Onsdagen den 13 januari 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:23

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 december 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 15 januari 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkomna till 2016 års första EU-nämndsmöte! Jag hoppas att ni haft en trevlig julhelg och önskar er en god fortsättning på detta nya år. Vi välkomnar även finansministern med medarbetare med samma ord.

Är det någon som vill ta upp någon fråga om återrapporteringen från mötet den 8 december? Vill finansministern utveckla någonting?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Den första punkt som vi kommer att behöva diskutera är dagordningspunkt 5, Presentation av ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Som alltid när det är en ny termin presenterar ordförandeskapet sitt nya program. Det brukar inte vara något som det blir någon längre diskussion om, utan ordförandeskapet brukar bara presentera det.

Det är Nederländerna som har tagit över ordförandeklubban. Vi förväntar oss att Nederländerna kommer att lägga fokus på många av de områden som vi har diskuterat under hösten, framför allt arbetet med skattefrågor och bankunionen.

I sitt arbetsprogram har de fyra övergripande prioriteringar och en mer detaljerad beskrivning av vad varje rådsarbetsgrupp kommer att jobba med. För Ekofin handlar det mycket om att skapa förutsättningar för en varaktig och uthållig ekonomisk tillväxt och välstånd i EU samt att valutaunionen, eurozonen, ska vara motståndskraftig.

Något som man lyfter upp är naturligtvis att diskussionerna om förslag kring de fem ordförandenas rapport kommer att fortsätta. Bland annat euroområdets externa representation i IMF och de förslagna konkurrenskraftsnämnderna är områden som man kommer att fortsätta diskutera. Här kan noteras att Nederländerna när det gäller euroområdets externa representation skriver att man vill fokusera på en ökad samordning mellan euroländerna samt på fortsatt samarbete med alla EU-länderna. Det tycker vi från svensk sida är en bra prioritering.

Ordförandeskapet säger också att man ska fortsätta att förbättra stabilitets- och tillväxtpakten med fokus på att göra pakten mer transparent och lättförståelig, vilket känns angeläget.

På finansmarknadsområdet är bankunionen ett prioriterat område tillsammans med kapitalmarknadsunionen och en bankstrukturreform. Det är naturligtvis bra med en fortsatt hög ambitionsnivå vad gäller kapitalmarknadsunionen.

På skatteområdet skriver man att man vill fortsätta arbetet med att bekämpa skattefusk. Bland annat kommer kommissionen att presentera förslag till hur OECD:s riktlinjer för att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens, det som man har kommit fram till i BEPS-arbetet, ska kunna införlivas i EU-lagstiftningen. Det är välkommet att man prioriterar detta arbete.

Nederländerna säger också att man vill inleda en diskussion om en ny och reformerad flerårig budgetram för perioden efter 2020 och att man i diskussionerna om budgetsystemet ser ett behov av större transparens och förutsägbarhet. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Sammanfattningsvis välkomnar regeringen ordförandeskapets arbetsprogram och ser fram emot ett konstruktivt samarbete med Nederländerna under det kommande halvåret.

Anf.  5  JOHAN NISSINEN (SD):

Herr ordförande! Finansministern! Vi har en avvikande mening som vi vill anmäla.

När det gäller initiativet att se över budgetarbetet och inriktningen på skattefrågorna är vi inte lika välkomnande som regeringen. Det finns ett tydligt europeiskt perspektiv på ordförandeskapets agenda som vi inte tror kommer att leda till något positivt för svensk del. Med ett förstärkt EMU, mer europeisk termin och bankunion och kapitalmarknadsdito finns det som vi ser det en risk att Sverige tappar inflytande.

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en fråga om det nederländska ordförandeskapets arbetsprogram. De pratar om de fem ordförandenas rapport. Vi anser att den är lite långtgående och den har förslag som långsiktigt integrerar finanspolitiken som vi är lite tveksamma till.

Jag undrar hur regeringen bedömer att arbetet ska ske med att införliva de fem ordförandenas rapport framöver.

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det tycks inte vara de delarna av de fem ordförandenas rapport som det nederländska ordförandeskapet prioriterar, utan de tar i stället upp konkurrenskraftsnämnderna och den externa representationen. Från svensk sida verkar det vara en välavvägd prioritering att gå vidare med det snarare än med det andra.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Genomförande av bankunionen.

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar återigen om information från kommissionen vad gäller medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektiven och information om ratificering av det mellanstatliga avtalet för den gemensamma resolutionsfonden samt information vad gäller genomförande av insättningsgarantidirektivet.

Sverige har nu genomfört krishanteringsdirektivet, och lagstiftningen träder i kraft den 1 februari, tack vare en snabb hantering i riksdagen. Vi har inte skrivit under det mellanstatliga avtalet och ska därför inte ratificera det. Vad gäller insättningsgarantidirektivet är målet att det ska kunna vara genomfört under sommaren 2016.

Anf.  10  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag har bara en kort fråga om hur regeringen ser på förslaget om en gemensam insättningsgaranti. Det blev ju en ganska skarp ordväxling mellan Angela Merkel och Italiens premiärminister Renzi med anledning av det, och tyskarna har nu sagt att de inte vill se en gemensam insättningsgaranti. Jag skulle bara vilja höra regeringens bedömning av hur frågan ligger.

Anf.  11  JENS HOLM (V):

Vi var ju motståndare till genomförandet av krishanteringsdirektivet såsom det såg ut, bland annat att staten i det fall man tar över ägandet av en bank tvingas avyttra den efter en tid. Vi tycker att det kan finnas skäl att staten fortsätter att äga en bank om man har tagit över den men att man inte behöver reglera i lag att man måste sälja ut den. Nu är det här genomfört, men jag tycker ändå att det kan vara på sin plats att framföra vår ståndpunkt.

Anf.  12  BÖRJE VESTLUND (S):

Det kanske finns anledning att i protokollet få noterat att när vi hanterade den här propositionen i finansutskottet var det ett enigt utskott som ställde sig bakom den. Däremot fanns det en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Insättningsgarantidirektivet är ett gammalt direktiv som man i rådet har kommit överens om att införa. Nu handlar det om implementering. Det som det är diskussion om i både rådet och mellan olika stater är om man ska ha en gemensam insättningsgaranti för hela bankunionsområdet. Det är inte den frågan som är aktuell nu, utan det är en helt annan diskussion.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det här är som sagt en informationspunkt, så vi tackar för informationen och kommer att återkomma till de här frågorna vartefter.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Den europeiska terminen 2016.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Under den här dagordningspunkten ska rådet anta två olika slutsatsdokument samt godkänna en rekommendation som riktar sig till euroområdet.

Det första slutsatsdokumentet som ska antas är om kommissionens tillväxtöversikt för 2016. Det publicerades före jul och presenterades för oss på Ekofinmötet i december. Slutsatserna kommer att vara ett underlag vid Europeiska rådet i mars.

Som jag berättade när jag var här i december föreslår kommissionen i princip samma prioriteringar i tillväxtöversikten i år som förra året. Från svensk sida kan vi på ett övergripande plan ställa oss bakom prioriteringarna. De innebär att man ska ha en ny ansats till investeringar. Man vill ha mer investeringar i EU, genomföra strukturreformer samt en ansvarsfull finanspolitik. Det är särskilt välkommet att tillväxtöversikten lyfter fram vikten av kvinnors arbetskraftsdeltagande på ett bättre sätt än tidigare, så regeringen kan ställa sig bakom slutsatstexten i tillväxtöversikten.

Den andra rapporten som vi ska anta slutsatser om är kommissionens årliga förvarningsrapport för 2016 som presenterades på Ekofin i december. Regeringen välkomnar rapporten som är ett led i arbetet med att tidigt upptäcka makroekonomiska obalanser. Vi välkomnar även den fördjupade granskning som kommissionen avser att genomföra av Sverige i år igen tillsammans med 17 andra medlemsstater. Sverige kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser även vad gäller den här rapporten.

Vad gäller rekommendationerna till euroområdet ska de godkännas vid Ekofinmötet, men där är det ju bara euroländerna som har rösträtt.

Anf.  16  TINA ACKETOFT (L):

Då vill jag, vilket är en gammal tradition som vi har inom alliansgruppen här, framföra att under den första delen av ministerns anförande tycker vi att det är oerhört viktigt att trycka mindre på investeringar och mer på strukturreformer. Vi skulle därför vilja föreslå en lätt omformulering av stycke två i den ståndpunkt som regeringen har förelagt oss. Det är just för att markera att om vi inte har några strukturreformer kommer investeringarna, oavsett hur mycket investeringar som sker, att falla platt till marken.

En sådan omformulering skulle kunna lyda: Regeringen välkomnar tillväxtöversikten och kan i enlighet med rådsslutsatserna på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår. Regeringen vill särskilt markera vikten av att påskyndandet av strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik är centralt för att stödja återhämtningen i Europas ekonomier.

Vi har alltså bara tagit bort ”en välavvägd kombination av investeringar” samt två ytterligare ord. Det är just för att markera vikten av att det är strukturreformer som först och främst ska till. Naturligtvis ställer vi oss också bakom investeringar, men det måste stå i rätt ordning.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Som jag förstod det som du läste upp försvann ”investeringar” helt och hållet i texten. Eller har ni lagt in det någon annanstans?

Anf.  18  TINA ACKETOFT (L):

Nej, vi har inte lagt in det någon annanstans utan föreslår formuleringen att regeringen särskilt vill markera vikten av påskyndandet av strukturreformer.

Anf.  19  JENS HOLM (V):

Vad gäller rekommendationerna för euroländerna, där Sverige i och för sig inte har någon rösträtt, tycker vi i Vänsterpartiet att det är oroväckande att man föreslår mer av den politik som har ställt till de ekonomiska problemen, att man vill harmonisera den ekonomiska politiken ännu mer i stället för att låta de enskilda medlemsländerna inom EMU-området få större bestämmanderätt över sin ekonomiska politik. Det framförde vi i finansutskottet, bland annat när det redogjordes för rapporten om de fem presidenternas analys av eurozonen. Då anmälde vi en avvikande mening, och jag hänvisar till den.

Anf.  20  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Först vill jag ge regeringen lite kredd, framför allt för det sista stycket som man har tagit med nu med fokus på att den nationella kompetensen, den sociala dimensionen och den ekonomiska politiken ska vara kopplade till nationella kompetenser. Det är bra att det finns med i regeringens ståndpunkt nu.

Sedan instämmer jag med Tina Acketofts och Liberalernas avvikande mening att man ska ha mindre fokus på investeringar och mer på strukturreformer i regeringens ståndpunkt. Jag ser gärna att Sverige driver det också.

Anf.  21  KERSTIN LUNDGREN (C):

Från vår sida har vi en likartad ståndpunkt som den Tina Acketoft framförde. Vi hade i och för sig en alternativ formulering om investeringar. Om det skulle bli en samsyn kring denna skulle det möjligen vara en väg framåt. Men vi vill särskilt betona vikten av strukturreformer. Den delen är väldigt viktig att understryka.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Det borde kunna finnas en samsyn om att vi vill nå båda målen, att inom ramen för framgångsrika strukturreformer är investeringarna en viktig del för att nå framgång. Om vi kunde enas om en sådan gemensam syn kanske vore bra. Att skrota ”investeringar” i texten, som ni föreslår, känns inte heller som det är helt i enlighet med vad ni sa. Men kanske finansministern har ett bra förslag till lösning.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack för bra inspel från Folkpartiet!

Regeringen vill särskilt påskynda genomförandet av strukturreformer. En ansvarsfull finanspolitik är centralt för en återhämtning i Europas ekonomier. Man kan möjligen, om man vill, också lägga till att vi ser också ett behov av att öka investeringarna i Europa och, brukar jag säga när jag har chansen, inte minst i det privata näringslivet.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Kan vi finna en samsyn kring det som uttrycktes nu?

Anf.  25  TINA ACKETOFT (L):

Jag tror att vi har en samsyn om det. Liberalerna instämmer i finansministerns formulering.

Anf.  26  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag ber om ursäkt!

Anf.  27  JENS HOLM (V):

Vilken text är det då som ersätts med den texten?

Det vore också bra att veta vilka strukturreformer som avses. Jag är inte alls säker på att vi är så entusiastiska.

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tror att det finns väldigt många olika strukturreformer som behövs i olika länder i EU. I vissa länder har man problem till exempel med att kvinnor inte kommer ut på arbetsmarknaden för att det inte finns fungerande barnomsorg och äldreomsorg. Att bygga ut barnomsorgen och äldreomsorgen ser jag därmed som en viktig strukturreform för vissa europeiska länder. I andra länder fungerar arbetsmarknaden inte särskilt väl därför att det finns olika former av regler som gör att inte alla yrken är öppna för alla. Där kan strukturreformer på arbetsmarknaden vara något som underlättar för ekonomin. Det ser alltså naturligtvis olika ut i olika länder.

Anf.  29  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det är väl en bra hållning. Jag ser fram emot återrapporten och förväntar mig att regeringen driver på och betonar vikten av att man påskyndar strukturreformer i Europa, för det är vad Europa behöver just nu.

Anf.  30  JOHAN NISSINEN (SD):

Vi har en avvikande mening som vi vill anmäla.

Vi vidhåller vår avvikande mening och vill påpeka att det är naivt att tro att fördelningen av befogenheter kommer att respekteras, särskilt mot bakgrund av skrivningarna om till exempel enhetsarbetskostnader. Vi kan även hålla med regeringen om att det kan finnas ett faktiskt behov av att euroområdet som helhet ges större fokus i EPT. Men det får inte ske på bekostnad av svenska intressen. Därför anser vi att regeringen inte kan vara för tillmötesgående när det gäller euroländernas behov om Sverige och andra icke-euroländer inte frikopplas i motsvarande mån. Till skillnad från regeringen anser vi att vi kan gå med på att eurodimensionen förstärks inom EPT om det innebär att Sverige slipper samma ramverk.

Vi vill också hänvisa till en tidigare avvikande mening från den 4 december.

Anf.  31  ARON MODIG (KD):

Jag vill bara klargöra att vi från KD:s sida står bakom regeringens nya formulering.

Anf.  32  KERSTIN LUNDGREN (C):

Då finns det en samsyn kring den nya formuleringen. Jag understryker det.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag ser nickanden från Socialdemokraterna och Vänstern. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då går vi vidare till punkt 8, Bekämpning av momsbedrägerier i EU.

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det kommer att föras en diskussion om tillämpningen av omvänd skattskyldighet för moms. Omvänd skattskyldighet innebär att köparen är den som är skattskyldig för momsen – inte säljaren, vilket är det normala. Det är momsdirektivet som reglerar vilka varor och tjänster som man kan använda omvänd skattskyldighet på.

Det finns några länder, framför allt Tjeckien, som vill att medlemsstaterna ska få väldigt kraftigt utökad möjlighet att tillämpa omvänd skattskyldighet. Syftet med det är att minska momsbedrägerierna. Det är på Tjeckiens initiativ som den här frågan diskuteras på Ekofin. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Regeringen tycker naturligtvis att det är viktigt och angeläget att vi kan motverka momsbedrägerier, och omvänd skattskyldighet är en sådan åtgärd. Vi använder ju själva i Sverige omvänd skattskyldighet för bland annat byggtjänster.

Däremot är vi något mer skeptiska till att ha en generell omvänd skattskyldighet, eftersom det är någonting som ökar företagens administrativa börda. Man måste hålla reda på om det är vanliga regler eller omvänd skattskyldighet som gäller. Dessutom strider det mot principen om att mervärdesskatten är en flerledsskatt.

Vi tycker också att det finns alternativ för att motverka momsbedrägerier och momsfusk genom att till exempel utvidga kontroller och informationsutbyte och ser fram emot det. Det är också så att kommissionen ska komma med en analys om ett bedrägerisäkert momssystem under 2016.

För att vi ska stödja en utökad tillämpning av omvänd skattskyldighet avseende moms behöver det vara tydligt att det finns ett behov av omvänd skattskyldighet och att det i så fall skulle vara den effektivaste åtgärden för att motverka skattebedrägerier. För närvarande anser vi inte att det finns ett sådant behov med tanke på de nackdelar som det medför för företagen.

Anf.  35  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

I den här frågan delar vi regeringens ståndpunkt. Det är bra att regeringen är lite tveksam till det här pilotprojektet. Även vi ställer oss tveksamma till en generell omvänd skattskyldighet. Vi stöder regeringens ståndpunkt och ser fram emot att regeringen driver den.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Övriga frågor. Här handlar det om kampen mot terrorismfinansiering.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi åter, precis som på förra Ekofinmötet, ta upp finansieringen av terrorism. Det är återigen på franskt initiativ som det här har satts upp på agendan.

Vid mötet i december indikerade kommissionen att de var redo att analysera och överväga ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka det europeiska ramverket för bekämpning av finansieringen av terrorism. Rådet gav kommissionen mandat att skyndsamt gå vidare med sådant arbete. Här blir det nu en avstämning av läget.

Regeringen ställer sig generellt positiv till ytterligare åtgärder som vidtas på området, inte minst mot bakgrund av händelserna i Paris, men man har ännu inte från kommissionens sida presenterat några konkreta förslag. Den dag så sker kommer regeringen naturligtvis att återkomma till riksdagen med de förslagen. I det läget handlar det om ställningstaganden kring enskilda förslag.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Förväntas det en diskussion? Kommer Sverige att yttra sig på den här punkten?

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Troligen inte. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en fråga. I den svenska ståndpunkten står det att regeringen ställer sig generellt positiv till att ytterligare insatser görs. Formuleringen ”generellt positiv” lämnar ett utrymme för att man inte är positiv. Vad är det i så fall för ytterligare insatser som man inte skulle vara positiv till?

I övrigt undrar jag om det verkligen är klokt att inte ta till orda i den här frågan. Vi har från Moderaterna velat att Sverige trycker på, går fram och faktiskt gör saker. Det borde hända saker snabbare. Man borde redan ha stoppat inflödet av kapital till exempelvis IS, Isil, Daish eller vad vi nu kallar dem. Här vill vi nog gärna se att Sverige tar ledartröjan och driver på för att EU faktiskt gör reella satsningar när det gäller hela den finansiella sektorn och intäktsflöden till terrorsekter. Nu har man reglerat bitcoinmedel, men man behöver ta ytterligare steg i det avseendet.

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Anledningen till att vi är ”generellt” positiva är att vi inte vet vilka konkreta åtgärder som det kan komma att gälla. På ett övergripande plan är vi positiva till att kommissionen kommer med förslag, men det innebär inte att vi in blanco skriver under på varenda enskilt förslag som de sedan kan komma med. Vi vet ännu inte vilka förslagen är – därav uttrycket ”generellt positiva”.

Som sagt har vi ännu inte satt ned foten angående när vi yttrar oss och när vi inte yttrar oss. Det handlar lite om stämningsläget i rummet, hur långt mötet är, om alla sitter och väntar på att man ska åka hem och så vidare. Men om läge uppstår har jag absolut ingenting emot att yttra mig i den här frågan. Jag tycker precis som Ulrika Karlsson att det är en mycket angelägen fråga. Jag vill verkligen att kommissionen ska komma vidare, och jag tycker att det är bra att frågan är uppe på dagordningen igen. Finns det ett önskemål här i rummet om att Sverige yttrar sig gör jag naturligtvis gärna det.

Anf.  42  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det låter bra. Jag skulle nog säga att det är klädsamt om Sverige inte bara avvaktar stämningsläget utan tar ledartröjan och driver på i den här frågan. Finansministern får gärna yttra sig i frågan för att driva på.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Därmed har vi gått igenom Ekofin för den här gången. Finns det någon övrig fråga som finansministern vill ta upp?

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket och önskar lycka till!

Anf.  46  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

God fortsättning! Det sa jag inte i början.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vi tar åt oss även om du säger det nu.

Anf.  48  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det var trevligt att ses igen! Jag hoppas att alla har haft en skön ledighet!

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket! Då har vi klarat av alla artigheterna också.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)1

Anf.  5  JOHAN NISSINEN (SD)2

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)2

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)2

Anf.  8  ORDFÖRANDEN3

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)3

Anf.  10  FREDRIK SCHULTE (M)3

Anf.  11  JENS HOLM (V)3

Anf.  12  BÖRJE VESTLUND (S)3

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)3

Anf.  14  ORDFÖRANDEN3

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)4

Anf.  16  TINA ACKETOFT (L)4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN4

Anf.  18  TINA ACKETOFT (L)5

Anf.  19  JENS HOLM (V)5

Anf.  20  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)5

Anf.  21  KERSTIN LUNDGREN (C)5

Anf.  22  ORDFÖRANDEN5

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)5

Anf.  24  ORDFÖRANDEN6

Anf.  25  TINA ACKETOFT (L)6

Anf.  26  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)6

Anf.  27  JENS HOLM (V)6

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)6

Anf.  29  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)6

Anf.  30  JOHAN NISSINEN (SD)6

Anf.  31  ARON MODIG (KD)6

Anf.  32  KERSTIN LUNDGREN (C)7

Anf.  33  ORDFÖRANDEN7

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)7

Anf.  35  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)7

Anf.  36  ORDFÖRANDEN7

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)8

Anf.  38  ORDFÖRANDEN8

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)8

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)8

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)8

Anf.  42  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)9

Anf.  43  ORDFÖRANDEN9

Anf.  44  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  45  ORDFÖRANDEN9

Anf.  46  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  47  ORDFÖRANDEN9

Anf.  48  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)9

Anf.  49  ORDFÖRANDEN9