Måndagen den 28 februari

EU-nämndens uppteckningar 2021/22:27

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Medger nämnden deltagande på distans? Jag finner frågan med ja besvarad.

§ 2  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Statsrådet Khashayar Farmanbar (deltar via Skype)

Information och samråd inför extrainsatt möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 28 februari 2022

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet Khashayar Farmanbar välkommen till dagens EU-nämndssammanträde. Vi ska ha information och samråd inför extrainsatt möte i rådet den 28 februari, och vi börjar med dagordningspunkt 2, Energiförsörjningsläget i Europa till följd av krisen i Ukraina.

Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  3  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Ordförande! Tack för möjligheten att besöka nämnden!

Med anledning av situationen i Ukraina har det franska ordförandeskapet kallat till extrainsatt energimöte som hålls i Bryssel i dag. Kallelsen kom i fredags, så det är ett snabbt inkallat möte.

Vid ministermötet väntas kommissionen informera om sin analys av den nuvarande situationen när det gäller försörjningstrygghet för olja och gas samt utveckling av energipriserna. Kommissionen väntas också presentera analyser och simulering av olika hypotetiska scenarier och störningsscenarier, eventuella beredskapsåtgärder och också förberedelser inför nästa vinter.

Vidare välkomnas medlemsstaterna att dela sina bedömningar av det allmänna läget och läget på nationell nivå med särskilt fokus på den nuvarande energiförsörjningen, lagren och flödena.

Energiministrarna väntas även delge information om den nationella beredskapen inklusive när det gäller eventuella nödåtgärder som planeras i landet samt stöd till Ukraina inom energisektorn.

Som utfall av mötet planerar det franska ordförandeskapet att presentera en sammanfattning av diskussionerna. Jag har under hand i morse tagit del av ett preliminärt sådant utkast. Vid mötet avser regeringen att framföra att Sverige fördömer Rysslands invasion av Ukraina och anser att landets agerande är ett brott mot folkrätten och Ukrainas suveränitet.

Regeringen anser att det geopolitiska läget riskerar att försämra energiförsörjningen till EU och att utvecklingen därför behöver följas noga. Regeringen välkomnar att diskutera konsekvenserna för EU:s energiförsörjning och kommissionens analys av den nuvarande situationen och framtida scenarier.

Regeringen har förståelse för att situationen i Ukraina kommer att leda till att vissa länder riskerar att drabbas hårdare än andra. När det gäller påverkan på Sverige avser regeringen att framhålla att det i dag inte finns någon omedelbar risk för försörjningsavbrott i de svenska energisystemen. Däremot förväntar sig regeringen att höga energipriser kommer att förekomma under en tid framöver.

För att säkerställa att vi har en effektiv hantering av de uppkomna utmaningarna på de europeiska energimarknaderna kommer regeringen att betona vikten av solidaritet och koordinerade budskap från EU:s medlemsstater för att stötta Ukraina. Eventuella extraordinära åtgärder för att säkerställa energiförsörjningen bör vara väl underbyggda och vidtas vid rätt tillfälle och med beaktande av att den här situationen kan bli långvarig.

På oljeområdet anser regeringen att det är viktigt att berörda EU-länder och medlemmarna i det internationella energiorganet IEA lämnar samordnade budskap till marknaden och är koordinerade inför ett eventuellt beslut om lageravtappning för att upprätthålla en robust beredskap.

Regeringen avser också framföra att EU måste fasa ut användningen av fossila bränslen och EU:s beroende av ryska energileveranser. Det innebär att omställningen till fossilfria energislag, till exempel vind, vatten, kärnkraft, sol, lagring i vätgas och liknande, behöver påskyndas och att det är en central fråga för försörjningstryggheten.

Regeringen välkomnar informationsutbyte och fortsatta diskussioner om hur EU:s medlemsstater på bästa sätt kan stödja Ukraina inom energiområdet. Regeringen kommer också att framhålla vikten av hög kärnsäkerhet avseende Ukrainas kärntekniska anläggningar. Det är någonting som Sverige också har jobbat med tidigare med Ukraina.

Anf.  4  MARIA NILSSON (L):

Ordförande! Tack till statsrådet för genomgången av den tänkta inriktningen i dag! Vi behöver inte upprepa de fördömanden och det allvarliga läge som vi alla vet att vi står inför, där vi på alla sätt måste visa att vi står med Ukraina. Vi måste också förbereda oss för de motsanktioner och motåtgärder som Ryssland med största sannolikhet kommer att vidta.

EU:s medlemsstater behöver visa omvärlden att man kommer att göra sig oberoende av särskilt ryska fossila bränslen. Takten i omställningen behöver öka, och förbrukningen av olja, gas och kol måste minska.

Det vi från Liberalernas sida skulle vilja framhålla att regeringen framför i dag är att kärnkraften i EU:s lagstiftning, av EU:s fonder och av Europeiska investeringsbanken fullt ut måste likställas med förnybar energi som ett verktyg för klimatarbetet och ett verktyg för att göra EU oberoende av gas, olja och kol från Ryssland.

Tyskland, Spanien och Belgien, som alla, planerar att stänga reaktorer behöver vidta de åtgärder som krävs för att kunna fortsätta att driva reaktorerna. Sverige, Tyskland och Frankrike som nyligen har stängt reaktorer behöver vidta möjliga och rimliga åtgärder för att skyndsamt återstarta dem.

Kärnan i mitt argument är meningen kring kärnkraften.

Anf.  5  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Förutom det självklara som vi har sagt vid flera olika möten nu måste såklart Rysslands agerande helt fördömas.

Om vi går till det som står på agendan i dag har Moderaterna under lång tid understrukit behovet av att Europa minskar sitt beroende av rysk gas. EU-länderna bestämmer såklart sin egen energimix, det vet vi, men det ändrar inte det faktum att enskilda medlemsländers val av energimix får konsekvenser för EU:s säkerhetspolitik. Det ser vi alltför tydligt nu.

Att stänga ned kärnkraften när EU mer än någonsin tidigare behöver minska sitt beroende av rysk gas är inte bara dåligt för klimat- och energipolitik utan försvagar också EU:s förmåga att driva en stark säkerhetspolitik. Moderaterna har flera gånger här på EU-nämnden framfört bland annat att Nord Stream 2 bör användas som sanktionsinstrument. [ohörbart] i och med att Tyskland nu har stoppat certifieringsprocessen. Det välkomnar jag, men det är lite sent. Jag förstår att det här mötet inte kommer att behandla sanktioner, men jag vill ändå ha det sagt.

Moderaterna har också lyft kärnkraftens viktiga roll i klimatomställningen, inte minst i arbetet för att ta fram den så kallade taxonomin.

Vi har sagt att kärnkraften ska klassificeras som hållbar. Att ersätta kärnkraft med rysk gas är helt enkelt varken bra för klimatet eller för säkerhetsläget. Det är det läge vi sitter i. Precis som vi pratade om senast när det gällde FAC här i fredags riskerar detta att leda till de motåtgärder som vi har anledning att befara kommer från Ryssland.

Regeringen, däremot, har varit påfallande ointresserad och ovillig att stå upp för en sådan här linje trots att en majoritet här i EU-nämnden flera gånger har påtalat denna risk.

Jag förstår att det här är en inledande diskussion och en lägesrapport, på sätt och vis, men det förtar inte vikten av att Sverige framför sin ståndpunkt. Jag tycker att det Maria Nilsson från Liberalerna för fram kring att kärnkraften i all EU-lagstiftning ska likställas med förnybar energi är bra, och jag ansluter mig till det.

Anf.  6  JENS HOLM (V):

Jag instämmer i ministerns position att driva att EU snabbt måste fasa ut alla fossila bränslen och därmed beroendet av fossila bränslen från Ryssland.

Vi ska komma ihåg att det är oljan och gasen som göder Putins krig, men vi ska också komma ihåg att det gör även uranet. Vad är det som har drivit våra kärnkraftverk fram till i förrgår? Jo, det är nämligen import av uran från Ryssland, och så ser det ut i en mängd länder runt om i världen. Det var bara alldeles nyligen som Vattenfall meddelade att de skulle sluta köpa uran från Ryssland. Även kärnkraften är alltså en väldigt sårbar energikälla på det sättet, och den bidrar till att göda Putins krig.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att komma ihåg detta. Vi i Vänsterpartiet bifaller fullt ut omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem. Tidigare har vi pratat om detta av klimatskäl, men nu ser vi hur otroligt viktigt detta är även av även av beredskapsskäl.

Jag har en konkret fråga till energiministern. Han är ju själv helt medveten om hur beroende Putin är av leveranser av olja och gas och i viss mån uran runt om i världen. Det är det som göder hans krig. Kan inte energiministern helt enkelt driva att vi ska stoppa importen av fossila bränslen från Ryssland och att detta måste göras tämligen omedelbart? Så länge den här handeln pågår kommer Ryssland tyvärr att fortsätta att stå starkt.

Jag vill veta konkret från energiministern: Kommer Sverige att lyfta frågan om att stoppa all import och all handel med fossila insatsvaror och även uran?

Anf.  7  LORENTZ TOVATT (MP):

Jag tror att jag i huvudsak står bakom regeringens linje, men även jag har lite synpunkter och kanske även någon fråga, mestadels i likhet med Jens Holm.

Jag vill bara förtydliga att de flesta länder som har en stor utbyggd kärnkraftspark på ett eller annat sätt är beroende av ryskt uran, antingen direkt, som naturligt uran, som anrikat uran eller som rent kärnbränsle som kommer från Putin.

Det skapar ett tekniskt beroende som naturligtvis är ganska farligt i den här situationen. Det som är så allvarligt är dels det generella beroendet av Ryssland, dels, och inte minst, beroendet av det statligt kontrollerade Rosatom, som ansvarar även för kärnvapenprogrammet i Ryssland. Det är naturligtvis inte någon aktör som man vill vara beroende av.

Utöver detta är det precis som statsrådet säger: Vi måste ta oss ur det fossila beroende vi sitter i vad gäller fossilgas och olja.

Därmed kommer jag in på den andra del jag hade, som kanske också är något av en fråga. Jag förstår att sanktionspolitiken inte nödvändigtvis diskuteras på mötet, men det kan ändå vara en poäng att från statsrådets sida lyfta just energipolitiken som en del av sanktionerna.

Det var det jag tänkte fråga: Kan inte regeringen gå fram och säga att vi måste lyfta in energipolitiken i sanktionspolitiken? Det är mest en fråga, och jag kanske återkommer senare.

Anf.  8  ANNIKA QARLSSON (C):

Ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången inför dagens möte! Energi är verkligen på högkant, och det har det varit hela vintern av olika orsaker.

Om man tittar på självförsörjningsgraden för EU som helhet ser man att den är låg när det gäller energisidan. Det är klart att det gör att vi är sårbara. Det jag har förstått har skett nu är att man på kort sikt har försökt försäkra sig om att ha leveranser från andra håll men att man kommer att behöva se över hur det ska fungera på lite längre sikt, som nästa vinter.

Det är oerhört viktigt att man fortsätter arbetet med att ställa om och att vi gör oss mindre sårbara både säkerhetsmässigt och ur ett klimathänseende. Det arbete som har påbörjats med att göra omställningar måste fortsätta och skyndas på. Det man kan fundera över är om det går att använda de fonder som vi har mer offensivt. Det löser inte läget här och nu eller i mars månad, men det kan vara en del i att vi är lite bättre på spåret när vi kommer till nästa vinter.

Det är också intressant att fundera på detta kopplat till att gas och olja är en stor inkomstkälla för det krigförande landet Ryssland. Det vore intressant att få höra något om detta, för jag tror att det kan vara en viktig del i nästa steg att knyta åt hårdare där och begränsa inflödet av pengar från våra länder till att finansiera fortsatt krig.

Hur ser man på att lyfta upp våra köp av gas och olja och att skruva åt det betydligt hårdare? Är det någonting som kommer att lyftas och diskuteras på mötet? Är det ett möjligt scenario?

Anf.  9  CAMILLA BRODIN (KD):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för dragningen inför den kommande debatt som ni ska ha!

Jag vill i likhet med både Jessika Roswall och Maria Nilsson trycka på vikten av att Sverige uttalar denna ståndpunkt när det gäller kärnkraftens möjligheter för att kunna bli så oberoende som möjligt.

Ryssland har just nu ett grepp som gör att enskilda länders olika agerande när det gäller EU:s energisystem också får säkerhetspolitiska konsekvenser. Det är också viktigt att uttala, i likhet med vad andra partier har gjort i de här sammanhangen, att man likställer och räknar in även kärnkraften i den förnybara energin i taxonomin. Det är otroligt viktigt för att vi ska kunna göra oss oberoende av Ryssland.

Vi behöver all fossilfri energi för att vi i EU ska kunna ta oss ur detta grepp på ett säkert sätt. Därför behöver vi också se hur otroligt olyckligt det skulle vara om de olika kärnkraftverk som just nu planeras stängas runt om i Europa verkligen skulle stängas. Här hoppas jag att vi så tydligt som möjligt kan framföra den svenska ståndpunkten när det gäller just kärnkraftens betydelse för Europa.

Anf.  10  ALEXANDER CHRISTIANSSON (SD):

Ordförande! Också jag vill tacka statsrådet för genomgången inför debatten senare i dag.

Precis som mina kollegor från Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna anser vi att kärnkraften bör ges samma villkor som förnybart i EU.

Eftersom det finns en begränsning i taxonomin behöver jag egentligen bara ställa mig bakom det som Maria Nilsson framförde här. Jag nöjer mig med det.

Anf.  11  JAN ERICSON (M):

Jag ska göra en liten rättelse först. Det påstås här att Sverige är helt beroende av Ryssland för import av kärnbränsle. Det är inte korrekt, eftersom det finns ganska många länder i världen som säljer kärnkraftsbränsle och uran. Det gör både Kanada och Australien, till exempel. Det har skrivits flera artiklar om att det faktiskt är en mytbildning att säga att vi är helt beroende av Ryssland för detta. Jag tycker att det bör föras till protokollet att det här inte är riktigt korrekt.

Jag hade en konkret fråga till ministern. Det gäller de tre kärnreaktorer som Tyskland stängde nu vid årsskiftet. Finns det några diskussioner med tyskarna om att de kanske borde återstarta dem? Med tanke på att det är så kort tid sedan de stängdes borde det vara klart rimligt att starta dem igen och kunna hantera de värsta akuta energibehoven?

Anf.  12  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Tack för många inskick, bra synpunkter och frågor! Jag har antecknat i ordning, och jag börjar med Jan Ericsons fråga här i slutet.

Vad jag vet finns i dag inte någon sådan diskussion med Tyskland. Men en grundläggande princip inom unionen är att alla har rätt till sin egen energimix. Sverige har rätt att välja sin energimix, och det har Tyskland och alla andra också. Sedan kan man föra ett sådant resonemang, men vad jag vet finns det i dag inga sådana aktiva samtal.

När det gäller kärnkraftens del i fossilfria källor nämnde jag i mitt anförande att jag kommer att framföra att användningen av fossila bränslen i EU måste fasas ut. Omställningen till fossilfria energislag måste snabbas upp. Där ingår bioenergi, och där ingår vind, sol, kärnkraft och annat.

För Sveriges egen del är vårt beroende av de importberoende energislagen från Ryssland ganska lågt. Vattenfall kunde, som vi hörde nämnas, väldigt snabbt upphöra med sin import av kärnbränsle från Ryssland. Totalt sett 2 procent av vår hela energimix kommer från naturgasen. Hälften av det kan sägas komma från Ryssland, så det är en ganska liten nettodel. Mindre än 8 procent av förra årets råolja i Sverige var av ryskt ursprung. Det är flera bolag som har stoppat sina leveranser. Vattenfall har alltså stoppat sina leveranser av kärnbränsle från Ryssland, och Preem aviserade i torsdags att de ska avsluta sina leveranser av olja. Vi ser alltså att flera bolag har tagit det här steget.

Vår bedömning är att det för Sveriges del inte är några större problem om man vill gå sanktionsvägen gentemot Ryssland. Men jag tror att vi som land ska ha ganska stor förståelse och respekt för andra länder. Det gäller Frankrike, där mellan 12 och 17 procent av landets energiproduktion kommer från naturgas, Tyskland, som har en stor exponering gentemot den ryska naturgasen, och det gäller Italien och andra länder. De kommer att ha ett annat och avsevärt svårare läge än vad vi har.

Jag tror att det kommer att höra till god ton att Sverige i ett sådant läge är lite mer lyhört gentemot dessa länders möjlighet att genomföra en blockad. För Sveriges del är det inga problem att kunna bojkotta den ryska energiimporten. Men vi får ha ett samtal, och vi får ha respekt för deras situation också.

Sanktionspolitiken är dock inte uppsatt på den här dagordningen. Den togs i fredags av utrikesministrarna, och i detta ingår också energisegmentet. Där ingår bland annat export av teknisk utrustning för raffinaderier och annat, vilket försvårar möjligheten att sälja förädlad olja till högre pris och på det sättet kunna slå mot krigsekonomin.

Ni får säga till om jag missat någon, men jag tror att jag därmed har svarat på alla konkreta frågor.

Anf.  13  MARIA NILSSON (L):

Ordförande! Jag måste kanske be om ett förtydligande. Kommer statsrådet att föra fram den synpunkt som jag lyfte fram och som jag uppfattar att flera kollegor med mig lyfte fram? Den handlar om att kärnkraften måste in i EU:s lagstiftning och av EU:s fonder och Europeiska investeringsbanken fullt ut likställas med den förnybara energin.

Jag förstår naturligtvis att det här är ett väldigt yrvaket läge. Men vi har också sett under helgen att inte minst Tyskland vad gäller försvars- och säkerhetsmateriel har omkullkastat allt man argumenterat för under lång tid, så det här är verkligen omprövningarnas tid. Jag tycker att det borde finnas möjlighet att ta ytterligare steg och tydliggöra behovet av kärnkraft i läget vi nu befinner oss i och tyvärr förmodligen kommer att befinna oss i framöver.

Anf.  14  ANNIKA QARLSSON (C):

Jag har en konkret fråga vad gäller de befintliga fonderna. Går det att skruva dem ytterligare ett snäpp för att göra en ännu snabbare omställning? Det kommer inte att lösa något nu i vår, men det kanske kan vara ett stöd nästa vinter.

Jag tänker också på satsningar på energieffektivisering. Det är ju sådana saker som går betydligt snabbare att göra. Finns det någon anledning att lyfta fram det i det här läget?

Anf.  15  LORENTZ TOVATT (MP):

Ordförande! Först en fråga eftersom jag inte varit med så mycket i EU-nämnden förut. Är det här ett tillfälle att anmäla avvikande ståndpunkt och liknande, eller är det inte den typen av punkt?

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Det får man göra, för det är en diskussionspunkt. När det är information får man inte det, men vid diskussion och beslut får man anmäla avvikande ståndpunkter.

Anf.  17  LORENTZ TOVATT (MP):

Det känns lite meningslöst att ha en semantisk diskussion om vad som definierar ett beroende. Jag tycker att det kan räcka ganska väl att konstatera att man inte gärna vill göda Rosatom eller Gazprom eller någon aktör från Ryssland vid det här tillfället. Till exempel skulle man kunna hävda att Sverige inte är beroende av rysk olja därför att vi kan importera olja från Nordatlanten i stället. Helt oavsett vill man ju inte gärna göda de här aktörerna.

Jag tror att jag för fram en avvikande ståndpunkt, som är att jag tycker att vi bör lyfta fram tydligt att energipolitiken borde vara en del av sanktionerna. Man får ju göra det med respekt för att Italien, Frankrike och Tyskland har satt sig själva i det här beroendet. Men jag tycker ändå att man kan lyfta fram ståndpunkten att det borde pratas mer om sanktioner kopplade till energipolitiken. Sedan får man diskutera den exakta utformningen, men man bör lyfta fram det som en viktig fråga.

Anf.  18  JENS HOLM (V):

Jag är inne på ungefär samma spår, men jag tyckte att energiministern sa många bra saker om att bryta beroendet av fossila insatsvaror från Ryssland.

Min fråga till energiministern är återigen ifall energiministern kommer att ta upp frågan om att omedelbart eller åtminstone så fort det bara går stoppa handeln med olja, gas och även uran från Ryssland. Är energiministern beredd att ta upp den frågan på mötet behöver vi i Vänsterpartiet inte anmäla avvikande ståndpunkt, men ifall energiministern inte är det får vi göra det. Jag vill därför höra ett tydligt svar först.

Anf.  19  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Tack för bra frågor!

När det gäller frågan angående formuleringen om kärnkraften kommer jag som jag sa tidigare att lyfta fram behovet av att EU påskyndar arbetet med fossilfria alternativ. Exakt hur det kommer att formuleras kan jag inte gå in på här och nu, men jag kommer att lyfta fram behovet av kärnkraft.

Jag konstaterar att taxonomidiskussionen inte står på dagordningen här, så vi får se hur den exakta formuleringen blir. Men ni kan vara säkra på att jag kommer att lyfta fram att kärnkraften behövs för att gå mot ett fossilfritt Europa.

När det gäller satsningar på energieffektivisering och fonder pågår en diskussion, bland annat inom EU-direktivet Fit for 55. Det är inget som står på dagordningen i dag, men jag är inte helt främmande för att lyssna på den diskussion som pågår och om det blir läge ta upp det behovet. Det är mycket riktigt så som Annika Qarlsson sa att den snabba vägen att minska energianvändningen är att göra energieffektiviseringar. Det är den snabbaste och troligtvis den lönsammaste vägen på kort sikt.

När det gäller sanktionerna har vi från Sveriges sida hittills visat att vi inte skyggar för sanktioner tillsammans med EU. Vi har ju precis fattat beslut om mycket långtgående sanktioner. Det är EU:s kraftfullaste sanktionspaket någonsin mot Ryssland, som vi förväntar oss kommer att ge stora och långtgående ekonomiska konsekvenser.

På dagordningen är sanktionsfrågan inte uppe i dag. Jag vet inte hur det kommer att uppfattas om Sverige, det land som drabbas minst av den typen av sanktioner, skulle vara det land som blir pådrivande utan hänsyn till de andra länderna. Här tror jag att vi får ha god samverkan med resten av våra europeiska vänner, för Europa behöver hålla ihop i det här läget.

Med det sagt är regeringen absolut inte främmande för långtgående sanktioner mot Ryssland även på energisidan. Men jag vill ogärna vara den som lyfter upp det utan att ha någon uppbackning från andra EU-länder som är något mer drabbade av detta. Jag vill ha större samordning med dem.

Anf.  20  JENS HOLM (V):

Vi har då en avvikande ståndpunkt, som bygger på att vi tycker att det är här och nu som energiministern behöver lyfta fram att EU ska avbryta all handel med olja, gas och uran från Ryssland. Jag tycker att man måste säga det i alla sammanhang, alltså även i det här sammanhanget.

Vi instämmer inte heller i det som ministern kommer att ta upp om kärnkraft, så det ingår också i vår avvikande ståndpunkt.

Anf.  21  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för svaren, men jag tycker att det finns en skillnad mellan det som statsrådet för fram och det som Maria Nilsson med flera har fört fram här.

Det är bra att statsrådet avser att påskynda arbetet med ett fossilfritt Europa och även nämner kärnkraften. Men det Maria Nilsson med flera har sagt är att kärnkraften i all EU:s lagstiftning måste likställas med förnybar energi som ett verktyg för klimatarbetet. Den mening som nu har lästs upp tre eller fyra gånger – i alla fall två – anser vi fortfarande bör gälla. Det är alltså en avvikande ståndpunkt från oss och, såvitt jag kan höra, Liberalerna, KD och SD.

Anf.  22  CAMILLA BRODIN (KD):

Herr ordförande! Jag vill bara understryka det som Jessika framförde om meningen som vi har framfört om att kärnkraften måste in i lagstiftningen och likställas med den förnybara energin för att vi ska få ett fossilfritt Europa. Det blir också en avvikande ståndpunkt ifall ministern inte tänker ta upp detta i diskussionen.

Anf.  23  ALEXANDER CHRISTIANSSON (SD):

Det gäller naturligtvis även oss i det här fallet, precis det som har framförts av Jessika och Camilla, så vi ställer oss bakom det.

Anf.  24  MARIA NILSSON (L):

Även vi står bakom den mening som jag inledde med att läsa upp.

Anf.  25  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Ordförande! Jag förstår att det är stundande valrörelse i Sverige, men jag vill ändå inskärpa allvaret i den extraordinära situation vi befinner oss i när det gäller Europas situation och även dagordningen för detta möte, som på inget sätt handlar om vilken lagstiftning Europa ska ha när det gäller taxonomin för kärnkraften eller något annat.

Jag har hört vad ni har sagt. Jag kommer att formulera det på något sätt så att Sveriges och riksdagens åsikt om detta kommer att framgå. Men hur den exakta formuleringen blir kan jag inte säga i dagsläget, för det handlar också om att ha respekt för dagordningen och inte framstå som en udda fågel som pratar om något som inte alls är med på dagordningen. Detta för Sveriges bästa.

När det gäller sanktionsfrågorna vill jag återkomma. Det finns säkert möjlighet att lyfta upp detta på något sätt, men jag konstaterar att Sverige inte skyr några sanktioner mot Ryssland. Det har vi inte gjort. Blir det läge kommer jag gladeligen att ta upp också detta.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag följande för att sammanfatta:

Det finns stöd för regeringens inriktning, förutom i den del som rör kärnkraft. I den delen finns det stöd för den ståndpunkt som presenterats av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Samtidigt har vi noterat att statsrådet ska formulera en ståndpunkt som går i linje med det som framförts. Vi får väl se hur det kommer att landa.

Därutöver finns det avvikande ståndpunkter i denna del. En är från S, C, V och MP när det gäller M, SD, L och KD. Det finns också en avvikande ståndpunkt från Miljöpartiet när det gäller sanktionerna och en avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet om handeln.

Är det något ytterligare som statsrådet önskar kommentera?

Anf.  27  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Nej, jag vill tacka för möjligheten att delta. Det var första gången jag fick komma till EU-nämnden, även om det inte var fysiskt utan digitalt, så jag tackar för detta möte.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag glömde faktiskt att hälsa statsrådet välkommen till sitt första EU-nämndssammanträde. Det är lite råddigt med de här digitala mötena.

Vi önskar statsrådet lycka till vid det kommande rådsmötet. Tack för i dag!

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Transport-, telekommunikations- och energifrågor

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  4  MARIA NILSSON (L)

Anf.  5  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  6  JENS HOLM (V)

Anf.  7  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  8  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  9  CAMILLA BRODIN (KD)

Anf.  10  ALEXANDER CHRISTIANSSON (SD)

Anf.  11  JAN ERICSON (M)

Anf.  12  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  13  MARIA NILSSON (L)

Anf.  14  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  15  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  16  ORDFÖRANDEN

Anf.  17  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  18  JENS HOLM (V)

Anf.  19  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  20  JENS HOLM (V)

Anf.  21  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  22  CAMILLA BRODIN (KD)

Anf.  23  ALEXANDER CHRISTIANSSON (SD)

Anf.  24  MARIA NILSSON (L)

Anf.  25  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  26  ORDFÖRANDEN

Anf.  27  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  28  ORDFÖRANDEN