också landspecifika rekommendationer som ska styra medlemsstaternas politik och budgetar. De landspecifika rekommendationer som medlemsstaterna kommer att införliva i sina kommande nationella beslut om budgetar, strukturreformer och sysselsättningspolitik avslutar därmed 2012 års europeiska planeringstermin.

Vi har alltså en statsminister som trots sin vetorätt och därmed även sin möjlighet att blockera beslutet på toppmötet har lovat 26 andra länder och resten av den finansiella och för den delen politiska världen att EU-rekommendationen ska styra vår politik och vår budget, vilket dessutom innefattar vår sysselsättningspolitik. Så här i efterhand förefaller det däremot inte konstigt att finansministern kämpade så ihärdigt för att få EU att lyfta ut de värsta arbetsmarknadspolitiska påbuden, eftersom påbuden inte var så frivilliga som man tidigare från regeringens sida faktiskt har hävdat.

Mot bakgrund av syftet med planeringsterminer och sexpacken vore det klädsamt om regeringen inte bara nöjde sig med att förhandla bort de mest extrema EU-förslagen utan att man även visade en reell vilja att ta avstånd från hela det här förfarandet.

Följaktligen vill vi å det bestämdaste också uppmana regeringen att motsätta sig ett antagande av dessa så kallade rekommendationer. Därför vill jag också inför nästa punkt anmäla avvikande mening när det gäller att bifalla den europeiska planeringsterminen.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade att Johnny Skalins synpunkter i huvudsak var relevanta under punkten 10. Vi är nu på punkten 9. Men vi registrerar naturligtvis och har noterat det Johnny Skalin har sagt. Vi kan väl återkomma till det formella under just punkten 10.

Anf.  31  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag talar gärna om detta, men jag föreslår att jag tar det under punkten 10.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar att det finns stöd för regeringens upplägg under punkt 9.

Punkt 10, Europeiska planeringsterminen. Där har Johnny Skalin redan yttrat sig, men vi kanske ska ge statsrådet en chans innan vi går vidare på talarlistan.

Anf.  33  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! De landspecifika rekommendationerna inom ramen för europeiska terminen ska nu antas av Ekofinrådet. Som finansministern, arbetsmarknadsministern och statsministern tidigare har informerat om har rekommendationen diskuterats och behandlats av Epsco, Ekofinrådet och Europeiska rådets möte i juni.

Vi har också ett förhållningssätt som överenskommits här i EU-nämnden om hur vi ska se på rekommendationerna. Sakbehandlingen är avklarad. Det rör sig alltså nu om ett formellt antagande av de landspecifika rekommendationerna och den första diskussionen om erfarenheterna av årets europeiska termin.

Vid rådets behandling av den svenska rekommendationen har vissa ändringar gjorts, i synnerhet vad gäller rekommendationen om den svenska arbetsmarknaden. Här har rådet genomfört justeringar av kommissionens förslag för att bättre spegla utmaningar på den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen, där det är de oberoende parterna som ansvarar för lönebildningen, vilket vi ser som en stor framgång. Vi har framhållit detta under hela processen och välkomnar förstås de ändringar som rådet har gjort.

Anf.  34  MARIE GRANLUND (S):

Herr ordförande! Vi har ingen avvikande mening eftersom vi har kommit överens med regeringen om, som man också har framfört till rådet, att det här inte är något bindande utan det är Sveriges riksdag som beslutar om detta. Det gör att det är möjligt att ställa upp på detta.

Sedan är det väldigt positivt att kraven på sänkta ingångslöner är borta, därför att det är något som strider mot Lissabonfördraget i den uppgiftsfördelning som faktiskt är gjord och som det har fattats beslut om. Det är i vilket fall som helst bra att det är borta. Nu återstår bara restaurangmomsen.

Anf.  35  LARS OHLY (V):

De landspecifika rekommendationerna för Sverige blev ju mindre utmanande genom de förändringar som gjordes. Men jag har vid ett flertal tillfällen, både när statsministern och när finansministern har varit här tidigare, sagt att jag tycker att det borde vara rimligt att Sverige protesterade mot att de här rekommendationerna över huvud taget ges, om vi har den uppfattningen att det ändå är upp till länderna att själva bestämma precis hur man vill hantera dem. Den uppfattningen har inte Europeiska rådet. Och där sitter ju Sverige med. Det är det som är lite besvärande.

Det som Peter Norman säger här är helt riktigt. I Sverige är vi överens om att det är Sveriges riksdag som fattar besluten. Vi gör det oavsett de rekommendationer som har getts. Vi gör det utifrån vad en majoritet i Sveriges riksdag tycker är riktigt. Men så står det faktiskt inte i Europeiska rådets slutsatser. Där står att medlemsstaterna i sina kommande nationella beslut om budgetar kommer att införliva de landspecifika rekommendationerna.

Det här är en diskrepans som är besvärande, tycker jag. Om vi nu är överens om – och jag litar verkligen på det – att vi fattar våra beslut själva, att vi tar oss den friheten oavsett vad Europeiska rådet har sagt och oavsett vad kommissionen tycker, är det besvärande att det i slutsatserna från EU:s högsta beslutande organ, Europeiska rådet, står en sådan tydlig markering om att vi är bundna att införa rekommendationerna.

Jag tycker inte att EU ska syssla med den här typen av rekommendationer. Jag tycker inte att det är den typen av arbete som man ska lägga ned kraft på. Det här är nationell kompetens och ska så förbli. Därför är jag väldigt angelägen om att man, inte bara genom att smygvägen i riksdagen sedan bestämma själv, faktiskt också markerar mycket tydligt gentemot både andra länder i Europeiska rådet och gentemot kommissionen att detta är nationernas egen kompetens. Det har ingen annan beslutanderätt över.

Anf.  36  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag måste instämma med Lars Ohly. Det var faktiskt ganska kloka ord som kom ur hans mun.

Vad gäller den svenska modellen, som regeringen ser som en stor framgång, måste jag fråga: Varför är det en stor framgång om det här är frivilliga rekommendationer? Jag vill instämma i det Lars Ohly sade, att det faktiskt inte står så i slutsatserna från ministerrådet eller kommissionen.

Jag vill ha svar på det här. Ska vi se på detta på det sätt som beskrivs i rådsslutsatserna eller ska vi se det på vårt sätt? Hur kommer regeringen att agera i denna fråga?

Anf.  37  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan börja så får vi se om någon annan vill lägga till någonting. I och med att det är precis som Marie Granlund och andra säger, att besluten fattas av Sveriges riksdag, är det Sverige självt som har makten över besluten.

Sedan måste jag säga att jag tycker att Lars Ohlys resonemang är tämligen bestickande. Jag måste nog ta till mig detta och överlägga med mina kamrater om hur vi kan agera. Jag tycker att det finns en uppenbar logik i det Lars Ohly säger.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkten 10. Ska jag uppfatta det som att Sverigedemokraterna har en avvikande mening, med det innehåll Johnny Skalin gav under punkten 10?

Anf.  39  JOHNNY SKALIN (SD):

Under förutsättning att regeringen inte åker ned till EU och förklarar för dem att Sverige inte ställer upp på rådsslutsatserna har jag en avvikande mening.

Nu får vi se hur regeringen tolkar vad Lars Ohly och jag har framfört. Under de förutsättningarna har Sverigedemokraterna en avvikande mening.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Vi kan inte ha villkorade avvikande meningar. Det blir för komplicerat.

Jag kan säga att det är ett medskick från Sverigedemokraterna.

Anf.  41  JOHNNY SKALIN (SD):

Om det är så att regeringen inte vid sittande bord kan lova oss att det är det svenska synsättet som gäller har jag en avvikande mening. Det blir i så fall upp till finansmarknadsministern att avgöra.

Anf.  42  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Jag kan upprepa att rekommendationerna inte är bindande. Det är de inte från OECD eller IMF heller. Beslutet fattas i Sveriges riksdag. Det är inte mycket mer att säga.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vi har flera gånger haft diskussionen om hur vi ska se på andra länders och organisationers rekommendationer – IMF, OECD, kommissionen och så vidare. Vi har utarbetat något slags taleregel för hur vi ser på detta.

Anf.  44  LARS OHLY (V):

Det är helt riktigt att de inte är bindande i den meningen att det inte finns sanktioner. Jag uppfattar också att vi är överens om att de skrivningar som finns i Europeiska rådet går lite längre i tolkning om de läses strikt än vad Sveriges riksdag och partierna här anser är rimligt.

Jag nöjer mig med det. Jag har klargjort min och Vänsterpartiets position, och jag tycker att jag har fått ett nöjaktigt svar. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar detta rent formellt.

Anf.  45  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag är inte nöjd förrän man säger ifrån om rådsslutsatserna och begär i ministerrådet att få den svenska tolkningen inskriven. Det står helt annorlunda i rådsslutsatserna än vad vi företräder i den här sessionssalen.

Regeringen får åka ned och kräva att Sverige inte ställer upp på rådsslutsatserna. Därför anmäler jag avvikande mening.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Det var klart.

Jag finner att det därmed finns stöd för regeringens position under punkt 10, men det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna som säger bestämt nej till rådsslutsatserna.

Punkt 11, Övriga frågor. Har statsrådet något att anföra? Nej. Vi tackar statsrådet för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Ekonomiska och finansiella frågor1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Statsrådet PETER NORMAN (M)1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN1

Anf.  4  Statsrådet PETER NORMAN (M)1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN2

Anf.  6  Statsrådet PETER NORMAN (M)2

Anf.  7  TOMMY WAIDELICH (S)2

Anf.  8  JOHNNY SKALIN (SD)3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN3

Anf.  10  Statsrådet PETER NORMAN (M)3

Anf.  11  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA3

Anf.  12  Statsrådet PETER NORMAN (M)3

Anf.  13  JOHNNY SKALIN (SD)4

Anf.  14  Statsrådet PETER NORMAN (M)4

Anf.  15  JOHNNY SKALIN (SD)4

Anf.  16  Statsrådet PETER NORMAN (M)4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN4

Anf.  18  Statsrådet PETER NORMAN (M)4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN4

Anf.  20  Statsrådet PETER NORMAN (M)5

Anf.  21  MARIE GRANLUND (S)5

Anf.  22  LARS OHLY (V)5

Anf.  23  Statsrådet PETER NORMAN (M)6

Anf.  24  Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA6

Anf.  25  JOHNNY SKALIN (SD)6

Anf.  26  Statsrådet PETER NORMAN (M)6

Anf.  27  ORDFÖRANDEN7

Anf.  28  Statsrådet PETER NORMAN (M)7

Anf.  29  JOHNNY SKALIN (SD)7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN8

Anf.  31  Statsrådet PETER NORMAN (M)8

Anf.  32  ORDFÖRANDEN8

Anf.  33  Statsrådet PETER NORMAN (M)8

Anf.  34  MARIE GRANLUND (S)8

Anf.  35  LARS OHLY (V)9

Anf.  36  JOHNNY SKALIN (SD)9

Anf.  37  Statsrådet PETER NORMAN (M)9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN10

Anf.  39  JOHNNY SKALIN (SD)10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN10

Anf.  41  JOHNNY SKALIN (SD)10

Anf.  42  Statsrådet PETER NORMAN (M)10

Anf.  43  ORDFÖRANDEN10

Anf.  44  LARS OHLY (V)10

Anf.  45  JOHNNY SKALIN (SD)11

Anf.  46  ORDFÖRANDEN11